Riksdagens protokoll 1978/79:63 Torsdagen den 11 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:63

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:63

Torsdagen den 11 januari

Kl. 13.00

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Fyllnadsval tiU utskott

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Om förbud mot försäljning av krigs-TALMANNEN: Som ny ledamot i utbildningsutskottet efter Torsten    leksaker, m. m. Karisson har socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält Lena Hjelm-Wallén.

Som ny suppleant i utbildningsutskottet efter Karl-Gustaf Mathsson, vars uppdrag som ersättare upphört, har socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält Torsten Karlsson.

Talmannen förklarade därefter valda till

ledamot i utbildningsutskottet Lena Hjelm-Wallén (s)

suppleant i utbildningsutskottet Torslen Karlsson (s)

§ 2 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbeiel under liden den 20 januari-den 23 februari 1979, för att som ombud deltaga i kyrkomötet.

Stockholm den 10 januari 1979 Gunnar A. Johansson

Kammaren biföll denna ansökan

Talmannen anmälde all Josef Axelsson (m) skulle inträda som ersättare för Gunnar Johansson under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.

§ 3 Om förbud mot försäljning av krigsleksaker, m. m.

Handelsministern HÄDAR CARS erhöll ordet för att besvara Ove Karlssons (s) den 7 december anmälda fråga, 1978/79:217, och anförde:

Herr talman! Ove Karisson har frågat mig dels hur långt konsumentverkets arbete med riktlinjer för marknadsföring av leksaker kommit, dels om jag är beredd att medverka lill all elt förbud mot import och försäljning av

2 Riksdagens protokoll 1978/79:62-66

17

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om förbud mot försäljning av krigsleksaker, m. m.

krigsleksaker kommer lill stånd.

Redan innan den nya marknadsföringslagen trädde i kraft hade konsumentverket träffat en överenskommelse med leksaksbranschen om vägledande säkerheisregler för leksaker. Verket arbetar f n. med atl revidera säkerhetsreglerna. Enligl vad jag har erfarit beräknas denna revidering kunna avslutas under år 1979.

När del gäller den andra frågan vill jag erinra om innebörden av näringsutskottels (NU 1977/78:48) uttalände i våras. Utskottet menade all ansvariga myndigheter i första hand borde söka komma lill rätta med problemet med krigsleksaker genom frivilliga överenskommelser med branschens organisationer. Försl om della inte visade sig vara en framkomlig väg borde enligt utskottet regeringen vidta erforderliga åtgärder, I måndags (den 8 januari) träffade konsumentverket och lekmiljörådet en överenskommelse med företrädare för leksaksbranschen om all krigsleksaker, som hänför sig till krig fr, o. m. 1914, inte längre skall säljas. Överenskommelsen innebär alt en betydande del av de s. k. krigsleksakerna försvinner från affärerna fr. o. m. den 1 december 1979. Det finns därför f n. inle anledning till ingripanden från regeringens sida.

OVE KARLSSON (s):

Herr lalman! Jag vill lacka statsrådet för svaret på min fråga - en fråga som jag ställde den 7 december i fjol, alltså under julrushen då försäljningen av krigsleksaker var som mest intensiv. När jag nu tar del av svaret förstår jag varför jag inte fick svar före jul. Jag ställde frågan i förhoppning om alt statsrådet inför julen skulle ha velal göra ell uttalande som hade markerat ett avståndslagande från import och försäljning av krigsleksaker.

Efteratt i riksdagen nu under ett parar ha kämpat för ett förbud mot import och försäljning av krigsleksaker borde jag självfallet vara nöjd med resultatet och den överenskommelse som redovisas här i dag. Visst kännerjag en viss tillfredsställelse och framgång med alt överenskommelse har träffals mellan konsumentverket, lekmiljörådet och leksakshandlarnas branschorganisation om att leksaker som avbildar krig fr. o. m. 1914, som handelsministern säger här, inle flr säljas efter den 1 december i år. Sådana här leksaker skäll alltså vara borttagna från försäljningsdiskarna till julhandeln 1979. Det är dock några saker som grumlar min glädje över del uppnådda resultatet, bl. a. all det genom all modellbyggsatser i stort sett blir kvar smygvägen kan komma att försäljas krigsleksaker. Vi skall självfallet - och där lovar jag att vara observant - medverka lill att bevaka den kommande utvecklingen på del området.

Något som jag verkligen inte kan förslå är vad som framfördes av en barnpsykolog i ett tidningsuttalande och som innebar att barn skulle leka av sig sina aggressioner genom atl leka krig. Jag tycker alt man bör stimulera barns fantasi och leklusta genom att inle sälta alltför många färdiga leksaker i deras händer. Helt färdiga krigsleksaker kan knappast stimulera till annat än alt bygga upp kommande aggressioner, och därmed skapas framlida problem.

Säkerligen finns det anledning att bevaka att den nu uppnådda överenskommelsen eflerievs. Jag skall göra vad jag kan i det avseendet. Jag hoppas också alt regeringen är beredd att ingripa, om så skulle visa sig vara nödvändigt.

Handelsministern HÄDAR CARS:

Herr lalman! Jag kan med tillfredsställelse konstatera all Ove Karlsson och jag förefaller alt vara överens i alla avseenden. Den överenskommelse som har träffats är en bra överenskommelse - del tycker vi båda. Jag tar fasta på vad Ove Karisson sade om all han skall följa utvecklingen på det här området, och det skall vi naturiigtvis göra också från departementets sida.

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om förbättrat konsumentskydd vid bilreparationer

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om förbättrat konsumentskydd vid bilreparationer

Handelsministern HÄDAR CARS erhöll ordet för att besvara Arne Blomkvists (s) den 15 december anmälda fråga, 1978/79:237, och anförde:

Herr talman! Arne Blomkvist har frågat mig om jag avser all förelägga riksdagen förslag om lag syftande till ett ökat skydd för bilkonsumenterna.

Som Arne Blomkvist nämner i sin fråga har konsumentverket lämnat ett förslag lill lag om tillsyn av fordonsverksläder lill regeringen. Förslaget innebär bl. a. alt den som driver fordonsverkstad skall ha elt garantiansvar för utförda arbeten samt vara skyldig alt ha en försäkring. Vidare har hemför-säljningskommiltén lämnat ett delbetänkande till regeringen med förslag om ångervecka vid köp av begagnad personbil samt krav på alt den som säljer begagnade bilar skall ställa en ekonomisk säkerhet. Dessa förslag har remissbehandlals. Allmänt kan sägas atl huvuddelen av remissinstanserna är positiva till att konsumentskyddet på bilområdet förstärks. Bl. a. har bilbranschen uttalat sig för en reglering av fordonsverkstäder och handeln med begagnade bilar främst mot bakgrund av att icke-seriösa företagare verkar inom branschen. Invändningar har dock rests mot de nämnda förslagen i olika avseenden.

Köp av bil är en slor investering för konsumenten. Kostnaden för drift och underhåll är vidare en stor post i den enskildes budget. Jag ämnar under våren 1979 överväga olika konsumenlpoliliska åtgärder. I det sammanhanget kommer jag också att pröva frågan om konsumentskyddet på bilområdet.

ARNE BLOMKVIST (s):

Herr talman! Jag ber att fl tacka handelsministern för svaret, och jag vill samtidigt gärna säga atl jag tycker att jag filt ett positivt svar på min fråga.

Frågan om bilreparationssektorn har under senare år uppmärksammats av flera statliga myndigheter. Priser, marginaler och kvalitet på utförda repara-

19

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om åtgärder mot vägsaltning

tioner har därvid ingående belysts.

Klagomål från konsumenter har väl i första hand gälll felaktiga eller bristfälliga reparationer, överskridande av reparationsuppdrag, skador på inlämnade fordon och montering av begagnade reservdelar i stället för nya.

Vi skall komma ihåg all del varje år utförs ca 10 miljoner bilreparationer i vårt land. Kostnaderna för dessa reparationer beräknas uppgå till ca 6,5 miljarder kronor. Det är inget tvivel om att dessa kostnader också kan medföra en stor belastning på hushållsekonomin, särskilt som behovet av en bilreparalion i allmänhet kommer mycket oväntat. För att kunna förbättra konsumentskyddet i samband med bilreparalioner har konsumentverket i sin rapport Konsumentskydd vid bilreparalioner funnit det myckel angeläget att föreslå införande av offentlig tillsyn över fordonsverksläderna.

I rapporten föreslås ett syslem, uppbyggt på fyra huvudelement, nämligen obligatorisk registrering av fordonsverkstäder, obligatoriskt garantiansvar för utförda reparationer, obligatorisk ansvarsförsäkring som ger konsumenterna trygghet mot ekonomisk insolvens samt införande av ett näringsförbud, för viss lid eller tills vidare, för särskilt misskölsamma näringsidkare i branschen.

Herr talman! Jag hoppas att handelsministern kommer atl lägga fram ell positivt förslag i denna angelägna fråga.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 5 Om åtgärder mot vägsaltning

20

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för alt besvaraAnton Fågelsbos{c)å&r\ 12 december anmälda fråga, 1978/79:232, och anförde:

Herr lalman! Anton Fågelsbo har frågat mig om jag är beredd alt uttala mig för alt spridning av vägsalt måtte upphöra och vilka andra åtgärder som jag i så fall avser all sälta in.

Snö-och isväglag innebären kraftigt försämrad trafiksäkerhet och påverkar dessutom framkomligheten.

Mot halka används i dag två metoder, sändning och saltning. Strösaltning tillsammans med borttagande av snömodd syftar lill alt göra vägen snö- och isfri och kan även användas i förebyggande syfte. Sändningen däremot minskar endast obetydligt halkan på en redan snö- eller isbelagd körbana. Sändning används på de lågtrafikerade vägarna, dvs. vägar med mindre än 1 500 fordon per dygn. I avvägningen mellan de olika metoderna har man tagit hänsyn lill såväl miljöaspekter som kostnaderna för väghållare och trafikanternas krav på framkomlighet och säkerhet.

Forskningen beträffande sändningen har visat all sanden endast obetydligt ökar friktionen och att verkan är kortvarig. Redan när 300 fordon har passerat har sanden kastals bort och friktionen är åter den ursprungliga. Sändning

efter vart 300:e fordon skulle innebära en myckel kraftig ökning av sandförbrukningen och därmed av kostnaderna. Eftersom salt måsle blandas in i sanden för all bl. a. förbättra vidhäftningen på vägbanan, skulle en övergång till enbart sändning dessutom innebära en ökad saltförbrukning.

För att halkbekämpningsmetoderna i framliden skall kunna förbättras pågår ytterligare forskning om balkproblemet. Trafiksäkerheten och framkomligheten vintertid är beroende av ett komplicerat samspel mellan trafikanternas beleende och effekten av olika väghållningsålgärder. På uppdrag av vägverket kommer statens väg- och trafikinstitut atl studera trafikanternas beteende samt säkerhets- och framkomlighetsproblem vid olika trafikförhållanden och vid användning av olika halkbekämpningsme-loder. Även saltets inverkan på miljö och korrosion kommer att undersökas.

Av dessa skäl anser jag inte alt någon förändring av användningen av salt i vinlerväghållningen f n. bör ske.

ANTON FÅGELSBO (c):

Herr lalman! Jag skall be alt fl tacka statsrådet Bondestam försvaret på min fråga.

Även om jag inle är helt nöjd med svaret .naste jag säga au jag tycker att det verkar som om man verkligen tänker göra en undersökning. Alla som kör bil harju erfarit atl saltningen på våra vägar är ett problem.

I svaret framhålls all strösaltning tillsammans med borttagande av modd är en av de ålgärder som man vidtar mot halka. I går såg jag emellertid i olika tidningar en artikel som skrivits av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I artikeln skriver man bl. a. följande om moddplaning:

Snömodd kan ge upphov till moddplaning, sak samma som vatlenplaning. Skillnaden är bara den att moddplaning kan inträffa redan vid en hastighet av 30 km/tim. Det beror på atl modd är hårdare än vatten och därför orkar lyfta upp bilen från vägbanan vid låga farter. Väglaget kan bli moddigl även vid minusgrader. Vägsaltet smäller ned snön eller isen, och bildäckens friktion ger samma effekt.

NTF har alltså varit inne på della problem.

Jag fick av statsrådet Bondestam också svar på ett par andra frågor som jag har tagit upp. Den första gällde den risk för trafiksäkerheten som jag anser uppslår då vindrutan på en bil vid möte med t. ex. en långtradare översköljs av modd som bildats på gmnd av vägsaltning. Siklen blir vid sådana tillfällen ofta starkt nedsatt. Ulan alt ha några bevis för det tror jag ändå att detta kan ligga bakom en hel del inträffade olyckor.

Del har vidare framhållits atl man inte saltar vägarna inom vissa områden i Norriand. Varför saltar man då inle vägarna i Norriand? -Jag ser att min tid för delta inlägg nu är ute. Jag ber all fl återkomma.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om åtgärder mot vägsaltning

21

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om SJ:s baninvesleringar

§ 6 Om SJ:s baninvesteringar

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Birger Rosqvists (s) der\ 20 december anmälda fråga, 1978/79:240, och anförde:

Herr talman! Birger Rosqvisl har frågat mig omjag är beredd att medverka till en sådan fördelning av SJ:s baninvesleringar att farter på redan långsamma låg inle behöver sänkas.

Frågor som hänger samman med SJ:s investeringar liksom det framlida järnvägsnätets utformning och standard kommer atl behandlas i den trafikpolitiska proposition som regeringen kommer atl lägga fram i vår. Därför vill jag inte gå in närmare på Birger Rosqvists fråga nu.

22

BIRGER ROSQVIST (s):

Herr talman! Jag ber atl fl tacka för svaret på min fråga. Jag måste säga att jag gör det plikiskyldigast, efiersom det inte var mycket till svar som jag fick.

I Kalmar län har flera kommuner, exempelvis Högsby och Oskarshamn, liksom också länsstyrelsen reagerat mot de förslag som före jul framfördes från SJ avseende s. k. minutjusteringar i lidtabellen fr. o.m. sommaren 1979. Del har nämligen vid en noggrann granskning visat sig atl del är eftersatt banunderhåll som gör att man inte längre kan framföra låg ens med den hastighet av 90 km/tim som vi har vant oss vid atl tågen llr ha i vår landsända. Nu skall man gå nedtill 80,60 eller t. o. m, 40 km/tim för alt inte säkerheten skall äventyras. Det är klart atl man reagerar när det samtidigt i tidningarna talas om möjligheten att föra fram tågen med en hastighet av 160 km/tim på exempelvis sträckan Stockholm-Göteborg efter kraftiga och målmedvetna investeringar.

Ingenting nämnvärt har koslats på underhållet av järnvägarna i exempelvis Kalmar län och sydöstra Sverige i övrigt under trafikpolitiska utredningens arbete och under den tid som vi efter dess slutförande väntat på en trafikpolitisk proposition. Denna skulle egentligen ha kunnai läggas fram för mer än två år sedan, efiersom undertaget då var klart och bearbetat. Men ännu har vi inte sett till några regeringsförslag på området. Inte heller framgår det av den budgetproposition som framlades i går eller av svaret i dag på min fråga vilken innebörd etl förslag i delta avseende kommer alt 11.

I det nu gällande trafikpolitiska beslutet från år 1963 står det all landets olika delar skall tillförsäkras en tillfredsställande iransportförsörjning. Man är inle tillförsäkrad en sådan, om tågen måste börja gå saktare därför att banvallar och spår blir allt sämre, samtidigt som ingaantydningargörsomalt en förbättring skall ske. Inte ens det positiva i 1963 års beslut har alltså iakttagits på senare år.

Beiräffande exempelvis sträckan Nässjö-Oskarshamn, som nu trafikeras med gamla skakiga motorvägnar, har vi gjort upprepade framstötar om bättre vagnmaterial. Det har också ställts i utsikt att vi skulle fl sådana allteftersom dessa snart börjar levereras efter tillverkningen vid Kalmar Verkstad.

Nu undrarjag och flera med mig: Hur går det med detta nu, när spåren inte ens tål de mindre motorvägnarna? Skall vi bli ulan de bättre nya vagnarna därföratt de är tyngre och banan inte längre håller? Kan kommunikationsministern ställa sådana löften till oss om underhållet av banvall m. m. atl vi kan fl de vagnar som SJ har sagt alt man ämnar använda på exempelvis denna sträcka, som inle bara berör mellersta Kalmar län utan också Golland, som vid järnvägen i Oskarshamn har sin södra färjeanknylning med fastlandet?

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om SJ.s baninvesteringar

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr talman! Debandelarsom är aktuella tillhör det ersättningsberättigade bannälet. Investeringarna i detta nät har under en följd av år legat på en betydligt lägre nivå än investeringarna i affärsbanenätel. Del beror naturiigtvis i första hand på skillnaderna i trafikintensitel. En bidragande orsak har emellertid varit osäkerheten om del ersättningsberätligade bannälets framlid.

De senare årens besväriiga ekonomiska situation för SJ har också tvingat fram en hård prioritering av underhållsresurserna. På en del linjer med låg trafik har man därför inte kunnat vidmakthålla en banstandard som svarar mot den största hastighet som tillåts för tågen. Av säkerhets- och komfortskäl måsle man därför sänka hastigheten på en del bandelar fr. o. m. kommande lidlabellsskifte. Del är emellertid i allmänhet fråga om begränsade nedsätt-ningar, som inle för med sig någon avgörande reslidsföriängning för resenärerna.

Enligt vad jag har erfarit av SJ är del inte möjligl atl ändra på del förhållandet lill nästa lidlabellsskifte även med ökade underhållsinsalser och investeringar. När man talar om de insatser som behövs för alt höja haslighelerna kommer man naturiigen in på sådana centrala trafikpolitiska frågor som järnvägsinvesleringarnas omfattning och fördelning och det trafiksvaga bannälets framtida omfattning och standard. Efiersom regeringen inom en ganska snar framtid kommer atl lägga fram en trafikpolitisk proposition för riksdagen där dessa frågor kommer att behandlas, så har jag valt atl inte föregripa propositionen med en diskussion inom den begränsade ram som en frågestund ger.

BIRGER ROSQVIST (s):

Herr talman! Jag har förståelse för att investeringarna kan ha hållits tillbaka på vissa sträckor av det ersättningsberätligade bannälet, där det verkligen kan diskuteras om järnvägen skall finnas kvar eller inte. Men för del här berörda området tror jag inte det är någon som kan hävda all vi skall lägga ned någon av dess järnvägssträckor. De lorde helt naturiigt tillhöra dem som ändå måsle vara kvar i en framtid. Nu har även sådana delar av det ersättningsberätligade bannälet blivit ulan del välbehövliga underhåll som varje kommunikationsled som används ändå måste ha.

När vi nu ser som resultat av det bristande underhållet att hastigheten måsle skäras ned är del klart alt man blir orolig. Man anser atl någon

23

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Om SJ.s baninvesteringar

tillfredsställande trafikförsörjning har vi inte. Delar 1963 års irafikbeslut som gäller än i dag, kommunikationsministern, och inle ens del uppfylls såsom förhållandena är nu.

Jag vet att det inte är kommunikationsminister Bondestam som skall stå lill svars för alt vi filt vänta på den trafikpolitiska proposilionen så länge. Men även den nuvarande kommunikationsministerns parti har ju ingått i den tidigare regeringen, och del vilar elt tungt ansvar på både trepartiregeringen och den nuvarande regeringen för att underhållet har blivit så eftersatt på järnvägssidan under de senaste två åren. Det hade behövts genomgripande förbättringar för att trafiken skulle kunna bibehållas. Och nu sägs del atl även om riksdagen skulle ta etl beslut till våren som innebär medel för bättre underhåll av banorna, så måste det redan nu till sommaren vidtagas hastighetsbegränsningar därför att banvallen inle längre håller.

Men kan jag tolka kommunikationsministern så att kommunikationsministern i den kommande propositionen ändå är beredd atl verkligen se till all del blir ett underhåll på det ersättningsberätligade nätet och att vi kan räkna med atl tågen kan köras i normal hastighet och atl vi även kan ta emot de nya vagnar som SJ ställer i utsikt atl vi skall fl, trots atl de är tyngre och kräver en bättre banvall än den vi har f n.?

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr talman! Frågan om baninvesteringarna hos SJ liksom övriga frågor

som gäller SJ:s investeringar kommer atl behandlas i den trafikpolitiska

propositionen. Mer kan jag inte säga i dag.

BIRGER ROSQVIST (s):

Herr talman! Kommunikationsministern har alltså inle något annat positivt att säga i frågan än alt den kommer atl behandlas. Att den kommer att behandlas på elt sådant sätl alt mera medel anslås vill kommunikationsministern tydligen inte lova. Jag hade tänkt atl jag ändå skulle kunna 11 fram åtminstone del positiva svaret på den fråga som jag har ställt.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 7 Föredrogs och lades till handlingarna

Skrivelser

1978/79:102 och 103

24

§ 8 Föredrogs och hänvisades Motioner

1978/79:194-196 till konstitutionsutskoitet 1978/79:197 lill utrikesutskottet 1978/79:198-200 till socialförsäkringsutskottet 1978/79:201 till socialutskottet 1978/79:202 till kulturutskottet 1978/79:203-206 till utbildningsutskottet

1978/79:207 och 208 till trafikutskottet 1978/79:209-211 till näringsulskotlet 1978/79:212 lill arbetsmarknadsutskottet 1978/79:213 till socialförsäkringsulskottel 1978/79:214 lill arbelsmarknadsulskotlel

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

§ 9 Föredrogs och bifölls Interpellauonsframställningar 1978/79:123 och 124

§ 10 Talmannen meddelade att propositionerna nr 100 och 101 skulle sältas sist på morgondagens föredragningslista

§11 Anmäldes och bordlades

Proposilioner

1978/79:72 om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

1978/79:80 om godkännande av tilläggsprotokoll lill den europeiska utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:215 av Karin Andersson och Anna Eliasson om kvinnopräsifrågan

1978/79:216 av Per-Olof Strindberg m.fl. om del kommunala partistödet

1978/79:217 av Lars Werner m.fl. om riksdagens hus

1978/79:218 av Joakim Ollen om kontrollen av statlig verksamhet

1978/79:219 av Tage Adolfsson om återinförande av mellanölet

1918/79:220 av Ingegerd Troedsson m. fl. om avdragsrätten vid beskattningen

av makars förmögenhet 1978/79:221 av Lars Werner m.fl. om en granskning av säkerhetspolisens

verksamhet 1978/79:222 av Rune Torwald och Karl-Eric Norrby om tid för ingivande av

arbetsgivaravgift från småföretagare 1978/79:223 av Lars Werner m.fl. om rätt till sjukpenning för förvärvsarbetande under 16 år 1978/79:224 av Ulla Ekelund om uppskov med beslut om vatienfluoride-

ring 1978/79:225 av Ulla Ekelund om säkerhetsfrågor vid viss mikrobiologisk

forskning 1978/79:226 av Ulla Ekelund om ökad utbildning i hantverksyrken 1978/79:227 av Ingemar Konradsson m.fl. om den framlida utbildningen vid

regionsjukhuset i Örebro 1978/79:228 av Eivor Marklund om lokalisering av förskollärarutbildning till

Kiruna 1978/79:229 av Ulla Ekelund och Bengt Bengtsson om förbud mot aU använda

klorerade paraffiner 1978/79:230 av Bertil Måbrink om fisket i Gävleborgs län

25

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Anmälan av inlerpellation

1978/79:231 av Rune Torwald oc\\ Erik Johansson i Hållsiaom fastställande av gränsvärden för luftföroreningar

1978/79:232 av Thorbjörn Fälldin m.fl. om folkomröstning rörande energipolitikens inriktning

1978/79:233 av Gustav Lorentzon m.f. om tillvaratagande av avfall från skogsindustrin

1978/79:234 av Lars Werner m. fl. om förbud mot öppethållande av butiker och varuhus på sön- och helgdagar

§ 13 Anmälan av interpellation

Anmäldes  och   bordlades  följande  interpellationer  som   ingivits  till kammarkansliet

den 10 januari

26

1978/79:125 av £■/-/'/://ov/!awwar(m) till jordbruksministern om ålgärder mot gränsöverskridande miljöföroreningar:

Nästan varje dag kommer rapporter om alt allt fler sjöar eller vallendrag i Sverige drabbats av försurning. Mer än 5 000 svenska sjöar är redan biologiskt döda, och i mer än det dubbla antalet sjöar och vallendrag har man noterat elt tydligt sänkt pH-värde, dvs. försurning. Della är så myckel allvariigare som giftiga tungmetaller, exempelvis bly, kadmium och kvicksilver, lättare frigörs då vattnets pH-värde sjunker.

Men del våren chockrapporl när del dagarna före jul kom ell besked om det första fallet av grundvattensförsurning någonsin i Sverige. Det är områden norr och öslei om Slenungsund som drabbats. Vattnet har där i vissa grundvattensbrunnar haft etl pH-värde på 3,8. Värden under 4,5 bedöms som direkt hälsofarliga. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har därför enligl uppgifter i dagspressen beslutat göra en omfattande inventering av vattentäkter i Slenungsund och Kungälv.

Hittills är del såvitt man vet endast brunnar ner till 3 meters djup som är i farozonen. Men fortsätter utvecklingen är det risk för att även djupare liggande grundvatten i Västsverige kan vara odrickbart om etl anlal år. Detta gör all många av nuvarande vallentäkler kan bli hälsovådliga om 5-10 år. Försurningen kan också innebära ell hot mot sådana basnäringar som jordbruk och skogsbruk.

Enligt en OECD-rapport beräknas depositionen i Sverige från inhemska källor lill 100 000 ton svavel om året. Samtidigt flr vi emellertid la emot mer än 2(X) 000 lon från andra europeiska länder, kanske främst från Ruhrområ-dei. Detta drabbar speciellt Västsverige och vissa delar av Småland, framför allt Kronobergs län, hårt efiersom berggrunden i regel saknar naturlig buffring. Skåne med sin kalkhalliga mark är mindre drabbat. Dessa områden får nämligen ta emot huvudparten av det sura nedfallet från andra länder.

I Sverige har vi vidtagit åtgärder mot försurningen genom föreskrifter om

användande av lågsvavlig olja. Vi har därför än slörre rätt all kräva av andra länder all dessa också vidtar ålgärder för alt begränsa svavelutsläppen och sin "export" av dem. Detta är så mycket viktigare som Sverige på grund av nederbördsförhållanden och berggrundens sammansättning hör lill de mest utsatta områdena i Europa.

Vid den internationella miljökonferensen i Stockholm 1972 antogs en deklaration, i vilken det slår alt staterna skall ansvara för att föroreningarna i det egna landet inte skadar miljön i andra stater. Sverige har också i FN:s Europakommission lagt förslag till en europeisk konvention mot gränsöverskridande miljöföroreningar. Tyvärr har mycket litet hänt på detta område men larmrapporterna från Slenungsundsområdel visar atl det brådskar.

Åberopande det anförda flr jag anhålla om kammarens tillstånd att till jordbruksministern slälla följande fråga:

Är jordbruksministern beredd atl avkräva de övriga europeiska staterna ett besked om alt dessa omedelbart ämnar la itu med källorna lill den allvarliga miljöförstöringen i Sverige?

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Meddelande om frågor

§ 14 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 10 januari

1978/79:258 av Evert Svensson (s) till socialministern om ANT-verksamheten (Alkohol-Narkolika-Tobak) i länsskolnämnderna:

ANT-verksamheten (Alkohol-Narkolika-Tobak) i länsskolnämnderna och i skolorna är betydelsefull. Riksdagen har också vid flera tillfällen uttalat sig positivt om verksamheten, senast under vårsessionen 1978. Problem har emellertid uppstått genom nya direktiv till länsskolnämnderna angående medelsanvändningen.

Med anledning därav anhåller jag om att fl slälla följande fråga till socialministern:

Sammanfaller ANT-verksamheten vid länsskolnämnderna med de intentioner som riksmötet uttalat i anledning av skilda motioner (SoU 1977/78:36, UbU 1977/78:16)?

1978/79:259 av Hilding Johansson (s) lill industriministern om sysselsätlningen vid AB Lödöse Varf

Vilka ålgärder avser regeringen att vidta med anledning av tilltänkta avskedanden vid AB Lödöse Varf?

1978/79:260 av Jörn Svensson (vpk) lill industriministern om ifrågasatt försäljning av Ceaverken AB i Strängnäs:

Statsföretag AB står i begrepp att förhandla med etl belgiskt multinationellt

27

Nr 63

Torsdagen den 11 januari 1979

Meddelande om frågor

företag om försäljning av Ceaverken AB i Strängnäs. Ceaverkens förelagsgrupp har 240 anställda, är av stor betydelse för ortens ekonomiska liv och är viktig ur försvarssynpunkt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga industriministern:

Strider inte en försäljning av Ceaverken i Strängnäs till ell multinationellt företag mot nationella intressen och de anställdas trygghet?

1978/79:261 av Knut Wachtmeister (m) lill kommunikationsministern om ifrågasatt nedläggning av vägstationer i Malmöhus län:

Enligl uppgift avser statens vägverk atl rationalisera bort två av Malmöhus läns 13 vägstationer. En av de nedläggningshotade vägstalionerna är belägen på Söderslätt, som tillhör de för snöoväder mest utsatta delarna av länet. Härvid försämras möjligheterna till effektiv sjöröjning avsevärt inom berört område.

Avser kommunikationsministern alt mot bakgrund härav låta ompröva statens vägverks beslut i denna fråga?

28

den 11 januari

1918/19:262 av David Wirmark (fp) till industriministern om verksamheten vid AB Svenska Maskinverken i Kallhäll:

Gölaverken har med Saab-Scania träffat överenskommelse om köp av Svenska Maskinverken i Kallhäll. Köpeavtalet innebär att verksamheten i Kallhäll kraftigt reduceras. Från f n. över 700 anställda kommer arbetsstyrkan alt reduceras till 125-200 man. Såväl berörda fackliga organisationer som Järfälla kommun har uttryckt stark oro beträffande den uppkomna situationen.

Företaget har haft sin verksamhet inom kommunen sedan början av seklet. Förelagsledningen och de anställda är övertygade om atl Maskinverken är elt bärkraftigt och utvecklingsbart förelag. Del uppges alt vid normala konkurrensförhållanden skulle de aktuella problemen inte föreligga. Del nuvarande stödet till de svenska varven har således inneburit alt man ej kunnat konkurrera med Götaverken om vissa väsentliga beställningar.

De produkter företaget tillverkar är av mycket hög kvalitet. Personalen är högt kvalificerad inom sill verksamhetsområde. I takt med alt den tyngre verkstadsindustrin reduceras i Storstockholmsregionen flr denna grupp människor allt svårare alt fl arbete inom sitt yrke. Den sysselsättning som finns inom kommunen domineras av tjänster, vård och administration. Industrin inom kommunen är i huvudsak finmekanisk och elektronisk. Om Maskinverken försvinner snedvrids strukturen ytterligare.

Mot denna bakgrund vill jag fråga industriministern:

Hur ser statsrådet på etl samgående mellan Gölaverken och Maskinverken och konsekvenserna för de anställda vid Svenska Maskinverken i Kallhäll?

1978/79:263 av Allan Åkerlind (m) lill kommunminislern om förslag atl     Nr 63
eliminera den s. k. samvetsklausulen:                                 Torsdagen den

Enligt ett pressmeddelande från den  28 december  1978 framlägger     11 januari 1979
regeringen lill kyrkomötet eU förslag till nya regler för manliga resp. kvinnliga
prästers arbete inom kyrkan. Förslaget eliminerar den s. k. samveisklausul     Meddelande om
som antogs vid 1958 års kyrkomöte. Jrogor

Med anledning av förslaget vill jag fråga kyrkoministern: På vilka bibelord har regeringen grundat sin uppfaUning i denna fråga?

1978/79:264 av Allan Åkerlind (m) till socialministern om ifrågasatt förbud mot Barbie-dockor:

Sedan lekmiljörådel uppnått ett partiellt förbud för krigsleksaker har enligt en tidningsuppgift en representanl för lekmiljörådel uttalat följande: "Krigsleksakerna är bara toppen på isberget. Sedan kommer alla de andra fåniga leksakerna typ Barbie-dockor som konserverar könsroller. Vi ska la itu med dem nästa gång."

Delar socialministern den uppfauningen alt Barbie-dockor är så olämpliga atl de bör förbjudas?

§ 15 Kammaren åtskildes kl. 13.27.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert