Riksdagens protokoll 1979/80:5 Onsdagen den 3 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:5
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1979/80:5
Onsdagen den 3 oktober___________________________
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
§ I Föredrogs och bifölls Inferpellalionsframslällning 1979/80:6
§ 2 Anmäldes och bordlades Propositioner
1979/80:7 om gymnasial utbildning för försvaret 1979/80:14 om AB Asea-Äfoms verksamhet 1979/80:18 om medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB, m. m. 1979/80:19 om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680) 1979/80:20 med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan, m. m.
§ 3 Anmäldes och bordlades Motion
1979/80:4 av Olof Palme m.fl. om åtgärder för aft stabilisera ekonomin, m. m.
§ 4 Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet
den 3 oktober
1979/80:7 av Tommy Franzén (vpk) till arbetsmarknadsministern om ungdomsarbetslösheten:
Arbetslösheten, framför allt ungdomsarbetslösheten, är fariig och destruktiv. Den skapar oro och pessimism inför framtiden. Den skapar sociala problem och hotar de drabbades framtid. Inom OECD har den höga andelen av arbetslös ungdom i västväriden beskrivits på följande drastiska sätt: "Ungdomsarbetslösheten är som en tidsinställd bomb som - om inget görs -kommer att explodera framåt 1990-talet. Om inte förr."
I Sverige är i dag ungefär 100 000 ungdomar utan ett fast Jobb. 50 000 av
dessa är direkt arbetslösa. Det sannolika är dock att det faktiska antalet
arbetslösa är större. Detta har en undersökning i Göteborg visat.
Orsaken till arbetslöshet är brist på planering av produktion. Den
49
4 Riksdagens protokoll 1979/80:1-7
Nr 5
Onsdagen den 3 oktober 1979
Anmälan av interpellationer
kapitalistiska ekonomin kan infe ge garantier för full sysselsättning. Tvärtom är den kapitalistiska ekonomins utveckling liktydig med ökad arbetslöshet och utslagning. Därför erfordras ingrepp i denna ekonomi för aft skaffa fler Jobb och ge de arbetslösa en meningsfull sysselsättning. Löften i likhet med dem som folkpartiet gav i 1976 års valrörelse, att "alla ungdomar skall garanteras utbildning, praktik och arbete", har inte infriats.
Folkpartiet förfäktar myten att det går att utbilda bort arbetslösheten. Regeringens 18-punklsprogram från i våras har inte resulterat i en minskning av arbetslösheten bland de unga. Tvärtom har den direkta arbetslösheten ökat. Det enda sättet att på ett varaktigt sätt råda bot på problemet är atl samhället går in och skaparjobb. Allernativel till samhälleliga insatser för att skapa nya varaktiga arbeten är fortsatt och ökad arbetslöshet.
Från olika håll har grava angrepp gjorts på ungdomen, varvid den beskyllts för atl inte vilja ta de jobb som erbjuds. Sanningen är den aft det endast är ett fåtal Jobb som erbjuds ungdomen. Statistiken visar också att det infe är mer än ca 25 % av de arbetslösa ungdomarna som uppbär någon form av ekonomiskt stöd från samhället.
Moderaterna förde i valrörelsen fram ett förslag som i praktiken skulle innebära att ungdomslönerna skulle sänkas i förhållande till lönerna för de äldre och yrkeserfarna. Detta förslag medför fotall sett inga Jobb, men det kan möjligen resultera i att en del jobb besätts med ungdom, medan äldre i högre grad ställs utanför arbetsmarknaden. Den enda förtjänsten med förslaget är att man ger Svenska arbetsgivareföreningens medlemsföretag billigare arbetskraft. Detta slår också i direkt motsättning till principen om lika lön för lika arbeie.
Regeringen har inte hittills redovisat någon långsiktig planering för att försöka komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Inte heller har det redovisats om regeringen har gjort någon analys av de egentliga orsakerna.
Arbetslösheten måste bekämpas kraftfullt och konsekvent. De hittills vidtagna åtgärderna med beredskapsarbete och utbildning leder bara till tillfälliga förbättringar och förändrar inget på sikt. Ett ökat bostadsbyggande och utbyggande av dag- och fritidshem skulle både ge arbetstillfällen och samtidigt förbättra den service som krävs av samhället. En utbyggnad av de kollektiva transportmedlen skulle ge sysselsättning och spara energi. Eft sådant program skulle ge Jobb både på kort och på lång sikt. Det skulle förbättra situationen för de unga människorna. Det skulle skapa en framtidstro.
Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till arbetsmarknadsministern:
Hur förklarar regeringen ungdomsarbetslösheten, och har regeringen något långsiktigt mål för ungdomens sysselsättning?
Kommer regeringen att söka motverka aU ungdomslönerna sänks i förhållande till övriga löner?
Är regeringen beredd atl upprätta ett åtgärdsprogram för ungdomens
50
sysselsättning, bl. a. med ökat bostadsbyggande och utbyggd social ser- Nr 5
" Onsdagen den
4. Vilka andra åtgärder kommer regeringen att vidta för att ge ungdomen -> QUtfUgr 1979
Jobb?
1979/80:8 awArne Lindberg (c) lill industriministern om ett mediumvalsverk i Luleå:
Arbetsmarknadssituationen i Nortbotlens län är alltjämt bekymmersam. Därtill bidrar i väsentlig grad den omständigheten att produkterna från våra basindustrier har låg förädlingsgrad när de lämnar länet. Nödvändiga rationaliseringar har också negativt påverkat antalet sysselsättningstillfallen.
Under de tre senaste åren har visseriigen betydande insatser gjorts för att säkra framtiden för LKAB, ASSI och NJA (sedermera SSAB), men steget till vidareförädling dröjer och därmed tillkomsten av de nya arbetstillfällena. I den situationen är det angeläget att ingen tid går föriorad beträffande initiativ till produktutveckling och vidareförädling. Särskilt väsentligt är det att frågan om mediumvalsverk i anslutning till SSAB i Luleå påskyndas.
Riksdagen fattade våren 1979 beslut om marknadsundersökning rörande avsättningsmöjligheterna för produkter från planerat mediumvalsverk, innan principbeslut om byggande kunde fattaS: Olika bedömningar av världsmarknadsläget har kommit till uttryck i pressen. Därför är ett klarläggande inför riksdagen av stor vikt.
Med hänvisning till det anförda vill Jag till industriministern ställa följande frågor:
Vad har gjorts för att vinna klarhet i frågan om mediumvalsverkets möjligheter till avsättning rör sina produkter, och till vilket resultat har industriministern kommit?
Vill industriministern aktivt verka för tillkomsten av mediumvalsverk i Luleå?
Meddelande om
frågor
§ 5 Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts den 2 oktober
1979/80:10 av Eva Hjelmström (vpk) till kommunikationsministern om tillsynen över sjösäkerheten;
Sjöfartsverket skall enligt sina instruktioner utöva tillsynen över sjösäkerheten. 1 samband med diskussionen om Tsesisolyckan har emellertid en rad fakta framkommit som innebär att man allvariigt kan ifrågasätta huruvida verket fullgör denna uppgift. Fakta påstås ha blivit mörklagda, och påtryck-
51
Nr 5
Onsdagen den 3 oktober 1979
Meddelande om frågor
ningar sägs ha förekommit gentemot underlydande för att de skall dölja för verket obehagliga fakta. Tillsynen av att arbetstidslagen fill sjöss efterievs hävdas vara i det närmaste obefintlig. Exemplen på påstådda missförhållanden skulle kunna mångfaldigas. En av verkets tjänstemän har, mot den fackliga organisationens vilja, förfiyttats från sin tjänst.
Mot bakgrund av de avslöjanden som framkommit samt mot bakgrund av atl sjöfartsverkets uppgifter växer i betydelse i takt med att för människor och natur skadliga ämnen allt oftare transporteras till sjöss, vill Jag fill kommunikationsministern ställa följande fråga:
Vilka initiativ avser kommunikationsministern att vidta för att kraven på sjösäkerhet skall uppfyllas?
52
den 3 oktober
1979/80:11 av Nils-Olof Grönhagen (s) till industriministern om åtgärder för att trygga sysselsättningen i Sollefteå:
Vilka åtgärder avser statsrådet all vidta för af t rädda sysselsättningen, bl. a. i Sollefieå, för dem som nu drabbats av de likviditetssvårigheter AB Polarvagnen råkat ut för?
§ 6 Kammaren åtskildes kl. 14.01.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.