Riksdagens protokoll 1978/79:128 Fredagen den 20 april
ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:128
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1978/79:128
Fredagen den 20 april
Kl. 15.00
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen. ,
§ 1 Val av ytterligare en suppleant i finansutskottet
Företogs val av en suppleant i finansutskottet.
FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Enligl elt till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen enhälligt föreslagit Hugo Bergdahl till suppleant i finansutskottet.
Kammaren utsåg, lill suppleant i Jinansutskollel Hugo Bergdahl (fp)
§ 2 Justerades protokollen för den 4, 5 och 6 april.
§ 3 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:
Till riksdagens kammare
Undertecknad anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbetet under tiden den 30 april-den 2 juni 1979. Siockholm den 18 april 1979 Per Stjernström
Kammaren biföll denna ansökan.
Förste vice talmannen anmälde au Stina Eliasson (c) under denna lid skulle tjänstgöra som ersättare för Per Stjernström.
§ 4 Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1978/79:207 lill näringsutskotlel
1978/79:208 lill jordbruksutskottet
§ 5 Föredrogs och hänvisades
Motioner
1978/79:2553-2584 till arbeismarknadsutskollet
1978/79:2585 till trafikutskottet
1978/79:2586 och 2587 lill skalieutskollel 125
Nr 128 1978/79:2588 lill arbeismarknadsutskollet
Fredagen den 1978/79:2589 till jordbruksuiskollel
20 april 1979 1978/79:2590 till kulturutskottet
1978/79:2591 lill konstitulionsuiskotiet
§ 6 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:175 och 176
§7 Anmäldes och bordlades
Propositioner
1978/79:182 om försöksverksamhet med s, k, konlrakisvård av narkotikamissbrukare som har begått brott
1978/79:196 med förslag lill lagom förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia
1978/79:205 med förslag lill renhällningslag, m, m,
1978/79:211 om slöd till beställare av fartyg, m. m.
1978/79:212 om ändring i brottsbalken, m. m.
§ 8 Anmäldes och bordlades Motioner
1978/79:2592 av Kun Hugosson och Bengt Kindbom med anledning av proposilionen 1978/79:109 om ändring i datalagen (1973:289)
1978/79:2593 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt
med anledning av proposilionen 1978/79:125 med förslagom tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79
1978/79:2594 av Kari Erik Olsson och Anton Fågelsbo med anledning av proposilionen 1978/79:141 om redovisning av mervärdeskatt, m. m.
1978/79:2595 av Bertil Jonasson
med anledning av propositionen 1978/79:163 med förslag lill lag om skötsel av Jordbniksmark
1978/79:2596 av Claes Elmstedt m.fl.
1978/79:2597 av Åke Gillslröm
1978/79:2598 av RolfHagel och AlfLövenborg
1978/79:2599 av Tore Nilsson m.fl.
1978/79:2600 av Hans Nyhage m.fl. .
1978/79:2601 av Hans Nyhage m.fl.
1978/79:2602 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson
med anledning av proposilionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan
126
1978/79:2603 av Lennan Andersson m.fl. 1978/79:2604 av Kari Boo m.fl.
med anledning av propositionen 1978/79:183 om ändring i arrendelagstiftningen
1978/79:2605 av Rolf Rämgård och Per Stjernström
med anledning av propositionen 1978/79:187 om huvudmannaskapet för fiällsäkerhelen m. m.
Nr 128
Fredagen den 20 april 1979
Anmälan av interpellationer
§ 9 Anmäldes och bordlades
Finansutskottets betänkanden
1978/79:29 med anledning av propositionen 1978/79:128 om en allmän folk-
och bostadsräkning år 1980, m. m., Jämle moiion 1978/79:30 med anledning av propositionen 1978/79:140 med förslag om
allmän beredskapsbudget för budgetåret 1979/80 1978/79:31 med anledning av proposilionen 1978/79:158 om höjning av
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
Ulbildningsutskollels betänkanden
1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitl gäller vissa frågor rörande medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet m. m. jämte moiion
1978/79:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden
1978/79:36 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning under år 1978
§ 10 Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet
den 19 april
1978/79:177 av Erik Johansson i Hällsta (c) lill kommunministern om beredskapen mot oljekalastrofer:
Den oljekatasirof som drabbat skärgården i Stockholms län kan få myckel allvarliga och vittgående konsekvenser för framliden. Fågellivet är allvarligt hotat liksom de marinbiologiska betingelserna. Stränder förorenas. Att ta hand om bärgad olja är också förenat med miljörisker.
De berörda skärgårdskommunerna utsätts för hårda påfrestningar. Deras resurser, ekonomiskt, personellt och tekniskt, är inte tillräckliga för all de skall kunna möla katastrofer av den arl som nu drabbat Stockholms skärgård. Del nu inträffade kan också fä konsekvenser för det röriiga friluftslivei och lurismen.
127
Nr 128
Fredagen den 20 apnl 1979
Anmälan av interpellationer
Trols all den nu inträffade katastrofen tyvärr bara är en av flera som drabbat våra kuster under senare är, verkar berörda myndigheter ha kommit i gäng myckel sent med sina bekämpningsälgärder. Inte heller synes det föreligga klara linjer för olika organs agerande och ansvarsområden. De förseningar som skett kan ha inneburit bestående skador.
Den nu aktuella katastrofen belyser också pä nytt behovet av all del runt våra kuster, ute i skärgårdskommunerna och pä öarna, finns resurser och malerial för alt snabbt gripa in i saneringsarbelel. Ortsbefolkningens och andra frivilligas insatser harockså visat alt del finns en klar vilja all ställa upp för skärgärden. Också i del här sammanhanget framstår förslag om avbe-manning av fyr- och lotsplalser som märkliga.
Mot bakgrund av del anförda vill Jag fråga kommunministern:
Anser statsrådet att ansvarsfrågan för oljebekämpning är klariagd?
Anser statsrådet att det finns en tillfredsställande beredskapsplan för berörda samhällsorgan i händelse av oljekataslrofér av den typ som nu drabbat Stockholms skärgård?
Vilka initiativ avser regeringen la för alt förslärka beredskapen för framtiden?
Avser regeringen förstärka möjligheterna för ortsbefolkning och lots- och fyrvakispersonal att snabbi gripa in i bekämpnings- och saneringsarbelel?
den 20 april
128
1978/79:178 av Kari-Erik Svanberg (s) lill kommunministern om beredskapen mot oljekalastrofer:
Riksdagen debatterade den 22 januari i är vår beredskap mot oljeutsläpp. Utgångspunkten för den interpellation och den fråga som föranledde debatten var den oljekatastrof som drabbade Bohuslän i november 1978.
I debatten gav jag uttryck för den förvåning som bohuslänningarna kände över radions och de båda TV-kanalernas nyhetsbevakning av miljökatastrofen. När ell par lusen lon löskommen olja i hård västlig storm slungas in mot klippor, skär och kust mellan Lysekil och Strömstad, en sträcka på 70 km, resulterar det i några spridda notiser och reportage i radions och de båda TV-kanalernas nyhetssändningar.
Jag tillfogade: "Vi bohuslänningar undrar ibland vilket hojtande det skulle ha blivit om man haft samma oljehelvele i Stockholms skärgård sedan mitten av november mellan exempelvis Dalarö och Kapellskär. Del är en lika lång kusisträcka som den drabbade delen av Bohuskuslen."
Nu har oljan lyvärr också drabbat Stockholms skärgärd. Vi har i samband därmed fått belägg för hur Slockholmsdominerad nyhetsförmedlingen är.
Nyhetssändning efter nyhetssändning, dag efter dag, vecka efter vecka har vi i dramatiska reportage och rapporter kunnat följa oljeklumparnas väg in mot öarna i Stockholms skärgård.
En jämförelse med bevakningen av den enligt många bedömare långt värre oljekatastrofen i Bohuslän, där oljan av högt vattenstånd och hård storm
bilvis pressades 60-70 m upp på land och där saneringsjobbel bedrivits i snöstorm och bitande kyla, blir förödande för tilltron till radio- och TV-rapporleringens allsidighet och opartiskhet.
Della är naturligtvis en skandal i sig, men värre är all många bibringats den uppfattningen att obalansen i nyhetsbevakningen påverkal regeringens och berörda myndigheters ålgärder.
När trycket från massmedia växte beslöt regeringen om en massiv insats av militär för alt bekämpa oljan i Stockholms skärgård. När vi bohuslänningar tryckte på hos regeringen om hjälp i kampen mot oljehelvetet på Bohuskuslen fick vi svaret:
"Vad till sist gäller frågan om vilka resurser regeringen ämnar ställa till de drabbade kommunernas förfogande får Jag erinra om all kommun enligl brandlagens bestämmelser är berättigad lill ersättning av statsmedel för såväl bekämpning som sanering av löskommen olja, som har flutit i land frän havet." I övrigl skulle vi enligt vad kommunministern anförde i kammaren
den 30 november 1978 föriila oss på "självsanering genom naturens
egna läkande krafter".
Saneringsarbelel pågår nu för fulll i Bohuslän. Vissa partier av kusten beräknas vara grovsanerade till midsommar, andra avsnitt liksom finsanering kan la ell halvår upp till ell år ytteriigare. Bara på Sotenäsel har man i dag tagit hand om 800 ton olja.
Del har väckt stor förvåning i Bohuslän all både fartyg och personal dirigerats bort från del viktiga saneringsarbelel över lill Stockholms skärgård. Man frågar sig om saneringsarbetet är viktigare i Stockholms skärgård än i den bohuslänska.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga kommunministern:
1. Vilka
är skälen för regeringens beslut aU göra en massiv insats med
militär personal i oljesaneringsarbetet i Stockholms skärgård när vi i Bohuslän
hänvisades till kommunernas egna insalser och en "självsanering
genom naturens egna läkande krafter"?
2. Av
vilka orsaker har saneringsfarlyg och personal omdirigerats från
saneringsarbelel på Bohuskuslen lill moisvarande arbete i Stockholms
skärgård?
Nr 128
Fredagen den 20apriri979
Meddelande om frågor
§ 11 Meddelande om frågor
Meddelades all följande frågor framställts den 19 april
1978/79:504 av Ben il Jonasson (c) till kommunikationsministern om antalet uppkörningsställen för körkortsprov:
I dag föreligger möjligheter för flertalet körkortselever att avlägga fullständigt körkortsprov pä hemorten, dvs. såväl praktisk och teoretisk utbildning i
129
9 Riksdagens protokoll 1978/79:127-129
Nr 128
Fredagen den 20 april 1979
Meddelande om frågor
körskola som uppkörning inför besiktningsman. Nu har emellerlid från skilda häll kommil uppgifter om all trafiksäkerhelsverkel har för avsikt au dra in ell anlal av de lokala uppkörningsslällena. I Värmland hotas, enligt dessa uppgifter, orter som i första hand Filipslad, Sunne, Hagfors men också Kristinehamn, Säffle och Arvika av au mista uppkörningsmöjligheier. I slällel skulle dessa centraliseras lill ell fåtal orter. Delta skulle också innebära ökade koslnader för de elever som berövas möjlighelerna all köra upp pä hemorten.
Jag vill därför fråga kommunikationsministern:
Finns del någon grund för uppgifterna om indragning av elt anlal uppkörningsställen för körkortsprov?
Vilken uppfattning harstalsrådelnärdel gäller körkortselevers möjligheler all på hemorten få avlägga fullständigt körkortsprov?
Anser statsrådet det vara förenligt med en Jämlikhelsuppfatlning alt elever som ej får möjlighet att köra upp pä hemorten skall vidkännas extra koslnader härför?
1978/79:5(15 av Martin Olsson (c) lill statsrådet Birgit Rodhe om besvärsrätien vid indragning av skolenhet, m. m.:
Den 20 oktober 1978 beslulade regeringen alt ändra skolförordningens 19 kap. 7 § tredje stycket så, att man avskaffade föräldrars enligl praxis tillerkända rätt att besvära sig över länsskolnämnds beslut om anordnande eller indragning av skolenhet. Genom detta regeringsbeslut hindras elevernas föräldrar att exempelvis besvära sig över beslul om indragning av den skola som de - kanske tillsammans med områdets övriga invånare - kämpat för all fö behålla både för barnens skull och för att ge området framtidsmöjligheter.
Med anledning härav vill jag ställa följande frågor till statsrådet Birgit Rodhe:
1. Vilka motiv hade regeringen för sitt beslut att avskaffa föräldrarnas besvärsräll gällande beslut om bl. a. indragning av skolenhet?
2. Anser statsrådet all nämnda ändring av skolförordningen överensstämmer med kraven på närdemokrali och strävandena all ge människor möjligheler att påverka sin situation?
den 20 april
130
1978/79:506 av Tore Nilsson (m) lill socialministern om omprövning av social-och skolpolitiken:
Självmorden bland barn ökar i väriden, men ingenslans är ökningen så stor som i Sverige. På fem år är ökningen 25 gånger - från 0,5 lill 13,5 på 100 000 födslar. Det gäller barn i åldrarna 5 lill 14 är. Anledningen är icke utredd men tydligt är att vårt samhälle icke är barnvänligl och att hem och skola misslyckats att ge barnen trygghet och livsinnehåll.
Är regeringen beredd alt ompröva social- och skolpolitiken med hänsyn lill
rapporten om denna barndödlighet och de många missförhållanden som i övrigl framträder i barn- och ungdomsväriden?
1978/79:507 av Svante Lundkvist (s) lill jordbruksministern om bevarande av en svensk tillverkning av lantbmkstraktorer:
Jordbruksministern härvid flera tillfällen uppmärksammals pade förhandlingar som pågår mellan Volvo BM AB och det finska företaget Valmet beiräffande iraklortillverkningen. Bl. a. har de fackliga organisationerna begärt Jordbruksministerns medverkan för att få beredskapssynpunklen prövad av regeringen.
Med anledning härav ber Jag att lill jordbruksministern få ställa följande fråga:
Anser jordbruksminislern del för jordbmkels vidkommande från bered-skapsförsörjningssynpunkl angelägel alt bevara en svensk tillverkning av lantbrukstraklorer?
Nr 128
Fredagen den 20 april 1979
Meddelade om frågor
1978/79:508 av Lilly Hansson (s) lill utbildningsministern om lidpunkten för offentliggörande av innehållet i proposilion:
Den 28 mars 1979 "offentliggjorde" utbildningsminister Jan-Erik Wikström en proposilion om vårdutbildning. Någon sådan proposition har emellerlid inte mottagits i riksdagen.
Mot denna bakgrund vill Jag till utbildningsminister Jan-Erik Wikström ställa följande fråga:
Anser utbildningsministern au del är acceptabelt aU riksdagen inte får propositionen i anslutning lill all regeringen presenterar denna?
§ 12 Kammaren åtskildes kl, 15,02,
In fidem
SUNE K, JOHANSSON
/Solveig Gemert
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.