Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:18

Fredagen den 20 oktober

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 12 innevarande månad.

§ 2 Till kammaren hade inkommit följande skrivelser:

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i konstilutionsulskottel.

Stockholm den 19 oklober 1978 Björn Molin

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed om entledigande från uppdraget som ordinarie ledamot i finansutskottet. Stockholm den 19 oklober 1978 Sven-Olof Träff

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som ledamot av finansutskottet. Slockholm den 19 oklober 1978 Karl Erik Eriksson

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som ledamot av skatteutskottet. Slockholm den 19 oktober 1978 Karin Ahriand

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i skatleutskotlet. Slockholm den 19 oktober 1978 Börje Stensson

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i lagutskottet. Stockholm den 19 oktober 1978 Bonnie Bernsiröm

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i lagutskottet. Stockholm den 19 oktober 1978 Karin Ahriand

Till riksdagens kammare

Jag anhåller härmed om entledigande frän milt uppdrag som suppleant i utrikesutskottet. Slockholm den 18 oktober 1978 Bo Lundgren

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i utrikesutskottet. Stockholm den 19 oktober 1978 Rune Ångström

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i försvarsutskottet. Stockholm den 19 oktober 1978 Hans Petersson

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i socialförsäkringsulskotlet.

Slockholm den 19 oklober 1978 Benil Dahlén

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed att fä bli entledigad från min plats som suppleant i socialutskottet.

Slockholm den 18 oktober 1978 Börje Hörnlund

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i utbildningsutskottet.

Stockholm den 19 oktober 1978 Elver Jonsson

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed atl få bli entledigad från min plats som ordinarie ledamot i trafikulskottet.

Slockholm den 18 oklober 1978 Per Sijernslröm

Till riksdagens kammare fNr 18

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i trafikutskottet. Fredagen den

Stockholm den 19 oktober 1978 20 oktober 1978

Karl Bengtsson -------------

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i jordbruksutskottet. Slockholm den 19 oklober 1978 Torkel Lindahl

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed alt få bli entledigad från min plats som suppleant i näringsutskottel. Stockholm den 18 oklober 1978 Pär Granstedt

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed att få bli entledigad från min plats som suppleant i näringsutskottel. Stockholm den 18 oktober 1978 Erik Johansson

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som suppleant i näringsutskoltet. Stockholm den 19 oklober 1978 Holger Bergqvist

Till riksdagens kammare

Jag avsäger mig härmed uppdraget som ledamot av civilutskottel. Stockholm den 19 oktober 1978 Eric Hägelmark

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed atl få bli entledigad från min plats som ledamot i ulrikesnämnden. Slockholm den 18 oklober 1978 Thorsten Larsson

Till riksdagens kammare

Jag ber härmed all fä bli entledigad från min plats som ledamot i ulrikesnämnden. Stockholm den 18 oktober 1978 Jan-Ivan Nilsson

Nr 18 Till riksdagens kammare

Fredaeen den Undertecknad anhåller härmed om entledigande från uppdraget som

20 oktober 1978 ordinarie ledamot i ulrikesnämnden.

_________ __ Stockholm den 19 oktober 1978

Allan Hernelius

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed om entledigande från uppdraget som suppleant i ulrikesnämnden. Stockholm den 19 oklober 1978 Benil Lidgard

Till riksdagens kammare

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ledamot av riksdagens krigsdelegation.

Slockholm den 20 oktober 1978 Gabriel Romanus

Till riksdagens kammare

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ledamot av riksdagens krigsdele-galion.

Stockholm den 20 oktober 1978 Eric Enlund

Till riksdagens kammare

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ledamot av valprövningsnämnden.

Stockholm den 19 oktober 1978 Björn Molin

Kammaren biföll dessa framställningar.

§ 3 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:43-50

§ 4 Anmäldes och bordlades Motion

1978/79:26 av Åke Gillsiröm med anledning av propositionen 1978/79:13 om ändringar i lagen (1944:219) om djurskydd, m, m.

§ 5 Anmäldes och bordlades Finansutskottets betänkanden

1978/79:1 med anledning av motioner om riktlinjerna för statlig upphand
ling
1978/79:2 med anledning av motion om kostnadsberäkningen av statliga
18 utredningars förslag

1978/79:3 med anledning av molion om den ekonomiska redovisningen vid Nr 18

kommunala verk

Skatteutskottets betänkanden

1978/79:10 med anledning av proposilionen 1977/78:188 om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering jämte molion

1978/79:11 med anledning av motioner om vissa frågor rörande företagsbeskattningen m. m.

Fredagen den 20 oktober 1978

Justiiieuiskoliels betänkanden

1978/79:3 med anledning av motion om läkares och polismäns åligganden

vid dödsfall i hemmet 1978/79:5 med anledning av motionerom ansvar för funktionärer i offentlig

verksamhet 1978/79:6 med anledning av motioner om advokatverksamhet 1978/79:7 med anledning av motion om åtgärder för att minska antalet falska

alarm till polisen

Lagutskottets betänkande

1978/79:5 med anledning av motionerom förmynderskap

Socialförsäkringsuiskottels betänkanden

1978/79:1 med anledning av motioner om sjukresekoslnader

1978/79:2 med anledning av molion om bostadstillägg lill pensionär vars

make vårdas på ålderdomshem 1978/79:3 med anledning av motion om pensionsgmndande inkomst för

frivilligpersonal inom försvaret

Socialutskollets betänkanden

1978/79:8 med anledning av motionerom mödrahälsovård och förlossningsvård m. m.

1978/79:9 med anledning av molion om psykiska skador i samband med rån

1978/79:10 med anledning av motion om arbetsmiljön för gravida kvinnor

Kulluruiskotlets betänkanden

1978/79:1 med anledning av molion om alkoholfri dryck vid nattvardsgång

1978/79:2 med anledning av molion om vägskyltningen lill kulturhistoriska sevärdheter

1978/79:3 med anledning av molion om en Linnésiiftelse. m. m.

1978/79:4 med anledning av molion om besvär vid arrende av kyrklig jord

Nr 18 1978/79:5 med anledning av molion om ortnamnens kullurhisioriska

Fredagen den '''"'

20 oktober 1978 1978/79:6 med anledning av motion om dokumentation rörande arbetets

_____________ historia och villkor

1978/79:7 med anledning av motion om inventering och upprustning av

skyddsvärda bebyggelser och miljöer 1978/79:8 med anledning av motion om invandrares och andra minoriiels-

gruppers kulturella verksamhet 1978/79:9 med anledning av motion om ett minnesmärke över Ådalenhändelserna

Uibildningsutskolleis betänkanden

1978/79:1 med anledning av motioner om bältre skolmiljö för barn med allergiska besvär

1978/79:2 med anledning av motioner om läroplan för grundskolan, m. m.

1978/79:3 med anledning av molion om företagsinriklad forskning vid universitet och högskolor

1978/79:4 med anledning av molioner om fiskeriutbildning m. m. i gymnasieskolan

1978/79:5 med anledning av proposilionen 1977/78:182 såvitt den gäller viss tjänst som professor vid Chalmers tekniska högskola jämte motion

1978/79:6 med anledning av motion om utbildningen av arkitekter och byggnadstekniker

1978/79:7 med anledning av molioner om hemspråksundervisning m. m.

1978/79:8 med anledning av molioner om vårdyrkesulbildning m. m.

1978/79:10 med anledning av propositionen 1978/79:4 om landstingskommunal musiklärarutbildning i Arvika

1978/79:11 med anledning av proposilionen 1978/79:18 om slöd lill studiecirklar i energifrågor

Näringsutskottels betänkanden

1978/79:2 med anledning av propositionen 1977/78:167 om inrättande även

delegation för samordning av havsresursverksamheien jämte motioner 1978/79:4 med anledning av motion om ökal handelsutbyte med de

socialistiska länderna 1978/79:5 med anledning av motioner om vidgad varudeklaration, m. m.

Arbeismarknadsulskoiteis belänkanden

1978/79:5 med anledning av molion om redovisning av fackföreningsavgift vid utbelalning av garantibelopp enligt lagen om statlig lönegaranti vid konkurs

1978/79:6 med anledning av motion om företrädare i styrelse för personalstiftelse

1978/79:7 med anledning av molion om vissa statliga organisalioners
20 medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen, m. m.

Civilutskotiets belänkanden

1978/79:1 med anledning av molioner rörande fysisk riksplanering 1978/79:2 med anledning av motioner rörande byggnadslagstiftningen m. m.

§ 6 Anmälan av interpellationer

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 19 oktober

1978/79:51 av Hans AIsén (s) till handelsministern om glesbygdshandeln:

För något mer än ett år sedan lade den dåvarande borgeriiga regeringen fram en proposition om åtgärder inom distributionsområdet. Den mötte stark kritik både från handelns och från konsumenternas organisationer. Man ansåg att ambitionsnivån var för låg när det gällde att stödja vamdistribu-tionen, framför allt i glesbygd. Konsumentkooperationen framhöll också all konsumenterna skulle drabbas hårt av att handeln i stort sett lämnades ensam atl klara glesbygdens speciella problem. Tyvärr har dessa farhågor besannats.

Situationen på distributionsområdet har nämligen sedan proposilionen lades fram försämrats, och handeln närmar sig något av en krissituation. Della är allvarligt för konsumenterna och löntagarna. Den aktuella situationen vill jag exemplifiera med mina erfarenheter från konsumentkooperationen:

Under 1977 fanns det mer än 500 butiker i landets 170 konsumentföreningar, som visade ett underskott på totalt ca 25 milj. kr. För atl kunna behålla dessa butiker, som till stor del återfinns i glesbygd, måste konsumentföreningarna täcka underskotten genom annan verksamhet. Utvecklingen under 1978 lyder på all antalet butiker inom konsumentkooperationen som går med underskott kommer att öka med ca 100 lill över 600 totalt och alt underskottet stiger med totalt 5 milj. kr. till 30 milj. kr. Konsumentföreningen Norrbollen har gjort en särskild utredning om de egna glesbygds-butikerna. Den visar all 35 av föreningens butiker går med underskott, som totalt uppgår lill 1 milj. kr. per är. Dessa 35 butiker betjänar ca 7 000 konsumenter. Om dessa butiker utlämnas till marknadens "självläkande krafter", kan inle medlemmarna i Konsum Norrbotten ensamma bära underskottets börda, och de 7 000 konsumenterna som berörs riskerar atl få en allvarlig försämring av varuförsörjningen.

Det kan vara svårl alt ge en fullständig bild av hur den totala situationen ser ut för handeln när det gäller butiker med underskott som är i riskzonen för nedläggning. Men om man utgår från konsumentkooperationens erfarenheter där alla intäkter är framtagna och beskatlade skulle olönsamma butiker

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

för hela handeln ge ell underskott för 1978, som ligger någonstans mellan 80 och 90 milj. kr.

Samhällets stöd till distributionen i glesbygd täcker endast en liten del av behovet. Investeringsstödet på 3,2 milj. kr. har tagits i anspråk. Ändå har ansökningar om sammanlagt 1,5 milj. kr. inte kunnat beviljas, främst på grund av medelsbrist. Hemsändningsbidrag har beviljats till 30 kommuner med sammanlagt 425 000 kr. Hela anslaget för hemsändning uppgår till 2,3 milj. kr. Driftsstödet, som av riksdagen fastställts lill 500 000 kr., skall rymmas inom anslagsramen för hemsändningsstödet. Trots möjligheten alt inom ramen för hemsändningsstödet göra omprioriteringar, som ökar driftsstödet, vilket också konsumentverket föreslagit i sitt äskande, kommer stödet alt vara otillräckligt. En begränsning som försvårar för handeln att söka driftsstöd är alt den kommun där verksamheten bedrivs måste ha en varuförsörjningsplan. Sådan planering är f. n. frivillig för kommunerna och synes ha tillkommit i begränsad omfattning.

Med hänvisning till del anförda ber jag alt få fråga handelsministern följande:

1. Vilka erfarenheter har glesbygdsstödet lill handeln hillills gett?

2. Hur ser regeringen på driftsstödet lill butiker i glesbygd? Är syftet att upprätthålla en rimlig varuförsörjning for konsumenierna och, i så fall, är regeringen beredd alt anvisa erforderliga medel?

3. Överväger regeringen att föreslå alt varuförsörjningsplaner i kommunerna blir obligatoriska?

den 20 oklober

1978/79:52 av Åke Gustavsson (s) till försvarsministern om regeringens planer på samarbete med Italien i fråga om B3LA-projekiet:

Sverige har sedan gammalt följt en strikt linje i fråga om vapenexport. De nu gällande reglerna beslöts år 1971 på förslag av den socialdemokratiska regeringen. Inlernationella bedömare är också överens om den nära nog unika ställning Sverige intar i della avseende. Sverige måsle även i framtiden ha myckel sirikla beslämmelser.

1 sin iver all genomföra en anskaffning till del svenska försvaret av krigsflygplanet B3LA - något som alla är överens om överstiger värt lands ekonomiska möjligheter - har den borgerliga regeringen tagit upp frågan om elt samarbeie kring detta projekt med NATO-landel Italien. Med stor bestörtning har uppgiften mottagits atl Sverige skulle vara berett att samarbeta med Italien när det gäller alt utveckla och tillverka B3LA. Det är ytterst anmärkningsvärt an regeringen diskuierar eti sådanl samarbeie - inte minst med hänsyn lill den praxis som Italien har i fråga om sin vapenexport.

Italien är en stor vapenleveraniör till Mellersta Östern och Sydamerika liksom till Sydafrika. Enligt SIPRLs senaste årsbok placerade landet sig som nummer fem som vapenhandlare under perioden 1970-1976. Särskilt nära är

förbindelserna med Sydafrika. Under den angivna perioden gick mer än en fjärdedel av den italienska försäljningen lill tredje väriden jusl till Sydaf rika.

Planerna pä ell samarbete med Italien i fråga om B3LA sirider enligt min mening mot nu gällande principer för vapenexporten. Del är därför nödvändigt atl regeringen inför riksdagen klargör enligt vilka grunder regeringen anser atl ett sådanl samarbeie kan ske.

Jag anhåller därför om kammarens tillstånd aU till försvarsministern ställa följande frågor:

Anser försvarsministern att det är rimligt atl Sverige ingår i ett samarbeie med Italien för alt utveckla och producera krigsflygplanet B3LA?

Om så är fallet, enligt vilka grunder kan del ske?

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Meddelande om frågor

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 19 oktober

1978/79:60 av Lennart Pettersson (s) lill statsrådet Carl Tham om utnyttjande av spillvärme frän kärnkraftverk för bostadsuppvärmning:

Statsrådet Carl Tham har i flera lidningsintervjuer i .samband med sin utnämning lill statsråd ullalat sig positivt om tanken på att utnyttja spillvärmen från kärnkraftverken för bosladsuppvärmning i närbelägna städer. På så sätt skulle vårt stora oljeberoende minska.

Konkret föreligger nu ett projekt. Sydvärme, som har utarbetats av AB Sydkraft. Projektrapportens slutsals är att det skulle vara såväl företagsekonomiskt som miljömässigt fördelaktigt att bygga om Barsebäcksaggregalen, så alt hetvatten frän dessa via rörledningar kan distribueras till Oärrvärme-näten i Lund och Malmö.

Med anledning av detta får jag fråga .statsrådet Cari Tham följande:

Är statsrådet beredd att med förtur hjälpa till all jämna vägen fördel s. k. Sydvärmeprojektei för uppvärmning av bosläder, så all arbetena kan påbörias redan vid Barsebäcksaggregatens planenliga avsiällningsperiod nästa sommar?

den 20 oktober

1978/79:61 av Håkan Winberg (m) lill justitieministern om regeringens kriminalpolitik:

I samtliga regeringsförklaringar som den borgeriiga trepartiregeringen avgelt åren 1976, 1977 och 1978 har inom justitieministerns ansvarsområde upptagits kriminalpolitiska frågor av stor vikt för den enskildes räiistrygg-het.

Nr 18

Fredagen den 20 oktober 1978

Meddelande om frågor

I den regeringsförklaring som den nuvarande folkpartiregeringen står för omnämns dessa frågor inte alls.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieministern om folkpartiregeringens kriminalpolitiska inriktning kommer atl skilja sig från trepartiregeringens och - om så är fallet - i vilket avseende?

1978/79:62 av Åke Gillsiröm (s) till statsrådet Birgit Rodhe om förlängd remisslid för skolöverstyrelsens läroplansforslag:

Skolöverstyrelsens läroplansförslag remissbehandlas f n. Remisstiden utgår den 1 december. SÖ föreslog en remisstid på ett år. Med hänsyn till den korta tiden och frågans stora betydelse för den framlida skolan har bl. a. Sveriges lärarförbund. Svenska facklärarförbundel. Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Elevförbundet, SECO och Riksförbundet Hem och skola begärt forlängd remisstid. Flera kommuner har gjort samma anhållan, och enligt uppgift kommer Kommunförbundet atl lämna sitt remissvar i mitten av december. Den nu avgångna skolministern har inle velat lyssna till framställningarna.

Är den nya skolministern, statsrådet Rodhe, beredd att tillmötesgå den breda opinion som kräver förlängd remisstid?

1978/79:63 av Benil Måbrink (vpk) till justitieministern om utredning angående säkerhetspolisens verksamhet:

Vpk har under en följd av är vid upprepade tillfällen tagit upp och kritiserat säkerhetspolisens verksamhet, särskilt med avseende pä åsiktsregistrering, telefonavlyssning och utlämnande av uppgifter från personregister. Frågorna har ställts till justitieministrar i regeringar med olika politiska beteckningar. Svaren har ständigt varit likartade; att det inte förekommer sådana register som vi påtalat, atl telefonavlyssning endast används med stor urskillning och restriktivitet och atl om del förekommit oegenlligheter, så är dessa av gammalt datum och saknar därför aktualitet.

Justiliekanslern har behandlat ett ärende som rör lagstridig registrering av uppgifter från telefonavlyssning och likaså lagsiridigl utlämnande av sådana uppgifter. Vid förfrågan hos justiliekanslern uppges atl handlingarna i ärendet har hemligstämplats. Men enligt uppgift har säkerhetspolisen inför justiliekanslern vidgått vissa av de i anmälan påtalade företeelserna.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande fråga:

Är justitieministern beredd alt medverka till en parlamentarisk utredning, sammansatt av samtliga fem riksdagspartier, för alt utreda säkerhetspolisens verksamhet vad gäller åsiktsregistrering, telefonavlyssning och utlämnande av uppgifter från personregister och tillse au handlingarna i ovannämnda ärende offentliggörs?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 15.03.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1978/79:18 Fredagen den 20 oktober

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1978/79:18

Kammarens protokoll