Riksdagens protokoll 1977/78:9 Måndagen den 17 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:9

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:9

Måndagen den 17 oktober

Kl.  15.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1977/78:12 lill konslitulionsutskotiei

§ 3 Föredrogs och bifölls inierpellationsframslällningarna  1977/78:45 och 46.

§ 4 Anmäldes och bordlades Proposition

1977/78:3 om avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m. m.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets belänkanden

1977/78:2 med anledning av motion om utdelningen av riksdagstryck

till ledamöter och ersättare 1977/78:3 med anledning av motion om valdagen som allmän flaggdag 1977/78:4 med anledning av motion om riksdagstryckets papperskvalitet 1977/78:5 med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken 1977/78:6 med anledning av motion om proportionella val lill statliga

nämnder m. m.

Skatteutskottets belänkanden

1977/78:1 med anledning av propositionen 1976/77:154 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien

1977/78:2 med anledning av motioner om vissa informationsfrågor rörande beskattningen m. m.

1977/78:3 med anledning av motion om kontrollen av inbetalning av mervärdeskatt

1977/78:4 med anledning av motion om differentierad hundskatt

1977/78:5 med anledning av motion om förenklade tullklareringsbestäm-melser för allmänflygel

1977/78:6 med anledning av motion om beskattningen av radhussam-fällighel

1977/78:7 med anledning av motion om ändrade beskattningsregler vid uthyrning av fastighet

1977/78:8 med anledning av motioner rörande villabeskatiningen

Nr 9

Måndagen det» 17 oktober 1977

107

Nr 9

Måndagen den 17 oktober 1977

Anmälan av interpellation

1977/78:9 med anledning av motioner angående vissa frågor rörande rea-

lisalionsvinslbeskallningen 1977/78:10 med anledning av motioner om översyn av bevissäkringslagen

Socialutskottets belänkanden

1977/78:2 med anledning av motion om sambandet mellan miljöfaktorer

och cancer 1977/78:3 med anledning av motion om socialstyrelsens rätlsläkarråd 1977/78:4 med anledning av motion om inrättande av idroltsmedicinska

serviceenheter och av medicinsk specialitet i idrollsmedicin

Jordbruksutskottets belänkanden

1977/78:1 med anledning av motioner om fiske, m. m.

1977/78:2 med anledning av motioner om jakt- och viltvård m. m.

§ 6 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 14 oktober

108

1977/78:47 av Carl Lidbom (s) till industriministern om behovet av kontroll över internationella investeringar:

Företagandels internationalisering är på gott och ont. För etl litet land som Sverige har efterkrigstidens alltmer specialiserade internationella arbetsfördelning haft många fördelar. Vi haren liten hemmamarknad. Våra företag har genom export och utlandsetablering fått möjligheter att bli konkurrenskraftiga. Konkurrensen utifrån har bidragit till att hålla nere priserna förde svenska konsumenterna. De utländska företagen har också kunskaper och teknologi som är intressanta för oss.

Samtidigt är problemen uppenbara. Förelag som har sin produktion spridd över många länder planerar liksom andra företag sin verksamhet med den egna vinsten för ögonen. De har stora möjligheter att utöva makt över människor och styra samhällsutvecklingen. De fattar beslut som ofta är oåtkomliga för poliiisk och facklig påverkan. Det är långt ifrån säkert att vad som är bra för kapitalägarna i elt multinationellt företag låter sig förena med nationella mål i de länder där företaget är verksamt. 1 del enskilda fallei är del inte sällan svårl au bedöma vilka effekter ett multinationellt företags beslul kan komma att få på t. ex. industristrukturen och sysselsättningen i berörda länder.

En återgång till äldre tiders protektionism och isolering är inte i Sveriges intresse. För vår egen skull kommer vi även i framtiden att få tillåla investeringar över gränserna. Men just därför är det så myckel mer an-

geläget att vi försöker få de internationella investeringarna och de multinationella företagens verksamhet under effektiv demokratisk kontroll. Det kräver både internationellt samarbete och åtgärder på det nationella planet. Den socialdemokratiska regeringen gav denna uppgift hög prioritet.

I del internationella samarbetet var Sverige pådrivande. Det gällde inte minst arbetet på en uppförandekod för multinationella företag i OECD och förberedelserna för en motsvarande kod i FN.

Behovet av kontroll över multinationella förelag var en viktig och ständigt aktuell fråga när den socialdemokratiska regeringen utformade sin närings-, regional- och sysselsättningspolitik. Den beaktades också i konsumentpolitiken och i arbetel på en demokratisering av beslutsprocessen i företagen.

Dessutom vidtogs under 1970-lalet en rad ålgärder som speciellt tog sikte på de multinationella företagen. Kontrollen över utländska etable-ringar utvidgades, och i valutalagstiftningen infördes bestämmelser som gjorde det möjligt all la hänsyn lill svenska regionalpolitiska och sysselsältningspolitiska intressen vid prövningen av direktinvesieringar utomlands. Insynen i de multinationella företagen förbättrades genom skärpta regler om koncernredovisning i den nya aktiebolagslagen.

En utredning under landshövding Eckerberg fick i uppgift alt utreda frågan om en heltäckande koncessionslagsliftning för utländska företag i Sverige. I finansdepartementet påbörjades undersökningar i syfte att effektivisera beskatlningen av multinationella företag. Också i andra utredningssammanhang var problemen med internationellt företagande föremål för särskild uppmärksamhet.

Efter regeringsskiftet har bilden så småningom förändrats. Det är i dag oklart vilken målsättning den borgerliga regeringen har när det gäller kontrollen av internationella investeringar och multinationella förelag.

Del utredningsarbete som pågick vid regeringsskiftet förefaller att ha avsomnat eller kört fasl. Från arbetet med beskattningsfrågorna har intet avhörts. Den Eckerbergska utredningen var vid liden för valet förra året så gott som färdig med sitt arbele. Sedan utredningens sammansättning ändrats har tidigare fattade beslul rivits upp. Nu lär del inte längre vara möjligt alt samla en majoritet i utredningen bakom elt användbart förslag, och del är ovisst när ett betänkande kan vara atl vänta.

De viktigaste initiativen från den borgerliga regeringen består i två nya utredningar. Den ena av dem, som rör de samhällsekonomiska effekterna av internationella investeringar, är i och för sig behövlig och välkommen. Direktiven innehåller emellertid ingen indikation om regeringens viljeinriktning.

Den andra utredningen gäller valularegleringen. Dess arbete tycks vara inriktat på all avveckla och avrusta. Enligl direktiven skall kommittén pröva bl. a. "huruvida lagstiftningens giltighet kan begränsas lill krigsförhållanden eller därmed jämförliga extraordinära krissituationer". Beträffande direktinvesteringar sägs alt kommittén skall undersöka möj-

Nr 9

Måndagen den 17 oktober 1977

Anmälan av interpellation

109

Nr 9

Måndagen den 17 oktober 1977

Anmälan av interpellation

ligheterna att ersätta prövningen av enskilda fall med generella tillstånd för vederbörande företags utlandsverksamhet. Även i fråga om värde-, pappershandel över gränserna - bl. a. nyemissioner utomlands - är det klart uttalade syftet att avveckla restriktioner.

Det är möjligt att en del dröjsmål och underlåtenhetssynder från den borgeriiga regeringens sida beror på ovana och tafallhet. Formuleringar i utredningsdirektiv kan ha blivit mer tillspetsade än vad som egentligen varit avsikten. Ett motsägelsefullt agerande kan ha sin grund i motsättningar inom regeringen. Men det är också möjligl att en medveten kursomläggning har beslutats av regeringen utan alt detta öppet redovisats inför offentligheten.

Riksdagen bör nu få besked om var regeringen står. Jag får därför hemställa atl industriministern, som inom regeringen har samordningsansvaret för de frågor jag här har berört, lämnar en redogörelse för regeringens syn på behovet av kontroll över internationella investeringar och multinationella företag.

Dessutom vill jag till industriministern ställa följande fråga:

När tänker regeringen lägga fram förslag om koncessionslagstiftning beträffande utländska företag och deras verksamhet i Sverige?

110

§ 7 Kammaren åtskildes kl.  15.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert