Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1979/80:130

Fredagen den 25 april

Kl, 15,00

§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.

Nr 130

Fredagen den 25 april 1980

Om statsbidragen till de allmännyttiga organisationerna

§ 2 Om statsbidragen till de allmännyttiga organisationerna

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara John Anderssons (vpk) den 16 april anmälda fråga, 1979/80:428, och anförde;

Herr talman! John Andersson har frågat mig om jag är beredd att vidta erforderliga åtgärder i enlighet med vad arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt betänkande 1979/80:21. I betänkandet betonar utskottet att regeringen direkt bör följa utveckligen av lönebidragsreformen och om den ger anledning därtill lägga fram erforderliga förslag.

Jag kan försäkra John Andersson att jag mycket noga följer dessa frågor. Följaktligen kan jag modifiera John Anderssons uppgift om att 350 arkivarbetare i Västerbottens län hotas av uppsägning, därför att de allmännyttiga organisationerna inte anser sig klara sin löneandel.

Sammanlagt sysselsätts 341 arkivarbetare vid allmännyttiga organisationer i länet. Bland dessa räknar länsarbetsnämnden med att problem med anställning kan uppkomma i högst ett tjugofemtal fall. Fortsatta överläggningar pågår om dessa fall mellan länsarbetsnämnden, berörda arbetsplatser och fackliga organisationer. Sedan överläggningarna slutförts, kommer länsarbetsnämnden att ta upp frågan om omplacering av dem som eventuellt inte kan beredas fortsatt arbete på den nuvarande arbetsplatsen.

Slutligen vill jag än en gång erinra om att organisationerna fram till den 1 juli 1983 får statsbidrag med 100 % av lön och lönebikostnader för dem som övergår från arkivarbete till anställning med lönebidrag.

JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Först får jag tacka arbetsmarknadsministern för svaret på min fråga.

Som framgick av frågan har kammaren nyligen behandlat en motion från mitt parti i vilken vi framförde farhågor för framtida problem, om inte statsbidraget till de allmännyttiga organisationerna sattes till 100%. Motionen avslogs, men riksdagen uttalade att regeringen direkt borde följa utvecklingen, så att inte syftet med reformen om anställning med lönebidrag förfelades.

Enligt tidningsuppgifter hotas i Västerbottens län 350 arkivarbetare av uppsägning. Nu har vi även uppgifter från Gävleborgs län som säger att över 500 arkivarbetare skulle hotas av uppsägning. Det handlar här om

Nr 130

Fredagen den 25 april 1980

Om statsbidragen till de allmännyttiga organisationerna

arbetskraft som har mycket svårt att komma i fråga på den öppna arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsministern försäkrar nu att han mycket noga skall följa denna fråga, och detta noterar jag. Jag vill fråga om arbetsmarknadsministern då också är beredd att, om så skulle erfordras, vidta åtgärder i enlighet med vad utskottet anförde.

Även jag kommer att mycket noga följa denna fråga, och jag lovar att återkomma, om jag skulle finna anledning därtill.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTEN:

Herr talman! Får jag bara göra ett par korta kommentarer till John Anderssons inlägg. Jag vill göra det med anledning av den statistik som John Andersson åberopade när han sade att 350 arkivarbetare skulle bli friställda i Västerbottens län. Jag har redan i svaret påpekat att det bara är i ett tjugofemtal fall som problem med anställning kan uppkomma. Det visar att det inte är den storleksordning på svårigheterna som John Anderssons inlägg kanske kunde ge vid handen, utan att man på ett bra sätt har kommit till rätta med problemen. Det är vi båda naturligtvis glada för, och jag hoppas att man ordentligt skall klara upp detta problem i alla län.

Den tron kan jag bygga på den statistik som vi nu fått från AMS och som visar att av 4 074 arbetsplatser i riket har 109 sagt nej till anställningar. Det är alltså f. n, ett ringa antal, Detta nej berör 185 av totalt 7 057 arkivarbetare vid allmännyttiga organisationer. Det visar att problemet för stunden lyckligtvis verkar vara mera hanterbart än kanske en och annan oroade sig för i ett tidigare skede. Jag hoppas att utvecklingen skall fortsätta att vara lika positiv,

JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Jag är naturligtvis också glad om det skulle vara så att det gäller endast ett tjugofemtal arbetare, för då blir ju problemet desto mindre. Men jag hoppas att även dessa 25 skall kunna fortsätta att arbeta. Det låga antalet kan inte vara ett skäl för att dessa 25 skall offras, utan frågan måste lösas på bästa sätt även för dem.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! De fortsatta insatserna skall man självfallet inrikta på att försöka placera även alla de 25, och jag har, som jag sade, gott hopp om att lyckas. Vi har tidigare haft ett bra utbud av erbjudanden om att man vill ta emot arkivarbetare. Jag tror f. ö. att man kan klara ut många av de kvarstående placeringssvårigheterna om man resonerar sig fram på ett riktigt sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

§ 3 Om Svenska musikerförbundets arbetsförmedlingsverksamhet Nr 130

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Per Olof Håkanssons (s) den 17 april anmälda fråga, 1979/80:434, och anförde;

Herr talman! Per Olof Håkansson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa en fortsättning av den arbetsförmedlingsverksamhet som i dag drivs av Svenska musikerförbundet.

Svenska musikerförbundet bedriver med tillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen förmedling av artister och musiker. Förmedlingsverksamheten bekostas genom att Musikerförbundet uttar en av arbetsmarknadsstyrelsen godkänd avgift av arbetsgivaren för förmedlingsuppdraget. Avgiften är avpassad så att den skall täcka de kostnader som Musikerförbundet har för sin förmedlingsverksamhet. I en skrivelse till regeringen har Musikerförbundet begärt ekonomiskt stöd för denna verksamhet, och jag har nyligen träffat representanter för Musikerförbundet i denna fråga.

PER OLOF HÅKANSSON (s);

Herr talman! Det är enbart med hänsyn till den praxis som vi har här i kammaren som jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag tror att Rolf Wirtén och jag privat kan vara överens om att detta besked inte är något svar på min fråga.

Jag behöver detta till trots inte utveckla frågan särskilt mycket, för Rolf Wirtén är säkert medveten om vad saken gäller. Den första skrivelsen från Musikerförbundet gick nämligen till departementet under den första Fälldinregeringens tid, i oktober 1977, om jag minns rätt.

Frågan gäller alltså det förhållandet att Musikerförbundet driver en arbetsförmedlingsverksamhet. Denna verksamhet skall, som i och för sig korrekt påpekas i svaret, bekostas genom att en avgift tas ut i anslutning till att kontrakt utväxlas. Men inkomsterna därav räcker inte till. Hittills har det underskott som uppkommit täckts av Musikerförbundets allmänna medel, av medlemsavgifter, finansiella tillgångar och på annat sätt. Man har naturligtvis inom förbundet sett över möjligheterna att få ner kostnaderna. Konsulter från Statskonsult har satts in på den uppgiften. Man konstaterar att det inte kan fortsätta på detta sätt.

Det finns flera alternativ för att lösa problemet. Ett alternativ är att höja avgifterna, men det är väl inte möjligt eller ens lämpligt att göra det. Det finns då några andra alternativ att välja mellan. Det ena är att skaffa pengar utifrån, t. ex, driftbidrag och ekonomiskt stöd. Jag vill understryka att man har ingivit en skrivelse om sådant stöd som AMS har tillstyrkt. Ett annat alternativ är att lägga ner verksamheten.

Givetvis är det möjligt att lägga ner verksamheten, även om det är någonting som enligt min mening inte bör få ske. Men om det sker. då måste detta till att börja med göras successivt, för det kan ju inte vara bra att lägga ner verksamheten på en gång. Vidare måste förmedlingsverksamheten täckas upp av andra, och vilka blir det? AMS har ju tillstyrkt att

6 Riksdagens protokoll 1979/80:129-131

Fredagen den 25 april 1980

Om Svenska musikerförbundets arbetsförmedlingsverksamhet

Nr 130

Fredagen den 25 april 1980

Om Svenska musikerförbundets a rb etsfö r medlings verksamhet

Musikerförbundet skall fortsätta att driva verksamheten, sade kan alltså inte vara intresserade. Förmodligen blir det då de s. k. produktionsbolagen som skall ta över. Det betyder en mer centraliserad verksamhet som bygger helt på kommersiella intressen. Det kommer att skapas utrymme för det vi kallar svartspelningar. Vem kommer t. ex. att ta hand om de band som inte är hundraprocentigt kommersiellt gångbara? Vem skall utveckla verksamheten?

Det finns alltså många frågor kring det här, och jag vill följa upp det genom att ställa ytterligare några till statsrådet, eftersom jag inte har fått något svar. Jag vill dä referera till de överläggningar som hållits i dag på morgonen och fråga: Kommer departementet och regeringen att följa AMS och Musikerförbundets förslag och ge bidrag som skall täcka hela verksamheten, dvs. även de utvecklingskostnader som kan tillkomma, eller blir det fråga om bidrag som bara täcker en del av verksamheten? Eller anser statsrådet att musikerna även fortsättningsvis själva skall bekosta sin arbetsförmedlingsverksamhet? Om så är fallet, för vilka grupper i samhället i övrigt avser man att införa ett sådant system?

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Den här frågan är onekligen rätt komplicerad, vilket jag tror Per Olof Håkansson och jag är överens om. Det visar bl. a. det förhållandet att detta spörsmål har varit föremål för utredning under mycket lång tid. Det har under nästan hela 1970-talet framförts olika idéer om hur förmedlingsinsatserna när det gäller musiker och artister skall lösas. Anledningen till att det är besvärligt är ju att det här rör sig om en mycket specifik arbetsmarknad, som skiljer sig från arbetsmarknaden i övrigt. Därför uppstår behovet av speciella lösningar, och däri ligger naturligtvis förklaringen till att det har varit en seg fråga att komma till rätta med.

Det har som sagt redovisats olika uppfattningar om hur man skall lösa detta. I en utredning som AMS har gjort talar man om en lösning som skulle gå ut på att man bildar en stiftelse som skulle kunna sköta förmedlingen. Man har också varit inne på tanken att flytta över all artistförmedling till arbetsmarknadsverket - det har f. ö. varit ett av motiven till att verket fått en rätt kraftig personalförstärkning under 1970-talet. Det har nu visat sig att detta är en ganska svårframkomlig väg, och jag tror att man i dag även inom AMS är osäker om huruvida denna lösning är den allra bästa. Det är väl motivet bakom att AMS, som Per Olof Håkansson riktigt påpekat, har tillstyrkt att man skall ge bidrag till de s. k. godkända förmedlingsorganen.

Där står vi i dag. Det är riktigt att den här frågan har varit uppe till prövning i olika omgångar, senast i dag, och dessa överläggningar kommer att fortsätta. Många principiella frågeställningar måste redas ut, och jag hoppas att bl. a. det konstruktiva samtal vi har haft i dag skall kunna bidra till att vi kan föra den här debatten vidare.

Självfallet är det också så, herr talman, att det handlar om en betydande resursfråga. Det skall vi inte blunda för. Vi befinner oss som bekant i ett hårt

budgetläge, där en prövning måste ske för varje miljon. Utan att därmed ta ställning till den här frågan vill jag säga att vi givetvis måste se på även resursfrågorna i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag vill avsluta i varje fall den här omgången med att säga att vi ändå varit konstruktiva och kunnat flytta fram positionerna i två viktiga avseenden. För det första skall vi nu - med anledning av ett uppdrag som riksdagen lämnat och som gäller en likartad arbetsmarknad, nämligen kontorsserviceområdet - tillsätta en utredning som skall se över arbetsförmedlingslagen från 1935, varvid också de här frågorna kommer med i bilden. För det andra har arbetsmarknadsverket tilldelats en ADB-resurs som, om

jag minns rätt, omfattar tio terminaler. De skall användas för artistförmedlingen och kommer alltså att vara till hjälp för just Musikerförbundet. Jag tror att detta kommer att bli en betydande resursförstärkning, som genom gott samarbete mellan verket och förbundet kan komma att ge ett bra resultat. Vi kommer att fortsätta med det arbetet.

Nr 130

Fredagen den 25 april 1980

Om Svenska musikerförbundets arbetsförmedlingsverksamhet

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr talman! Jag är den förste som vill vitsorda att det här är en komplicerad fråga, och jag kan också förstå att man just i dag har litet svårt för att presentera en verklig lösning, eftersom det händer så mycket både i Sverige och ute i världen. Men det är ju ingen ny fråga utan en gammal fråga. Jag tycker att den är tämligen färdigutredd. Den är inte heller ointressant. Synnerligen många grupper av olika slag står och faller med hur frågan löses. Jag tillhör dem som inte ser bara negativt på produkfionsbolag, men jag har pekat på riskerna att räkna med enbart produktionsbolag.

Jag tolkar Rolf Wirténs senaste inlägg som att han i stort sett ställer upp bakom tanken att det i någon form måste lämnas bidrag till Musikerförbundets förmedlingsverksamhet. Då återstår det bara att diskutera hur stort bidraget skall vara och när det skall betalas ut.

Jag är alltså hoppfull när det gäller den andra delen av resonemanget och tror att förbundet och departementet gemensamt skall kunna finna en lösning, inte minst med tanke på vad departementschefen har sagt här i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1979/80:170 till näringsutskottet

S 5 Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1979/80:2014 och 2015 till finansutskottet

1979/80:2016 till lagutskottet

1979/80:2017-2022 fill näringsutskottet

1979/80:2023 till trafikutskottet

Nr 130 § 6 Föredrogs och bifölls

c t A InterpellationsframställninEarna 1979/80:187-189

Fredagen den

25 april 1980

_____________ § 7 Anmäldes och bordlades

Motionerna

1979/80:2024 av Pär Granstedt

med anledning av proposition 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m, m,

1979/80:2025 av Lennart Andersson m.fl. 1979/80:2026 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposition 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m, m,

1979/80:2027 av Sven Eric Åkerfeldi m.fl.

med anledning av proposition 1979/80:162 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m, m,

1979/80:2028 av Sonja Reinbo m. fl.

1979/80:2029 av BertU Zachrisson m. fl.

med anledning av proposition 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m, m.

§ 8 Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkande

1979/80:48 med anledning av propositionen 1979/80:100 bilaga 5 såvitt avser anslag till datainspektionen jämte motioner

Finansutskottets betänkanden

1979/80:24 med anledning av propositionen 1979/80:140 med förslag om

allmän beredskapsbudget för budgetåret 1980/81 1979/80:28 med anledning av riksdagens revisorers verksamhetsberättelse

för år 1979

Skatteutskottets betänkanden

1979/80:38 med anledning av propositionen 1979/80:85 om skattelättnader

vid lönsparande i aktier jämte motioner 1979/80:45 med anledning av motion om skattelättnad för gåvor till

utvecklingsbistånd m, m, 1979/80:46 med anledning av propositionen 1979/80:86 om taxering av

industribyggnader jämte motioner 1979/80:49 med anledning av propositionen 1979/80:141 om ändring i

stämpelskattelagen (1964:308)

Justitieutskottets betänkanden

1979/80:34 med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till kriminalvården jämte motioner 84

1979/80:37 med anledning av propositionen 1979/80:87 om ändring i rättegångsbalken ni, m, (bandinspelning i rättegång) jämte motioner

Lagutskottets betänkande

1979/80:31 med anledning av propositionen 1979/80:83 om konkurs och rätten att idka näring jämte motioner

Utrikesutskottets betänkande

1979/80:20 med anledning av propositionen 1979/80:100, bilaga 6, såvitt avser internationellt utvecklingssamarbete m, m, jämte motioner

Utbildningsutskottets betänkanden

1979/80:24 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet och förvaltning under år 1979 1979/80:25 med anledning av propositionen 1979/80:82 om ledning och

administration av sameskolorna m. m, jämte motion

TrafikutskoUets betänkande

1979/80:22 med anledning av propositionen 1979/80:84 om sjömanspensioneringen

Näringsutskottets betänkanden

1979/80:37 med anledning av vissa delar av propositionen 1979/80:79 om

kapitaltillskott till Statsföretag.sgruppen m. m. jämte motioner 1979/80:52 med anledning av propositionen 1979/80:123 om ändring i lagen

(1966:742) om hotell- och pensionatrörelse 1979/80:53 med anledning av motion om etableringskontroll

Nr 130

Fredagen den 25 april 1980

Meddelande om fråga

§ 9 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 25 april

1979/80:440 av Paul Lestander (vpk) till jordbruksministern om ökat stöd till nyetablerade jordbruk i Norrbotten:

I Norrbotten har betydande satsningar gjorts på jordbruket under 1970-talet. Staten har genom olika stöd- och stimulansåtgärder medverkat till att jordbruksföretag nystartats eller återupptagit sin verksamhet. På de flesta nyetableringar har innehavarna lagt ned ett oerhört arbete. Trots deUa befinner sig ett femtiotal av dessa nyetableringar i en svår och djupgående likviditetskris i dag. Det är ovisst om man kommer att kunna köpa utsäde, foder etc. eftersom existerande kreditmöjligheter redan övertecknats. En rekonstruktion genom ackordsförhandlingar är oundviklig och nödvändig.

Nr 130 Jag vill mot den här bakgrunden fråga jordbruksministern:

Fredaeen den Avser jordbruksministern att vidta sådana åtgärder att nyetablerade

25 aoril 1980 jordbruk i regionalpolitiskt prioriterade områden kan fortleva och ges

nödvändig likviditet så att de regionalpolitiska målsättningar som sådana

Meddelande om jordbrukssatsningar ursprungligen var ett led i kan uppfyllas?

fråga

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 15.18.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1979/80:130 Fredagen den 25 april

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1979/80:130

Kammarens protokoll