Riksdagens protokoll 1978/79:20 Tisdagen den 24 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:20

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:20

Tisdagen den 24 oktober

Kl. 15.00

§ 1 Meddelande om ändringar i utskottspresidier

TALMANNEN:

Jag får meddela atl Elver Jonsson (fp) valts till ordförande i arbelsmark-nadsuiskoltet och Kersti Swartz (fp) till vice ordförande i socialutskottet.

Nr 20

Tisdagen den 24 oktober 1978

Meddelande om ändringar i utskottspresidier

Anmälan av inlerpellation

§ 2 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 23 oktober

1978/79:53 av Anna Eliasson (c) till kommunikationsministern om avgiftsbeläggningen vid SJ:s bilparkeringsplatser:

Med anledning av regeringsskiftet får jag återigen framställa följande interpellation, som tidigare i höst framställts av min partikollega Torsten Sandberg.

För resande med statens järnvägar ställs vid ett stort antal stationer bilparkeringsplaiser lill förfogande. Dessa parkeringsplatser finns oftast i direkt anslutning lill stationen. Normall utgår ingen avgift för alt fä utnyttja parkeringsplatsen i samband med resa, men i vissa fall förekommer lokala bestämmelser som reglerar parkeringslidens längd och ibland minsta erforderliga ressiräcka.

På vissa orter med allmänt dålig tillgång till centralt belägna parkerings-plat.ser uppges del ha uppstått problem med missbruk av SJ:s platser. Under åberopande av della förhållande har SJ på ett stort antal orter börjat införa avgifter. Avgifter för såväl korttids- som långtidsparkering förekommer. De lokala irafikdisiriklen har av SJ:s centralförvalining rekommenderats att införa avgifter pä ell antal orter. Det uppges därvid all i normalfallet skall avgift för långiidsparkering las ut på de orter där gatuparkering är avgiftsbe-lagd.

SJ:s ambitioner med parkeringsavgifter rimmar enligt min mening illa med målsättningen atl gynna kollektivtrafiken. SJ har i andra sammanhang den senaste liden genomgått en positiv omvandling. En mjukare inställning i en rad trafikfrågor framskymtar. Missbruk när del gäller parkeringsplatser måsle självfallel kunna stävjas ulan en allmän avgiftsbeläggning.

31

Nr 20

Tisdagen den 24 oktober 1978

Meddelande om frågor

Över huvud laget har jag svårt att förstå au del skall kosta pengar att låta bilarna stå stilla. Dä gör de ju den minsta skadan. Saken blir i all synnerhet märklig när det gäller kundparkering vid kollektiva färdmedel.

Jag anhåller därför om kammarens lillstånd atl lill kommunikationsministern ställa följande frågor:

Anser kommunikationsministern alt det finns andra metoder att hindra eventuellt missbruk av parkeringsplatserna än avgiftsbeläggning?

Anser kommunikationsministern atl det är.lämpligl all parkeringsplatser i anslutning lill järnvägsstationer avgiftsbeläggs?

§ 3 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 23 oktober

1978/79:65 av Paul Jansson (s) till försvarsministern om verksamheten vid Vanäsverken i Karlsborg:

Den 18 oktober 1978 ställde Sune Johansson (s) en fråga lill försvarsministern angående möjligheten atl med statliga beställningar rädda sysselsättningen vid Norma Projektilfabrik i Åmotfors i Värmland.

I Karlsborgs kommun i Skaraborgs län ligger Vanäsverken, ett företag som ägs av statliga FFV och som är specialiserat på atl tillverka ammunition huvudsakligen för det svenska försvarels räkning.

Min fråga är:

Hur kan en eventuellt ökad beställning från försvarets sida av ammunition väntas påverka verksamheten vid Vanäsverken i Karisborg, och är statsrådet beredd att vidtaga sädana åtgärder all produktionen och sysselsättningen vid statsägda Vanäsverken i Karlsborg inte försämras?

1978/79:66 av Sven Eric Åkerfeldt (c) till bosladsministern om hushållningen med åkermark:

Medför regeringsskiftet några konsekvenser för hushållning med åkermark vad gäller riktlinjer och konkreta beslut?

den 24 oktober

32

1978/79:67 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) till arbetsmarknadsministern om kontrollen över användningen av statligt industristöd:

Tretorns gummifabrik i Helsingborg har till sin produktion fått statliga bidrag på 25,5 milj. kr. beviljade fram lill 1981. Nu har del antytts alt ytteriigare 20 milj. kr. skall pumpas in i företaget.

Under tiden som del statliga bidraget utnyttjas har företagsledningen

successivt minskal antalet anslällda vid fabriken. De senaste beskeden talar om att 461 personer skall varslas om uppsägning.

Samlidigt som statligt stöd till produktionen uttas och arbetsstyrkan reduceras med sä stora tal pågåren okontrollerad import av varor, i förelagets egen regi, som direkt konkurrerar med den egna produktionen.

Naturligtvis skall alla möjligheter tillvaratas för alt rädda jobben vid fabriken, men någon form av kontroll måste utövas över hur pengarna används.

Jag vill fråga arbeismarknadsminisiern:

Anser arbeismarknadsminisiern all det är räll atl ell förelag som får slalligl stöd till sin produktion samtidigt skall kunna importera varor som konkurrerar med den egna tillverkningen?

Har staten någon form av kontroll över hur slödpengama används?

Om nya slödpengar skall anvisas, kommer arbetsmarknadsministern alt medverka till atl samhället och de anslällda får kontroll över dessa?

Nr 20

Tisdagen den 24 oktober 1978

Meddelande om frågor

1978/79:68 av Sven Aspling (s) till socialministern om finansieringen av delpensionsförsäkringen:

Pensionsåldern sänktes den 1 juli 1976 från 67 till 65 år. Samiidigi skapades förutsättningar för en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år. Del innebär ökade möjligheter alt själv välja tidpunkt för pensionering.

Av särskild betydelse är delpensionsreformen, som möjliggör en nedtrappning av arbetsinsatserna och ökar valfriheten. Betydelsen av delpensionsreformen framgår av alt hittills ca 40 000 personer erhållit delpension. Delpensionen är inte bara en viktig social reform utan också en viktig arbetslivsreform, som i hög grad ansluter sig till strävandena atl förnya arbetslivet.

För finansieringen av delpensionsreformen erlägger arbetsgivare ärligen en socialförsäkringsavgift som uppgår lill 0,25 "o. Avgiften skall tillföras en fond som förvaltas av riksförsäkringsverket. Redan nu visar prognoserna att delpensionsfondens medel inte längre täcker utbetalningarna av delpensioner. Riksförsäkringsverket har därför föreslagit atl avgifterna skall justeras sä atl gjorda utfästelser till de försäkrade därmed skall kunna infrias.

Jag vill därför fråga socialministern:

När kommer förslag som tryggar finansieringen av delpensionsförsäk-rineen?

1978/79:69 av Nils Hjonh (s) till statsrådet Carl Tham om kärnkraftsbyggel i Forsmark:

De anslällda vid kärnkraftsbyggel i Forsmark har alltsedan valet 1976 fåll arbeta under synnerligen ovissa och oroliga förhållanden. Det iredje aggregatet har genom den borgerliga trepartiregeringens nedskärningar och förhalningar måst byggas på sparlåga och i snigelfart. Flera hundra anställda har avskedats och flera är varslade. Laddningen av reaktor 1 har också uppskjutits, vilket skapat osäkerhet bland den anställda driftspersorialen.

33

Nr 20

Tisdagen den 24 oktober 1978

Meddelande om Jrågor

Regeringen   Fälldin  avgick  bl. a.  på  grund  av   inre  motsättningar om energipolitiken. Den nya folkparlistiska regeringen måste nu ge besked om hur del kommer alt bli med arbetena i Forsmark. Berörda parter har lidit av denna ovisshet alltför länge. Jag ställer därför följande frågor till statsrådet Cari Tham:

1.   Hur snart beräknar regeringen alt Forsmark 1 skall kunna laddas?

2.   När får arbetena med Forsmark 3 åter sättas i gång i full omfattning?

3.   När avser regeringen ge tillstånd lill uppförande av ell cenlrallager för utbränt kärnbränsle?

34

1978/79:70 av Hagar Normark (s) lill industriministern om åtgärder för att trygga sysselsätlningen för tekoanställda i Västerbotten:

Algots fackklubb i Skellefteå har tillsammans med Statsföretag AB utarbetat elt förslag angående alternaliv lekoprodukiion i Västerbotten.

Förslaget innebär alt 90 personer kan få arbete, vilket är ca en fjärdedel av de anslällda vid Algots Nord som nu hotas av friställning. Tidigare friställning där har medfört varaktig arbetslöshet för de flesia. En sådan utveckling måste förhindras.

Med anledning av del anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vad ämnar industriministern göra för atl de tekoanställda i Västerbotten skall få en tryggad sysselsättning?

§ 4 Kammaren åtskildes kl. 15.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen