Riksdagens protokoll 1978/79:100 Måndagen den 12 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1978/79:100

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1978/79:100

Måndagen den 12 mars

Kl. 11.00

Nr ino

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen. m. m.

§ 1 Justerades protokollet för den 2 innevarande månad.

§ 2 Om handelsutbytet med Polen, m. m.

Handelsministern HÄDAR CARS erhöll ordet för alt besvara Alf Lövenborgs (apk) den 13 februari anmälda interpellation, 1978/79:144, och anförde:

Herr lalman! Alf Lövenborg har frågal mig

1.   hur jag bedömer uppgifterna om all man från svensk sida, genom passiviiei och oiniresse, missal slora aftarer med Polen, bl. a. när del gäller försäljning av malm från LKAB,

2.   vilka ålgärder jag avser all vidia för au öka handeln mellan Sverige och SEV-Iijnderna.

Polen är Sveriges siörsia exportmarknad i Östeuropa. Den svenska exporten dit ökade kraftigt under 1970-ialel och uppgick 1978, trots en viss minskning de ire senasie åren, lill näsian 1,3 miljarder kronor. Sverige kom 1977 på femte plats i Västeuropa som leverantörland för Polen.

Della ger enligl min uppfattning inte belägg för au Sverige skulle ha mi.ssköil sig när del gäller exporten lill Polen - tvärtom. Eftersom Alf Lövenborg gör en jämförelse med Finlands öslhandel, kan jag i förbigående nämna alt den svenska exporten lill Polen under 1977 var nära sex gånger så stor som den finska exporten dit.

Efteren period av kraftiga invesieringaroch starkt ökad import strävar man nu på polsk sida efter atl hålla igen importen. Den relativt höga svenska exportsiffran skall bedömas även mol denna bakgrund.

Polens export lill Sverige har också ökat under 1970-talei men är fortfarande betydligt mindre än vår export till Polen. För en fortsatt tillväxt i vår önLsesidiga handel tror jag del är väsentligt au Polen lyckas i sina exporlansträngningar. Jag vill understryka alt vi frän svensk sida önskar en sådan fortsatt tillväxt i handelsutbytet med Polen.

Vad beträffar järnmalm, specialstål och fartyg vet Alf Lövenborg lika väl som jag, all situationen för dessa branscher är sådan alt man inte låter möjliga exporttillfällen gå sig ur händerna. Om en affär skall komma till stånd beror emellertid på om man kan komma överens om bl. a. priser och krediier.

I vad särskili gäller järnmalm är Polen en av de nalurligasle marknaderna för Sverige, och Sverige iir efter Sovjetunionen den största exportören lill Polen. I millen av 1970-lalet ingick de svenska leverantörerna ett långsiktigt

69

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen. m. m.

70

leveransavtal med Polen som slriickersig fram till 1985. Avtalet gick ut pä all Sverige successivt skulle leverera allt slörre kvantiteter järnmalm enligt en överenskommen plan. Avtalet har fungerat tillfredsställande underen följd av år, och exporten har stigit successivt. Under 1978 anmäldes emellertid från polsk sida, all man inte längre kunde importera de kvaniiieier som förutsägs i avtalet. Man begärde dessutom stora krediter. Under 1978 nåddes lill sist överenskommelse om leverans enligl avlalei. Vi hoppas all avialei Ibrisiill-ningsvis skall kunna uppfyllas ulan problem.

Man kan la de problem som sålunda förekommit som ett uttryck för den strikta importpolilik som Polen nu följer eller som elt uttryck förde problem som den polska beialningssiluationen medför. Men vad det än är - något bevis på passiviiei och oiniresse från svensk sida är del inte.

De andra frågor som Alf Lövenborg nämner kan inle diskuteras ulan au man går in på de bedömningarsom gjorts i enskilda affärer. Del som sägs i den tidningsiniervju som Alf Lövenborg citerar i sin interpellation bör närmast las som Ullryck för all parterna inie lyckals ena sig i de aktuella affärsför-handlingarna.

AlfLövenborgfrågarockså vad jag avser au göra för all öka handeln mellan Sverige och SEV-länderna. Jag berörde detta redan den 18 december förra året i samband med en annan interpellation av Alf Lövenborg.

Jag påpekade då all del finns ett intresse av au öka handeln med de socialisiiska länderna men au deua försvåras av en rad fakiorer. Handelns sioriek besiäms inle enbari i Sverige. Den hänger nalurliglvis samman med vilka varor de socialistiska staterna kan erbjuda den svenska marknaden och vilket intresse det finns för varorna hos de svenska konsumenterna. Hos de socialistiska länderna finns ett starkt önskemål om atl handeln skall vara balanserad bilateralt, dvs. all expon lill och import från varje land skall viiga jämni. Detta säiier vissa gränser för våra möjligheter all öka handeln.

En faktor är att fiera av de berörda länderna har en skuldsättning, som försvårar ökade inköp från bl. a. viisiländerna. En annan komplikation är kraven på s. k. motköpsaffärer, där de socialistiska länderna, för au förbättra sin valulasilualion, ofta försöker få en direkl koppling av import- och exportaffärer. Del är främst myckel slora förelag som har möjlighel au hanlera sädana krav. Länder med en liien hemmamarknad som Sverige har självfallei mindre möjligheierän i. ex. Väsliyskland och Frankrike au placera importvarorna. Jag vill lillägga all sådana kopplingar på längre sikt ofta är en dålig affär för de socialistiska länderna, som får bära de extra kostnader som sådana affärer medför och som inle heller får den marknadskunskap som är en förutsättning för en vidare utveckling av handeln.

F. n. pågår förhandlingar om nya långsiktiga handelsavtal med flera av de socialisiiska länderna i Ösleuropa. A vsikien är all dessa avial skall underiälta företagens kommersiella kontakter. Del sker årliga handelsförhandlingar niellan Sverige och fierialei av dessa stater. Likaledes har de samarbetskom-niissioner som har inräiiais mellan Sverige och dessa slaier årliga överläggningar. Svenska förelag deliar regelbundei i de mässor och uisiällningarsom ordnas  i  de socialistiska  länderna.  Ofta  anordnas  delegaiionsresor  för

affärsmän för au främja handeln. Under våren kommer t. ex. sådana delegationer all besöka Baltikum och Albanien. Elt kontinuerligt arbete för all utveckla handeln görs av våra ambassader och handelssekreterarkontor i de berörda länderna. Den kommersiella bevakningen vid ambassaderna i Moskva och Warszawa har förstärkts.

Under våren kommer vi atl ha eu särskilt livligt besöksutbyie med just Polen. En svensk affärsmannadelegation besökte Polen i februari. Statssekreteraren i handelsdepartementet besökte sin polska kollega i förra veckan. De sedvanliga årsprolokollsförhandlingarna äger rum denna vecka, och senare under våren följer möte i den svensk-polska samarbeiskommissionen och elt besök av en polsk affärsmannadelegation.

Lål mig avslutningsvis än en gång konstatera att vi från svensk sida är intresserade av att ytterligare öka handeln med de socialistiska länderna. Alf Lövenborg bör vid del här lagei vara medveten såväl om detta som om de åtgärder vi har vidtagit i detta syfte.

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsulbytet med Polen, m. m.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Jag ber all få lacka handelsminisiern för svarei på min interpellaiion. Del var långl, och del sluiar med all handelsministern belönar all man från svensk sida är iniresserad av au yiierligare öka handeln med de socialistiska länderna.

Men även om svarei på min interpellaiion var omfaiiande, sä kan delsamma inie .sägas när del gäller omfängel av handeln mellan Sverige och SEV-länderna. Del är della som vi vid olika tillfällen har velat påvisa liksom vilka förutsättningar som måste uppfyllas, om man vill göra en nyorientering. Vid en jämförelse mellan Sverige och Finland i fråga om handeln med Polen kan Sverige redovisa siffror som är tämligen hyggliga, men detsamma gäller ju inle beträffande den lolala handeln med de socialisiiska länderna. Vid en sådan jämförelse kommer Finland eil par hästlängder före.

När del gäller min första fråga vill jag säga atl den ställdes sedan jag noga kontrollerat uppgifterna all polska order gått vår näsa förbi på grund av passiviiei och oiniresse. Handelsminisiern förnekar nu deua. I svarei framhålls all uieblivna order kan bero på flera saker. Däribland nämns en mera siriki polsk importpolilik, all man inie kunnai ena sig i konkrela affärslorhandlingar, osv.

Handelsminisiern läi närmasi indignerad över all jag har haft oförsynl-heien au misslänka all Sverige har missal några chanser. Nåja, misslanken är inte särskili uppseendeviickande, om man ser liiei bakåi i liden, dä del av poliliska skäl salies en handelspoliiisk ivängsiröja på vår handelspoliiik. Del spelei har ju mycket väl klarlagts av professor Gunnar Adler-Karlsson m. fl. Jag menar all det förflutna även kan ge näring ål misstankar i nuet.

Men det är naluriiglvis inie hisloria som jag vill diskutera nu. När det gäller handeln med Polen anser handelsministern all allt är bra och viftar bort den lidningsiniervju som jag anser vara så alarmerande, och delta gör han i ett sysselsättningsläge då Sverige har all anledning au tillvarata varje exportchans.

71

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen, m. m.

11

Frågan byggde ju inte på mina egna påståenden ulan på en intervju med den biiriidande polske handelsministern Stanislav Dlugosz i Norrskensflamman den 7 februari i år. Vid della tillfälle uttalade han sig på följande sätt:

"Handeln i bägge riktningarna mellan Polen och Sverige borde ha förutsättningar au ligga pä betydligt högre nivåer än vad som iir fallet idag.

Handeln med Sverige avviker i själva verket ganska markant i negaliv mening från vår handel med andra västliga indusirisialer.

Särskilt de tre senaste åren uppvisar en minskande trend.

Vad som inverkar menligt är alt Sverige håller fast vid vissa diskrediterande begränsningar och kvoteringtir som exempelvis Österrike och Finland har avskaffat. Med t. ex. Österrike ökade vår handel 1978 med tio procent, medan den alliså minskade betydligt med Sverige."

I intervjun presenterade den polske ministern uppgifter som visar au den svensk-polska handeln minskar. Från 1976 till 1978 sjönk den polska importen frän Sverige med 9 "i eller från 1 227 miljoner konvertibla zloty till 1 007 miljoner, medan den svenska importen från Polen sjönk med hela 23 ''> under motsvarande lid, från 852 miljoner konvertibla zloiy 1976 till 552 miljoner år 1978. Della är inle precis en gynnsam ulveckling.

1 svarei siiger handelsministern: "Vad beträffar järnmalm, specialstål och fartyg vet Alf Lövenborg lika väl som jag, all situationen för dessa branscher är sådan all man inte låter möjliga exporttillfällen gå sig ur händerna." Men så här säger den polske biträdande handelsministern i samma intervju:

"Ibland får man en känsla av all del svenska näringslivel inie är lika intresserat som handelskretsar i andra länder. Kanske är svenskarna för mätta? filosoferar Dlugosz, kanske har man tagit siesta i del svenska näringslivel?

Exportörer av järnmalm visar exempelvis stor aktiviiet visavi Polen. Polen har också sior import av stål trots utvecklingen av den egna stålindustrin. Vi skulle kunna importera mera av det svenska kvaliietssiålei, men del verkar inie som Sverige vill ställa upp i konkurrensen samtidigt som andra länder översvämmar oss med offerter. --

Vi kan visserligen i del fallet bete oss som en vacker kvinna som kan välja

partners- .Ty faktum är alt de mängder stål vi importerar borde vara av

intresse för vilket land som helst, också Sverige." Han fortsätter: "Polen har också röjt intresse av all importera fartyg från Sverige, men bl. a. italienare och fransmän har där visat betydligt slörre intresse. Exempelvis franska varv har tagit hem polska beställningar som representerar fem miljoner arbetstimmar av fartygsprodukter som också Sverige kan leverera.

Mellan 1974-76 förekom också viss dialog på lasibilssidan med Volvo. Vi diskuterade en ökning av den polska kolexporten, och det resonerades om elleveranser lill Sverige via kabel i Östersjön. Någon ulveckling av dessa planer har det emellertid inte blivit."

Del är rätt länga citat som jag här har läst, men jag lycker alt de är betydelsefulla i sammanhanget. Jag vill också tillägga att jag har försökt

kontrollera, om del iden här intervjun skulle röra sig om några felakiigheier, men sä är inie fallei. Det iir den bcsliinida uppfattning .som man har och .som man också har gen ullryck för.

Vad som alltså slår klart är all del här finns bedömningar som svär mol varandra. Handelsminisiern säger all man från svensk sida göralll som göras kan. På polsk sida har man dock en helt annan uppfatining.

Jag som inie har varit med i de inre cirklarna när avtal diskuterats kan naturligtvis inle stå här och tvärsäkert fastslå alt man på det ena eller del andra området har missal stora svenska order till Polen. Men jag har också en besiiimd känsla av all handelsminisiern inie så kalegoriskl som i svarei skall försöka spika fasiaii varje möjlighel har lagils lill vara. Den polske miiiisierns uppfaiining liksom handelns ulveckling visar ivänom all så icke iir fallei.

När del gäller inierpellaiionens andra del - frågan om vad som kan göras för all öka handeln mellan Sverige och SEV-liinderna-beiygar handelsministern sill iniresse för deua och upilyser om all förhandlingar om nya långsikliga handelsavtal med flera av de socialisiiska liinderna pågår. Men hur skall man kunna öka volymen'' Vilka nya grepp planeras'? I vilken omfaiining kan man öka de långfrisliga krediterna? Vilka åtgiirder kan vidtas föratt öka importen lill Sverige? Delta är ju några av nycklarna i sammanhanget.

Jag vill ställa frågan: Anser handelsministern att ett samarbetsavial mellan Sverige och SEV skulle kunna spela någon positiv roll i sammanhanget? Vårt grannland Finland har som bekant sluiil eu samarbeisavial med SEV.

I Handelskammariidningen nr 2, som kom ulden 14 februari i år, beskrivs SEV-länderna som "världens mesl dynamiska ekonomiska kraft". Vidare heler del: "SEV-länderna kan visa upp många framsieg. Siffror lalar sill tydliga språk: åren 1951-1977 uppgick den genomsnittliga årliga lillväxi-lakien lill 9,4 procent för SEV-länderna jämfört med världsgenomsniiiei på 6,3 proceni.

SEV-länderna svarar nu för mer än en iredjedel av världsprodukiionen inom verkstadsindustri och keniisk industri, 22 procent av världens elkraft, 29 proceni av siålel, 37 procent av handelsgödseln och 28 proceni av naturgasen."

Nog finns det, herr talman, myckel som talar för au våri land har allt iniresse av all öka handeln med dessa länder. I dei nummer av Handelskammariidningen som jag nyss citerade ur siiger en svensk direktör, vars företag just gjort lyckade affärer med Sovjet: "Skall man salsa pä Sovjet måste man också göra del helhjiiriat." Jag anser fortfarande all man från svensk sida inte satsar så helhjärtat som man borde. Del finns mer au göra.

Jag vill sluta med att siiilla yiierligare en fråga. När vi nu kommer lill riksdagen ligger regeringens energiproposilion i våra fack. Den har presenterats i tidningarna. Jag har självfallei inte hunnit studera den, nten all döma av tidningsreferaten är man inställd på alt satsa betydligt mera på kol. I så fall måsle viil Polen bli ticn naturliga handelspartnern. Iliir finns en uppenbar möjlighel au volymmiissigl öka handelsuib>ici med deua grannland inom en icke alltför avliigscn framtid.

Jag förmodar all della också är handelsminisierns åsiki. Del bör kunna

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen. m. m.

73

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen, m. m.

74

öppna nya möjligheler för både Sverige och Polen. Redan nu bör det f. ö. vara möjligl all öka kolimporlen från Polen. Nu liicker vi vän behov av sienkol i myckel ringa del från denna handelspartner, 15,5 '.',. Men från USA, som ligger så långl bona, lar vi 24,8 ','.. Nog bör den proportionen kunna ändras, om man vill öka handelsulbylel med Polen.

Handelsminisiern HÄDAR CARS:

Herr talman! Herr Lövenborg refererade lill energipropositionen och till den vikt som i denna fiisis vid ökad anviindning av kolci. Jag vill giirna siiga au det polska kolet i detta sammanhang lorvisso iir intressant Rir Sverige, självfallei då förutsatt au del kan levereras på sådana villkor au dci ekonomiskt iir av intresse lor Sverige att ta tletia kol från Polen. Över huvud lauci vill jag starkt untlerstryka att handeln alltid följer och iiven bör lolja de ekonomiskt biisia villkoren. Sjiil vfallct giillcr delta då både Polens import och vår import från Pt)lcn.

Något avial mellan Sverige och Sl:\ iir inte aktuellt.

Del iir naturligt au Polen vill öka sin export. Som jag sade i mitt interpellationssvar ställer vi oss också från svensk sida posiliva till en ökad import från Polen. Men vi har, som herr Lövenborg väl känner lill, vissa varuområden där vi med hänsyn till den svenska försörjningsberedskapen iakttar en restriktiv linje. I första hand måste vi av della skäl vara försiktiga med att öka importen frän andra länder av textilier och skor.

I övrigi välkomnar vi alltså en ökad polsk export till Sverige. Men förulsiiuningen iir nalurliglvis att varor som Polen vill sälja avyttras till priser och på leveransvillkor i övrigi som framslår som konkurrenskraftiga på den svenska marknaden och au del finns svenskar som är intresserade av aii köpa det som Polen tillverkar, lill de priser som Polen vill la ut för varorna.

Herr Lövenborg tog upp några speciella frågor. Beiriiflände fartygen v ill jag siiga all den frågan alltjiimt, enligl uppgifter som vi har fåll bekriifladc från Polen, i alli viisentligt iir öppen. Niir det giillcr jiirnmalni iir problcmei snarasi au man från polski håll har lagil upp vårl koniraki med Polen, som iir eu långiidskontrakt. och vill revidera de (ivcrenskomna villkoren under avials-periodcn. Det lycker vi inte bör ske, om del kan undvikas.

Slutligen lycker jag kanske au herr Lövenborg visaren viss naivitet niir han laren polsk statlig repre.scnianis uttalande som underlag loren påstående au de svenska förelagen skulle visa eu allilbr liiei iniresse. Den polske vice uirikeshandclsminisicrn f()reiriider iindå i dciia fall sitt lands imporiintrcs-scn. och han har en från hans s\npunkier naturlig och riktig ambition all försöka pressa de svenska förhandlingsbuden så myckel som möjligl. I lan gör det genom au siiga all svenskarna visaren litet intresse. Vad menar h.m då med det? Jo, lian menar all svenskarna prismässigt ligger för högt. Man si'iger egentligen med detta: Siink era pri.ser! Han hotar i sitt utlalande med att nian annars kommer att köpa från Italien och från de andra liinder soni herr Liivenborg rcreicrade lill. Under en pågående förhandling kan inle alla förhandlingspartner l'å uppmärksamhei i Sveriges riksdag lor sina intressen och önskemål. Det går i detta fall genom Alf Lihcnborgs förijiinsi. nicn jag

lycker atl han skall vara myckel försiktig när det gäller alt kriiisera svenska förelag på basis av motpartens förhandlingsbud.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Statsrådet Cars anser au mina frågor vittnar om en viss naivitet. Jag lycker inte alt det är mera naivt av mig all ställa dem än atl jag tar statsrådet Cars på allvar. Det handlar i båda fallen om auktoritativa talesmän för resp. länder. Statsrådet Cars lycker inle att ett avtal med SEV är akiuelli. Jag vill beklaga detta, eftersom det handlarom enjätielik marknad. Vid SEV-sessionen i juni 1978 faslslälldes de ekonomiska planerna fram lill 1990. Del handlar om program för all läcka behovet av bl. a. råvaror, maskiner, utrustning och avancerad teknologi. Enbart de tio medlemsländerna i Europa, Asien och Amerika har en befolkning på 430 miljoner människor. Bara omfattningen av denna marknad är mer än tillräcklig för all motivera maximala svenska ansträngningar i syfte all vårt land skall få lillriickligl fotfiisle där. Jag vill bara när del gäller skillnaderna i bedömningen på polskt och svenskt håll av orsakerna lill nedgången i handeln säga atl någon riklig klarhet inte har nätts. Jag lycker atl del vore på sin plats med en ordentlig Ulredning.

Jag har refererat de polska uppgifterna, och jag finner inie att de dementeras av handelsministerns inlägg. Visst kan man på ömse håll finna orsaker till all det är som del är. Vi vet au man i de socialistiska länderna, som här har påpekats, har en stark målsättning alt få balans i handelsutbytet, och det förefaller inte orimligt. Vi vet också all den svenska bundenheten lill traditionella marknader i väst är stor. All det krävs nya grepp för all Sverige skall kunna öka handeln med de socialistiska länderna slår helt klart. Del handlar om långfristiga krediier, men del handlar också om statens aktiva insatser för alt på andra plan styra handeln.

Jag anser alt detta är sä viktiga fakiorer all del inte bara kan få vara marknadskrafternas fria spel som avgör utvecklingen. Den måsle styras genom medvetna och långsiktiga åtgärder. Det handlar om arbetstillfällen, och det handlar också om att göra Sverige en smula mindre sårbart i dess handelspolitik. Nu utgörs ju en dominerande del av vårl handelsutbyte av handel med den krisdrabbade kapiialisiiska världen, och det gör oss ju oerhört sårbara. Del är elt iniresse för Sverige, det är etl iniresse för svensk arbetarklass all del sker en omorieniering av handeln i riktning mot socialismens länder.

Svaret vittnar om atl handelsministern ser möjligheter som ligger och väntar, men jag har svårt au skönja de nya genomgripande iniiialiv som skulle kunna förändra silualionen. Handelsminisiern refererar lill pågående förhandlingar om nya långfrisliga handelsavial med ifrågavarande länder. Där finns nalurliglvis plais för nylänkande och djärva iniiialiv för atl öka handelsvolymen. Jag hoppas all del tas sådana svenska initiativ, saniiidigi som jag nog vill deklarera au jag inte är överdrivet hoppfull. Men den som lever får se.

Överliiggningen var härmed slutad.

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Om handelsutbytet med Polen, m. m.

75

Nr 100                § 3 Föredrogs och hänvisades

Måndagen den     Proposiiioner

12 mars 1979       1978/79:82 till uibildningsutskotiet

_____________    1978/79:110 lagförslag 3 till skatleutskottet

i övrigt lill jordbruksutskottet 1978/79:113 lill utrikesulskotlet 1978/79:116 till trafikuiskoltel 1978/79:123 och 124 lill näringsutskollel 1978/79:126 punkterna 4 och 5 lill arbetsmarknadsulskoltel

i övrigt till näringsutskollel 1978/79:127 bil. 1 punkterna 2 och 4 lill näringsulskottei

bil. 3 lill trafikutskottet

bil. 4 lill uibildningsutskotiet

bil. 5 lill jordbruksutskottet

bil. 6 till näringsutskollel

i övrigi lill arbelsmarknadsulskoliel 1978/79:133 lill arbelsmarknadsulskoliel 1978/79:137 lill skaiieulskottel 1978/79:138 lill försvarsutskottet 1978/79:143 lill kulturutskottet 1978/79:144 lill utbildningsutskoitel 1978/79:145 lill näringsutskollel 1978/79:146 lill jordbruksutskottet 1978/79:153 till socialförsäkringsulskoltet

§ 4 Föredrogs och hänvisades Redogörelser och förslag 1978/79:16 lill utbildningsutskottet 1978/79:17 till finansutskouei 1978/79:18 lill ulbildningsuiskotlel

§ 5 Föredrogs men bordlades åter Konstilulionsulskottets betänkanden 1978/79:22 och 23 Skatieulskoliels betänkanden 1978/79:34-36 Justitieutskottets belänkande 1978/79:25 Lagutskottets betänkanden 1978/79:11-13 Kulturutskottets belänkande 1978/79:20 Trafikutskottets betänkande 1978/79:12 Civilulskottels betänkande 1978/79:20

§ 6 På hemställan av talmannen beslöt kammaren kl. 11.28 att ajournera sina förhandlingar till kl. 15.00, då bl. a. vissa proposiiioner och det lill dagens bordläggning anmälda utskotlsbetänkandet väntades föreligga.

§7 Kammarens förhandlingar återupptogs kl. 15.00.

§ 8 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1978/79:95 om den kommunala ekonomin

1978/79:99 om en ny trafikpolitik

1978/79:107 om avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus, m. m.

1978/79:114 med förslag till anslag till centralnämnden för fastighetsdala för budgetåret 1979/80

1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken

1978/79:118 om ändring i läkemedelsförordningen m. m.

1978/79:120 med förslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium

1978/79:121 om användningen av automatisk databehandling (ADB) i statsförvaltningen

1978/79:122 om vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet

1978/79:130 om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m. m.

1978/79:131 om ADB i arbetsförmedlingen m. m.

1978/79:135 om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m.

1978/79:139 om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.

1978/79:140 med förslag om allmän beredskapsbudget för budgetåret 1979/ 80

1978/79:142 om svensk rymdverksamhet

1978/79:147 om informations- och kulturutbytet med utlandet

1978/79:160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Anmälan av interpellation

§ 9 Anmäldes och bordlades Socialförsäkringsutskottets betänkande

1978/79:16 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag för budgetåret 1979/80 till studiestöd m. m.

§ 10 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 12 mars

1978/79:163 av Alf Lövenboig (apk) till socialministern om hälsorisken med dieseldrift:

Dieseldriften utgör i många fall en allvariig fara för människors liv och hälsa. Gruvarbetarna i malmfälten har under många år förten hård kamp mot dieseldriftens ohämmade användning. Del har kunnat påvisas ett oproportionerligt stort antal cancerfall bland underjordsarbetarna, som dagligen och

77

Nr 100

Måndagen den 12 mars 1979

Anmälan av interpellation

stundligen inandas dieselavgaser. Deras kamp har framtvingat vissa förbättringar av miljöskyddet, men fortfarande finns dieseldriften kvar med allt vad detta kan innebära på läng sikt.

Men del gäller inle bara gruvarbetarna. Krav på dieseldriftens avskaffande kommer nu också från hamnarbeiarna. Sedan början på 1960-lalet, då man började köra in dieseliruckarna i bålarna, har hamnarbeiarnas hälsa försämrats.

År 1975 gjorde Hamnarbetareförbundet en enkät bland sina fackföreningar i landet. 18 av dem svarade. I 17 fall klagade medlemmarna över astmaiiska besvär, 36 angav luftrörsbesvär, 15 magsår och 22 hjärtbesvär. Alla åberopade all de brukar få huvudvärk under arbetet när dieseltruckiir används.

Hamnarbeiarna har liksom gruvarbetarna skäl för sin oro. Dieselgasen består av sol, koloxid och en rad andra ämnen, varav benspyren 3 är det hälsofarligaste. Det har en klart cancerframkallande effekt, och försök på råttor har gett skrämmande resultat.

Förbränning av kolföreningar ger upphov till benspyren. Del finns i avgaserna från både bensin- och dieselmotorer. Vid en jämförelse mellan kondensat från cigarettrök och motoravgaser i vad gäller cancerframkallande förmåga visade sig moioravgaserna vara mer aktiva och ge upphov till flera tumörer. Det är känt atl fenoler, som också finns i dieselavgaser, försämrar lungfunktionen. Alla detaljer när det gäller dieselavgasernas verkningar är inie klariagda, men man vet atl effekten från små doser adderas efter hand, vilket medför all riskerna ständigt ökar. Det är den totala mängden människa får i sig som har betydelse. Exponeringstiden är så lång som 15-20 år, och följaktligen kan ingen i nuläget säga hur många som med tiden kommer all bli sjuka eller få sina liv förkortade.

Det finns ersättningar för dieseldrivna fordon. Hittills har dieseldriften kommit till ökad användning på grund av kortsynt lönsamhetstänkande. Men det är, från samhällets synpunkt, på längre sikt olönsamt att använda sig av metoder som förstör människors hälsa. Det skulle från arbetarnas synpunkt vara utmanande och grymt, om den kortsynta vinstaspekten tillåts väga tyngre än omsorgen om arbetarnas liv och hälsa. Dieselavgaserna är farliga, och åtgärder bör vidtas för att man så långt som möjligt skal I avstå från dieseldrift. Det gäller i all synnerhet i de svårvenlilerade speciella arbetsplatser som här är i fråga.

Mot bakgrund av det anförda hemställerjag om kammarens tillstånd alt lill socialminister Gabriel Romanus fä ställa följande frågor:

1.   Ämnar socialministern vidta några åtgärder för all snabbi få till stånden grundlig undersökning av dieselavgasernas effekter på människor som arbetar i särskilda miljöer?

2.   Ämnar socialministern vidta några ålgärder för atl så långt som möjligl eliminera dieseldriften i miljöer där det med skäl kan misslänkas att den är farlig för människors liv och hälsa?

78

§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 9 mars

1978/79:421 av Mats l/ellsrröm (s) till utrikesministern om regeringsåigiirder för all efterforska en i Buenos Aires försvunnen flicka:

En lemårig argentinsk flicka, Jorgelina Planas, är försvunnen i Buenos Aires setlan 1977. Inga spår av Hickan finns sedan del lilllalle då polisen grep hennes mor. Flickan var då lillsammans med modern. Flickans niirmasie anhörig, som är i frihet, är farmodern, som givils politisk asyl i Sverige. Hon harockså varit i kontakt med svenska UD, som haren ansvar au hjälpa lill att utröna flickans öde, eftersom farmodern nu iir bosall i vårt land. Mol denna bakgrund vill jag lill uirikesministern ställa frågan: Avser den svenska regeringen all genom ambassaden i Argeniina eller på annat siilt akiivi söka uiröna var den försvunna fcmåriga Hickan Jorgelina Planas kan finnas?

1978/79:422 av KJell-ölol Feldt (s) lill handelsministern om liimpligheten av vissa handelspolitiska avtal:

Enligt uppgift pågår f. n. förhandlingar mellan svenska regeringen och Hongkong om etl s. k. frivilligt exporibegränsningsavial för lekovaror. Förhandlingarna skulle sikia lill att uppnå en avtalstid på Ivå år, medan avtalen hittills varit ettåriga. Med hänvisning härtill vill jag fråga handelsministern: Anser handelsministern del lämpligt all genom handelspolitiska avtal föregripa riksdagens behandling av de handelspolitiska frågorna på tekoom-rädel. som aktualiseras i regeringens proposition om åtgärder för tekoindustrin''

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert