Riksdagens protokoll 1978/79:8 Tisdagen den 10 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:8

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:8

Tisdagen den 10 oktober

Kl. 15.00

§ 1 Motionen 1978/79:6 av Lars Werner m. fl. om folkomröstning i kärnkraftsfrågan

Föredrogs motionen 1978/79:6.


Nr 8

Tisdagen den 10 oktober 1978

Molion om folk­omröstning i kärn-krafisfrågan


TALMANNEN:

Torsdagen den 5 oktober avslog kammaren ett yrkande om remiss till utskott av en av Lars Werner m.fl. under åberopande av 3 kap. 15 § riksdagsordningen väckt molion, nr 3, med yrkande att riksdagen beslutar atl hos regeringen begära förslag om folkomröslning i kärnkraftsfrågan.

Det förhållandet, att minsi tio ledamöter anser atl en regering misslyckats med atl lösa en fråga eller atl nå enighet om vissa konkreta åtgärder, kan självfallet inte föranleda motionsrält enligt det åberopade stadgandet. En motionsrätl grundad på sådana skäl skulle nämligen inte bli begränsad vare sig till ämne eller i tiden, och den skulle därför strida mot de principer som kommit till uttryck i vår författning. Motionen nr 3 avvisades därför även av kammarledamöter som delade den i motionen framförda uppfattningen att en folkomröstning i kärnkraftsfrågan borde komma till stånd.

Den 6 oktober inlämnade Lars Werner m. fl. en ny motion, nr 6, innehållande samma yrkande som den föregående dag avvisade motionen nr 3. Den förnyade framställningen var föranledd av alt regeringen under mellantiden avgått.

Om en regerings avgång generellt skulle föranleda motionsrätt blev resultatet en ny allmän motionstid. En så vidsträckt motionsrätl, som dessutom skulle gälla så länge riksmöte pågår, skulle emellertid mycket starkt påverka riksdagens arbetsförhållanden och kan därför inte anses föreligga utan uttryckligt stadgande därom i riksdagsordningen.

Den nytillkommande omständigheten atl regeringen avgått utgör sålunda inte en händelse av sådan art atl den kan uigöra grund för motionsrätt enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen. Jag anser mig därför förhindrad att framställa proposition på yrkande om remiss lill utskott av den nu föreliggande motionen, nr 6, av Lars Werner m. fl. om folkomröstning i kärnkraftsfrå­gan.

LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Enligt riksdagsordningens 3 kap. 15 § får motion väckas med anledning av händelse av större vikt om händelsen ej kunnat förutses eller beaktas under ordinarie motionstid.

Alt en regering avgår under pågående mandatperiod tillhör verkligen inte


 


Nr 8

Tisdagen den 10 oktober 1978

Motion om folk­omröstning i kärn-krajisfrågan


vanligheterna i svensk politik. När regeringen Fälldin avgick den 5 oktober 1978 uppgav den avgående statsministern skälet vara alt han inle hade fåll med de andra regeringspartierna när del gällde kravet på folkomröslning i kärnkraftsfrågan. Kravet på folkomröslning är visserligen ingen händelse -del är elt krav - men det har varit den utlösande faktorn för regeringsav­gången. Därför måste resandet av delta krav ha spelat en så väsentlig roll för regeringsavgången atl del väl läcks in av riksdagsordningens mening. Detta gäller enligt min mening även om hänsyn tas lill vad föredragande statsrådet yttrade i specialmotiveringen till paragrafen i propositionen 1973:90, om all denna bestämmelse skall ha undantagskaraklär. All regeringar avgår på sätt som nu sken tillhör verkligen undantagen, (x;h den fråga som utlöst avgången - för all regeringen inle har kunnat enas omkring den - måste naturligtvis anses vara en fråga som den särskilda molionsrälten avser. En annan tolkning av riksdagsordningen på denna punkt innebär en klar skärpning av nuvarande praxis och skulle, om den ges en prejudicerande verkan, innebära atl motionsrälten enligt 3 kap. 15 § blir illusorisk. Kan inle frågan som utlöser en regerings sammanbrott anses vara en händelse av särskild vikt, vad kan då vara av sådan vikt?

Genom regeringens avgång slår vi således på än starkare grund än när riksdagen pä morgonen före regeringens avgång avslog vår begäran atl väcka en molion med samma sakinnehåll.

Folkomröstningskravel är synnerligen viktigt, eftersom kärnkraftsfrägan skär genom de flesta partier. Det finns t. ex. socialdemokrater som naturligt­vis vill se sitt parti i regeringsställning men som inte vill att partiet skall förvalta storfinansens och högerns energipolitik. Del finns motståndare lill kärnkraften också inom de båda borgerliga partier som är för kärnkraften. Samtidigt torde del finnas ell litet antal kärnkraftsanhängare bland sympa­tisörerna till de partier som bekämpar kärnkraften.

Herr talman! Med vad jag anförde för en vecka sedan och med vad jag har anfört i dag vill jag yrka all motionen med stöd av 3 kap. 15 S riksdagsord­ningen måne remilieras till vederbörande utskott.


Förste vice talmannen TORSTEN BENGTSON (c):

Herr talman! I förarbetena lill det stadgande som nu åberopas lill grund för motionsrätl hävdades starkt bestämmelsens undantagskaraklär och beiy-delsen av atl stadgandet tillämpas på sådant sätt au regeln om tidsbegräns­ning av rätlen alt väcka fristående motioner inte urholkas. Av talmannens anförande framgår atl regeringens avgång inie utgör någon anledning an i dag inta en annan ståndpunkt än den som intogs den 5 oktober till del av Lars Werner m. fl. framställda yrkandet all kammaren skall påfordra remiss till utskott av en motion om folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Även den nu föreliggande motionen bör alltså avvisas.

Låt mig också understryka ett klarläggande som talmannen gjorde. Beslutet den 5 oktober atl avvisa den då föreliggande motionen nr 3 grundades på de överväganden av konstitutionell art som här redovisats. Beslutet gällde endast frågan huruvida motionen kunde väckas eller inte och


 


innebar sålunda icke något slällningslagande i sakfrågan om folkomröslning om kärnkraften. Besluiel i remissfrågan kunde därför bilrädas även av dem som delade motionärernas uppfallning i sakfrågan. Också del beslut vi nu skall fatta gäller enbart den konsiiiulionella frågan huruvida motionsrätl föreligger i della fall.

Herr talman! Jag hemställer alt kammaren avslår Lars Werners yrkande att kammaren skall påfordra proposition pä remiss lill utskott av motionen nr 6 av Lars Werner m. fl.


Nr 8

Tisdagen den 10 oktober 1978

Motion om folk­omröstning i kärn­kraftsfrågan


THORSTEN LARSSON (c):

Herr talman! I riksdagsordningen 3 kap. 15 i) sägs atl molion får väckas medan riksmöte pågår med anledning av händelse av större vikt som ej kunnat förutses eller beaktas under sedvanlig motionslid.

Del är naluriigl all riksdagen med hänsyn till sina arbetsformer är mycket restriktiv i della avseende. Av den anledningen kunde riksdagen inte remittera en motion angående folkomröslning om energipolitiken torsdagen den 5 oktober vid sitt plenum kl. 09.00. Diskussioner i massmedia eller inom regeringen är självfallet inte en sådan händelse som avses i riksdagsord­ningen.

Den nu uppkomna situationen är dock följande:

Regeringen har i sin för riksdagen avgivna regeringsförklaring 1976 angivit folkomröstningen som väg atl angripa del energipolitiska problemkom­plexet.

Eftersom regeringen nu upplösts pä grund av att den i regeringsförkla­ringen angivna möjligheten till folkomröstning avvisats, anser centerns riksdagsgrupp att del inträffat en händelse av större vikt som ej kunnat förutses.

Vi anser därför att remiltering av förevarande motion bör medges.

LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Förste vice talmannens argumentering mol atl vi inte skall få väcka motionen är inte särskilt stark.

Håller vi oss lill lagtexten och dess specialmotivering och det aktuella fallet framgår följande.

Fördel första avser den motionsrätl som omnämns i 3 kap. 15 § händelse av större vikt. Vad som täcks av ordet händelse framgår inte exakt, men det finns ingen inskränkning, sä all del inle skulle kunna avse händelse av större vikt för del politiska livet i landet. Del finns således ingen inskränkning till händelser inom del ekonomiska livet, naturkatastrofer eller utrikespolitiska förvecklingar. Händelser av större vikt inom den svenska politiken kan alltså rymmas inom vad som avses i paragrafen. Regeringens avgång måste således vara en sådan händelse som RO avser.

För det andra, när det gäller den aktuella regeringsavgängen är det uppenbart att frågan om folkomröstning om kärnkraften spelat en central roll. Del har varil en sistahandslösning som det talas om i regeringens program­förklaring, och även om folkomröstningskravel inte skall drivas för att rädda


 


Nr 8

Tisdagen den 10 oktober 1978

Motion om folk­omröstning i kärn­kraftsfrågan


regeringar ur deras inre konflikter, är detta nu en politisk realitet: regeringen sprack på den frågan.

För det tredje, i det föredragande statsrådets specialmotivering till 3 kap. 15 § heter det att paragrafen inte får leda till en allmän motionstid i början av riksdagens höstmöie. Alt ta upp den för en regeringsavgång utlösande frågan och vilja ställa den under riksdagens prövning är knappast att ulnyitja paragrafen som förevändning för en allmän motionsrätl, och del har vi inle heller gjort. Vi har lagil upp den speciella fråga som utlöst regeringskri­sen.

Herr talman! De formella skälen mot att vi skall få väcka motionen är således ganska bräckliga. Men del är samlidigt ganska klargörande och bra: centerns nej förra torsdagen var ett mjukt nej, som i praktiken var elt ja lill kravet på att få väcka denna molion.

Herr talman! Vårt parti hade under denna måndag och tisdag planlagt mölesturnéer för riksdagsgruppen. Vi ansåg det nämligen självklart alt vår begäran att med hänvisning lill riksdagsordningen få väcka motion icke skulle möta något motstånd denna gång. Av den anledningen befinner sig huvuddelen av ledamöterna i vår grupp ute i landet. Trots att vi på grund av dessa omständigheter är mycket få närvarande, vill jag ge dem som sagt sig vara anhängare av kravet på folkomröstning möjligheten atl slå för detta. Jag yrkar därför, herr talman, bifall till mitl yrkande. De motiveringar som har anförts kan knappast anses vara statsrältsligt grundade utan bygger mera pä politiska ställningstaganden i frågan.


Överläggningen var härmed slutad.

Proposilioner gavs på dels bifall till det av Lars Werner framställda yrkandet att kammaren skulle påfordra proposition på remiss till utskott av motionen nr 6, dels avslag på detta yrkande, och förklarades den sistnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren avslår Lars Werners yrkande att kammaren skall

påfordra remiss lill utskott av motionen nr 6 av Lars Werner m. fl. röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit Lars Werners ifrågavarande yrkande.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars Werner begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 190

Nej -   62

Avslår -     1

Motionen lades lill handlingarna.


 


§ 2 Föredrogs men bordlades åter Utrikesutskotleis betänkande 1978/79:1

§ 3 Anmäldes och bordlades

Justitieutskoitets betänkanden

1978/79:1 med anledning av motion om ändring i vapenlagen m. m.

1978/79:2 med anledning av molion om ekonomiskt förtal

Lagutskottets betänkanden

1978/79:1 med anledning av molion om verkställighet av beslut i vårdnads­ärenden 1978/79:2 med anledning av motion om skifte av dödsbo

Socialutskottets betänkanden

1978/79:6 med anledning av motioner om utbyggnad av reumalikcr­vården

1978/79:7 med anledning av proposilionen 1977/78:177 om viss ändring i sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska sjukhu-sel,m. m., såvitt avser fråga om flyttning av viss läkarutbildning m. m. vid nedläggning av Seraflmerlasaretlei, jämte motioner

§ 4 Kammaren åtskildes kl. 15.18.


Nr 8

Tisdagen den 10 oktober 1978


 


In fidem

SUNE K. JOHANSSON


/Solveig Gemen

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.