Riksdagens protokoll 1979/80:4 Tisdagen den 2 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:4

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:4

Tisdagen den 2 oktober

Kl. 14.00

§ 1 Föredrogs och bifölls Interpellationsframsiällningar 1979/80:1-5


Nr 4

Tisdagen den 2 oktober 1979

Anmälan av inter­pellation


§ 2 Anmäldes och bordlades Motion

1979/80:3 av Lars Werner m.Jl.

med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipoliti­ken

§ 3 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammar­kansliet

den 2 oktober


1979/80:6 av Gunnar Olsson (s) till arbetsmarknadsministern om sysselsätt­ningen inom massa- och pappersindustrin i Värmland:

Nya och allvarliga sysselsättningskriser tycks vara förestående i Värmland. Pappersbruken i Åmolfors och Deje med 230 resp. 250 anställda är i farozonen. Likaså sulfitfabriken i Skoghall med 216 anställda. Till della kommer ett stoppat utvecklingsprojekt vid västra bruket i Skoghall, vilket berör ett 15-tal personer.

Totalt är det över 700 anställda inom pappers- och massaproduktionen som i dag känner en stark oro för sin framtid.

Pappersbruken i Åmotfors och Deje ingår i del s. k. fyrabruksprojekt som bondekooperaliva Vänerskog startade för drygt eti år sedan. I fyrabrukspro-Jektet ingår pappersbruken i Billingsfors, Deje, Åmotfors och Bäckham­mar.

På grund av dålig lönsamhet har Vänerskog startat en grundlig översyn av de i fyrabruksprojekiet ingående pappersbruken. Speciellt skall projektgrup­pen granska kostnadsökningarna vid bruken i Åmolfors och Deje, eflersom det är här de största förlusterna finns.

Redan nu står klart att åtskilliga av de 230 Jobben i Åmolfors och de 250 Jobben i Deje är i farozonen. Båda dessa orter är tidigare mycket hårt drabbade genom de operationer som genomförts och som medfört att fiera hundra arbetstillfällen gick förlorade.

Billerud-Uddeholms skogsindustrianläggning i Skoghall är också i vissa


45


 


Nr 4

Tisdagen den 2 oktober 1979

Meddelande om .frågor


delar hoiad. Det är främst sulfitfabriken med sina 216 anställda som av allt all döma kommer atl försvinna. Här är det fråga om problem med råvaruför­sörjningen och därtill vissa olösia miljöfrågor.

Vid västra bruket har ett stort utvecklingsprojekt stoppats, vilket direkt berör 15 personer. Ingen förnyelse sker vid bruket, och oron bland de anställda är också här mycket stor. Antalet arbetstillfällen i Skoghall har starkt reducerats och del som nu sker ulgör ett allvarligt hol mol sysselsätt­ningen.

Värmland, som i dag har ca 6 000 arbetslösa, av vilka 2 500 är ungdomar mellan 16 och 25 år, kan inte acceptera en fortsaii neddragning av sysselsätiningen. Den snabba omvandlingen av näringslivet i Värmland har resulterat i att dominerande företag på ort efter ort lagts ned. Orter som Koppom, Jössefors, Edsvalla, Forshaga, Slottsbron, Segmon och Nykroppa har mist sina fabriksenheter.

I dag hotas andra orters existens. Som exempel kan jag nämna Åmolfors, Deje och Skoghall.

Med hänvisning lill del anförda vill jag till arbetsmarknadsministern ställa följande frågor:

1. Vill arbetsmarknadsministern ge en redogörelse för regeringens syn på
den minskning av antalet sysselsättningstillfällen inom massa- och pappers­
industrin som föreslår i Värmland?

2. Vill arbetsmarknadsministern ta några initiativ till ersättningsjobb i
stället för dem som av allt att döma konmier alt försvinna på de orter vilkas
existens nu är hotad?


 


46


§ 4 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 1 oktober

1979/80:7 av Gunnel Jonäng (c) till siatsrådei Carl Tham om produktion av metanol j Vannsäter:

Riksdagen beslöl våren 1979 efter bifall till en centermotion alt försöks-verksamhei skulle påbörjas med framställning av metanol. Svensk Metanol­utveckling AB hade utrett frågan och var beredd alt starta verksamhet i den nedlagda sulfitfabriken i Vannsäter, Bergvik, i höst. Regeringen fattade dock inget beslut som möjliggjorde denna verksamhet.

Är energiministern beredd alt medverka till au meianolframställning omedelbart kan påbörjas i Vannsäter?


 


den 2 oktober

1979/80:8 av Stina Eliasson (c) lill försvarsministern om tidpunkten för Hyttning lill Östersund av armens tekniska skola:

Med anledning av tidningsutialanden av överbefälhavaren anhåller jag om tillstånd att till försvarsministern få ställa följande fråga:

När beräknas fiytiningcn av arméns tekniska skola lill Östersund kunna genomföras?


Nr 4

Tisdagen den 2 oktober 1979

Meddelande om frågor


 


1979/80:9 av Gunnar Olsson (s) till Jordbruksministern om del statliga stödet till skogsgallring:

Folkpartiregeringen presenterade under våren ett siimulanspakei för skogsbruket, som riksdagen med vissa Justeringar godkände. Paketet inne­höll bl. a. ett bidrag till gallring inom privatskogsbruket. Syfiet med bidraget, som gäller t. o. m. årets slut, var att söka stimulera avverkningar i gallrings­bestånd för atl bidra till råvaruförsörjningen, framför allt till pappers- och massaindustrin.

När tre månader av "stödärei" återstår visar del sig au del statliga gallringssiödet inte utnyttjas i någon större utsträckning. Skogsstyrelsen har därför slagit larm och uppmanat skogsvårdsstyrelserna att ta reda på hur många-eller rättare hur få-som gallrat sin skog med hjälp av bidraget. I bl. a. Värmland, som beviljades lolali 8,2 milj. kr., har intresset för den statliga "gallringsmoröien" varit mycket litet.

Jag vill därför fråga jordbruksminisiern:

Harjordbruksministern observerat att de' statliga gallringsstödet inte har blivit den stimulans som var avsedd med stödet och i så fall vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet vidta?

§ 5 Kammaren åtskildes kl. 14.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.