Riksdagens protokoll 1978/79:118 Måndagen den 2 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:118

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:118

Måndagen den 2 april

Kl. 11.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

§ 1 Justerades prolokollel för den 23 mars.

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om revisionen av statsförvaltningen

§ 2 Om revisionen av statsförvaltningen

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara Joakim Ollens (m) den 22 mars anmälda interpellation, 1978/ 79:167, och anförde:

Herr talman! Joakim Ollen har i sin interpellation frågat

1.   vilka slutsatser jag drar av etl i inierpellationen relaterat ärende om vikten av att den statliga förvaltningen granskas genom en effektiv och oberoende redovisningsrevision,

2.   om jag ämnar la någol iniiialiv för all påverka eller påskynda arbetei på en förändring av revisionskontorsorganisalionen.

Revision i statsförvaltningen kan i princip uppdelas på tvä olika aktiviteter, även om gränserna dem emellan är flytande. Redovisningsrevision syftar bl. a. till att säkerställa atl myndigheternas redovisning är rättvisande och förvaltningsrevision syftar till alt säkerställa att verksamheien bedrivs eiTekiivt.

Nuvarande ordning för redovisningsrevision av slatsförvaliningert beslöts av 1967 års riksdag (prop. 1967:79, SU 1967:82, rskr 1967:194). Beslutet innebar i korthet alt den centrala myndigheten för revision av statsförvaltningen, riksrevisionsverket, organiserades för alt utföra huvudsakligen förvaltningsrevision och aU särskilda revisionskonior, administrativt knutna till s. k. värdmyndigheter, inrättades för alt bedriva främst redovisningsrevision.

Riksrevisionsverkel (RRV) fick genom riksdagens beslut ett tillsynsansvar för revisionskonloren.

Tanken i 1967 års beslut var att redovisningsrevisionens oberoende, integritet och kvalitet bl. a. skulle garanteras genom RRV:s tillsyn av revisionskontoren och genom den s. k. anmärkningsprocessen.

Den nya revisionsorganisationen blev fullt genomförd är 1976. I samband därmed tog RRV självt initiativet lill en utvärdering av verksamheten. Enligl vad jag under hand har inhämtal har utvärderingen nu genomförts sä långt atl verket, efter att ha remitterat sin ulredning till värdmyndigheterna varvid även revisionskontoren får lämna sina synpurtkter, kommer au lämna regeringen en rapport senare under våren 1979 med förslag lill älgärder beträffande den slalliga revisionsorganisationen. Jag tycker atl det är

123

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om revisionen av statsförvaltningen

värdefulll atl etl verk på detta sätt självt tar initiativ lill all utvärdera sin verksamhel.

Rapporten från RRV bör enligt min mening remissbehandlas. Det ankommer därefter pä regeringen atl på grundval av rapporten och remissmaterialet vidta lämpliga åtgärder. Jag kan inte nu la ställning lill om älgärder bör vidtas och i så fall vilka. Jag vill därför inle heller nu uttala mig om huruvida organisationen av den statliga revisionen behöver ändras i sådani avseende alt frågan skall underställas riksdagen för beslut. Regeringen kommer självfallet all bereda ärendet med den skyndsamhel och omsorg som ärendets vikt motiverar.

Jag vill betona betydelsen av alt en tillfredsställande redovisningsrevision sker i statsförvaltningen. Varken regering eller riksdag kan fatta beslut om anslag om de inle kan lila på all det underiag som anslagsberäkningarna bygger på, dvs. i de flesta fall myndigheternas redovisning av resursåtgång och resultat, är rättvisande. Ett sätt all garantera atl anslagsredovisningen är rättvisande är redovisningsrevision, medan förvaltningsrevisionen bidrar lill alt höja kvaliteten på redovisningen av resultat och effekier.

124

JOAKIM OLLEN (m);

Herr lalman! Jag tackar budgelministern för svarei pä min interpellation, etl svar som innehåller vissa positiva besked men som ändå i väsentliga avseenden är svagt.

Positivt är all ett utredningsförslag som rimligtvis syftar lill en förstärkning av redovisningsrevisionen nu föreligger. Jag vill visserligen påstå all della förslag kunde ha tagils fram lidigare och atl flera förslag funnits som kunde ha skickats ul lidigare. Men nu utskickas i alla fall, om jag är rätt underrättad, samma dag som denna debatt äger rum etl förslag till ett antal myndigheter. Det är bättre sent än aldrig, och jag finner det glädjande atl budgelministern fått löfte om ett definitivt förslag från verket under våren,,vilket rimligtvis måste vara inom halvannan månad.

Som budgelministern framhåller är det också ulan tvekan värdefullt att riksrevisionsverkel självt tagit iniiialiv lill alt utvärdera den här verksamheten. Det råder ingel tvivel om all förändringar på della område hade kunnai dröja avsevärt myckel längre lid, om inte en aktiv avdelning pä riksrevisionsverkel verkligen följt upp och bevakat den här delen av revisionsverksamheten i statsförvaltningert.

Vad det nu framtagna förslaget innebär vel självfallet inte jag. Men jag vill gärna fråga budgetministern om hans svar kan tolkas så att det slutgiltiga förslaget, som kommer all föreläggas regeringen under våren, därefter kommer att utsändas på en ordentlig remissomgång. Med hänsyn lill frågans vikt vore det onekligert lämpligt all så skedde.

Herr lalman! Även om utredningsmaskineriel nu mal i sin sedvanligt lugna takt finns del skäl alt understryka vikten av att de nuvarande förhållandena på delta område ändras - och del oavsett vad olika verk gör och inle gör. Det är ändå ytterst regering och riksdag som har ansvarel för att revisionen av den statliga förvaltningen är effektiv. I själva verket har

behovet av en effektiv kontroll under de senasie åren ökat. Den s. k. automatiken i kostnadsökningarna har lett lill alll högre totalkostnader för den offentliga förvaltningen, samtidigt som utrymmet för nya reformer minskat. Nya verk och myndigheter har i snabb takt vuxit upp, utan att politikerna alla gånger haft ett tillfredsställande infiylande över utvecklingen.

Politikerna har faktiskt suttit i en rävsax. Man har tvingats atl av medborgarna ta ul höga skatter, vilkas användning man fått allt mindre möjligheler all påverka.

Det är denna, mycket schematiskt beskrivna, utveckling som enligt min och moderata samlingspartiets uppfattning gör alt ingen möda får sparas när del gäller alt effektivisera statsförvaltningen och all bygga upp en effektiv kontrollapparat. Flera förslag i den riktningen har vi gett i vår parlimotion nr 1108 lill årets riksmöte.

Vilka är då bristerna i just den här delen av den slalliga revisionsverksamheten? Den saken diskuterade budgelministern och jag för drygl ett är sedan, men tål mig ändå erinra om fyra punkier:

1.    Revisorerna står i ett beroendeförhållande lill de verk de är satta att granska. Detta belyses bl; a. av del fall som jag relaterat i inierpellationen.

2.    Revisionskontoren har otillräckliga resurser.

3.    Redovisningsrevisionen har delvis oklart formulerade arbetsuppgifter och ansvarsområden.

4.    Redovisningsrevisionen får ett svagt stöd -eller i vissa fall ingel stöd alls - från riksrevisionsverkel, vilket självfallet ytteriigare bidrar till ett beroendeförhållande mellan revisorerna och dem som skall granskas.

Som en femte och mycket väsentlig punkt irorjag att man lilet tillspetsat kan säga alt det revisionsarbete som nu utförs inte leder lill någonting, eftersom någon rapportering till regering eller riksdag inle sker. Själva huvudsyftet med revisionsverksamhetert, nämligen alt lämna uppgifter till huvudmännen för en verksamhet - i della fall medborgarna företrädda av riksdag och regering - om hur verksamheten har bedrivits, förfelas med den nuvarande revisionskontorsorganisalionen.

Alt resultatet av den nuvarande verksamheien är svagt framgår också av all revisorn på grund av resursbrist i 156 av 234 avlämnade revisionsberättelser för budgeiårei 1977/78 avstått från au uttala sig om redovisningen. I långl över halva antalet fall har alltså revisorerna inte ansett sig kunna göra något uttalande. I endasl 22 fall, motsvarande 9 96 av det totala antalet avgivna revisionsberättelser, har berättelserna varit ulan invändningar. Del är siffror som borde stämma en budgetminisler lill eftertanke.

Vad beträffar resurserna kan det kanske finnas skäl atl nämna att i det ärende somjag relaterat i inierpellationen kriiik riktats mot revisionskontorei för alt man inte tidigare framställt den anmärkning som nu inlämnats till RRV. Men då bör man observera att revisionskontorei i fråga under samtliga är utom etl framhållit atl det inte haft tillräckliga resurser för atl genomföra en fullständig granskning av verksamheten. Detta är ett exempel på hur bristfälligt det hela fungerar.

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om revisionen av statsförvaltningen

125

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

öm revisionen av statsförvaltningen

126

Den värsta bristen är emellertid enligl min uppfattning det problem som ligger i beroendeförhållandet mellan granskare och granskad i den nuvarande redovisningsrevisionsorganisationen. För atl belysa hur man ser på denna sak inom den privata sektorn vill jag citera regel nr 2 i Regler för god revisorssed, antagna av Föreningen Auktoriserade revisorer;

"Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet. Han måste därför vid elt uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister dessa förutsättningar, skall han avböja respektive avsäga sig uppdraget. Delta gäller likaledes då omständigheterna är sådana alt del kan ge anledning lill befogat tvivel om ledamotens oberoende."

På den privata sektorn finns del alltså en mycket härd regel på del här området.

Vad kan man då ställa för krav på den offentliga sektorn i detta sammanhang? Jag skulle gärna vilja citera en av de revisorer som hardeltagit i utvärderingen av verksamheten i den här RK-orgartisalionert. Han säger all "behovet även oberoende extern revision är större för myndigheter eller verk än t. ex. för aktiebolag med hänsyn till offentlighetsprincipen och den skallebetalande allmänhetens berättigade krav på en verifierad rapportering om en offentlig verksamhets ekonomiska förhållanden".

Jag vill för min del gärna säga all jag instämmer i den bedömningen.

Med hänsyn till vad jag nu har sagt är del sä myckel mer beklagligt atl del inle förekommer någon oberoende extern redovisningsrevision av den statliga verksamheien. Jag lycker också att del är beklagligt alt budgetministern i sill svar inte klart uttalat att det finns ett behov av en sådan.

För all belysa hur man inom statsförvaltningen ibland kan se pä sådana här
frågor vill jag gärna citera ur SFS 1976:723 om förenade fabriksverkert. Där
konstateras först; "Fabriksverken skall genom revision övervaka all verk
samheten bedrives ändamålsenligt, effektivt och ekonomiskt       . Revisio
nen skall vidare omfatta granskning av räkenskaper, intern kontroll och
årsredovisning. Viktigare resultat av revisionen skall redovisas för styrel
sen."

Härefter framhålls i 27 §; "Fabriksverken prövar anmärkningar som har framställts vid revisionen. Fabriksverken får lämna anmärkning ulan vidare åtgärd, om det anmärkta förfarandet varit till fördel för verket eller rimligl från dess synpunkt eller om andra särskilda skäl föreligger."

Av detta framgår att fabriksverken skall kunna negligera ert anmärkning mot ett kanske direkl felaktigt förfarande, om förfarandet har varit lill fördel för verket. Jag hoppas alt budgelministern är lika häpen som jag över atl en sådan här bestämmelse kan förekomma.

Vad bör man dä göra för all stärka redovisningsrevisionen? Här står självfallet olika möjligheter lill buds. I motionen 218 lill årets riksdag harjag framfört tanken att vi i Sverige, som man redan gjort i flertalet västdemo-kraiier, borde fiytta huvudmannaskapet för hela kontrollen av den statliga verksamheten till riksdagen. Såväl den verksamhel som utförs av RRV som redovisrtingsrevisionert skulle alltså föras in under riksdagens huvudmannaskap. Jag begär nu inle atl budgetministern skall ha någon uppfatining i

denna fråga och egenlligen inle heller att han i sin egenskap av budgetminisler skall ställa sig positiv till ett sådant förslag. Men nog ärdet rimligt att av budgelministern begära något utlalande om revisionen framöver. Argumenten mot den nuvarande tingens ordning är, såviii jag förstår, överväldigande och därför harjag velat uppehålla mig en del vid den kriiik som kan riktas mot den nuvarande revisionsorganisalionen.

Jag tycker också alt det finns skäl att nämna atl de revisorer som arbetar inom den nuvarande organisationen själva har frapifört klagomål över sin arbetssituation och så sent som i fredags,'alltså för tre dagar sedan, vid en uppvaktning hos generaldirektören för RRV framfört önskemål om en annan organisationsform. Del är verkligen inte svårt att förslå atl revisorerna ule pä revisionskontoren önskar ändringar på det här områdei. Jag kan försäkra budgelministern all det finns mer än ett exempel pä atl del inte är odelat angenämt alt vara underställd den verksledning som man är satt all granska. I själva verket är del ganska självklart alt det förhåller sig pä det viset. Enligt min mening finns det all anledning alt la hänsyn lill att inte bara utomstående bedömare av den verksamheten har kritiserat förhållandena utan alt revisorerna själva anser au de inte kan göra etl fullgott revisionsarbete som redovisningsrevisionen nu är uppbyggd.

Jag vill nu fråga budgelministern, om han är beredd all klart uttala all ändringar pä del här områdei måste lill. Jag är litet orolig över all budgelministern i sitt svar sade att han inte nu kan "la ställning lill om ålgärder bör vidtas och i så fall vilka".

Vidare skulle jag av budget- och ekonomiministern vilja ha elt svar på den första av de två frågor som jag framställt i min interpellation, nämligen om den i inierpellationen relaterade händelsen får herr Mundebo att dra några slutsatser om vikten av en oberoende revision. Jag lycker alt man på den punkten kan begära ett principiellt ställningstagande från budget- och ekonomiministern, eftersom han, när vi debatterade frågan för drygt etl år sedan, sade sig personligen vilja nära följa arbeiei på del här områdei. Jag förstår att budget- och ekonomiministern då inte kunde uttala någon bestämd uppfattning. Jag hoppas dock atl jag nu kan få etl någol klarare besked beträffande redovisningsrevisionens framlid.

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om revisionen av statsförvaltningen

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO:
Herr talman! Lät mig än en gång betona betydelsen av att vi har en effektiv
statsförvaltning och en tillfredsställande redovisnings- och förvaltningsrevi
sion av statsförvaltningen. Det är av största betydelse för oss alla - för
regeringen och riksdagen, som har atl besluta om ramarna för stats
förvaltningens verksamhet, men självfållet också för oss som medborgare,
som genom skatter och avgifter får betala verksamheten. Jag kan alltså inle
nog betona den vikt jag lägger vid alt vi haren effektiv statsförvaltning och en .
bra revision.               «       '«. ■                                  «

Vidare vill jag lillägga alt jag är glad över att ledamöter av riksdagen genom frågoroch interpellationer pä detta område visar det engagemang som Joakim Ollen gjon. Del gläder mig också att vi inte begränsar diskussioner och beslut

127

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om revisionen av statsförvaltningen

enbart till frågan om anslagens storlek och antalet tjänster samt lokaliteter och annat, ulan att vi också granskar den offentliga förvaltningen från mera principiella utgångspunkter. Jag är alltså glad över det engagemanget.

Vi är medvetna om atl det finns brister i den offentliga förvaltningens revision. Den rapport som utarbetats inom RRV styrker den uppfattningen, även om bilden inte är fullt så mörk som Joakim Ollen tecknade den. Det ärju inte sä att del bara är avgivna rapporter som är mätare av revisionens omfattning och effektivitet. Revisionen kan fullgöra en betydelsefull uppgift också genom den rådgivning som sker i samband med granskningen.

Beträffande de i inierpellationen och i det senaste inlägget gjorda illustrationerna till brister j.förvaltningen vill jag inte säga mer än att jag ser dem just som en illustration lill all det finns svagheter i vår redovisningsrevision som vi bör komma lill rätta med.

Jag anser nog atl det är både försvarligt och förklariigl att jag inte nu tar ståndpunkt lill förändringarnas omfattning och karaktär utan vill invänta den utredningsrapport som är under utarbetande samt remissbehandlingen av denna.

På Joakim Ollens konkrela fråga om remissbehandlingen vill jag svara att en sådan remissomgång kommer. Vi kan möjligen ha olika meningar om vad uttrycket ordentlig remissomgång betyder, men jag kan försäkra att det också för oss är värdefulll all mänga myndigheter och organisaiioner representerande olika typer av erfarenheter får yttra sig över rapporten.

128

JOAKIM OLLEN (m);

Hert talman! Jag noterar självfallet med lillfredsslällelse alt budgelministern och jag har samma principiella grandinställning i fråga om vikten av all den offentliga förvaltningen granskas sä effektivt som möjligl. Efter budget-ministerns vänligheter är det naluriiglvis svårt att fortsätta all vara kritisk, men jag vill nog ändå vidhålla att den av mig här uppmålade bilden av hur redovisningsrevisionen fungerar är verklighetstrogen och atl det t. o. m. finns inslag i den bilden som skulle kunna målas med ännu mörkare nyanser än dem som jag använde.

Jag är emellertid glad för au budgelministern framhåller att en del av det som jag har pekat på i inierpellationen illustrerar svagheter i redovisningsrevisionen och för att han också säger atl förändringar bör komma lill stånd. Jag har förståelse för att budgelministern inte vill uttala sig om förändringarnas omfattnirtg och karaktär, men jag vill på en punkt upprepa min fråga -och där kan jag kanske få etl ganska kon svar - nämligen huruvida delta ställningstagande innebär att budgelministern anser att det finns elt behov av en oberoende redovisningsrevision och att förändringar för att åstadkomma en sådan måste genomföras. Anledningen Ull atijag var lilet orolig var all budgelministern i sitt första anförande sade, alt han inte ville la ställning till bl. a. om åtgärder behövde vidtas.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO: Herr talman! De kortast möjliga svaren ärju "ja" och "nej", och jag kan inte nu, med hänsyn till att den aktuella rapporten skall gä ut pä en ordentlig remissomgång, ge ett svar i sådana termer. Jag tycker faktiskt alt det skulle vara fel av mig att göra det innan myndigheter och organisaiioner har fäll tillfälle atl granska rapporten. När den remissomgången är färdig skall jag ge elt kort och klart svar på Joakim Ollens fråga.

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om utbyggnad av Frösö flygstation

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! I etl relativt långl första anförande beskrev jag en rad av de nackdelar som är förenade med den nuvarande redovisningsrevisionsorganisationen. Jag begär inte atl budgelministern skall säga exakt hur förhållandena nu skall ändras, men jag vill ändå avslutningsvis beklaga att han inie här har deklarerat att väsentliga förändringar måste genomföras för alt effektivisera kontrollen av den statliga verksamheien pä denna punkt.

Budget- och ekonomiministern INGEMAR MUNDEBO;

Herr talman! Väsentliga förbättringar måste genomföras. Lät mig sedan beträffande frågan i vad mån de skall få formen av förändringar av organisationen vänta med att ta ståndpunkt tills vi har fått rapporten och remissinstansernas yttranden. Låt mig sedan tillägga, att jag är bekymrad över de svagheter som finns i redovisningsorganisationen också om bilden inte skulle vara fullt sä mörk som Joakim Ollen har tecknat den.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om utbyggnad av Frösö flygstation

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM erhöll ordet för att besvara Nils Aslings (c) den 2 mars anmälda interpellation, 1978/79; 155, och anförde:

Herr lalman! Nils Åsling har frågal mig om jag är beredd alt vidta sådana åtgärder med hänsyn lill den aktuella silualionen vid Öslersund/Frösö fiygstation all en utbyggnad av stationen snarasi kommer till stånd. 'Länsstyrelsen i Jämtlands län har i skrivelse den 13 mars i år hos kommunikationsdepartementet hemställt om alt sädana åtgärder vidtas att planeringsarbetet för utbyggnad av en ny flygstation vid Östersunds flygplats kan återupptas av luftfartsverket samt att eforderiiga medel ställs lill förfogande för genomförande av utbyggnaden snarasi möjligt.

Enligt instruktionen för luftfartsverket svarar verket för den civila luftfartens markorganisation samt driver och förvallar statens flygplatser för civil luftfart. Av Nils Åslings interpellation och länsstyrelsens skrivelse framgår au flygplatsfrägan i Östersund berör ett flertal intressenter. Länsstyrelsens framställning har därför remitterats lill luftfartsverket för yttrande efter hörande av chefen för flygvapnet, statens vägverk, arbelsmarknadssty-

9 Riksdagens protokoll 1978/79:116-119

129

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om utbyggnad av Frösö flygstation

relsen, beredningen för turism och rekreation, Linjeflyg AB och Östersunds kommun.

I sammanhanget vill jag också erinra om all den s. k. lufttransporiuired-ningen tillkallades av regeringen i maj i fjol. Huvuduppgiften för ulredningen är alt med utgångspunkt i en översiktlig analys av del inrikes flyglinjenätet föreslå en lämplig flygplatssirukiur, som i första hand tillgodoser kraven på tillfredsställande interregionala flygiransporter.

För fortsall utnyttjande av den militära flygplatsen i Östersund för civil trafik måste vissa älgärder vidtas. Eftersom frågan om utbyggnad av flygplatsen f n. är föremål för remissbehandling är jag i dag inte beredd atl närmare kommerttera Nils Åslings fråga. När remissbehandlingen är avslutad kommer jag givetvis atl snabbi pröva frågan.

130

NILS ÅSLING (c):

Herr talman! Jag ber all få lacka kommunikationsministern för svarei på min interpellation.

Jag beklagar alt svaret inte har kunnat innehålla mer av en viljeinriktning för del fortsalla handlandet utan närmasi innebär alt kommunikationsministern skall avvakta vad remissinstanserna säger.

I skilda sammanhang har under senare lid blickarna riktats på de bristfälliga resurserna vid flygstationen. Flygvapnet har påtalat atl flygstatio-nen egentligen är felplacerad ur sekretess- och säkerhetssynpunkt. Luftfarts-inspektionen har i samband med en inspektion nyligen av flygplatsen framställt mycket allvarliga anmärkningar beträffande de bristande resurserna, och man har framhållit all situationen när det gäller stationsplattan också har givit upphov till allvariiga incidenter, som hade kunnai få myckel olyckliga föriopp. Yrkesinspektionen har nyligen inspekterat arbetslokalerna i stationsbyggnaden och framställt allvariiga anmärkningar belräffande arbetsförhållanden för personalen.

Kapaciteten vid flygstationen får anses vara en direkt begränsande faktor för turistnäringens fortsatta utveckling. Redan nu har kapacitetsproblemen pä flygstationen gjorl det alll svårare att upprätthålla flygtrafiken ulan förseningar och andra olägenheter för passagerarna. Förhållandena på stationsplattan orsakar också slora bekymmer för den s. k. chartertrafiken. Del finns givetvis anledning atl räkna med atl charlerresandet till och från länet kommer all expandera i takt med utbyggnaden av de kommersiella turistanläggningarna i länet. Jag fick själv en illustration lill detta problem samma dag som jag lämnade min interpellation, den 2 mars. Jag tog dä eftermiddagsflyget hem lill Östersund och möttes vid flygplansirappan av personal, som med beklagande sade; "Vi kan inte tillåta passagerarna från den reguljära luren all gä in i stationsbyggnaden. Ni får vara vänliga att vänta pä ert bagage utomhus, därför atl stationsbyggnaden är överfylld av charlerresenärer." Dä frågar man sig naturligtvis: Är detta tillfredsställande? Naturligtvis inte.

Jag skulle vilja komplettera min interpellation med ett par frågor lill

kommunikationsministern. Om nu remissbehandlingen vitsordar att förhållandena är otillfredsställande, vilket är väl bekant sedan mycket läng tid -frågan ärju inte ny -är dä kommunikationsministern beredd att omgående föranstalta om erforderiiga nybyggnader vid Frösöfåltet? Och hur pass snart kan man vänla ett beslut i den riktningen? Om del dröjer avsevärd tid - vilket del finns skäl atl förmoda -är då kommunikationsministern beredd att, med hänsyn lill personalerts arbetsförhållanden och lill allmänhetens behov av service, medverka till provisoriska lösningar av lokalfrågan, så atl del mesl akuta problemet kan lösas? Del är knappast tillfredsställande att resenärer med ordinarie fiyg inte ens kan utnyttja befintliga lokaler.

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM:

Herr lalman! Jag vill först säga lill Nils Åsling all det i det svar somjag hai givit finns en viljeinriktning, nämligen - som jag nyss nämnde - att ålgärder måste vidtas för fortsatt utnyttjande av den mililära fiygplatsen i Östersund för civil trafik.

Det är här frågan om vad man skall göra både pä lång och pä kort sikt. Som Nils Åsling sade är det inte tillfredsställande förhällanden på flygplatsen f n. Men anläggandet av etl nytt terminalområde lar, med planering, projektering och byggnadstid, flera år - enligt de intressenter som var uppe hos mig i fredags tar del fem är. Trafikutvecklingen på flygplatsen har under del senasie året visat att vissa älgärder måsle vidtas också på kort sikt. Enligl vad jag har erfarit har luftfartsverket just därför lagil upp den här frågan med chefen för flygvapnet, varför jag utgår frän alt de älgärder som fordras på kort sikt kommer till stånd. Pä det sättet är det alltså möjligt att omgående pröva vad som skall göras föratt de problem som just nu föreligger på flygplatsen skall kunna rättas lill.

Närdet gäller den långsiktiga planeringen fören utbyggnad av flygplatsen var de intressenter, med landshövding Harald Pettersson i spetsen, somjag träffade i fredags, överens med mig om atl del var riktigt alt intressenterna i den här flygplatsen - vilka ju är många - skulle yttra sig över den framställning som gjorts. Det behöver inte heller dröja länge innan del svarei kommer.

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om utbyggnad av Frösö flygstation

NILS ÅSLING (c);

Herr talman! Jag lackar fru Bondestam för de kompletterande svaren, som jag betraktar som långl mera tillfredsställande än del tidigare svarei.

Jag är på del klara med all en ny- och ombyggnad av flygstationen lar lång lid, och jag förstår att uppskattningen fem år är ganska realistisk. Jag utgår också frän, efter del yttrande som kommunikationsministern nu har avgett, att det är väl bäddat för ett beslut från kommunikaiionsdepariementei om medverkan till denna mera långsikliga ombyggnad sä snart remissinstanserna har gett sin mening till känna.

Får jag då också fatta svaret på mina frågor sä, att kommunikationsministern är beredd alt medverka till atl man genom att uppföra provisoriska kompletterande lokaler till de nuvarande stationsbyggnaderna är beredd all

131

Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Om utbyggnad av Frösö flygstation

medverka lill atl den mest akuta situaiionert för personalen och passagerarna bringas lill en lösning, så att man har möjlighel all med någorlunda tålamod avvakta den mer långsiktiga och definitiva ombyggnadert, som tar så pass lårtg lid som fem år?

Kommunikationsministern ANITHA BONDESTAM: Herr talman! Avsikten är atl de kortsiktiga problemen skall kunna lösas genom de överläggningar som nu äger rum mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet. Jag har förhoppnirtgar om att man redan pä del planet skall komma överens och all medel därför ryms inom luftfartsverkets anslagsram. I den mån de inle gör det kommer regeringen givetvis att pröva vad som ytteriigare skulle behövas.

NILS ÅSLING (c);

Herr talman! Jag ber alt få lacka kommunikationsministern för delta ytteriigare kompletterande svar. Jag konstaterar alltså att det borde finnas förulsättningar för all redan under denna vår och sommar genom en komplettering av befintliga stationsbyggnader lösa det mesl akuta problemet. Jag vill tacka fördetta. Det är angeläget alt sä sker. Menjag vill erinra om all del inte får innebära att man då bortser frän behovet av en mera långsiktig och definitiv lösning av invesieringsfrägorna vid Frösöfåltet, vilket har en strategisk placering, inte minsl för turistnäringens utveckling i Mellannorr-land.

Överläggningen var härmed slutad.

132

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1978/79:112 och 148 lill arbetsmarknadsutskottet

1978/79:151 till kullurutskoltet

1978/79:152 till trafikutskottet

1978/79:157 till konstitulionsutskoltet

1978/79:165 hemställan punkterna 1 och 7 till finansutskottet punklerrta 9-12 lill skatieutskoiiel i övrigi lill näringsulskottei

1978/79:169 och 170 till näringsulskollel

1978/79:174 un socialutskottet

1978/79:175 lill arbetsmarknadsutskottet

1978/79:176 lill jordbruksutskottet

1978/79:179 och 181 lill konsiiiutionsutskoiiel

1978/79:184 till näringsutskollel

1978/79:186 lill juslitieulskottel

1978/79:189, 192 och 194 till näringsulskollel

1978/79:198 lill utbildningsutskottet

1978/79:200 lill socialutskottet

1978/79:202 lagförslagen 3,15 och 16 lill socialutskottet i övrigi lill socialförsäkringsulskollel

§ 5 Föredrogs men bordlades äter                                      Nr 118

Måndagen den 2 april 1979

Konstitulionsulskottets belänkande 1978/79:25 Skatteutskottets betänkanden 1978/79:40-43

Utrikesutskottets betänkande 1978/79:26                          

---

Försvarsutskottets betänkanden 1978/79:19-21 Kulturutskottets betänkande 1978/79:24 Utbildningsutskottets betänkanden 1978/79:25, 27 och 28 Trafikutskottets betänkanden 1978/79:11, 15 och 19 Jordbruksutskottets betänkanden 1978/79:20 och 21 Näringsulskottets betänkanden 1978/79:30, 32 och 33

§ 6 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1978/79:170

§7 På hemslällan av andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 11.36 alt ajournera sina förhandlingar till kl. 15.00, dä vissa propositioner m. m. väntades föreligga till bordläggning.

§8 Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Proposiiioner

1978/79:141 om redovisning av mervärdeskatt, m. m.

1978/79:164 om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.

1978/79:166 om godkännande av IMCO-konvention om upprättande av en internationell organisation för maritima telekommunikatiorter via satellit (INMARSAT) med därtill anslutande driftöverenskommelse, m. m.

1978/79:178 om husläkarsyslem inom hälso- och sjukvården m. m.

1978/79:188 om fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner

1978/79:191 om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering

1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.

§ 10 Anmäldes och bordlades

Motioner

1978/79:2436 av Bo Lundgren och Wiggo Komsledl

1978/79:2437 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt

med anledning av propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik

§ 11 Anmäldes och bordlades Civilulskottels betänkande

1978/79:28 med anledning av motioner om principer för ikraftträdande m. m. av vissa förordade ändringar i reglerna för energisparsiödet

133

Nr 118               § 12 Kammaren åtskildes kl. 15.01.

Måndagen den

2 april 1979        '" ""

---

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen