Riksdagens protokoll 1978/79:145 Tisdagen den 15 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:145

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:145

Tisdagen den 15 maj

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förbud mot användningen av blykromatfarg

§ 2 Om förbud mot användningen av blykromatfarg

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Pär Granstedts (c) den 4 maj anmälda fråga, 1978/79:524, och anförde:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om Jag är beredd att medverka till alt användningen av blykromatfarg för televerkets, postverkets, vägverkets och SJ:s bilar upphör.

Ingel av de nämnda verken kräver, som Pär Granstedt uppger, att deras bilar målas med färger som innehåller fariiga tillsaiset Inle heller har verken enligl vad jag har erfarit sådana krav på färgen alt den måste innehålla blykromat.

De eventuella riskerna med användning av blykromalhalliga färger har övervägts inom arbeiarskyddsstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för dessa frågot Något förbud mot användningen av sådana färger har inte utfärdats.

I den mån biltillverkarna av arbelsmiljöskäl vill övergå till färg som inle innehåller blykromat hindras de inte av kommunikationsverkens agerande.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber att fl lacka kommunikationsministern för svaret på min fråga, och del lät ju bra.

Den fräga Jag ställde byggde på uppgifter i tidningen Metallarbetaren, som hävdade alt de här kommunikationsverken ställde sådana krav på kvalitet på de färger man skulle använda all de måste innehålla blykromal. Det påstods vidare att de förelag som svarar för denna målning hade lagil fram alternativ som skilde sig litet grand när del gällde fargkvaliiet och var väsentligt dyrare men som inte nödvändiggjorde användning av blykromat. Men kommu-nikalionsverken hade inte velat gå med på detla.

Här står uppgift mot uppgift Vilket underlag Metallarbetaren hade för sin artikel harjag naturiigtvis av konstitutionella skäl inga möjligheler all la reda på. Del kan hända att Metallarbetaren har fabricerat della hell fritt, alt del förelag som Metallarbetaren varil konlakl med och som verken använder som leverantör har fantiserat fritt eller också au de uppgifter som kommunikationsministern har flu från kommunikationsverken inte stämmer hell

12 Riksdagens protokoti 1978/79:143-145

157

Nr 145

Tisdagen den 15 rnaj 1979

Om läkarutbildningen för sjuksköterskor

med verkligheten. Jag är inte i stånd all bedöma vilken uppgift som är riklig.

Jag hoppas ändå all slutresultatet av della blir alt blykromalfärganvänd-ningen försvinner. Och om del blir slutresultatet, vilket är det viktiga i sammanhanget, kan vi borlse från vem del är som kan tänkas fara med osanning - om det är verkens leverantörer, om del är tidningen Metallarbetaren eller om del är verken själva. Det kan också förekomma all man missförstår varandra och tolkar saker och ling pä olika sätt, men Jag vill inte bedöma den saken. Jag vill slulligen bara ultrycka den förhoppningen all användningen av blykromalfarger kommer att upphöra.

Kommunikationsminisiern ANITHA BONDESTAM: Herr lalman! Del må sä vara att Pär Granstedt inte vill bedöma vem som far med oriktiga uppgifter, men jag vill nolera de insinuationer mot kommunikationsverken som Pär Granstedt har gjort och som Jag är någol förvånad över.

I övrigl kan jag i sammanhanget nämna all postverket, SJ och vägverket för sina egna målningsarbeten av fordon använder blykromalfri färg, eftersom man har uppmärksammat de eventuella arbelsmiljöriskerna.

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Jag är inie ute för att insinuera på nägol sätt Jag konstaterar bara att här står uppgift mot uppgift, och det mäsle innebära all någons uppgift inte stämmer. Jag tycker inie att fru Bondestam skall anklaga mig för insinuationer, för då blir Jag tvungen all anklaga kommunikationsminisiern för all insinuera all Metallarbetaren eller de här verkens leverantörer far med felakliga uppgifter. Vad Jag konstaterade var all om vi nu blir av med blykromatfärgerna så behöver vi sedan inle fortsätta diskussionen om vem som haft rätt och vem som haft fel när det gäller dessa uppgifter. Del vikliga är alt blykromatfärgerna försvinner från hanteringen.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 3 Om läkarutbildningen för sjuksköterskor

158

Utbildningsministem JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordel för all besvara Gunnar Biörcks i Värmdö (m) den 4 maj anmälda fråga, 1978/79:525, och anförde:

Herr lalman! Gunnar Biörck i Värmdö har frågat mig om min syn på vissa förhållanden beträffande genomförandet av läkarutbildningen för sjuksköterskor vid Karolinska institutet. Gunnar Biörck frågar också om jag avser att lägga fram något förslag för riksdagen i ärendet.

Försöksverksamheten med läkarutbildning för sjuksköterskor inleddes vid Karolinska insilulet höstterminen 1977 på grundval av förslag i 1977 års högskoleproposilion. Kännetecknande för utbildningen är bl. a. att förkun-

skapsnivån hos de studerande möjliggör en förkortad utbildningsgäng i förhällande lill övriga studerande i läkarutbildning. En förutsättning har vidare varil alt de aktuella studerandegrupperna - 30 nyintagna varje hösttermin - kan hållas samman under sin utbildning.

Med dessa utgångspunkter hardet alltsedan försöksutbildningen startades kunnat förutses aU del i övergången lill del kliniska ulbildningsstadiel skulle uppstå tillfälliga extrabelastningar på de tre utbildningsenheter som skulle ha all bidra lill friställandet av den fiärde för försöksgruppernas behov. En sådan extrabelastning inträffar första gången vårterminen 1980 pä berörda medicin-och kirurgikliniker.

De merkostnader som föranleds av försöksutbildningen har hillills genomgående beaktats i medelsanvisningarna i enlighet med universilels-och högskoleämbetets förslag, så även för 1979/80. Det ankommer sedan enligt gällande ordning pä den berörda högskoleenheten - i detta fall Karolinska institutet - att svara för planering och genomförande av utbildningen. Någol ytterligare ingripande av regering och riksdag skall normall inte förekomma.

Vad gäller de konkrela omständigheter som Gunnar Biörck anför i sin fräga harjag inhämtat all man inom Karolinska institutet räknar med att med olika anpassningsåtgärder kunna undanröja eller i vart fall avsevärt mildra de problem som uppkommer vid berörda kliniker. I vissa fall uppges ålerinträde i studierna efter studieavbrott bland de läkarstuderande kunna senareläggas till påföfiande termin. Man anser sig ocksä ha möjlighet all i ökad utsträckning föriägga klinisk fiänstgöring lill enheter utanför undervisnings-sjukhusen. Kurser med så många som 60 studerande uppges därför inte behöva uppkomma.

Någon åtgärd från min sida finner Jag alltså f n. inle påkallad.

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om läkarutbildningen för sjuksköterskor

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Tillåt mig att tacka utbildningsministern för hans som vanligt rappa svar.

Den anordning som nu hotar den kliniska utbildningen vid Karolinska institutet innebär att den reguljära läkamlbildningen vid tre undervisningssjukhus försämras, medan den särskilda läkarutbildningen för sjuksköterskor i stället privilegieras. Eleverna vid den särskilda utbildningen blir hälften så många som i de reguljära läkarkurserna och flr därigenom dubbelt sä ston patientantal och dubbelt så mycket handledning. Med hänsyn till sjuksköterskornas tidigare kliniska erfarenhet - någol som studenterna i den reguljära utbildningen inle har på della stadium - blir skillnaden i utbildningskvalitet troligen ännu siörre.

Man måste ju ha klart för sig att dessa två kurser, medicin och kimrgi, är de mest väsentliga i hela läkarutbildningen och att de lill stor del utgörs just av kombinerade praktiskt-teoretiska undervisningstillfällen, knutna lill patienter. Här kommer alltså varannan reguljär läkarkurs att bli sämre ställd, inte bara i jämförelse med sjuksköterskeläkarna utan också i Jämförelse med dem som deltar i den reguljära läkarutbildningen mellanliggande terminer.

159

Nr 145

Tisdagen den 15 rnaj 1979

Om läkarutbildningen för sjuksköterskor

Klinikcheferna vid de undervisningskliniker som riskerar alt drabbas av den här väsentliga försämringen av uibildningsförhållandena har nyligen sammanträffat och utarbetat en skrivelse till Karolinska institutet, i vilken de betecknat den föreslagna anordningen som ogenomförbar - en sländpunkl som Karolinska institutet lidigare alltid hävdat när det gällt möjlighelen att fördela Serafenklinikernas ordinarie undervisning lill de andra tre siörre undervisningssjukhusen. Men nu skall del alltså gå - varannan termin.

Av utbildningsministerns svar lycks framgå all studenter i den reguljära läkamlbildningen inte skulle fl återinträda i sina studier när de så önskar, ulan fl vänla ylleriigare en termin för all få komma in för all mildra verkningarna av den föreslagna anordningen.

Studenterna känner sig lurade, vilket framgår av en ledare, skriven av Medicinska föreningens ordförande, i medicinarnas tidskrift Bukpressen. Där anges att studenterna tidigare av den som varil spiriius reclor för läkarutbildningen av sjuksköterskor ullovals all andra sjukhus, som förut ej utnyttjats för utbildning, skulle ställas lill denna grupps förfogande.

Herr lalman! Jag vill betona alt jag inle vill komma den förkortade läkarutbildningen av sjuksköterskor till livs. Jag har eU stort förtroende för våra sjuksköterskor och föreställer mig all de som ovanpå sin sjukskölerskeuibildning ger sig in på en lång läkarutbildning måste ha en myckel hög yrkesambition. Däremot trorjag all del är olyckligt alt denna studerandegrupp för all vinna en förkortning av studietiden med en och halv termin hälls isolerad från övriga studenter, som är deras blivande arbetskamrater, även om detla lill äventyrs skulle medföra en kvalitativt mer gynnad undervisningssituation på kunskapssidan.

Jag är övertygad om all del från allmänna synpunkter vore lyckligare, om man fördelade dessa 30 sjuksköterskor på grupper om 7-8 på var och en av de redan exislerande undervisningsklinikerna för medicin och kirurgi, även om delta skulle medföra en förlängning av studietiden med tvä och halv månad.

När del gäller de mindre kurserna kan man förmodligen göra mindre deslmkliva ingrepp genom extrakurser på vissa kliniker inom eller ulom del nuvarande undervisningssystemet. Jag skulle vilja uppmana utbildningsministern att överväga någol sådant artangemang, innan del definitivt blir för sent.

160

Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Hert talman! Gunnar Biörck och jag är alltså överens om att det här är en värdefull utbildning. De rapporter som Jag har fltt tyder på all de sjuksköterskor som har påbörjal den avkortade läkarutbildningen har bra bakgrund och en stark motivation. Studierna har ocksä hillills genomförts på ell lyckosamt sätt. Del kan naturiigtvis uppslå problem vid uppläggningen av utbildningen, men jag kan inle i delalj gå in på della. Delärju etl ansvar som Karolinska institutet har. Där harju också Gunnar Biörck möjlighet all göra sina synpunkter gällande med annan kapacitet. Jag har sagt att jag inte ser någon anledning att nu vidla några åtgärder. Skulle del visa sig att det uppstår

något problem som kräver beslut av regeringen, ärjag självfallet beredd att positivt pröva saken.

GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Jag konstaterar än en gång med glädje all ulbildningsminislern är en resonabel person och all hans och mina synpunkter har en tendens all nalkas varandra varje gång vi möts här i kammaren.

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

§ 4 Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för alt i ell sammanhang besvara följande frågor, nämligen

1978/79:519, anmäld den 2 maj, av Stina Eliasson (c), 1978/79:528, anmäld den 8 maj, av Margaretha af Ugglas (m), 1978/79:546, anmäld den 10 maj, av Eva Hjelmsiröm (vpk).

och anförde:

Herr lalman! Stina Eliasson har frägai mig vilka åtgärderjag avser att vidla för all tillmötesgå musikers och andra kulturarbetares önskemål om och behov av en prakliskl fungerande förmedlingsverksamhet.

Margaretha af Ugglas har frägai mig om jag är beredd au förelägga riksdagen förslag, som gördel möjligl för nuvarande förmedlingsverksamhet på artislområdei aU fl fortsätta.

Eva Hjelmström har frågat mig vilka åtgärderjag är beredd all vidla för all garantera kulturarbetarna en icke-kommersiell seriöst arbetande förmedlingsverksamhet.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Arbetsförmedlingslagen bygger på tanken alt del i första hand är samhällets uppgift all handha förmedling av arbele och alt arbetsförmedling inle skall bedrivas i vinstsyfte. De principer som ligger lill grund för lagen har vi accepterat genom all ratificera en ILO-konvention, och denna principiella inställning tror jag inle ifrågasätts av någon.

Frågan om förmedling av arbele för dem som arbelar inom kulturområdet har utretts vid flera tillfällen. I proposilionen 1975/76:84 anförde dåvarande arbetsmarknadsministern efter samråd med utbildningsministern all en sammanhållen offentlig och avgiftsfri arbetsförmedling för arbetsmarknaden i dess helhel bäst fiänade även kulturarbetarnas intressen. Ell vikiigi skäl för della var all kulturarbetarna i samma ulsiräckning som andra arbetssökande borde kunna fl del slöd som de många arbelsmarknadspolitiska hjälpmedlen utgjorde. Viss enskild arbetsförmedling utan vinstsyfte skulle emellertid 11 förekomma, om AMS lämnade sill medgivande. Dessa riktlinjer antogs av riksdagen under våren 1976.

161

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

Riksdagen beslulade samtidigt att AMS skulle fl en särskild kulturarbets-delegalion. Den har lill uppgift all bevaka att förmedlingsverksamheten bedrivs och utvecklas pä elt sätt som svarar mot kulturpolitikens och kulturarbetarnas behov. AMS har därefter inrättat särskilda kullurarbelar-seklioner vid ett anlal förmedlingskonior. Kulturarbetarna flr också del av den allmänna upprustning av arbetsförmedlingen som har skett under senare år.

Den 23 april 1979 gjorde AMS - på lillrädan av kulturarbetsdelegalionen -vissa uttalanden rörande gränsdragningen mot olaga arbetsförmedling på kulturarbelarområdel, vilka var föranledda av all del i förmedlingsarbetel ofta kommer upp frågor om des. k. produktionsbolagens verksamhet innebär olaga arbetsförmedling. AMS uttalade där all avtal om anställning normalt skall slutas av den arbetssökande själv och inle genom ombud.

Eu anlal kulturarbetare har därefter vänt sig till AMS och lill regeringen för alt diskutera frågan. Det har bl. a. gjorls gällande att de undanlagsmöjligheier som finns med i AMS-anvisningarna är alllför snävt formulerade. Många har även ifrågasatt, om del finns stöd i lagen för all t. ex. förbjuda familjemedlemmar eller sekreterare all la emot engagemangserbjudanden.

AMS beslut har numera också anmälts för justitieombudsmannen, och eU av produktionsbolagen har anmälts av AMS lill åtal. Åtalsfrågan har dock ännu inle prövals.

Enligl vad jag har erfarit avser AMS alt ta upp överläggningar med bl. a. produktionsbolagen och organisationsförmedlingarna för att undersöka i vad män del kan behöva göras lillägg lill de uttalanden som styrelsen har gjorl. Även Jag själv har fortlöpande konlakler med berörda parter. Jag vill nu avvakta dessa överläggningar för alt se om frågan kan fl en för alla lillfredsställande lösning. Leder alll della inte till resultat, flr jag överväga en översyn av lagstiftningen. Även om principerna kring arbelsförmedlingsla-gen har en bred förankring i samhället, är det inle lillfredsställande alt lagen saknar klara besked i praktiskt vikliga lillämpningsfrågor.

162

STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! Jag ber alt fl lacka för svarel pä min fråga.

Grundprincipen all man inte skall behöva belala för all fl jobb är naturiigtvis sund och riktig. Och del är naturiigtvis också korrekl att lagar skall följas.

Men för kulturarbetarna - musiker och andra artister - är det väldigt specifika förhållanden som råder. Inte kan man jämföra artisten med en vanlig jobbare när del gäller förmedling! Ett sjukvårdsbiträde flyttar t. ex. inte för varje dag eller flera gånger om dagen - som en artist. Artister är i ständigt behov av förmedlingsservice, och de privata produktionsbolagen ger artisterna precis den service de är i behov av - bolaget och artisten är elt.

Lagen är till för att följas -Ja, men hur är det då med lillämpningen av lagen? Ofta verkar del som om laglolkarna - i det här fallet AMS - arbelar efter principen alt människan är lill för lagen eller i varje fall att lagen är till för lagtolkarna och inle efter principen all lagen är till för människorna.

De anvisningar som AMS kom med den 23 april i är och den lillämpning av arbetsförmedlingslagen som avspeglas där ger knappast flera Jobb för artister - möjligen fler jobb för byråkrater Men det är ju inte för all höra och se byråkrater som folk köper biljetter.

Del som slår i sista delen av svaret om de konlakler som nu skall las lycker Jag är positivt Men man undrar: När kommer det att hända någonting? Det måste ju bli resultat väldigt snart.

Förreslen är AMS lillämpning av lagen genom de här anvisningarna inle vaitenläl. Först talar man om att produktionsbolagen som arbelar som ombud för artisterna är olagliga. Men sedan säger man i nästa mening alt eftersom det är så särskilda förhållanden på kulturarbetarområdet är det prakliskl all tillåta förmedling av orkester eller grupp genom en medlem i gruppen, som får vara ombud för hela gruppen. Men länk om kompisarna i gruppen ger sin ombudskompis en slant för det! Del blir ju ungefar samma sak.

Det har blivit etl elände inför sommarsäsongen efter de anvisningar som kommil. På många slällen har man inle hunnit underteckna kontrakt. Och det som hänl har flit en mängd negaliva konsekvenser och ställt lill med en massa oro, besvär och ilska - ingen har kunnal undgå all märka del. Del har kommil folk att förlora jobb och staten all föriora skatteinkomster. Och människors förtroende för slalliga myndigheler och poliliker har inle precis stärkts genom AMS anvisningar för kulturarbetarna.

Den här frågan måste naluriiglvis gå all lösa med litet god vilja - ungefär som man gjort i Finland.

Min fråga är alltså: Överiäggningarna kommer väl snart? Och resultaten kommer väl ocksä snart? Och kan man inte i en första omgång gå ut och säga: O. K., nu låter vi del vara sä praktiskt som det är i dag och sedan funderar vi pä hur vi skall ha del i forlsällningen.

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr lalman! 1976 var del Astrid Lindgren som med förödande kraft blottlade värt skattesystems orimlighet. De 100-procentiga marginalskatter som ofta drabbar fria yrkesutövare kom efter Astrid Lindgrens ingripande snart all benämnas Pomperipossaeffeklen. I dag är del inle en ulan hundratalet svenska artister som protesterar mot en kvävande byråkrali. Kullurarbelsförmedlingen är i grunden väsensskild från den vanliga arbetsförmedlingen. Den handlar om marknadsföring av artister, ej enbart om arbetsförmedling, och den handlar om många och tillfälliga jobb. Artisterna vill ha förmedlare som samtidigt sköter reklam, turnéuppläggning, holell-bokningar osv. Låt oss gärna erkänna, att Povel Ramels arbetssituation är i grunden annorlunda än de flesta vanliga knegares!

Den situation vi nu har fltt beträffande kulturarbetsförmedlingen är elt uttryck för myndigheternas lust all reglera allting. Den är etl uttryck för den heliga tesen all man ej flr ha arbetsförmedling i vinstsyfte. Den praktiska verkligheten bryr man sig inle om. Del är uppenbart att den ordning som nu är på väg att införas är befängd såväl ur artisternas som ur arbelsförmedling-

163

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

ens synpunkt. Den offenlliga arbetsförmedlingen har redan i dag svårt all fylla sin uppgift gentemot vanliga arbetssökande på etl lillfredsslällande säll. De arbetslösa ungdomarna t. ex. mäsle ha mycket mer a v individuell service. Del måste närmasi vara en lällnad för arbetsförmedlingen all slippa sköta den arbetskrävande arlistförmedlingen.

Arbetsmarknadsministerns svar är mot den här bakgrunden inte särskilt tillfredsställande. Statsrådet redogör för kända förhållanden men visar föga förståelse för kulturarbetarnas protester. Är inle detta ell område, där prestigen hos beslutsfattarna måste fl vika inför den praktiska verklighetens krav?

164

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag tackar å Eva Hjelmslröms vägnar för svarel.

Arlistförmedling har delvis varil någol av en djungel, där i många fall ocksä djungelns lagar gällt - della till förflng för de arbetande konstnärerna men lill fördel fören rad fördomsfria och hänsynslösa kommersiella iniressen. Dessa iniressen har inle bara gjort sig profil pä artisterna. De har också verksaml befordrat en ytlig, kommersiell och smakförskämmande form av produklion, som ofta grovt missbrukat artistiska talanger.

Därför är det hell rikligt enligl vpk:s mening, alt AMS söker röja upp i förmedlarträsket. Att politiska högerkretsar ställer upp till försvar för kulluriivels kommersialisering och för profitmakeriels frihet är precis vad man kunde vänta. Men kullurens frihet är och kan aldrig vara detsamma som de kommersiella vinsihajarnas frihet Och en arbetande artists frihet fär aldrig förväxlas med arbetsgivarnas frihet all bedriva arbetsförmedling och pressa ul privata avgifter eller reducerade gager.

Förmedlingsverksamhet är således inle någol som skall bedrivas av vem som helsl, lika litet som skolpolitik och kulturpolitik i allmänhet.

Sä långl har AMS räll i denna fråga. Men sedan gör AMS en del märkliga avvikelser frän sina egna principer, och del är del betänkliga,

AMS ger t. ex., om jag är rikligl undertältad, koncession åt Musikelablis-semenlens förening, som är en ren arbetsgivarorganisation, all bedriva förmedlingsverksamhet Man ger också koncession ål folkparkernas artist-byrå, som likaledes i detla fall represenierar arbetsgivarsidan.

Slutligen kan man nämna ett sådant företag som Nya koncertbyrån i Göteborg, som enligl min mening betingar sig hell oskäliga royalties av arvodena lill de utländska musiker som de förmedlar jobb äl. Man frågar sig: När AMS visar dessa exempel på avvikelser frän sin huvudprincip - hur kan man dä samtidigt vägra eller ifrågasälla att t. ex. Yrkestrubadurernas förening eller Musikerförbundet skulle fl förmedla engagemang? Det stämmer inte alls. Den fråga jag ställer i konsekvens med Rolf Wiriéns svar är denna:

Kommer statsrådet i de underhandlingar som nu skall föras att understödja artislförbundens egna kooperativa förmedlingars rätt all i framliden verka för sina medlemmar ocksä på förmedlingsområdet?

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag håller hell med om att del råder speciella förhållanden inom den här seklorn av arbetsmarknaden. Det framgår ocksä med all tydlighet av exempelvis riksdagsbehandlingen 1976. Hela det belänkande som då behandlades pekar på de speciella problem som finns inom kultursektorn. Del är därför också naturligt att jag, när jag har närmat mig della problem, har försökl all se de här svårighelerna i ansiktet och finna posiliva lösningar pä dem.

Till Margaretha af Ugglas vill jag säga all när hon påstår au jag skulle visa föga förståelse för artisternas problem, så är det helt emol mina egna inlentionet Jag har tvärtom försökl all Jusl se del här ur artisternas synvinkel. I den diskussion som jag har förl både med AMS och med berörda parter i denna fräga har det varil mitt huvudmål aU finna konstruktiva lösningar inom det nuvarande regelsystemet, för det är vad riksdagen har fastlagt och del är vad vi mäsle utgå ifrån när vi ser pä dagens situation.

Jag har också sagt i svarel, och del står Jag fasl vid, alt om det här inte visar sig vara möjligt att komma lill rälla med inom del nuvarande regelsyslemel, ärjag beredd all igångsätta en översyn av lagen, som är frän 1935 och som det av olika anledningar i och för sig kan vara skäl alt se pä och fundera över. Del är också andra delar i det här lagkomplexet som är behäftade med en del svårigheter.

Får jag ocksä till Stina Eliasson säga alt de här kontakterna - det har framgått av vad Jag redan sagt i den här repliken - pågår för fulll. Jag har alkjäml förhoppningar om alt man nu inom AMS skall kunna komma lill rälla med de här svårigheterna som har uppställ. Del är AMS som har all tolka lagen och all se lill all arbetsförmedlingslagen efterievs. Del är AMS som skall övervaka del här problemkomplexet Det är AMS som har denna uppgift i första hand.

Till Jörn Svensson villjag säga all i den män Yrkestrubadurernas förening bedöms vara ett organ som skall kunna jämställas med Musikerförbundet, Folkparkernas artisiförmedling osv., kan Jag inte se något hinder för all del prövas och all del i så fall blir ell för dem positivt beslul. Men det är inle min sak alt pröva del, utan det är i enlighet med lagen AMS som har att göra den prövningen och bedömningen.

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

öm förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr lalman! Arbetsmarknadsministern säger nu alt han har förståelse för artisternas silualion, och det lycker jag är löftesrikt. Jag har naturiigtvis ingenling emot all man i första hand försöker lösa frågan inom nuvarande regelsystems ram. Går det är del naturligtvis bra. Men del viktiga är alt det måste finnas en beredskap och en villighet all, om man inle lyckas den vägen, förelägga riksdagen förslag om en förändring i nuvarande lagstiftning. Del är ju del viktiga att man har den villigheten, om man inle lyckas.

165

Nr 145

Tisdagen den 15 maj 1979

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Frän värt partis sida har vi ingenting all invända mot alt det är AMS som har den formella kompetensen att tolka lagen, men min följdfråga var föranledd av del förhållandet att arbetsmarknadsministern själv har konlakler i del här sammanhanget. Jag förutsätter att vad ministern säger i dessa mer eller mindre informella samtal inle blir utan verkan på AMS sätt att uppfatta praxis. Kärnproblemet är, som jag ser del, följande: AMS må ha både kompetensen och rällen att lolka lagen, men lagtolkningen skall ju även vara konsekveni, och den skall också ha - fömtsätter jag - en viss kulturpolilisk inrikining och icke bara en arbelsmarknadspolilisk.

Jag har särskilt fäsl mig vid en passus i ministerns svar på frågeställarnas frågor, nämligen där han menar alt man skall försöka fl en, som han säger, "för alla lillfredsställande lösning". Del menar jag är att gä ifrån det ansvar en minister och en regering måste ha, eftersom en för alla lillfredsslällande lösning i del här sammanhanget är omöjlig att ernå. Här finns sådana iniressen som AMS enligl vår mening med rätta måste motverka, nämligen profitmakeriel och försöken all ulnyllja konstnärer och artister i fördomsfri privat förmedlingsverksamhet. Dessa intressen bör bekämpas - man kan ju aldrig ha den målsättningen all man skall kunna fl någon lösning som är lillfredsslällande för dem - men däremot kan man mycket väl få en lillfredsställande lösning för iniressen som finns vid sidan om AMS och som har en icke-kommersiell karaklär, nämligen artisternas egna organisationer. -Del var detla min fråga syftade lill. Där trorjag mig också ha fltl ett klart svar: all ministern avser att understödja deras möjligheler att vid sidan av AMS bedriva en förmedlingsverksamhet i skäliga former för sina medlemmar.

STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! Arbetsmarknadsministern hänvisar till all kontakterna pågår, men min fräga gällde också della:

För arrangörer, artister och publik är det Just i dag viktigt all fl ell statsråds ord på att man kan låta del vara som det är därför att del är praktiskt och har visal sig vara bra och all de därför inte behöver oroa sig inför sommaren.

Byråkrali i onödan lycker de flesta inte om. Här är det nu ett utmärkt tillfälle för regeringen att visa alt man är emot onödigt krångel. Därför frågar jag på nylt: Finns del verkligen inle i dag någon möjlighel att säga att det inte är anledning till oro inom en i varje fall ganska överblickbar tid framöver för de artister, programbolag, arrangörer och den publik som del gäller?

166

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Del finns en arbetsfördelning i vårl konstitutionella system som vi alla måste respektera. Uttolkningen av lagen har AMS au göra. Jag. kan naluriiglvis föra samtal med olika berörda parter för alt delge dem min syn på saken, och vi kan lillsammans försöka finna konstruktiva lösningar. Del är della som också skall ske vid de samtal som pågår. Jag vet att viljan finns hos flera parter.

Jag vill lill Margaretha af Ugglas säga all del hon efteriyste är exakt del som

framgår av mitt svar, nämligen all vi, om del inle går all komma fram den här    Nr 145 vägen, mäsle förändra lagen. Att Jag då har den beredskapen all jag kan    Tisdagen den förelägga riksdagen ell sådanl förslag framgår av svarel lill frågeslällarna.       j : jy

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag tolkade i ministerns förra inlägg hans sländspunktsla-gande så, all han är beredd all medverka lill att artislförbunden flr bedriva förmedlingsverksamhet. Jag behöver alltså inte la upp någon diskussion med honom på den punklen.

Men jag vill gärna passa på tillfället att anmärka att detla ju inle bara är en fräga för arbetsmarknadsministern och all del inle heller bara är en fråga om en formell lagtolkning, ulan all del delvis ocksä är en fråga om kulturpolitik; man får synneriigen olika ulslag beroende pä vilka iniressen man släpper fram i verksamhelen. Om man ger förmedlingsverksamheten en fullständig formell frihet flr man en övertonvikl av de kommersiella smakförskämmande inslagen, medan man däremoi, om man intar en reslrikliv hållning- nägol som AMS strävar till och vilket i varje fall i princip är riktigt - dä också har möjlighel all bedriva en kvaliietshöjande verksamhei renl kulturpoliliskl.

Del är i den andan som jag menar all det är vikiigi all artislförbunden flr vara med i förmedlingsverksamheten, eftersom de arbetar för en sådan kvalitetshöjning.

Om förmedlingsverksamheten för kulturarbetare

STINA ELIASSON (c):

Herr talmän! Jag upplever del ofta själv så att riksdagen beslutar en sak och att sedan något statligt verk flr i uppdrag att närmare utforma tillämpningsföreskrifter. Dä tror man som beslutsfattare att det blir klart formulerade, enkla regler pä ungefär en halv sida. Men oftast är del minsl en lätskriven A4-sida och väldigl krångligt formulerat.

När del gäller den fråga som vi diskulerar i dag harjag elt intryck av all statsrådet personligen är intresserad av att del blir en posiiiv lösning till allas bäsla. Jag vill ocksä understryka de små bolagens betydelse, som jag har erfarenhei av från mill eget län - Jämtlands län.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

1978/79:217 lill jordbruksuiskollel

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2691-2693 lill finansutskottet

1978/79:2694 lill civilutskottel

1978/79:2695 yrkandel 1 lill civilulskoitei

yrkandet 2 lill skatteutskottet 1978/79:2696 lill civilutskottel

167

Nr 145                1978/79:2697 såviu avsåg propositionens hemslällan i punkterna 1 och 2 till

Tisdagen den                     civilutskottel

15 mai 1979                       propositionens hemslällan i övrigt lill skalteulskoliet

§ 7 Föredrogs men bordlades äter Skatteutskottets betänkande 1978/79:55 Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79:22

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:184

§ 9 Talmannen meddelade alt på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle skatteutskottets betänkande nr 55, finansutskottets belänkande nr 35 och kullurutskottels belänkande nr 30 i nu angiven ordning uppföras främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

§ 10 Anmäldes och bordlades Socialutskottets betänkande

1978/79:41 med anledning av proposilionen 1978/79:108 om organisationen av verksamheten med iniernalionella adoptioner m. m. jämle molioner

Trafikulskollels betänkanden

1978/79:21 med anledning av propositionen 1978/79:100 såviu avser anslagel lill Transportstöd för Norriand m. m.

1978/79:23 med anledning av proposilionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såviii avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämle motioner

1978/79:24 med anledning av proposilionen 1978/79:166 om godkännande av IMCO-konvention om upprättande av en internationell organisalion för maritima telekommunikationer via satellit (INMARSAT) med därtill anslutande driflöverenskommelse, m. m.

1978/79:26 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Näringsulskollels betänkande

1978/79:37 med anledning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken jämte motioner

Arbelsmarknadsutskollels belänkande

1978/79:37 med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1978/79 jämle motioner

168

§ 11 Meddelande om fråga Nr 145

Tisdagen den
Meddelades att följande fråga framslällls j . j

den 14 maj Meddelande om

fråga 1978/79:558 av Ake Gillström (s) lill kommunikationsministern om översynen av SJ:s vagnpark:

SJ:s vagnpark är kontinueriigl föremål för översyn. F. n. står enligl uppgift 700 godsvagnar i kö för sådan service. Dessutom fanns föregående vecka 5 000-6 000 mer eller mindre skadade vagnar som var i behov av reparationer. Nuvarande personalstyrka i verkstäder och på reparationsplalser hinner inle med att fl vagnar trafikdugliga. SJ:s mångåriga anställningsstopp har skapat kris. Många kunder flr anordna sina transporter på annat sätt. Samtidigt finns i landet en besvärande arbetslöshet. Som exempel kan anges Gävle, där nu väntande vagnar upptar 3-4 km spår ulan att behövlig personal anställs, trots att Gävleborgs län tillhör landels hårdast drabbade län när det gäller arbetslöshet.

Vilka ålgärder avser kommunikationsminisiern alt vidla för alt snabbi råda bot på det krisartade läget för SJ:s vagnpark?

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.38

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen