Riksdagens protokoll 1978/79:2 Tisdagen den 3 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:2

Tisdagen den 3 oktober

Kl. 14.00

Efter gudstjänst i S:la Clara kyrka, där predikan hölls av kyrkoherden dr Margit Sahlin, öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det program som i bilaga fogats till detta protokoll.

§ 1 TALMANNEN yttrade:

Eders Majestät! Jag hemställer vördsamt au Eders Majestät behagade förklara 1978/79 års riksmöte öppnat.

Med anledning av denna hemställan anförde HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Herr talman, ärade ledamöter! Riksdagens ledamöter har samlats lill ett nytt arbetsår. 1 vårt demokratiska system företräder ni hela det svenska folkel, och på er dagordning slår många betydelsefulla och viktiga frågor.

Det är en stor och ansvarsfylld uppgift som ni påtagit er. Såväl samhällsutvecklingen i stort som medborgarnas liv och gärning kommer att påverkas av edra beslut.

Men er uppgift är inte bara krävande och omfattande. Det innebär också en stor tillfredsställelse och stimulans att della i utformningen av vår gemensamma framtid.

Med dessa ord vill jag önska er all välgång och lycka i ert viktiga arbete för Sverige och hela vårt folk, och jag förklarar härmed 1978/79 års riksmöte öppnat.

§ 2 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN avgav härefter följande regeringsförklaring:

Eders Majestätet, Eders Kungliga Högheter, herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag! Sveriges alliansfria utrikespolitik skall trygga vårt lands självständighet och demokratiska samhällsordning. Den skall bidra till fred och frihet, trygghet och rättvisa för väridens folk.

Regeringen verkar för fördjupade förbindelser mellan alla Europas länder. Sverige och de nordiska grannländerna strävar efter att bevara den säkerhetspolitiska stabilitet som råder i Nordeuropa. Fred och stabilitet i detta område är till gagn för hela Europa.

Det ekonomiska samarbetet i Norden ger företagen tillgång till en större hemmamarknad. Det industripolitiska samarbetet utvidgas alltmer. Olika möjligheter undersöks alt uppla elt brett samarbete på energiområdet.

Inom ramen för samarbetet i Förenta nationerna fortsätter regeringen alt lämna aktiva bidrag till ansträngningarna att hejda den pågående kapprustningen, speciellt på kärnvapenområdet. De två ledande stormakterna. Förenta staterna och Sovjetunionen, har del avgörande ansvaret för alt

Tisdagen den 3 oktober 1978

H. M. Konungens och talmannens anföranden vid riksmötets öppnande

Statsministerns regeringsförkla ring

13

Nr 2

Tisdagen den 3 oktober 1978

Statsministerns regeringsförklaring

14

avspänningspolitiken kan fortsätta. Regeringen välkomnar de ansträngningar som görs för att främja en fredlig lösning av konflikten i Mellersta Östern.

Det är en central uppgift att värna om de mänskliga fri- och rättigheterna. Respekt för dessa rättigheter, som medborgarna i vårt land uppfattar som självklara, är en förutsättning för en varaktig fred.

Strävandena lill självständighet och oberoende på olika håll i världen har aktivt svenskt stöd. Regeringen söker tillsammans med de övriga nordiska länderna vidta åtgärder, som kan bidra till att få slut pä apartheidsysiemet i Sydafrika och stöder ansträngningarna att uppnå majoritetsstyre och verkligt oberoende i Namibia och Zimbabwe.

Det förslag lill riktlinjer för Sveriges internationella utvecklingssamarbete, som regeringen har förelagt riksdagen, innebär att samarbetet med u-länderna förstärks och breddas. Principerna för biståndets utformning ligger fast. I det internationella förhandlingsarbete som siktar till att upprätta en rättvisare ekonomisk världsordning spelar Sverige en aktiv och pådrivande roll.

Totalförsvarets olika grenar är utformade för atl ge neutralitetspolitiken erforderiigl stöd. Med utgångspunkt i 1977 års försvarsbeslut kommer riksdagen bl. a. alt föreläggas förslag om ändringar i marinens organisation i fred. Nästa övergripande försvarsbeslut, som beräknas fattas 1982, förbereds av en särskild försvarskommitlé.

Den svenska ekonomin passerade vid mitten av 1978 en vändpunkt. Industriproduktionen, som har fallit i mer än tre år, började åter all stiga.

Nedskrivningen av den svenska kronan och borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften har tillsammans med ansvarsfulla löneavtal medfört atl en väsentlig del av Sveriges förlorade internationella konkurrenskraft har kunnat återställas. Marknadsandelar har återvunnits. En stor del av överlagren har kunnat avvecklas. Handelsbalansen har svängt frän ett stort underskott 1977 lill ett betydande överskott. Inflationstakten har pressats ned väsentligt.

En förutsättning för atl uppnå dessa resultat har varit en relativt stram ekonomisk politik. Den privata och statliga konsumtionen har begränsats. Den outnyttjade kapaciteten inom industrin är dock stor.

Det är nu möjligt alt ge den ekonomiska politiken en mer expansiv inriktning. Den privata konsumtionen bör öka i den takt som det finns långsiktigt utrymme för. Det ger även de aktiva grupperna möjlighet att erhålla en viss real standardökning.

Förutsättningen för den svenska ekonomins tillväxt är alltjämt starkt beroende av en fortsatt förstärkning av näringslivels konkurrenskraft och av den internationella konjunkturutvecklingen. Alla ansträngningar måste inriktas på att hålla nere kostnads- och prisutvecklingen och ta till vara de outnyttjade produktiva resurserna. Prisövervakningen måste fortsätta.

Utsikterna för en förbättring av den internationella konjunkturen har ökat. Del sker nu en viss utjämning mellan länder med överskott resp. underskott i sin bytesbalans. Det bör därför finnas möjlighet atl få en bättre ekonomisk

tillväxt även i den svenska ekonomin.

Trots mycket stora arbetsmarknads- och industripolitiska insatser och trots atl den totala sysselsättningen fortsatt att öka har arbetslösheten särskilt i yngre åldersgrupper stigit. En huvuduppgift blir därför liksom hittills alt fullfölja kampen mot arbetslösheten. Stora samhällsinsatser kommer då att behövas. Det kommer atl ställas stora krav på solidaritet.

Inför hotet om stegrad arbetslöshet togs den allmänna arbetsgivaravgiften helt bort den 1 juli. De arbelsmarknadspolitiska insatserna har därefter intensifierats. Omfattande åtgärder har satts in för att öka byggnadsverksamheten. Stark betoning läggs dessutom på särskilda insatser för att garantera ungdomar arbete, praktik eller utbildning.

Den personella och tekniska upprustningen av arbetsförmedlingen fortsätter. Åtgärder kommer atl föresläs för alt förslärka de arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden.

Små länder med stor utrikeshandel är beroende av att den fria världshandeln kan bevaras och alt ansatserna till ökad protektionism tillbakavisas. Denna inställning präglar bl. a. del svenska uppträdandet i den s. k. Tokyorundan inom GATT, som nu går in i sill slutskede.

Arbete pågår med att utarbeta riktlinjer för näringspolitiken i ett längre perspektiv. Därvid kommer bl. a. formerna för planeringsinsatserna på del näringspolitiska området och de statliga företagens roll i näringspolitiken att tas upp. För skogsindustrin utarbetas elt särskilt näringspolitiskt program i nära anslutning lill utformningen av nya riktlinjer för skogspolitiken.

Riksdagen kommer inom kort alt få ta ställning lill förslag beträffande varvsnäringens framtida omfattning och inriktning. Förslag läggs fram om ytteriigare åtgärder för tekoindustrin, bl. a. för all säkerställa försörjningsberedskapen.

Riksdagen kommer under hösten att föreläggas förslag till en ny jordför-värvslag, som står i överensstämmelse med de antagna nya riktlinjerna för jordbrukspolitiken.

En nära samordning av industri- och regionalpolitiken behövs för att skapa elt mer decentraliserat näringsliv. Riksdagen kommer under våren atl föreläggas förslag om regionalpolitikens fortsatta inriktning.

En trafikpolitisk proposition kommer bl. a. alt behandla väg-och järnvägstrafikens kostnadsansvar samt den framlida vägpoliliken. Åtgärder kommer vidare atl föreslås i syfte alt skapa förutsättningar för alt göra sjöfartsnäringen konkurrenskraftigare.

Bostadsbyggandet har efter flera års minskning ökat på nytt. Regeringen har vidtagit åtgärder för atl inemot 60 000 lägenheter skall kunna börja byggas under 1978. Möjligheterna att underlätta överföring av hyreslägenheter till bostadsrätt kommer att undersökas. Åtgärder övervägs för atl motverka spekulation i småhus.

Den framtida naturresurs- och rniljöpolitiken utreds av en särskild kommitté. Ett handlingsprogram förbereds för all minska riskerna vid miljöfariiga transporter till sjöss. Internationella överiäggningar pågår i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar i Europa.

Nr 2

Tisdagen den 3 oktober 1978

Statsministerns regeringsförklaring

15

Nr 2

Tisdagen den 3 oktober 1978

Statsministerns regeringsförklaring

16

Arbetet med den fysiska riksplaneringen och med alt utforma förslag till ny byggnadslagstiftning fortsätter. Som en delreform kommer förslag lill förenkling av byggnadslovgivningen att föreläggas riksdagen under våren 1979,

Energipolitiken är inriktad på atl tillgodose tillräcklig och säker tillgång på energi, åstadkomma en effektivare energianvändning, utveckla teknik för användning av förnyelsebara energikällor och ge handlingsfrihet för framliden.

Regeringens ställningstagande till ansökningar om att få ta nya kärnkraftsreaktorer i drift utgår från de säkerhetskrav som har angivils i villkorslagen.

På grundval av bl, a, energikommissionens arbete kommer förslag atl föreläggas riksdagen om energipolitikens utformning på längre sikt.

Det arbete som pågår med statsbudgeten måste präglas av återhållsamhet. En sådan återhållsamhet är också nödvändig i kommuner och landsting. Ofrånkomliga åtaganden för barnomsorg, äldreomsorg och äldresjukvård kommer såväl i statsbudgeten som i de kommunala budgeterna att kräva större delen av de utgiftsökningar som är möjliga.

Enligt tidigare fattat beslut kommer den statliga skatteskalan att justeras med hänsyn till inträffade prisstegringar. Regeringen kommer under riksmötet att i etapper lägga fram förslag om ändringar i skattesystemet med anledning av bl. a. förslagen från 1972 års skalteutredning, kommunalekonomiska utredningen och förelagsskatteberedningen.

Regeringen kommer också all begära medel för elt särskilt statligt bidrag år 1979 till kommuner och landsiing i enlighet med den överenskommelse som regeringen har träffat med kommunförbunden. Den genomsnittliga höjningen av kommunalskatterna kan på så sätt begränsas till ca 30 öre per skattekrona under 1979, utan atl del behöver inkräkta på den kommunala servicen.

Regeringen kommer atl föreslå ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna. Förslag läggs vidare fram om barnomsorgens fortsatta utbyggnad. Ändrade regler kommer atl föreslås beträffande underhållsbidrag till barn och frånskilda. Syftet är bl. a. aU få till stånd en bättre anpassning av underhållsbidragen till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Riksdagen kommer också att kunna la ställning till en ny sociallagsliftning.

Förbättrade pensionsbestämmelser kommer att föreslås för bl. a. invandrare och svenska medborgare som vistas i andra länder. Förslag kommer vidare att läggas fram om förändringar av reglerna för ullaget av olika socialförsäkringsavgifler.

Reformverksamheten inom hälso- och sjukvården är inriktad på förebyggande insatser och införandet av ett husläkarsystem. Förslag kommer att lämnas om bl. a. en förbättrad läkemedelskontroll.

Inom arbetsrättens område kommer regeringen att föreslå en ny förtroen-demannalag. Arbete pågår vidare med atl utforma en lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Ett viktigt led i invandrarpolitiken är all försöka förbättra relationerna

mellan svenskar och invandrare. Förslag kommer alt läggas fram om åtgärder för alt på ett bättre sätt ta emot flyktingar som kommer till Sverige.

Som ett led i reformeringen av skolans inre arbete kommer elevernas och föräldrarnas medinflytande i del lokala skolarbetet alt förstärkas. Förslag läggs fram om en ny läroplan för grundskolan samt om reformering av betygssystemet i grundskolan och gymnasieskolan.

Samhällets utveckling beror i hög grad på förmågan att få fram ny kunskap och att utnyttja den för atl genomföra förändringar i teknik, produktion och samhällsliv. Forskningen behöver tillföras ökade ekonomiska resurser. Men som på så många andra områden gäller det framför allt atl satsa på människors erfarenhet, kunskapstörst och skaparkraft. Regeringen kommer under riksmötet att lägga fram förslag om ökade resurser för forskningen, förbättrad forskarutbildning och åtgärder för att effektivisera forskningsorganisationen.

På det kriminalpolitiska området behövs ytteriigare åtgärder mol bl. a. narkotikabrottsligheten samt den organiserade ekonomiska kriminaliteten. Förslag kommer att läggas fram om utvidgad rättshjälp.

Förslag läggs fram om elt förstärkt skydd i grundlagen för fri- och rättigheterna. Det omfattar bl. a. särskilda regler vid införandet av lagstiftning som begränsar sådana fri- och rättigheter som yUrandefriheten. Regeringen kommer vidare att lägga fram förslag till regler om folkomröslning i grundlagsfrågor samt förslag lill en ny sekretesslag.

Ändringar förbereds i datalagstiftningen. En principproposition kommer atl läggas fram om användningen av datorer i den statliga förvaltningen.

Allmänt kyrkomöte kommer att hållas i början av 1979. Del kommer art få ta ställning till elt regeringsförslag rörande kvinnans rätt all utöva prästämbetet. Regeringen kommer vidare att till kyrkomötet överiämna utredningsmaterialet rörande de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

Regeringen anser det angeläget med kraftfulla åtgärder för att förbättra kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna. Det föreligger nu underiag för ett handlingsprogram med konkreta förslag i syfte alt motverka onödig byråkrati. Särskilda insatser kommer atl göras för att decentralisera beslutsfattandet inom förvaltningen, minska statskontrollen över kommuner och landsting samt förbättra arbetsvillkoren för den kommunala demokratin och folkrörelserna. Vissa ändringar kommer atl genomföras i den kommunala indelningen.

Sverige har under senare är i hög grad påverkats av den internationella ekonomiska krisen. Svårigheterna är inte övervunna, men en grund har lagts för alt säkerställa balans och styrka i ekonomin. Det finns en ny tro på framtiden. Det är ett resultat av regeringens ekonomiska politik men också av alt arbetsmarknadens organisationer och andra parter varit beredda atl ta ansvar.

Det samhälle som vi nu gemensamt formar för framliden måsle inriktas på att solidariskt fördela en ökad materiell välfärd både nationellt och internationellt men också på atl uppnå ökad livskvalitet. Regeringen är fast besluten

Nr 2

Tisdagen den 3 oktober 1978

Statsministerns regeringsförklaring

17

2 Riksdagens protokoll 1978/79:1-7

Nr 2                  att i enlighet med de riktlinjer för mandatperioden som helhet, som lades

Tisdaeen den      '  "' regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen, söka finna

3 oktober 1978    samförståndslösningar i hela folkets intresse.

Statsministerns   §  Ceremonin avslutades kl. 14.40.

regeringsförklaring

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Bilaga till

Riksdagens protokoll 1978/79:2

Program vid öppnandet av riksmötet 1978/79 tisdagen den 3 oktober 1978 kl. 14.00

Musik under samlingen
Ur Drottningholmsmusik..................... Johan Helmich Roman

Pukspel från 1600-taiet och fanfarer       uif Björiin

Kungssången

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fanfarer

Finalsatsen ur Drottningholmsmusik..... Johan Helmich Roman

STATSMINISTERN

Finalsatsen ur "Sinfonie Singuliére"................ Franz Berwald

Fanfarer

Utgångsmusik
Svenskt Festspel........................................ Hugo Alfvén

MEDVERKANDE

Stockholms Filharmoniska Orkester under ledning av Stig Westerberg