Riksdagens protokoll 1979/80:3 Måndagen den 1 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:3

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:3

Måndagen den 1 oktober

Kl. 16.00

1 Anmäldes och bordlades Propositioner och skrivelser 1979/80:1 om socialtjänsten

1979/80:3 om lån till ett av AB Bofors helägt smidesbolag 1979/80:5 om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m. 1979/80:8 med överiämnande av årsredovisning för Statsföretag AB 1979/80:9 om konsumentförsäkringslag, m. m. 1979/80:10 om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning 1979/80:11 med överiämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB 1979/80:12 om ändring i lagen (1971:139) om försöksverksamhet i fråga om

ordningen för vissa kyrkliga förrättningar 1979/80:13 om lån till Volvo Flygmotor AB 1979/80:15 om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan

m. m. 1979/80:16 om riktlinjer för den statliga exportfrämjande organisationen

§ 2 Anmäldes och bordlades

Redogörelse

1979/80:1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

§ 3 Anmäldes och bordlades Motioner

1979/80; I av Rolf Dahlberg ]979/80;2 av Per-Olof Strindberg

med anledning av propositionen 1978/79:213 med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen

§ 4 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits tiil kammarkansliet

den 1 oktobei-

1979/80:1 av Pär Granstedt (c) lill arbetsmarknadsministern om gränserna för försök med aff förändra anlag hos levande organismer, m. m.:

Under de senaste månaderna har framkommit att det halvstatliga iäkeme-  37

Nr 3

Måndagen den , 1 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

delsförefaget KabiGen planerar aff uppföra ett risklaboratorium för hybrid-DNA-forskning på Kungsholmen i Stockholms innerstad. Vidare finns planer på ett högrisklaboratorium i södra Sverige, troligtvis vid Svenska Sockerfabrik AB:s anläggningar i Arlöv.

Utvecklingen inom hybrid-DNA-forskningen går oerhört snabbt.

I USA ses hybrid-DNA-forskningen som ett stort biologiskt genombrott som nu håller på au omsättas kommersiellt. 1 en artikel i den amerikanska tidskriften Newsweek den 20 augusti pekas på att 150 miljoner dollar har investerats i forskning och utveckling av hybrid-DNA-teknik i USA. Ordföranden i ett av de största företagen, som gått i spetsen för en kommersiell utveckling av hybrid-DNA-tekniken - CETUS Corporation -talar i artikeln i Newsweek om de miljardaffärer som möjliggörs genom tekniken. Det är i den konkurrensen som KabiGen skall ge sig in genom samarbete med det amerikanska företaget Genentech.

Hybrid-DNA-tekniken har en djup etisk dimension. 1 dag sker hybrid-DNA-forskningen i Sverige på bakterier. I framtiden kan den komma att ske på människor och djur, om infe etiska, sociala, ekologiska och humanitära gränser sätts för verksamheten. Frågan gäller hur mycket som i framtiden skall accepteras beträffande förändringar av levande organismers egenskaper.

Det måste därför sättas upp klara gränser för på vilka områden forskningen skall tillåtas. Utvecklingen måste styras i sådana banor att politiker och forskare tar ett renodlat ansvar för verksamheten.

Verkställande direktören för KabiGen har bl. a. i tidningsintervjuer uttalat att "KabiGen lägger laboratoriet där det är företagsekonomiskt lönsamt". Kommersiella intressen kan aldrig få avgöra vare sig om hybrid-DNA-forskning skall tillåtas eller var risklaboratorier skall lokaliseras.

I propositionen 1979/80:10 föreslås att en speciell delegation för hybrid-DNA-frågor skall tillsättas för att yttra sig i säkerhets- och skyddsfrågor och för att informera allmänheten. Någon speciell lagstiftning för att reglera verksamheten föreslås däremot inte.

Med åberopande av det anförda vill Jag till arbetsmarknadsministern ställa följande frågor:

      Anser statsrådet atl en etisk och social lagstiftning bör utarbetas, som sätter gränser för hur långt försök med att förändra anlag hos levande organismer skall tillåtas?

      Anser statsrådet au ett moratorium bör instiftas i hybrid-DNA-forskningen i syfte alt möjliggöra en bred debatt bland allmänheten om DNA-forskning?

      Anser statsrådet att företagsekonomiska aspekter skall slyra lokaliseringen av risklaboratorier för hybrid-DNA-forskning?

      Vilka åtgärder i övrigt ämnar statsrådet vidta i syfte alt ge den samhälleliga lagstiftningen och reglerna tid att möta utvecklingen inom del bioiekniska området med en alltmer avancerad hybrid-DNA-forskning?

38

1979/80:2 av John Andersson (vpk) till Jordbruksministern om åtgärder mot gifianvändning i Jordbruk:

En växande opinion kräver åtgärder mol giftanvändningen i såväl skogs-som Jordbruket. Trots allt tal om dessa gifiers ofarlighet har nya rön och fakta styrkt de farhågor som funnits om dessa gifters menliga inverkan på miljö och människor. Dr Hardells rapporter om fenoxisyrorna som cancerframkallande borde rimligen leda till omedelbara åtgärder.

I den senaste valrörelsen blev giftanvändningen en stor fråga. Enligt löften som då gavs är både socialdemokraterna och centern nu beredda att biträda vårt krav om eii förbud. Eftersom det nu finns en mycket kraftig riksdags-majoritet bakom detta krav, synes det vara naturligt alt regeringen vidtar vissa åtgärder.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor till jordbruksministern:

      När tänker regeringen vidta åtgärder mol användningen av gifter i skogsbruket?

      Tänker regeringen vidta åtgärder för att den ökade utbildning som manuell skogsvård kräver kommer till stånd?

      Tänker regeringen vidta några åtgärder för ökad forskning om och stöd till alternativa brukningssäti för att slippa beroendet av giftanvändningen inom Jordbruket?

1979/80:3 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om ökat bostadsbyggande m. m.:

Nya alarmerande siffroroch samstämmiga uppgifter från olika delarav vårt land visar att både bostadsbristen och hyrorna fortsätter att öka i allt snabbare takt.

Hundratusentals ungdomar, ensamstående och barnfamiljer står utan bostad eller bor otillfredsställande. De senaste årens hyreshöjningar har pressat ned levnadsstandarden för stora grupper av hyresgäster, och nu aviserade hyreshöjningar med omkring 2 000 kr. per år för en vanlig lägenhet gör situationen helt ohållbar. Spekulationen i lägenheter och fastigheter har fått en omfattning som tillsammans med bostadsbristen och hyresutplund-ringen omöjliggör en social bostadspolitik.

Talet om bostaden som en social rättighet blir verklighetsfrämmande om inte åtgärder snabbt vidtas för att bygga bort bostadsbristen, stoppa hyresutvecklingen och göra slut på spekulationen i boendet. Statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen, billigare pengar till bostadsbyggande i allmännyttig och kooperativ regi, en skärpt lagstiftning mot fastighets- och lägenhetsspekulation och obligatorisk kommunal bostadsförmedling av alla bostäder är några sådana åtgärder.

Med hänvisning till det anförda vill Jag till bostadsministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta eller föreslå för atl öka

Nr 3

Måndagen den 1 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

39

Nr 3

Måndagen den 1 oktober 1979

Anmälan av interpellationer

bostadsbyggandet, stoppa hyreshöjningarna och göra slut på bostadsspekulationen?

1979/80:4 av Arne Nygren (s) till industriministern om ökad sysselsättning i Västerbottens län:

Västerbotten har drabbats hårt av de senaste årens regionalpolitiska utveckling. Ett exempel på detta är att inte en enda av länefs s. k. fjällkommuner i år haft ett lokaliseringsärende. Arbetslösheten har varit mycket hög och särskilt svår bland de unga, som nu hoias av en ny fiyttvåg söderut.

I Västerbotten finns också många företag där sysselsättningen är starkt hotad. NCB i Hörnefors, Algots Nord AB (Nordkonfektion), AB Scharins Söner i Klemensnäs och AB Polarvagnen är exempel, som har del gemensamt att man kräver snara besked av regeringen om framtiden. Vid samtliga företag är sysselsättningen hotad för många hundra arbetare och tjänstemän.

Jord- och skogsbruket har varit av stor betydelse för arbete och utkomst i Västerbotten. De senaste åren har nedgången i jordbruket varit starkt oroande. Under riksdagsperioden 1977-1979 försvann i genomsnitt en mjölkleverantör per dag.

Västerbotten har alltjämt rika tillgångar i råvaror och natur, som bör vara av stor betydelse för en utveckling under 1980-talet. Länet har mycket lovande mineraltillgångar, som kan få stor betydelse om ökade resurser satsas på prospekteringsarbete. Västerbotten har också stora tillgångar på skogsråvara, som bör kunna ge sysselsättning i länet. Planerna på en utbyggd vidareförädling medför behov av ökade statliga insatser. I länet finns också betydande energifillgångar; vattenkraft, torv m. m. Fjällturismen har stora förutsättningar alt utvecklas - med ett utbyggt samhällsstöd.

Om den myckel negativa trend som kännetecknat utveckling och sysselsättning i framför allt Västerbottens inland de senaste åren skall kunna brytas, krävs samlade statliga näringspolitiska insatser och en styrning av industrisysselsättning till länet.

Med hänvisning till det anförda ber jag att till industriministern få ställa följande frågor:

      Vilka åtgärder överväger regeringen för alt skapa nya sysselsättningstillfällen i Västerbotten och därmed förhindra en ny fiyttvåg av framför allt ungdom söderut?

      När avser regeringen att ge slutliga besked till NCB i Hörnefors, Scharins i Klemensnäs, Algots Nord (Nordkonfeklion)och Polarvagnen om de frågor anställda och företagsledningar ställt till regeringen?

      Hur ser regeringen på möjlighelerna lill näringspolitiska insatser i Västerbotten för att mera långsiktigt skapa utveckling och ökad sysselsättning i länet?

40

1979/80:5 av Bertil Jonasson (c) till arbetsmarknadsministern om sysselsäll-ningen i Värmlands län:

Värmlands län är det län som efter Norrbotten har den absolul svåraste sysselsättningssiluationen i landet. Detta markeras av aff förvärvsfrekvenserna i länet ligger under medelvärdet i riket. Konjunktur- och strukturproblemen i svenskt näringsliv under 1970-talet har också slagit extra hårt i Värmland, efiersom länet är starkt beroende av basnäringarnajärn-, stål-och skogsindustri. Många orter i länet är också extra känsliga för dessa branschproblem på grund av au ett eller ett fåtal företag dominerar sysselsättningen på orten.

Trots stora insatser från samhällets sida är fortfarande sysselsältningssi-fuationen i Värmland mycket bekymmersam. Den förbättrade konjunkturen för näringslivet har inte fått någon ordentlig genomslagskraft i Värmland. Antalet arbetslösa och sysselsatta i beredskapsarbeten har under sommaren legat högre än under motsvarande period 1978. Den dag konjunkturen åter vänder neråt riskerar därför länet att få sysselsätiningssvårigheter av än värre slag än tidigare. Ytterligare industrinedläggningar är redan förestående i länet.

Mot denna bakgrund är det påkallat all göra fortsatta kraftansträngningar från samhällets sida för att förbättra sysselsättningssituationen i Värmland. Detta underströks också under vårriksdagen av arbeismarknadsutskottet, som i samband med behandlingen av den regionalpolitiska propositionen (1978/79:23) förutsatte att regeringen och andra myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på länets problem och är beredda au på olika sätt ställa sig bakom förslag, som förs fram för alt stödja sysselsättningen på både kort och lång sikt. Någon brist på konkreta projekt råder inte. Värmlandsdelegationen aktualiserade redan i början av året ett samlat förslag med åtgärder för sysselsättningen i länet.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd alt till arbetsmarknadsministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidtaga för att bemästra den svåra sysselsättningssituationen i Värmlands län?

Nr 3

Måndagen den 1 oktober 1979

Meddelande om frågor

§ 5 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 1 oktober

1979/80:1 av John Andersson (vpk) till industriministern om sysselsättningen vid Polarvagnens fabriker:

Sysselsättningen vid AB Polarvagnens fabriker är hotad. En nedläggning eller en nedskärning av antalet sysselsatta skulle få katastrofala följder för

Nr 3

Måndagen den 1 oktober 1979

Meddelande om frågor

inlandet. Inie mindre än fyra glesbygdskommuner skulle drabbas hårt - över

600 personer skulle bli utan arbeie. Det råder stor samstämmighet om att

snara åtgärder måste vidtas. Med hänvisning till det anförda vill Jag fråga industriministern: Avser regeringen alt vidta åtgärder som räddar sysselsättningen vid AB

Polarvagnens fabriker?

1979/80:2 av Karin Nordlander(wpk) till handelsministern om åtgärder för att hejda prisstegringarna:

Prisnivån i konsumentledei steg under della års första åtta månader med mer än 6 %. Många tecken tyder på alt prissiegringsiakien nu ytterligare håller på atl öka. Folkfierialei ställs inför nya hot om standardnedpress-ningar.

Med hänvisning lill det anförda vill Jag lill handelsministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för au hejda prisstegringarna?

1979/80:3 av Bertil Måbrink (vpk) till handelsministern om lagstiftning mot svenska nyinvesteringar i Sydafrika:

Kommerskollegium har givit tillstånd för Alfa-Laval AB att göra en investering i ett av sina förelag i Sydafrika. I realiteten innebär detta en viss ökning av produktionskapaciteten. Kommerskollegium medger au om en restriktiv tolkning av lagen om förbud mot nyinvesteringar i Sydafrika skulle göras, så borde inte undantag ske i nämnda fall. Trots detta ville kommerskollegium tolka lagen "snällt", som en del tjänstemän uttrycker sig. Lagens utrynmie för dispensgivningar gör det tydligen möjligt att godtyckligt tolka innebörden.

Jag vill fråga handelsministern:

Avser regeringen au föreslå förändringar av lagen, så au nyinvesteringar av svenska företag i Sydafrika effektivt stoppas?

42

1979/80:4 av Bertil Måbrink (vpk) till industriministern om produktion av metanol i Vannsäter:

Alla förutsättningar föreligger när del gäller att starta en försöksverksam-hel för produktion av metanol i de tomma fabrikslokalerna i Vannsäter.

Enligt uppgifter hänger nu hela denna fråga på regeringen och på hur snabbt besked kan lämnas.

Del är viktigt att snarast få i gång denna verksamhet med tanke på att många av de arbetare som berövadesjobbei när massaproduktionen lades ned vid nämnda fabrik ännu inle fått ersättningsjobb.

Jag vill fråga industriministern:

Är regeringen beredd att omgående ge klartecken för igångsättning av försöksverksamhet för produktion av metanol vid Vannsätersfabriken?

1979/80:5 av Bertil Måbrink (vpk) till arbetsmarknadsminisiern om bibehållande av Esseltes tillverkningsenhet i Gävle:

Det multinationella företaget Esselte har beslutat lägga ned sin tillverkningsenhet i Gävle mot de anställdas protester och irolsaii nämnda enhet går med vinst.

Esselte har bedrivit ett hänsynslöst spel mol de anställda och mot en hel kommun.

Hittills förefaller det som om regeringen suttit med armarna i kors.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern:

Vad har regeringen gjort och vad kommer regeringen all göra för all förhindra nedläggningen av Esseltes tillverkningsenhet i Gävle?

Nr 3

Måndagen den 1 oktober 1979

Meddelande om frågor

1979/80:6av Thage Peterson (s)U\\ industriministern om sysselsättningen vid Böksholms bruk:

I en frågedebatt i riksdagen den 8 maj i år begärde jag besked om Böksholms bruks framtid. Industriministern försäkrade då att något beslut om Böksholms bruk inte skulle fallas innan staten gått in och tillsammans med de anställda lagt fast en sirukturplan.

Under sommaren har, trots della besked, meddelats alt Böksholms bruk skall läggas ned. Beslutet har skapat stor förslämning i Böksholm. Brukels anställda drabbas hårt.

Med anledning av del inträffade vill jag fråga industriministern varför han inte fullföljt sitt i riksdagen gjorda åtagande.

§ 6 Kammaren åtskildes kl. 16.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert