Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:85

Tisdagen den 13 februari

Kl. 15.00

§ 1 Om möjligheterna till järnvägstransporter vid en stängning av hamnarna i Norrbotten

Kommunikalionsminislern ANITHA BONDESTAM erhöll ordel föratt besvara Sten-Ove Sundströms {s) den 31 januari anmälda fråga, 1978/79:323, och anförde:

Herr talman! Sten-Ove Sundström har frågat mig om jag är beredd atl vidta ålgärder för all en tillfredsslällande transportförsörining skall kunna uppräuhållas via SJ vid en stängning av hamnarna i Norrbolten.

SJ kan klara en del av del behov av exlra landlransporter som uppslår om Norrbolienshamnarna mäste slängas. Tillgängliga resurser i form av lok, godsvagnar och personal räcker dock inte lill för atl klara hela det exlra behovei. All hälla så stora reserver av lok och vagnarsom skulle krävas iden issitualion som nu råder skulle innebära en alltför kraftig belastning pä SJ:s ekonomi.

Som bekant har del skett en kraftig förstärkning av isbrylarresurserna under senare är. Därigenom kan sjöfarten pågå i betydligt större omfallning nu än lidigare, även under besvärliga isförhällanden. Enligt uppgift från sjöfartsverket är del f n. inte aktuellt att slänga hamnarna i Norrbollen. 1 vilken mån det kommer att bli nödvändigt senare beror bl. a. pä den kommande periodens vind- och temperalurförhållanden.

Tisdagen den 13 februari 1979

Om möjligheterna till järnvägstransporter vid en stängning av hamnarna i Norrbotten

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret pä min fräga.

Bakgrunden lill frågan är atl den ovanligt kalla vintern resulterat i en besvärande isläggning efter hela landets kuster. Om det kyliga vädret fortsätter, kan en omfördelning av isbrytarnas insalser bli nödvändig, och yllersl kan della medföra alt någon eller nägra av de norriändska hamnarna tvingas slänga för en längre eller kortare tid.

En sådan här silualion är naturiiglvis ovanlig; den brukar inträffa endasi en eller ell par gånger per tioårsperiod. Men om den iniräffar, så är del givelvis viktigt all vi har en tillfredsställande beredskap, framför allt hos SJ, för alt klara en del av den stora godsmängden.

Del framgår också av statsrådets svar atl SJ självfallet inle kan klara av hela den godsmängd som det kan bli fråga om ifall vissa hamnar kommer all slängas. Men jag tycker ändå au man bör kunna fö fram en beredskap förden händelse atl en stängning skulle bli nödvändig. Jag kan inte i slalsrådels svar ulläsa all man på regeringshåll lycker atl det är angeläget att fä lill stånd en sådan beredskap. Det är visserligen inle aktuellt f n. all slänga någon hamn.

Nr 85 men del kan bli det. Inte förrän i mars månad böriar man som regel nå toppen i

Tisdagen den ''S °"i isproblem.

13 februari 1979 " '" skärper beredskapen inom SJ, resulterar en eventuell

stängning av nägon hamn i att vi far en slor mängd lunga transporter på

0/?7 den framtida landsväg. Jag tycker del är angeläget med en beredskap som kan hjälpa lill atl

traliknolitiken '" " mycket som möjligl av dessa godslransporter till SJ.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 2 Om den framtida trafikpolitiken

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för atl besvara Eva Hjelmströnis(vpk)den 6 februari anmälda fråga, 1978/79:329,och anförde:

Herrlalman! Eva Hjelmslröm har frågat mig om jag anser all investeringar som ensidigt gynnar ytterligare privatbilism i tätorter är i linje med de lankegångar som måsle prägla en framlida trafikpolitik.

Som jag har framhållit vid skilda tillfällen, bl. a. här i kammaren, kommer regeringen under våren att förelägga riksdagen en samlad trafikpolitisk proposilion. Propositionen kommer bl. a. att behandla regeringens principiella syn på mål och medel i trafikpolitiken, den framtida vägpolitiken och kollektivirafikfrågor, speciellt vad avser tätortstrafiken.

De lankegångar som enligt regeringen bör prägla den framtida trafikpolitiken kommer således inom kort att redovisas för riksdagen. Jag är därför inle nu beredd all närmare gå in på Eva Hjelmströms fräga.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr lalman! För omkring ell och etl halvt är sedan slällde jag en liknande fråga till den dåvarande irafikansvarige, herr Turesson, men inte heller dä fick jag etl klargörande svar. Redan vid del tillfället pekade jag pä vådorna av den förda trafikpolitiken - att den hårt drabbar tätorternas invånare och dä främst barnen.

Nu har del skelt elt senkommet och yrvaket uppvaknande på ansvarigt häll. Del är bra, men det vore än bättre om del också gav prakliska resullal, och del snabbi.

Det klagas ju över människors misstro mol politikerna, men vad annat kan
man vänla sig när de ser hur politikerna agerar? Ta del exempel som jag tagit
upp i frågan, ett principiellt viktigt sådant: Försl beslutar Stockholms
kommunalpolitiker med socialdemokraler och folkpartister i spetsen att
bygga en jättelik högbro, som ytterligare kommer all underlälla för bilisterna
au la sig in i Släden, en bro som byggs med huvudsakligen statliga medel. Eu
år senare står samma kommunalpolitiker upp och säger: Nu skall vi göra del
svårt för bilisterna all ta sig in i staden - nu skall vi stänga filer och införa
tullar. Och del är också bra. Men varför då bygga denna gigantiska bro? Det
76 finns ingen som helsl logik, inget som helst vett eller reson i dessa politikers

handlande. Är det dä konstigt om de blir misstrodda? Är del då konstigt om människor känner sig överkörda och blir förargade?

Det enda rimliga vore ju, alt om miljöskäl och mänskliga hänsyn visar att en planerad bro elleren planerad väg inte bör byggas, såskall vägverket vägra alt bevilja anslag lill kommunerna för den bron eller den vägen. Och alla de miljoner som man därigenom skulle spara skulle mer än väl räcka lill för atl bygga ul en myckel bra kollektivtrafik.

Kommunikalionsminislern har alltså inle svaral pä min fråga, och jag vill därför sluta med att precisera den någol.

Är Anilha Bondestam beredd all ge vägverket sådana direktiv all verkei vägrar att ge anslag till projekt som uppenbarligen är vansinniga från miljösynpunkt, exempelvis högbron i Stockholm? Är Anitha Bondestam beredd atl göra sådana lagändringar exempelvis beträffande infarlsförbud eller biltullar som gör det möjligl att myckel snabbt minska privatbilismen i tätorterna? Och slutligen: Är kommunikalionsministern beredd alt salsa mer på kollektivtrafiken?

Dessa frågor kräver människor i tätorterna, i Stockholm, etl svar pä, och del nu!

Kommunikalionsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Jag kan upplysa om alt den trafikpolitiska proposilionen

kommer inom en månad. Dä kommer vi atl behandla de frågor som Eva

Hjelmslröm har tagit upp här i dag.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Den trafikpolitiska proposilionen kommer, säger Anilha Bondestam, Nu borde det ju inte vara särskilt svårt att ändå svara på mina frågor. Är man beredd atl salsa på kollektivtrafiken ellerär man del inle? Det gäratt svara ell rakt ja eller nej pä en sådan fräga. Är man beredd atl ta större hänsyn till miljöskäl än vad man gör i dag? I dag är det uppenbariigen så att vägverkets lilldelningsprinciper ensidigt gynnar en ohämmad privatbilism. Är man alltså beredd alt vidla åtgärder för att hindra att barnen och andra boende i tätorterna blir lemlästade och dessulom avgasförgiftade?

Jag lycker inle atl del är svåra frågor, och jag tycker att man kan kräva etl svar pä dem nu.

Kommunikalionsminislern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Den trafikpolitiska proposilionen strävar lill alt uppnå en bättre irafikförsörining för landels olika delar, och vi kommer givelvis all ta hänsyn lill de olika mål som samhället i övrigt har uppställt Della kommer all vara en integrerande del i trafikpolitiken.

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

Om den framtida trajikpolitiken

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Uppnå en bällre Irafikförsörining, sade Anilha Bondestam. Men om jag inle helt missminner mig satte man upp del målel redan 1963. Vad den bätire trafikförsöriningen lell lill vel vi ju i dag.

Nr 85 Sedan hänvisade Anilha Bondestam till mål. Vilka mål? Ärdet sådana mål

Tisdaeen den °' främst lar hänsyn lill människorna, de boende, eller sädana som främst

I 3 febru'iri 1979 "" hänsyn till bilisterna och bilfabrikanterna?

0/7? åtgärder JÖr Överläggningen var härmed slutad.
alt trygga syssel-

sättningen i Horn-dal

§ 3 Om åtgärder för att trygga sysselsättningen i Horndal

Arbelsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för atl besvara Åke Givens {s) den 1 februari anmälda fräga, 1978/79:328,1111 industriministern, och anförde:

Herr talman! Åke Green har frågat industriministern om vilka insalser regeringen är beredd all vidla för all trygga sysselsättningen i Horndal.

Arbeiet inom regeringen är sä fördelat alt det är jag som skall svara på frågan.

Som Åke Green påpekar arrenderar Boxholms AB Horndalsverken i Avesta kommun t o. m. den 30 april 1979. Inom Iggesundskoncernen har man varit inställd pä alt försöka erbjuda de anslällda i Horndal ersällningssysselsätlning i viss utsträckning. Möjlighelerna till detla har dock bedömts som mycket begränsade.

Sedan förra våren arbelar pä regeringens initiativ en arbetsgrupp i Kopparbergs län med representanter för lokala och regionala myndigheter och med fackliga förelrädare på all finna alternativ sysselsällning. En mindre, mekanisk verkstad har etablerat sig i Horndal. Tyvärr har - enligt vad jag inhämtat - framlidsutsikterna för della företag visal sig mindre goda. Däremoi har domänverket tillsammans med en prival intressent övertagit och driver ASSLs sågverk. Denna verksamhel inger vissa förhoppningar för framliden. Även en mindre, kemisk industri förbereder elablering i Horndal. Arbetsgruppen kommer atl fortsätta ansträngningarna med all skapa ytterligare sysselsäliningslillfällen i regionen.

Jag är väl medveten om problemen i Horndal och i Avesta. För egen del vill jag hänvisa lill de arbetsmarknadspoliliska och regionalpoliliska medel som Slår till buds för alt stödja elablering och bevarande av förelag inom omrädel.

ÅKE GREEN (s):

Herr talman! Jag ber all fö lacka arbetsmarknadsministern för svarel på min fråga. Samtidigt måste jag lyvärr konstatera all del saknar konkrela förslag lill åtgärder för all trygga eller förbättra sysselsätlningen i Horndal. I del avseendet skiljer sig svaret inle på något sätt från förre indusiriminislerns, Nils Åslings, svar pä en liknande fräga, som jag slällde i börian av förra året

Det finns ingen anledning för mig all på nytt beskriva det allvarliga lägel i

della samhälle. Förhållandena är säkert väl kända både för arbelsmarknads-

78 ministern och för kammarens ledamöter. Vi har åtskilliga gånger tagit upp

problemen i Horndal, vilka ocksä finns dokumenterade i kammarens Nr 85

protokoll. Tisdagen den

De förändringar som barsken är lyvärr bara lil Idel sämre. Dessutom har vi | -j fepLUjj 1979

nu all kämpa mol liden. 1 runl lal återstår bara tvä månader tills Horndals- ___

verken slår igen för gott, varefter 110-120 anslällda blir ulan arbele. Delta qj åfärder for
gäller då en kommun.som i dag saknar alla möjligheler all erbjuda nägra som , irvi;i;a svssel-
helsl alternativa sy.sselsältningar. sättiiimicn i Hnrn-

Jag har hört all Horndalsverken förra året gick med en föriusl på i runl lal jjj ell par miljoner. Om samhällel skulle gå in och läcka Boxholms förlust skulle del således innebära -om man slår ul del hela på de människorsom berörs, 110-120 personer, en koslnad peransiälld på 15 000-20 000 kr. Del är, såvitt jag förstår, etl myckel rimligt pris, som ger den grupp som statsrådet talar om i siu svar ytterligare någon lid för all i lugn och ro försöka skapa de alternativa jobb som krävs för all samhällel i fråga över huvud laget skall få en enda lilen chans all överleva. Del skulle vara iniressani alt höra statsrådets reaktion pä det lilla tipset - som han får alldeles gratis av mig!

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Läi mig lill all böria med påpeka all milt svar lill Åke Green innehöll uppgift om tre företag som är i verksamhel i Horndal. Jag sade att deras framlidsulsiklerär någol olikartade. Delar för dem alla tre svårl all säga hur prognosen är, men del finns ändå en aktivitet

Jag nämnde ocksä att regeringen har tillsall en arbetsgrupp i Kopparbergs län, som arbetar för all finna nya elableringsmöjligheler i Horndal.

Jag vill gärna, herr lalman, påminna om all Horndal ligger i Avesta kommun, där vi så senl som i november beslutade all salsa 40 milj. kr. för all säkerslälla en sysselsällning på sikl för ungefär 200 nyanslällda - enligl de uppgifter jag har föu. Den saisningen gäller siränggjuiningsanläggningen vid Aveslaverket-en total invesleringpä 210milj. kr. Så vissl har del skelt en hel del i kommunen, del irorjag all Åke Green är beredd alt hålla med om. Men del uppslår nalurliglvis alllid en svår silutalion när en arbeisplais av den här slorieksordningen läggs ned, och del är del som moiiverai de akliviieler som salls i gång inom kommunen. En lösning enligl de lankegångar som Åke Green var inne pä i sill senasie inlägg skulle bara förlänga problemel-den är inle nägon framlidslösning, och del är ändå sådana vi i försia hand mäste försöka finna.

ÅKE GREEN (s):

Herr lalman! Del är alldeles rikligt all del siora järnverket alllsä Avesla Jernverks AB, nu bygger sin siränggjuiningsanläggning. Men del innebär lyvärr inle all man skapar fler arbetslillfällen. Prognoserna som Avesla Jernverks AB har lagl fram lyder i slällel på all arbelsslyrkan successivi kommer au minskas ganska kraftigi.

Sedan hör del ocksä lill saken au Boxholms bruk i dag behöver vartenda göt
som man nu tillverkar i Horndal. Deläralltså inte frågaom någon produktion
bara för produktionens egen skull. 79

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

0/77 lämplighetsprövning vid rekrytering till företags -intern utbildning och beredskapsarbete

Vad jag menar är atl man på något sätt måsle flnna en lösning sä all Horndalsgruppen,densom flnns omtalad i slalsrådels svar, för lilet mer tid pä sig. Del framgår också tydligt av svaret alt de satsningar som gjorts pä nägra förelag i mycket hög grad har inneburil besvikelser för samhällel och människorna där. Jag tror inte alt någon i Horndal har den uppfattningen all stålverket pä sikl har nägra slörre möjligheler att klara sig. Vad man i dag önskar är litet mer lid.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 4 Om lämplighetsprövning vid rekrytering till företagsintern utbildning och beredskapsarbete

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för att besvara Sten Svenssons (m) den 31 januari anmälda interpellation, 1978/79:136, och anförde:

Herr talman! Sten Svensson har frågat mig om jag är beredd au vidtaga sådana ålgärder atl lämplighetsprövning i enlighel med gängse anställnings-rutiner kan företas vid rekrytering av personer lill förelagsintern utbildning och beredskapsarbete.

Vad Sten Svensson åsyftar är alt han genom massmedia fält den uppfattningen att en arbetsgivare som anordnar beredskapsarbete eller arbetsmarknadsutbildning inte har något avgörande inflytande på vilken person som anvisas av arbetsförmedlingen eller dennes lämplighet

Jag finner del beklagligt att såväl Sten Svensson som andra människor bibringats denna felakliga bild. I en debatt i denna kammare så sent som den 1 februari i år försökte jag skapa klarhet i de rutiner som gäller, men det finns tydligen behov av ytterligare klargöranden.

Vad Sten Svensson tänker på när det gäller företagsintern arbetsmarknadsutbildning har jag svårt att förslå, eftersom det vid de former som förekommer fordras atl den person för vilken bidrag ulgår är anställd i förelaget. Beslut om anställning fattas av arbetsgivaren.

Myndigheter eller företag som är beredda all anordna beredskapsarbete anmäler detla till arbetsförmedlingen. Man ger samtidigt en beskrivning av arbetsuppgifterna och de eventuella krav på utbildning och erfarenhet som dessa ställer. Arbetsförmedlingen försöker därefter alt anvisa en person som är lämplig för ifrågavarande arbeisuppgifter, dvs. uppfyller bl. a. de krav på utbildning och erfarenhet som har ansetts nödvändiga. Om anordnaren inte delar förmedlingens uppfattning om personens lämplighet för arbeisuppgif terna, kan anordnaren anmäla delta till förmedlingen och begära att anvisningen alertas.

Finner förmedlingen atl anordnarens bedömning är riklig, alertas anvisningen, och man söker finna annan lämplig person. Skulle anordnaren och förmedlingen inte komma överens i sin bedömning om den anvisade personens lämplighet, faller förutsättningen för alt anordna ett beredskaps-

arbele i aktuellt fall. Enkelt uttryckt: det blir inget beredskapsarbete, eftersom förmedlingen inte kan anvisa någon som anordnaren är beredd atl la emot

För all undvika ytterligare missförstånd kring dessa frågor finns det anledning beiona, all jag besläml avvisar varie lanke pä atl arbeisgivarna ensidigt skulle fä bestämma vem som skall ha ell beredskapsarbete. Hela syftet med beredskapsarbetet som en arbetsmarknadspolilisk åtgärd skulle härigenom förfelas. Del vore dessulom en ordning som går stick i stäv mot de strävanden som ligger bakom bl. a. den av riksdagen under slor enighei antagna lagen om anställningsfrämjande åtgärder.

STEN SVENSSON (m):

Herr lalman! Jag har tagit del av debatten den 1 februari och övervägde då att återta interpellationen. Men med hänsyn till den fortsatta deballen i massmedia samt lill det förhållandet aU jag tagit upp andra aspekter på frågan kom jag fram lill attdet ändock vore värdefulll, om ytteriigare klarlägganden kunde göras. Jag är därför lacksam atl arbelsmarknadsministern har velat tillmötesgå denna önskan.

Jag skall också ge ell exempel på den pressdeball som jag åsyftar. 1 en dagstidning kunde man nyligen läsa följande förklaring lill den uteblivna lämplighetsprövningen vid Öslra sjukhuset i Malmö:

"Jo, säger, enligt TT, personalchefen, orsaken är alt del handlar om ell beredskapsarbete. Enligt arbetsmarknadsverkels anvisningar skall man frän sjukvårdsförvaltningens sida inle lägga sig i vem som erhåller beredskapsjobb inom sjukvården.

Uppgiften förefaller minsl sagt egendomlig. Gäller arbetsmarknadsmyndigheternas ord som lag i ärenden av detla slag? Har sjukvårdsförvaltningarna ingenting att säga lill om när del gäller val av medarbetare på vårdområdet?

I så fall måste någonling vara mycket snett. Även den här frågan måste bli föremål för noggrann genomlysning och om del verkligen förhåller sig så atl arbetsmarknadsmyndigheterna kan, eller anser sig kunna, diktera vem som skall ha del eller det jobbei - oavsett lämplighet - bör rättelse omedelbart komma till stånd."

Nu menar jag inte att det återgivna citatet skall uppfattas efter bokstaven, men förekomsten av sädana ullalanden vittnar om den osäkerhet som kan råda rörande bestämmelsernas utformning eller deras tolkning och tillämpning. Om den debaU somjag hänvisat lill speglar etl verkligl förhållande, bör den ge oss politiker anledning alt noggrant analysera problemen.

Jag utgår från aU vi diskuterar enbart personer som anvisas från arbelsförmedlingen, och jag utgår också från del förhållandel au företagens och myndigheternas anställningsrutiner tillämpas i samförstånd med berörda fackliga organisationer.

Vi vet alt lagstiftningen ålägger alla arbetsgivare - såväl inom den offentliga seklorn som inom del enskilda näringslivel - ell omfattande ansvar för all den personal som är verksam pä en arbetsplats, bl. a. frän

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

Om lämplighetsprövning vid rekrytering tiU företagsintern utbildning och beredskapsarbete

6 Riksdagens protokoll 1978/79:83-88

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

0/7/ lämplighetsprövning vid rekrytering till företagsintern utbildning och beredskapsarbete

arbelarskyddssynpunkt Därför är det rimligi alt arbeisgivarna har del avgörande inflytandet över vilka personer som skall fö vara verksamma på en arbetsplats-oavsell om del gäller ordinarie anställning, praklikansiäl I ningar, beredskapsarbete eller företagsintem AMU-utbildning. Det förekommer ofta att yiersoner med olika anställningsförhållanden dellar samtidigt i ell gemensamt arbetslag.

Därför skall de parter-arbetsgivare och fackliga organisationer-som har del yliersla ansvarel för verksamhelens bedrivande också ha del avgörande inflytandet över vilka personer som skall delta i verksamhelen. Beslui och ansvar skall alllid kopplas lill samma huvudman. Vad som exempelvis hänt vid Östra sjukhuset i Malmö lalar för all en sådan princip sländigt måsle upprätthållas.

Jag konstaterar nu all arbetsmarknadsministern har givit klara besked på de punkier som jag tagit upp i inlerpellationen, nämligen all del är arbeisgivarna som har del slutliga avgörandet Det finns inga skäl för mig alt begära några ytterligare förlydliganden.

Herr talman! Genom svaret den 1 februari och genom det svar som har lämnats i dag borde all oklarhet vara skingrad. Jag ber atl .särskilt få tacka arbetsmarknadsministern för au han välvilligt har medverkat till delta.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag har inte myckel att tillägga lill Sten Svenssons inlägg här med kommentarer lill mitt svar på inlerpellationen. Jag vill ändå framhålla del som stod redan i mitt svar, nämligen au det inle gäller etl ensidigt beslutsfattande frän arbetsgivarens sida, ulan man måste nalurliglvis hela tiden ha i tankarna atl vi vill skapa arbetslillfällen för arbetslös ungdom och att del är det som är det primära för atl ha beredskapsarbete. Del är också därför som förmedlingen anvisar ungdomar lill de arbetsuppgifter som en huvudman kan föreslå. Är del då så atl anordnaren finner all den person som anvisats är olämplig, kan han påpeka del, och då fär man ta upp ell samlal på det sätt som jag angav i mitt svar. Kommer man därvid inle överens, faller förutsättningarna för elt beredskapsarbete.

Jag vill, herr talman, bara betona au här naturiiglvis är ett tväsidigi ansvar-både försöka att fä fram arbeisuppgifter för ungdomar som är arbelslösa och aU se lill alt del sker på eU sådanl säll all anordnaren känner sig tillfreds.

STEN SVENSSON (m):

Herr lalman! Jag tackar för del senasie tillägget som arbetsmarknadsministern gjorde. Jag har hela liden utgått ifrån att vi har diskuteral förhållandel mellan arbelsförmedlingen och arbetsgivarna. Om en arbetsgivare rekryterar personer lill beredskapsarbete eller molsvarande vid sidan om förmedlingen, kanjag förstå all statsrådet gör en klar markering mol della i avslutningen av sill interpellationssvar. Nu harjag ingen anledning att gå in på detla, utan jag har begränsat mig till alt ta upp frågan om ansvarsfördelning mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivarna. Ytlersl gäller frågan att fä elt så smidigt och bra fungerande samarbete som möjligt mellan berörda parter.

Jag ber än en gäng all få lacka arbetsmarknadsministern för alt han velal     Nr 85
klarlägga vad som gäller, nämligen att det är arbetsgivarna som i det här fallet     Tisdagen den
ändå har det slutgiltiga avgörandet.                                  13 februari 1979

Överläggningen var härmed slutad.

Anmälan av inter-

§ 5 Föredrogs och hänvisades pellationei

Molion

1978/79:2171 till finansutskottet

§ 6 Föredrogs men bordlades åter Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:18

§ 7 Anmäldes och bordlades Moiioner

1978/79:2172 av Alf Lövenborg och Rolf Hagel

med anledning av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd lill Luossavaara-Kiirunavaara AB

1978/79:2173 av Britta Bergström 1978/79:2174 av Biiua Bergström m.fl. 1978/79:2175 av Bo Forslund m.fl. . 1978/79:2176 av Biigitta Hambraeus m.fl. 1978/79:2177 av Kun Hugosson och Doris Håvik 1978/79:2178 av Kun Hugosson m.fl. 1978/79:2179 av Bertil Johansson och Kun Söderström 1978/79:2180 av Marianne Karisson 1978/79:2181 av .Åke Polslam m.fl. 1978/79:2182 av Kun Söderström 1978/79:2183 av Kurt Söderström och Benil Johansson 1978/79:2184 av Kurt Söderström och Catarina Rönnung 1978/79:2185 av Håkan Winberg m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag lill ändring i rältshjälpslagen (1972:429) m. m.

§ 8 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 13 februari

1978/79:144 av Alf Lövenborg {apk) lill handelsministern om handelsutbytet med Polen, m. m.:

I skilda sammanhang uttrycks från auktoritativt håll atl del är önskvärt atl Sverige utökar sin handel med de socialistiska länderna. Det har sagts av

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

Anmälan av interpellationer

ansvariga statsråd och även framhållits på många andra säll.

Men frågan är om alla möjligheler las lill vara. Vi tillåter oss betvivla della. Hur skall man annars förklara all endasi dryga 5 96 av den svenska totalexporten hänför sig till de socialistiska länderna? Så är det inle i alla kapitalistiska länder. Värt grannland Finland har i jämförelse med Sverige elt mycket stort handelsutbyte med de socialistiska länderna. Det finska folket har haft stor nytta därav. Det har skapat många arbetslillfällen och varit lill oskattbar nytta för det finska folkhushållet

"För finländsk industri har handeln med Sovjet varit en styrka under den senasie lågkonjunkturen", skrev en kommentator i tidskriften Affärsvärlden nr 51-52 1978. Han har nalurliglvis rätt, och då inställer sig frågan: Av vilken anledning hardel inle varit möjligl alt utveckla Sveriges handel långl utöver de få procent som nu gäller?

Också för Sverige skulle en utökad handel med de socialistiska länderna vara till stor fördel. Vi har en hög och växande arbetslöshet och bör ha alll inlresse av att genom vidgade handelsförbindelser skapa en grundval för sysselsättningen.

° Men vad sker? 1 en inlervju i Norrskensflamman den 7 februari 1979 med den polske handelsministern Sianislaw DIugosz framkom alarmerande uppgifter om hur en allmän passivitet lell lill au en rad goda handelstillfällen med Polen missals. Bl. a. framhölls att Polen har etl ston intresse av all köpa större kvantiteter järnmalm, stora kvantiteter kvalitelsslål samt fartyg från Sverige, men att man från svensk sida visat elt sådant ointresse alt beställningarna gäll till andra länder.

Om deua är riktigt ärdet en utmanande och eländig handelspolitik som här kommer lill ullryck. 1 krisens malmfälten går lusentals människor redan utan arbele. Gruvorna går pä sparlåga. En ökad malmförsäljning beiyder fler arbetslillfällen som i så fall har sumpals.

Samma källa, dvs. den biträdande polske handelsministern, säger ocksä alt Polen har röjt inlresse av all importera fartyg, men alt italienare och fransmän visat belydligt slörre inlresse och kammat hem stora order. Om uppgifterna är rikliga, innebär del att man genom svensk ineffektivitet och brislande vilja att ulveckla handeln med SEV-länderna saboterar etl nödvändigt sysselsäit-ningstillskolt i malmfälten och andra regioner

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd all till handelsministern få slälla följande frågor:

1. Hur bedömer statsrådet uppgifterna om atl man från svensk sida, genom
passivitet och ointresse, missat stora affärer med Polen, bl. a. när del gäller
försäljning av malm från LKAB?

2. Vilka ålgärder avser statsrådet vidta för atl öka handeln mellan Sverige
och SEV-länderna?

1978/79:145 av Nils Hjorth (s) till kommunikationsministern om charterre- Nr 85

soma från Sturups flygplals: Tisdagen den

Den I maj 1978 infördes den s. k. charierskalien i Sverige, som innebar all ' februari 1979

av varie passagerare med charterflyg lill ullandel uitogs en skalt om 100 kr.,

barn under 12 år undantagna. Anmälan av inter-

Den nya skatten pä turistresor till utlandet motiverades som ett försök atl pellationer minska resandeströmmen till utländska semesterorter och på sä sätl förbättra den svenska luristbalansen. Ell annat och starkare skäl lorde dock ha varit alt lillföra statskassan de ca 100 milj. kr. som skatten beräknades inbringa och därmed förbättra vär dåliga ekonomi.

I en molion av mig m. fl. samt i riksdagsdebatten uttalades stark oro för atl den föreslagna skallen skulle innebära konkurrensnackdelar för Sturup så all en överströmning av charterresenärer skulle ske till Kastrup i slällel.

1 sill yttrande till skalleutskotlel över förslaget fann irafikulskoitei del angeläget atl den posiliva trend beiräffande avresande charierresenärer frän Sturup som kunnai konstateras och som lorde bero på vidtagna stimulansåtgärder inle vänds. Skalteutskollel var heller inle säkert på all charterskatten inte skulle kunna vara lill nackdel och förväntade all regeringen med största uppmärksamhet skulle följa verkningarna av reseskatten för Sturups vidkommande och skyndsamt skulle vidla ålgärder för atl eliminera konkurrenssnedvridningen till flygplatsens nackdel.

Luftfartsverket påtalade också i skrivelse till budgetminislern riskerna för en konkurrenssnedvridning lill Sturups nackdel i samband med en beskattning av flygföreiagens passagerare.

I en skrivelse lill regeringen ijuli förra årel bedömde luflfartsverkel del inte vara möjligl under den kommande vintersäsongen alt bibehålla chariertrafiken på Sturup på den uppnådda nivån, om skillnaden i reseskall mellan Sverige och Danmark bestod.

Dessa skrivelsers uttalade varningar och farhågor har nu besannats. Charterlrafikens ökning pä Sturup har bromsals avsevärt. Om man tittar på perioden oktober-december 1978, finner man all ökningen var endast 11 96 mot hela 36 96 molsvarande tid 1977. Då är atl märka atl researrangörerna i förhoppning om åtgärder i utjämnande syfte frän regeringens sida än så länge inte vidlagil några mera drastiska ålgärder för en överflyttning av trafiken lill Kastrup. Dröjer del med ingripande från regeringen är del slor risk alt reseföretagen i större ulsträckning låter charterresorna utgå från Danmark.

Inför sommarsäsongen är det uppenbart atl sä kommer att ske, om inga utjämnande åtgärder vidtas.

Med hänvisning lill del anförda fär jag fråga kommunikationsministern;

Vilka ålgärder ämnar regeringen vidla för alt moiverka en överströmning av charterpassagerare från Slump lill Kastrup?

Nr 85

Tisdagen den 13 februari 1979

Meddelande om frågor

§ 9 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 12 februari

1978/79:342 av Lennart Pettersson (s) lill industriministern om utformningen av avtalet rörande statens övertagande av Kockumsbolagen:

Som elt resultat av del preliminära avtal som träffals mellan folkpartiregeringen och Kockums AB pågår enligl tidningsuppgifter omfallande spekulationsköp av Kockumsaktier av en känd finansman. Denne satt för övrigl med vid förhandlingsbordet när avtalet gjordes upp. Syftei bakom förvärven av aktierna uppges vara alt tillgodogöra sig skallemässiga föriust-avdrag på flera hundra miljoner kronor.

Är del riktigt atl avtalet ger denna möjlighel, ivingas riksdagen återigen alt konstatera hur de borgerliga regeringarna slösar med skattebetalarnas pengar i sina ekonomiska uppgörelser med kapitalägarna.

I syfte all skapa klarhet på denna viktiga punkt i Kockumsavlalet ber jag att få slälla följande frågor till industriministern:

1. Kan statsrådet försäkra riksdagen atl Kockumsavtalet inte utformats på
ett sådant sätt att del genom ekonomiska manipulationer blir möjligl för
skrupelfria personer alt göra vinster pä flera hundra miljoner kronor pä
skallemässiga föriustavdrag?

2. Om statsrådet inle kan ge en sådan försäkran, vilka ålgärder ämnar
regeringen då vidta för all förhindra utnyttjandet av förlustavdragen?

1978/79:343 av Arne Nygren (s) lill justitieministern om prioriteringen av kampen mol den ekonomiska brottsligheten:

En länsåklagare har kritiserats för atl han i sitt arbele prioriterat kampen

mot den ekonomiska brottsligheten. Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern: Är justitieministern beredd atl redovisa hur regeringen anser alt kampen

mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten skall prioriteras i

det brottsbekämpande arbetet?

den 13 februari

1978/79:344 av Bonnie Bernström (fp) lill kommunikalionsministern om åtgärder mol olaga yrkesmässig irafik:

I framför alll de slörre städerna har taxi fåll konkurrens av en olaga yrkesmässig trafik, s. k. svartåkare. Det finns anledning alt starkt misslänka att skatter och sociala avgifter inte erläggs av utövarna. Allmänheten som anlitar utövare av olaga yrkesmässig irafik är oftast omedveten om hur oskyddad man är från försäkringssynpunkt. Därtill hävdas det från fackligt

häll all legala laxichaufförer har blivii holade med olika vapen när de har Nr 85

försökl atl ulföra moitagarbeställningar. .Straffpåföljden för olaga yrkes- jjsdagen den

mässig Irafik är läg, ca 300 kr. i böter. Del kan knappast ha en preventiv effekt it fpKrijQrj 1979

med lanke pä de förtjänster som kan göras. Del kan därför finnas anledning_

att skärpa straffet. Meddelande om

Med anledning av den alltmer omfattande olaga yrkesmässiga trafiken vill fjäoor
jag fråga kommunikalionsminislern:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att minska olaga yrkesmässig Irafik?

1978/79:345 av Pär Granstedt (c) lill statsrådet Carl Tham om etl kraftvärmeverk i Södertälje:

Enligt statsrådets uttalande i Radio Södertälje skall frågan om ell kraftvärmeverk i Södertälje ingå i den utredning om södra Storstockholms värmeförsörining som aviserats.

Innebär delta nägon risk för atl kraftvärmeprojektet i Södertälje försenas eller inte alls förverkligas?

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 15.30.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1978/79:85 Tisdagen den 13 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1978/79:85

Kammarens protokoll