Riksdagens protokoll 1978/79:128 Fredagen den 20 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:128

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:128

                

Fredagen den 20 april

Kl. 15.00

 

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.                    ,

§ 1 Val av ytterligare en suppleant i finansutskottet

Företogs val av en suppleant i finansutskottet.

FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Enligl elt till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen enhälligt föreslagit Hugo Bergdahl till suppleant i finansutskottet.

Kammaren utsåg, lill suppleant i Jinansutskollel Hugo Bergdahl (fp)

§ 2 Justerades protokollen för den 4, 5 och 6 april.

§ 3 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

Till riksdagens kammare

Undertecknad anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbetet under tiden den 30 april-den 2 juni 1979. Siockholm den 18 april 1979 Per Stjernström

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde au Stina Eliasson (c) under denna lid skulle tjänstgöra som ersättare för Per Stjernström.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1978/79:207 lill näringsutskotlel

1978/79:208 lill jordbruksutskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1978/79:2553-2584 till arbeismarknadsutskollet

1978/79:2585 till trafikutskottet

1978/79:2586 och 2587 lill skalieutskollel                                             125


 


Nr 128               1978/79:2588 lill arbeismarknadsutskollet

Fredagen den      1978/79:2589 till jordbruksuiskollel

20 april 1979       1978/79:2590 till kulturutskottet

1978/79:2591 lill konstitulionsuiskotiet

§ 6 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1978/79:175 och 176

§7 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1978/79:182 om försöksverksamhet med s, k, konlrakisvård av narkotika­missbrukare som har begått brott

1978/79:196 med förslag lill lagom förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia

1978/79:205 med förslag lill renhällningslag, m, m,

1978/79:211 om slöd till beställare av fartyg, m. m.

1978/79:212 om ändring i brottsbalken, m. m.

§ 8 Anmäldes och bordlades Motioner

1978/79:2592 av Kun Hugosson och Bengt Kindbom med anledning av proposilionen  1978/79:109 om ändring i datalagen (1973:289)

1978/79:2593 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt

med anledning av proposilionen 1978/79:125 med förslagom tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79

1978/79:2594 av Kari Erik Olsson och Anton Fågelsbo med anledning av proposilionen 1978/79:141 om redovisning av mervärde­skatt, m. m.

1978/79:2595 av Bertil Jonasson

med anledning av propositionen 1978/79:163 med förslag lill lag om skötsel av Jordbniksmark

1978/79:2596 av Claes Elmstedt m.fl.

1978/79:2597 av Åke Gillslröm

1978/79:2598 av RolfHagel och AlfLövenborg

1978/79:2599 av Tore Nilsson m.fl.

1978/79:2600 av Hans Nyhage m.fl.     .

1978/79:2601 av Hans Nyhage m.fl.

1978/79:2602 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson

med anledning av proposilionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan

126


 


1978/79:2603 av Lennan Andersson m.fl. 1978/79:2604 av Kari Boo m.fl.

med anledning av propositionen 1978/79:183 om ändring i arrendelagstift­ningen

1978/79:2605 av Rolf Rämgård och Per Stjernström

med anledning av propositionen 1978/79:187 om huvudmannaskapet för fiällsäkerhelen m. m.


Nr 128

Fredagen den 20 april 1979

Anmälan av inter­pellationer


§ 9 Anmäldes och bordlades

Finansutskottets betänkanden

1978/79:29 med anledning av propositionen 1978/79:128 om en allmän folk-

och bostadsräkning år 1980, m. m., Jämle moiion 1978/79:30 med anledning av propositionen 1978/79:140 med förslag om

allmän beredskapsbudget för budgetåret 1979/80 1978/79:31 med anledning av proposilionen 1978/79:158 om höjning av

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

Ulbildningsutskollels betänkanden

1978/79:26 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitl gäller vissa frågor rörande medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet i Stock­holmsområdet m. m. jämte moiion

1978/79:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

1978/79:36 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubi­leumsfonds verksamhet och förvaltning under år 1978

§ 10 Anmälan av interpellationer

Anmäldes  och  bordlades  följande   interpellationer  som   ingivits  lill kammarkansliet

den 19 april


1978/79:177 av Erik Johansson i Hällsta (c) lill  kommunministern om beredskapen mot oljekalastrofer:

Den oljekatasirof som drabbat skärgården i Stockholms län kan få myckel allvarliga och vittgående konsekvenser för framliden. Fågellivet är allvarligt hotat liksom de marinbiologiska betingelserna. Stränder förorenas. Att ta hand om bärgad olja är också förenat med miljörisker.

De berörda skärgårdskommunerna utsätts för hårda påfrestningar. Deras resurser, ekonomiskt, personellt och tekniskt, är inte tillräckliga för all de skall kunna möla katastrofer av den arl som nu drabbat Stockholms skärgård. Del nu inträffade kan också fä konsekvenser för det röriiga friluftslivei och lurismen.


127


 


Nr 128

Fredagen den 20 apnl 1979

Anmälan av inter­pellationer


Trols all den nu inträffade katastrofen tyvärr bara är en av flera som drabbat våra kuster under senare är, verkar berörda myndigheter ha kommit i gäng myckel sent med sina bekämpningsälgärder. Inte heller synes det föreligga klara linjer för olika organs agerande och ansvarsområden. De förseningar som skett kan ha inneburit bestående skador.

Den nu aktuella katastrofen belyser också pä nytt behovet av all del runt våra kuster, ute i skärgårdskommunerna och pä öarna, finns resurser och malerial för alt snabbt gripa in i saneringsarbelel. Ortsbefolkningens och andra frivilligas insatser harockså visat alt del finns en klar vilja all ställa upp för skärgärden. Också i del här sammanhanget framstår förslag om avbe-manning av fyr- och lotsplalser som märkliga.

Mot bakgrund av del anförda vill Jag fråga kommunministern:

Anser statsrådet att ansvarsfrågan för oljebekämpning är klariagd?

Anser statsrådet att det finns en tillfredsställande beredskapsplan för berörda samhällsorgan i händelse av oljekataslrofér av den typ som nu drabbat Stockholms skärgård?

Vilka initiativ avser regeringen la för alt förslärka beredskapen för framtiden?

Avser regeringen förstärka möjligheterna för ortsbefolkning och lots- och fyrvakispersonal att snabbi gripa in i bekämpnings- och saneringsarbelel?


den 20 april


128


1978/79:178 av Kari-Erik Svanberg (s) lill kommunministern om beredska­pen mot oljekalastrofer:

Riksdagen debatterade den 22 januari i är vår beredskap mot oljeutsläpp. Utgångspunkten för den interpellation och den fråga som föranledde debatten var den oljekatastrof som drabbade Bohuslän i november 1978.

I debatten gav jag uttryck för den förvåning som bohuslänningarna kände över radions och de båda TV-kanalernas nyhetsbevakning av miljökatastro­fen. När ell par lusen lon löskommen olja i hård västlig storm slungas in mot klippor, skär och kust mellan Lysekil och Strömstad, en sträcka på 70 km, resulterar det i några spridda notiser och reportage i radions och de båda TV-kanalernas nyhetssändningar.

Jag tillfogade: "Vi bohuslänningar undrar ibland vilket hojtande det skulle ha blivit om man haft samma oljehelvele i Stockholms skärgård sedan mitten av november mellan exempelvis Dalarö och Kapellskär. Del är en lika lång kusisträcka som den drabbade delen av Bohuskuslen."

Nu har oljan lyvärr också drabbat Stockholms skärgärd. Vi har i samband därmed fått belägg för hur Slockholmsdominerad nyhetsförmedlingen är.

Nyhetssändning efter nyhetssändning, dag efter dag, vecka efter vecka har vi i dramatiska reportage och rapporter kunnat följa oljeklumparnas väg in mot öarna i Stockholms skärgård.

En jämförelse med bevakningen av den enligt många bedömare långt värre oljekatastrofen i Bohuslän, där oljan av högt vattenstånd och hård storm


 


bilvis pressades 60-70 m upp på land och där saneringsjobbel bedrivits i snöstorm och bitande kyla, blir förödande för tilltron till radio- och TV-rapporleringens allsidighet och opartiskhet.

Della är naturligtvis en skandal i sig, men värre är all många bibringats den uppfattningen att obalansen i nyhetsbevakningen påverkal regeringens och berörda myndigheters ålgärder.

När trycket från massmedia växte beslöt regeringen om en massiv insats av militär för alt bekämpa oljan i Stockholms skärgård. När vi bohuslänningar tryckte på hos regeringen om hjälp i kampen mot oljehelvetet på Bohuskus­len fick vi svaret:

"Vad till sist gäller frågan om vilka resurser regeringen ämnar ställa till de drabbade kommunernas förfogande får Jag erinra om all kommun enligl brandlagens bestämmelser är berättigad lill ersättning av statsmedel för såväl bekämpning som sanering av löskommen olja, som har flutit i land frän havet." I övrigl skulle vi enligt vad kommunministern anförde i kammaren

den 30 november 1978 föriila oss på "självsanering   genom naturens

egna läkande krafter".

Saneringsarbelel pågår nu för fulll i Bohuslän. Vissa partier av kusten beräknas vara grovsanerade till midsommar, andra avsnitt liksom finsanering kan la ell halvår upp till ell år ytteriigare. Bara på Sotenäsel har man i dag tagit hand om 800 ton olja.

Del har väckt stor förvåning i Bohuslän all både fartyg och personal dirigerats bort från del viktiga saneringsarbelel över lill Stockholms skärgård. Man frågar sig om saneringsarbetet är viktigare i Stockholms skärgård än i den bohuslänska.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga kommunministern:

1. Vilka är skälen för regeringens beslut aU göra en massiv insats med
militär personal i oljesaneringsarbetet i Stockholms skärgård när vi i Bohuslän

hänvisades till kommunernas egna insalser och en "självsanering 

genom naturens egna läkande krafter"?

2. Av vilka orsaker har saneringsfarlyg och personal omdirigerats från
saneringsarbelel på Bohuskuslen lill moisvarande arbete i Stockholms
skärgård?


Nr 128

Fredagen den 20apriri979

Meddelande om frågor


§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den 19 april


1978/79:504 av Ben il Jonasson (c) till kommunikationsministern om antalet uppkörningsställen för körkortsprov:

I dag föreligger möjligheter för flertalet körkortselever att avlägga fullstän­digt körkortsprov pä hemorten, dvs. såväl praktisk och teoretisk utbildning i


129


9 Riksdagens protokoll 1978/79:127-129


 


Nr 128

Fredagen den 20 april 1979

Meddelande om frågor


körskola som uppkörning inför besiktningsman. Nu har emellerlid från skilda häll kommil uppgifter om all trafiksäkerhelsverkel har för avsikt au dra in ell anlal av de lokala uppkörningsslällena. I Värmland hotas, enligt dessa uppgifter, orter som i första hand Filipslad, Sunne, Hagfors men också Kristinehamn, Säffle och Arvika av au mista uppkörningsmöjligheier. I slällel skulle dessa centraliseras lill ell fåtal orter. Delta skulle också innebära ökade koslnader för de elever som berövas möjlighelerna all köra upp pä hemorten.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Finns del någon grund för uppgifterna om indragning av elt anlal uppkörningsställen för körkortsprov?

Vilken uppfattning harstalsrådelnärdel gäller körkortselevers möjligheler all på hemorten få avlägga fullständigt körkortsprov?

Anser statsrådet det vara förenligt med en Jämlikhelsuppfatlning alt elever som ej får möjlighet att köra upp pä hemorten skall vidkännas extra koslnader härför?


1978/79:5(15 av Martin Olsson (c) lill statsrådet Birgit Rodhe om besvärsrätien vid indragning av skolenhet, m. m.:

Den 20 oktober 1978 beslulade regeringen alt ändra skolförordningens 19 kap. 7 § tredje stycket så, att man avskaffade föräldrars enligl praxis tillerkända rätt att besvära sig över länsskolnämnds beslut om anordnande eller indragning av skolenhet. Genom detta regeringsbeslut hindras elevernas föräldrar att exempelvis besvära sig över beslul om indragning av den skola som de - kanske tillsammans med områdets övriga invånare - kämpat för all fö behålla både för barnens skull och för att ge området framtidsmöjlighe­ter.

Med anledning härav vill jag ställa följande frågor till statsrådet Birgit Rodhe:

1.   Vilka motiv hade regeringen för sitt beslut att avskaffa föräldrarnas besvärsräll gällande beslut om bl. a. indragning av skolenhet?

2.   Anser statsrådet all nämnda ändring av skolförordningen överensstäm­mer med kraven på närdemokrali och strävandena all ge människor möjligheler att påverka sin situation?

den 20 april


130


1978/79:506 av Tore Nilsson (m) lill socialministern om omprövning av social-och skolpolitiken:

Självmorden bland barn ökar i väriden, men ingenslans är ökningen så stor som i Sverige. På fem år är ökningen 25 gånger - från 0,5 lill 13,5 på 100 000 födslar. Det gäller barn i åldrarna 5 lill 14 är. Anledningen är icke utredd men tydligt är att vårt samhälle icke är barnvänligl och att hem och skola misslyckats att ge barnen trygghet och livsinnehåll.

Är regeringen beredd alt ompröva social- och skolpolitiken med hänsyn lill


 


rapporten om denna barndödlighet och de många missförhållanden som i övrigl framträder i barn- och ungdomsväriden?

1978/79:507 av Svante Lundkvist (s) lill jordbruksministern om bevarande av en svensk tillverkning av lantbmkstraktorer:

Jordbruksministern härvid flera tillfällen uppmärksammals pade förhand­lingar som pågår mellan Volvo BM AB och det finska företaget Valmet beiräffande iraklortillverkningen. Bl. a. har de fackliga organisationerna begärt Jordbruksministerns medverkan för att få beredskapssynpunklen prövad av regeringen.

Med anledning härav ber Jag att lill jordbruksministern få ställa följande fråga:

Anser jordbruksminislern del för jordbmkels vidkommande från bered-skapsförsörjningssynpunkl angelägel alt bevara en svensk tillverkning av lantbrukstraklorer?


Nr 128

Fredagen den 20 april 1979

Meddelade om frågor


 


1978/79:508 av Lilly Hansson (s) lill utbildningsministern om lidpunkten för offentliggörande av innehållet i proposilion:

Den 28 mars 1979 "offentliggjorde" utbildningsminister Jan-Erik Wikström en proposilion om vårdutbildning. Någon sådan proposition har emellerlid inte mottagits i riksdagen.

Mot denna bakgrund vill Jag till utbildningsminister Jan-Erik Wikström ställa följande fråga:

Anser utbildningsministern au del är acceptabelt aU riksdagen inte får propositionen i anslutning lill all regeringen presenterar denna?

§ 12 Kammaren åtskildes kl, 15,02,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.