Riksdagens protokoll 1978/79:17 Torsdagen den 19 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:17

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:17

Torsdagen den 19 oktober                              ________

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den II innevarande månad.

§ 2 Upplästes följande lill kammaren inkomna ansökan:

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed om tjänstledighet från riksdagsarbetel fr. o. m. den 20 oklober fram till juluppehället 1978. Stockholm den 18 oktober 1978 Per Sijernslröm

Kammaren biföll denna ansökan.

Talmannen anmälde att Stina Eliasson (c) skulle inträda som ersättare för Per Sijernslröm (c) under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Proposilioner

1978/79:21 lill lagutskottet

1978/79:26 till finansutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades Motioner

1978/79:11 Ull lagutskottet 1978/79:12-14 till försvarsutskottet 1978/79:15-17 till näringsutskoltet 1978/79:18-20 till jordbmksutskoltet 1978/79:21-24 till näringsutskottel 1978/79:25 till konstitutionsutskottet

§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:29-42

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

§ 6 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivils lill kammarkansliet

den 18 oktober

1978/79:43 av Rolf Hagel(apk) lill arbetsmarknadsministern om översyn av bestämmelserna om utbildningsbidrag, m. m.:

Enligt en undersökning av effekten av den s. k. 25-kronan som på arbetsmarknadsdepartementets uppdrag utförts av tvä ekonomer vid Lunds universitet. Jan Petersson och Vassilis Vlachos, är kontrollen av företagens behov av statligt slöd alltför bristfällig - för all inte säga obefintlig. Det förhållandet alt del är förelagsledningarna som själva bedömer hur mänga anställda som riskerar atl bli uppsagda resp. permitterade har enligt undersökningen resulterat i missbruk av utbildningsstödet. De bägge ekonomerna hävdar alt endast 40 % av den utbetalade bidragssumman -över 700 milj. kr. - hade behövts för all undvika uppsägningar och permitteringar.

Rapporten skall som bekant redovisas för OECD. Men det är de svenska skaiiebetalarna som har ett omedelbart intresse av att få klarlagt huruvida deras pengar används i syfte att minska arbetslösheten eller till övervägande del för atl öka förelagens vinster.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd atl lill statsrådet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet få ställa följande frågor:

1. Avser statsrådet alt se över bestäm melserna för utbildningsbidrag i syfte
alt förhindra missbruk?

2, Kan utredningsresultatet föranleda en efiergranskning av redan utbe
talade medel och kan frågan om åierbelalning till statskassan komma i
fråga?

1978/79:44 av Rolf Hagel (apk) lill industriministern om betydelsen för sysselsättningen av statligt stöd lill multinationella företag:

I det omskrivna TV-programmel Ell fall för Åsling gjordes gällande alt del multinationella företagel Electrolux erhållit betydande förmåner vid den uppgörelse som träffades den 23 maj i är mellan företagel och induslrimi-nisleriel. Bl, a. skulle ell belopp pä 1,2 milj, kr. som arbelsmarknadsstyrelsen krävt i skadestånd för avtalsbrott ha efterskänkts. Vidare skulle kravet pä företaget att garantera 430 personer anställning i Hälleforsnäs ha ändrats lill all gälla hela Flens kommun.

Av den undersökning som LO:s utredningsavdelning företagit angående sysselsättningen i 22 svenska multinationella företag (undersökningen omfattar åren 1971-1976) framgår all dessa företag ökade sysselsätlningen i Sverige med endast 1 % medan anlalel anslällda i ullandel ökade med 11 %.

Bland de förelag som minskal anlalel anställda i Sverige intar Electrolux en särställning. Nellominskningen i Sverige var 3 970, medan man ökade utomlands med 14 635 personer.

Mol bakgrund av dessa fakta och del förhällandet alt sedan denna regerings tillkomst del statliga företagsstödet - subventionerna - överskridit industriinvesteringarna, ter del sig i högsta grad oklokt med miljonlilldelningar lill företag vilkas politik syftar till atl minska sysselsätlningen i Sverige.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillslånd all lill statsrådet och chefen för industridepartementet få ställa följande fråga:

Anser sig statsrådet ha full garanti för alt statligt stöd lill multinationella svenska företag främjar sysselsättningen i Sverige?

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

1978/79:45 av Alf Lövenborg {apk) till arbetsmarknadsministern om åtgärder för alt öka sysselsättningen:

I 1976 års regeringsdeklaration heter det bl. a.: "Regionalpolitiken skall förslärkas, så atl människor i olika landsdelar ges allsidig sysselsältning och serivce saml en god miljö." Vidare: "Alla ungdomar skall garanteras arbete, praktik eller utbildning."

Regeringsdeklarationens löften stämmer dåligt med verkligheten. Antalet registrerade arbetslösa är nu långt över 100 000. Nära hälften av dessa är ungdomar under 25 år. Arbetslösheten för de utländska ungdomarna i åldersgruppen 16-19 år har fördubblats mellan andra kvartalet 1977 och andra kvartalet 1978. Cirka 200 000 människor finns i beredskapsarbeten, utbildningar etc. och saknar alltså fast arbete. Otryggheten växer.

Regeringsdeklarationens löften om förstärkt regionalpolitik så atl människorna skulle kunna beredas "allsidig sysselsältning" slår i bjärt kontrast lill dagens verklighet.

Man kan som belysande exempel ta situationen i Norrbotien. Redan nu är över 20 000 människor arbetslösa, i beredskapsarbeten osv. Länet har över 5 000 ungdomar som är arbetslösa eller har temporära beredskapsarbeten, trots alt 3 000 ungdomar har tvingats lämna Norrbollen sedan början av förra året. 1 flera av länets kommuner är situationen hell katastrofal, med en situation dä både arbetslösheten och utflyttningen ökar.

Det är nödvändigl alt fastställa atl inle heller de högst alarmerande officiella arbetslöshetssiffrorna speglar den verkliga situationen. Den är långt värre. Många kvinnor och ungdomar finns inle med i den officiella statistiken trots alt de ingenting hellre önskar än all få ell arbete. En del av den verkliga arbetslösheten maskeras genom deltidsarbete av olika slag.

Det ledande partiet i den förra regeringen vann valet bl. a. genom löften om all skapa 400 000 nya jobb. Lägel två år efter valet är alt långt över 400 000 människor saknar fast arbete och den trygghet som utlovades i regeringsdeklarationen.

I den upphetsade energipolitiska debatten talas del ofta om "svek" och "löftesbrott". Men det är en skendebatt som pä elt oförtjänt sätt har dragit uppmärksamheten från de politiska huvudfrågorna. Dit hör bl. a. den primära

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

mänskliga rättigheten att garanteras arbete. Regeringens största svek och löftesbrott ligger i atl man icke har uppfyllt regeringsdeklarationens löften om all garantera människornas rätt lill meningsfull sysselsättning.

Regeringen har aviserat elt paket av olika åtgärder med syftet all hejda ökningen av arbetslösheten. Men alla, även regeringens företrädare, torde vara klara över att dessa begränsade åtgärder icke skapar full sysselsättning och arbete ät alla.

Jag vill mot denna bakgrund hemställa om kammarens tillstånd att till arbetsmarknadsministern fä ställa följande frågor:

1.   Vilka åtgärder utöver de redan aviserade planeras för all skapa full sysselsättning?

2.   När kommer regeringsdeklarationens löften på detta område att uppfyllas?

1978/79:46 av Anton Fågelsbo (c) lill industriministern om eltaxor baserade på självkostnadsprincipen:

Medvetenheten om behovet av hushållning med våra energi- och naturresurser har under senare år blivit alll större. Allt fiera har insett nödvändigheten av energisparande åtgärder. Samtidigt har man från såväl företags som de enskilda människornas sida blivit alltmer uppmärksam på kostnaderna för energin, och del har från skilda häll påtalats att kostnaderna för elenergin pä elt omotiverat sätt varierar över landet.

Enligt min mening måste huvudprincipen vara att eltaxorna skall vara kostnadsirogna och baserade på självkostnadsprincipen. Del kan givelvis av energipolitiska skäl vara motiverat med vissa avsteg från denna princip. Dessa avvikelser måste dock bäras solidariskt av alla och det får exempelvis inte vara så, alt priserna på elström i glesbygd subventionerar för låga taxor i tätorterna.

Det har dock framkommit uppgifter om alt ett statligt förelag. Vattenfall, tecknat avtal med företag om leverans av rabatlerad energi i områden där Vattenfall haft konkurrens av annan råkraftsleverantör eller av företag med möjligheter alt åstadkomma kraftproduktion genom utbyggnad av mottrycksanläggningar i kombination med fjärrvärme. De kontrakt som tecknats avser längre tidsperioder, och de förluster som uppstått genom dessa kontrakt har täckts genom prishöjningar för distributörer i områden där Vattenfall har en monopolställning. Ett statligt företag som tillhandahåller en för alla människor oundgänglig nyttighet har således tecknat förlustbring-ande avtal när konkurrens förelegat och täckt dessa föriusier i områden där Vattenfall är ensam råkraftsleverantör. Man synes därigenom bl. a. ha förhindrat en för landet önskvärd utbyggnad av kraflvärmeproduktionen och snedvridit betydelsen härav för boende och sysselsättning i vissa områden.

Enligt min mening måste kostnaderna för de nyttigheter samhällel eller samhälleliga organ tillhandahåller vara rättvist fördelade över landet. Det kan inte vara rimligt att ett statligt företag på grund av sin monopolställning kan

fatta beslut som strider mot riksdagens beslut att alla människor oavsell Nr 17

bostadsort skall beredas likvärdiga livsförhållanden.              Torsdieen den

Med anledning härav ber jag att fä ställa följande fråga till industriminis-        ig (wtrUp,. 1070
tern:

elkonsumenter eltaxor baserade på självkostnadsprincipen'' den 19 oktober

Vilka åtgärder är statsrådet beredd atl vidtaga i syfte all garantera alla     Anmälan av interpellationer

1978/79:47 av Sven-Erik Nordin (c) till industriministern om åtgärder för att säkerställa sysselsätlningen vid Berol Kemi AB:s anläggningar i Örnsköldsvik:

Framliden för Berol Kemi AB:s verksamhet i Örnsköldsvik har länge varil osäker, vilket skapat oro för de anställda.

F. n. pågår förhandlingar mellan Mo och Domsjö AB och del statsägda Berol Kemi AB med syfte alt uppnå ett långsiktigt arrendeavtal belräffande anläggningen i Örnsköldsvik. Ett sådant avtal skulle ge en säkrare grund för fortsatt drift vid Örnsköldsviksanläggningen.

Vid 1977/78 års riksmöle beslöts alt ge Statsföretag AB ett kapitaltillskott på 300 milj. kr. för alt genomföra investeringar i Berol Kemis s. k. oxoanläggning. I den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet (1977/78:125) anfördes, att investeringen i oxoanläggningen dels skulle trygga råvaruförsörjningen för den tillverkning som redan nu är förlagd till Örnsköldsviksanläggningen, dels skulle innebära bibehållen sysselsältningsnivå inom Berol Kemis oxoberoende verksamhet.

Ett annat osäkerhetsmoment när del gäller sysselsättningen vid Örnsköldsviksanläggningen är frågan om den framlida tillverkningen av cellulosaderival. Det naturliga vore att också denna tillverkning i oförändrad omfattning bibehålls i Örnsköldsvik.

Under,den senaste tiden har uppgifter börjat cirkulera all Berol Kemis verksamhet i Örnsköldsvik drastiskt skall nedskäras. En sådan utveckling kan inte stå i överensstämmelse med 1977/78 års riksdagsbeslut. En nedskärning skulle allvarligt försämra del redan besvärande sysselsättnings-lägel i Örnsköldsvik.

Med anledning av det anförda anhåller jag om att få rikta följande fråga till industriministern:

Vilka åtgärder ämnar industriministern vidtaga för alt garantera nuvarande omfattning av verksamheten vid Berol Kemis Örnsköldsviksanläggning?

1978/79:48 av Åke Gillsiröm (s) till justitieministern om tidpunkten för proposition med anledning av försäkringsrätlskommiiiéns förslag, m. m.:

Under senare tid har i Expressen publicerats en rad försäkringsfall, där enskilda försäkringstagare och skadeoffer fäll sina ärenden behandlade pä ell, enligt artiklarna, anmärkningsvärt sätt. Allmänhetens brislande informaiion och okunnighet när det gäller försäkringsvillkor, lagar och vederlagen praxis

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Anmälan av inierpellaiioner

hos seriösa försäkringsbolag speglas pä ell beklagligt sätt i dessa fall. Bakom fallen döljer sig vanliga människor, okunniga om sina rättigheter gällande ersättningar vid uppkomna skador. Av artiklarna synes framgå att försök gjorts alt förmå den okunnige konsumenten/försäkringstagaren alt godta en ersättning som inte alls stämmer med vad vederbörande rätteligen enligt försäkringsvillkoren haft att vänta sig.

Vid olika tillfällen har påtalats konsumentens dåliga skydd i försäkringssammanhang. Från många håll - inte minst från försäkringsbolagens sida -har dä bl. a. i remissyttranden hävdats all det skydd som redan finns är till fyllest. Därför har också försäkringsbolag och deras branschorganisationer ställt sig mycket negativa lill del förslag om konsumentförsäkringslag, som försäkringsrällskommiltén efter direktiv från den socialdemokratiska regeringen för ett år sedan överiämnade till den borgeriiga regeringen. I den förteckning för riksmötet 1978/79 som utdelats i riksdagen finns ingen proposition i delta ärende aviserad, trots att riksdagen dessutom i maj 1978 fattade beslut om tillsättande av en lekmannaslyrelse för försäkringsinspektionen. Denna har i sin tur efter riksrevisionsverkets revisionsrapport föreslagit regeringen en utredning för allmän översyn av tillsynslagslift-ningen pä försäkringsområdet.

De aktualiserade fallen borde påskynda arbetet med dessa frågor. Försäkringstagare frågar sig dessutom oroligt om också andra skadeoffer än de nu aktualiserade erhållit för låga skadeersättningar.

Med hänvisning till del anförda anhåller jag atl lill justitieminister Sven Romanus få ställa följande frågor:

1.    När avser statsrådet alt till riksdagen avlämna proposition gällande stärkt skydd för försäkringskonsumenierna med anledning av försäkrings-rältskommitténs förslag?

2.    När ämnar regeringen tillsätta den ulredning, som riksrevisionsverket och försäkringsinspektionen påkallat, för en allmän översyn av tillsynslag-sliftningen på försäkringsområdet?

3.    När kan den av riksdagen begärda lekmannaslyrelsen för försäkringsinspektionen tillsättas?

4.    Vilka åtgärder tänker statsrådet vidtaga för att få lill stånd en omprövning av alla skadestånd hos bolag som avslöjats i de nu aktualiserade skadesländsfallen för atl därmed återge försäkringstagare förtroendet för försäkringsbranschen?

1978/79:49 av Karl-Erik Svanberg (s) till industriministern om sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen:

10

Regeringen tillsatte våren 1977 Göteborgsdelegaiionen med uppgift atl behandla dels sysselsättningsproblemen, dels samordningen av den statliga planeringen i regionen.

Göteborgsdelegaiionen skall i del långa perspektivet verka för att syssel-säiiningsplaneringen i regionen samordnas. De långsiktiga sysselsättningsfrågorna belyses inom länsplaneringen. Della gäller såväl näringslivels

utveckling som tillgängligheten till de arbetsplatser som finns.

På kort sikt skall delegationen på länsplaneringens grund belysa de omedelbara arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna av driflinskränkning-arna inom varvsindustrin samt överväga de åtgärder inom regionen i dess helhet som kan erfordras för att förbättra sysselsättningsläget. För den sistnämnda uppgiften har till delegationen knutits en särskild arbetsgrupp.

Föredragande statsrådet, industriminister Åsling, anförde atl de "frågor som har samband med de omedelbara sysselsättningsproblemen bör angripas med förtur". Vidare: "Förslag till konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen bör lämnas efter hand. Denna del av arbetet bör läggas upp så atl verksamheten kan avslutas den 1 juli 1978."

Så långt direktiven.

Göteborgsdelegaiionen har bl. a. genom skrivelser till regeringen agerat för alt olika konkreta projekt bör genomföras i eller lokaliseras lill Göteborgsregionen. Tar regeringen fasta på de förslag som kommer?

En viss osäkerhet råder i fackliga och poliliska kretsar redan när det gäller delegationens möjligheter att arbeta. Osäkerheten synes vara ännu större när det gäller regeringens uppföljning av delegationens arbete.

Delegationens och därmed regeringens uppgift är atl förbättra sysselsättningsläget i Göteborgsregionen. Trots della kan man konstatera att arbetsmarknadssituationen genomgått en dramatisk försämring under den senaste tiden.

Med hänvisning till det anförda vill jag till industriministern ställa följande frågor:

1.   Vilka konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget har regeringen vidtagit pä förslag av Göteborgsdelegaiionen?

2.   Hur många nya sysselsättningstillfällen har skapats i Göteborgsregionen genom dessa åtgärder?

3.   Är Göteborgsdelegationens verksamhet avslutad vad avser de akuta sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen?

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Anmälan av interpellationer

1978/79:50 av Bengt Gustavsson (s) till handelsministern om Ceaverkens framtida ställning:

Uppgifterom planer på samgående mellan statsägda Ceaverken i Strängnäs och elt utländskt multinationellt företag har framkommit. Delta har väckt farhågor föratt vikliga beredskapsiniressen skulle kunna äventyras. Grunden för Ceaverkens hela verksamhet med tillverkning av medicinsk röntgenutrustning ärju försvarspolitiskt motiverad. Senare har teknisk röntgenfilm för industriell kontroll och fotosällningspapper för modern tidningstillverkning tillkommit. Även dessa produkter får bedömas som vikliga ur beredskapssynvinkel.

Med anledning av oron för att behovet av betryggande försörjningsberedskap på bl. a. dessa områden inte skulle kunna tillgodoses i alla lägen, om Ceaverken underordnades utländska intressen, ber jag att få ställa följande

1*» Riksdagens protokoll 1978/79:17-20

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Meddelande om frågor

fråga till handelsministern:

Är statsrådet beredd att i beredskapsbevarande syfte vidta åtgärder som säkerställer Ceaverkens fortbestånd och utveckling, som ell av utländska intressen så långt möjligt oberoende företag?

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den 18 oktober

1978/79:53 av Olle Göransson (s) lill försvarsministern om tidpunkten för inrättande av elt rådgivande organ till överbefälhavaren, m. m.:

Med anledning av proposilionen 1977/78:63 beslöts bl. a. om inrättande av ett rådgivande organ lill överbefälhavaren (militärledningens rådgivande nämnd).

Vilka uppgifter kan försvarsministern nu lämna om tidpunkten för nämndens inrättande samt - utöver vad som anfördes i proposition 1977/ 78:63 - om dess uppgifter och sammansättning?

1978/79:54 av Filip Johansson (c) till industriministern om konstgödsellillverkning i Norrbotten:

Under det senaste året har förberedande samtal och utredningar pågått angående byggandet av en fabrik i Luleå för tillverkning av ammoniakpro-dukter.

Förulom det allmänna behovet av en konstgödseltillverkning inom landet föreligger utomordentligt stort behov av nya arbetstillfällen i Norrbotten.

Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga lill industriministern:

Har planerna angående en fabrik i Luleå för tillverkning av ammoniak-produkler kommit lill sådanl läge att ett besked kan lämnas om när och hur projektet kan förverkligas?

den 19 oktober

12

1978/79:55 av Karl-Erik Hällis) till kommunikationsministern om åtgärder för all förhindra nedläggning av Nattavaara järnvägsstation:

1977 beslulade SJ lägga ner Nattavaara station. Gällivare kommun meddelades beslutet i brev den 9 febmari 1978. Motivet var bl. a. behovaven dyrbar upprustning av befintligi stationshus, en åtgärd som SJ saknade medel till.

Kommunen protesterade mol nedläggningen med hänsyn lill åtgärdens negativa verkan bl. a. på ortens relativi differentierade och transportberoende

näringsliv. Kommunens krav är helt enkelt att få del av SJ:s ekonomiska kalkyler, så atl en reell vägning av motstående intressen blir möjlig. Trots begäran härom till SJ och trots uppvaktning på kommunikationsdepartementet synes nu SJ berett att låta nedläggningen verkställas.

Med anledning härav vill jag till kommunikationsministern ställa följande fråga:

Avser statsrådet atl ta initiativ som syftar lill en omprövning av SJ:s beslut att lägga ner Nattavaara station?

Nr 17

Torsdagen den 19 oktober 1978

Meddelande om .frågor

1978/79:56 av Ivan Svanström (c) till kommunikationsministern om moitagningsförhållandena för lokalradion i Kalmar län:

Frän allmänheten i norra delen av Kalmar län har många klagomål framförts över dåliga mottagningsförhållanden för lokalradion. Orsaken anses vara brislande kapacitet på Väslervikssändaren.

Med anledning av del anförda ber jag alt fä fråga kommunikationsministern om hon är beredd att vidta åtgärder för alt förbättra moitagningsförhållandena för lokalradion i norra delen av Kalmar län.

1978/79:57 av Daniel Tarschys (fp) till utbildningsministern om de arkeologiska utgrävningarna på Helgeandsholmen i Slockholm:

I anslutning till ombyggnaden av det gamla riksdagshuset har värdefulla fornfynd kommit i dagen, som aktualiserat frågan om fortsatta utgrävningar.

Med anledning härav ber jag alt få ställa följande fråga till utbildningsministern:

Hur ser utbildningsministern pä möjligheterna alt fullfölja utgrävningarna och bevara fynden?

1978/79:58 av Rotf Sellgren (fp) till industriministern om syftet med del s. k. oxo-projektel inom Berol Kemi AB i Stenungsund:

Riksdagen beslöt 1978 med anledning av propositionen 1977/78:125 alt bevilja Statsföretag AB ett anslag pä 300 milj. kr. för fullföljande av det s. k. oxo-projektet inom Berol Kemi AB, Stenungsund.

I visst sammanhang har proposilionen tolkats så, alt sysselsättningen i Örnsköldsvik skall begränsas lill uteslutande vidarebearbetning av halvfabrikat från oxo-anläggningen i Stenungsund.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till industriministern:

Delar industriministern uppfattningen atl syftet med uppförandet av oxo-anläggningen vid Berol Kemi AB i Stenungsund för Domsjöfabrikens del skall vara atl förstärka den samlade verksamheten?

13

Nr 17 1978/79:59 av Gunnel Jonäng (c) till industriministern om åtgärder för alt

Torsdaeen den                             sysselsättningen i Alfta och Söderhamn:

19 oktober 1978 Stora problem förekommer f n. inom skogsmaskininduslrin. De två

--------------- största förelagen inom branschen finns i Hälsingland med elt myckel stort

Meddelande om                                antal anslällda i Alfta och Söderhamn.

frågor                Vilka åtgärder är industriministern beredd vidtaga för att trygga sysselsätt
ningen i de berörda industrierna?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 15.02.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert