Riksdagens protokoll 1979/80:37 Måndagen den 26 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:37

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:37

 

Måndagen den 26 november

Kl. 11.00

§ 1 Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1979/80:64 lill justitieutskoltet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Motion

1979/80:114 till jordbruksutskottet

§ 4 Föredrogs men bordlades åter Konstilulionsutskollets beiänkanden 1979/80:17-19 Skatleutskollets betänkande 1979/80:12 Lagutskottets belänkande 1979/80:2 Utrikesutskottets betänkande 1979/80:4 Kultumtskoltets betänkanden 1979/80:13 och 14 Jordbruksuiskotiets betänkanden 1979/80:7, 8, 10 och 11 Näringsutskouels betänkanden 1979/80:6, 7 och 9

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1979/80:80 och 81

§ 6 Anmäldes och bordlades

Motioner

1979/80:115 av Jan Bergqvist med anledning av propositionen 1979/80:4 om

ändring i lagen (1974:12) om anställningsskydd m. m. 1979/80:116 av Anna-Greta Leijon m.fl. med anledning av propositionen

1979/80:56 med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i

arbetslivet, m. m.

107


 


Nr 37


§ 7 Anmälan av interpellation


Måndagen den

26 november 1979       Anmäldes och bordlades följande interpellalion som ingivits lill kammar-
_______    kansliet


Anmälan av inter­pellation

108


den 26 november

1979/80:82 av Alf Wennerfois (m) till budgelministern om parkeringsverk-samhelen vid statliga arbelsplalser:

Den 24 januari 1969 överiämnade byggnadsstyrelsen en promemoria till regeringen med förslagom avgiftsbeläggning av statliga bilplatser. Nära två år senare - den 6 november 1970 - föreskrev regeringen genom en ämbetsskri­velse till riksrevisionsverket atl biluppställning inom särskilt anordnade utrymmen vid statliga arbetsplatser skulle avgiftsbeläggas.

Av regeringens brev framgick bl. a.

atl priset för användning av en bilplats bör svara mot kostnaden för alt tillhandahålla den,

alt efterfrågan på bilplalser i hög grad bestäms av prissättningen och alt därför vederbörlig hänsyn bör tas härtill vid beräkning av bilplalsbehovei,

atl dimensionering av nya statliga parkeringsplatser skall inriktas på att full koslnadsläckning skall kunna erhållas genom uttag av parkeringsavgifter,

atl bilplatser vid statliga arbetsställen skall avgiftsbeläggas,

att försöksverksamhet med avgiftsbelagd parkering skall bedrivas inom Slorstockholmsområdet och alt erfarenheterna från denna efter hand bör utnyttjas vid successivt genomförande av avgiftsbeläggning i övriga delar av landet,

att erforderliga ålgärder för genomförandet av avgiftsbeläggningen bör vidlagas av föndförvaltande (fastighetsförvallande) myndighet i samråd med byggnadsstyrelsen samt

att det ankommer pä byggnadsstyrelsen att efter vederbörligt samråd inkomma till Kungl. Maj:t med förslag lill tillämpningsföreskrifter för genomförande av avgiftsbeläggningen och förslag till regler för bestämning av kostnaderna för parkeringsplatsernas anordnande och drift.

Under de fem följande åren omfattade avgiftsparkeringen drygt 8 000 bilplatser. Enligt en skrivelse från byggnadsstyrelsen till regeringen gav försöksverksamheten bl. a. följande erfarenheter:

1. Ett avgiftsuttag av 2 kr. per dag minskade bilanvändandet med ca 25 %.
Vid avgiftsnivån 3 kr. perdag(Riddarholmen i Siockholm)blev minskningen
250 96.

2.   Flera kommuner hade invändningar. De krävde med hänvisning lill statens planverks riktlinjer att bilplatser skulle anläggas till ett betydligt större antal än vad byggnadsstyrelsen bedömt erforderligt under förutsättning att platserna var avgiftsbelagda.

3.   Det ekonomiska utfallet bedömdes ha givit ett positivt driftsneito som bidrag till hyra för mark och anläggningar.


 


2.    Det ansågs särskilt viktigt alt samråda med vederbörande kommun om avgiftssältningen.

3.    Avgiftsbefrielser medgavs för alla rörelsehindrade och för vissa anställ­da som måsle använda egen bil i tjänsten.

4.    Kontrollen ansågs böra handhas av resp. kommunala parkeringsorgan eller enskilda parkeringsföretag.

5.    Arbetsbelastningen blev avsevärd i form av såväl samtal som skriftväx­ling med felparkerare.

6.    Arbetet med redovisningsfrågorna inom försöksverksamhetens ram väckte behov av en mera fullständig resultatredovisning för hela parkerings-verksamheten.

Enligt uppgift skall försöksverksamheten nu övergå i mer permanenta former, och det är meningen alt ansvarei för avgiftsbeläggningen av omkring 50 000 bilplatser skall åvila resp. lokalbrukande myndigheter.

1 de handlingar som finns tillgängliga förs ingen diskussion om huruvida parkeringsverksamhet över huvud taget är en uppgift för en mängd statliga myndigheier runt om i landet. När man läser exempelvis yttrandet av riksdagens revisorer av den 11 december 1975 och byggnadsstyrelsens redovisning av erfarenheterna av den 5 april 1975 känner man oro för alt denna verksamhei ulgör ett typexempel på krångel och byråkrati inom statsförvaltningen. För atl parkeringsverksamheten vid alla olika statliga myndigheter inte skall bli för dyr, byråkratisk och ineffektiv krävs konkur­rens. Således bör verksamheten lämnas ut på entreprenad lill enskilda parkeringsföretag som besitter nödvändiga kunskaper och erfarenheier. Alltså bör anbud inhämtas från olika enskilda företag.

Med hänvisning lill del anförda får jag anhålla om kammarens tillstånd att ställa följande fräga lill budgelminislern:

Vilka direktiv är statsrådet beredd atl utfärda för atl parkeringsverksam­heten, avgiftsbeläggningen m. m. vid statliga arbetsplatser lämnas ut på entreprenad till enskilda parkeringsförelag?


Nr 37

Måndagen den 26 november 1979

Meddelande om fråga


§ 8 IVleddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts den 26 november


1979/80:162 av AlfWenneiJörs(m) till utbildningsministern om reformering av den högre musikutbildningen:

I moiion 1978/79:1386 anhöll jag all det lidigare riksdagsbeslutet från riksmötet 1977/78 om reformering av den högre musikutbildningen snarast skulle verkställas.

I utbildningsutskottets betänkande 1978/79:32 erinrades om att regeringen den 10 maj 1978 uppdragit åt stålens avialsverk alt föra förhandlingar om


109


 


Nr 37                 bl. a. en provisorisk ny tjänsteorganisation i högre musikutbildning aU gälla i

Måndaeen den     avvaktan på resultatet av lärartjänsluiredningens arbete. I betänkandet av

26 november 1979   '  f"'' ' meddelades aU förhandlingarna inte hade avslutats. Enligt

_____________    uppgift har reguljära förhandlingar ännu inte ens påbörjats.

Meddelande om      '"'' åtgärder ämnar utbildningsministern vidtaga för att regeringens

/■.j                    uppdrag till statens avtalsverk av den 10 maj 1978 att föra förhandlingar om

en ny tjänsteorganisation i den högre musikutbildningen skall kunna

genomföras i rimlig tid?

§9 Kammaren åtskildes kl. 11.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.