Riksdagens protokoll 1977/78:79 Tisdagen den 14 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:79

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:79

Tisdagen den 14 februari

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 6 innevarande månad.

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om tidpunkt för förordnande av generaldirektör i skolöverstyrelsen

§ 2 Om tidpunkt för förordnande av generaldirektör i skolöverstyrelsen

Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet för alt besvara Bertil Zachrissons (s) den 31 januari anmälda fråga, 1977/78:267, till utbildningsministern, och anförde:

Herr talman! Bertil Zachrisson har frågat utbildningsminislem när regeringen avser alt förordna generaldirektör i skolöverstyrelsen och vilken orsaken till det stora dröjsmålet är. Eftersom ärendefördelningen i utbildningsdepartementet är oförändrad från tidigare regering besvaras frågan av mig.

Frågan om ny generaldirektör för skolöverstyrelsen bereds f n. inom regeringskansliet. Beslut kommer att fattas när beredningen avslutats.

Tillförordnade överdirektören fungerar under liden som verkschef

Alt gå in på orsakerna till lidsutdräklen skulle innebära en redovisning av vilka sonderingar som gjorts och resultatet av dessa. En sådan redovisning kan jag av begripliga skäl inte lämna riksdagen.

BERTIL ZACHRISSON (s):

Herr talman! Jag ber all få lacka statsrådet Mogård för det ganska talande svaret.

Frågan ställdes till utbildningsministern i hans egenskap av departementschef med övergripande ansvar för utbildningsdepartementets administrativa effektivitet, men också med tanke på hans delansvar inom regeringen för skolöverstyrelsens verksamhetsområde. Jag gjorde det också därför att fru Mogård gett intryck av all inte inse allvaret i den senfärdighet regeringen har visat i det här utnämningsärendet. Den lätt insinuanta tonen i svaret på min fråga bekräftar f ö. del intrycket.

Vi för nästan varje dag i massmedia exempel på hur regeringen på grund av inre slitningar förhalar ärenden samt brister i beslutsförmåga. Energipolitiken och bostadspolitiken är kanske de sorgligaste exemplen på regeringsmaktens förfall. Men, hert talman, i de fallen finns det ändå en förklaring i de svåra politiska meningsmotsättningarna mellan regeringspartierna. När däremot på mer än tre månader regeringen inte kan samla sig till beslut om en ny generaldirektör i skolöverstyrelsen, visar det att beslutsångesten också präglar de mera exekutiva delarna av regeringens arbete.

Fru Mogård vet att del på utbildningsområdet pågår en omfattande och

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om tidpunkt för förordnande av generaldirektör i skolöverstyrelsen

väsentlig reformverksamhet på både gmndskolans och vuxenutbildningens avsnitt. Inte minst viktig är den pågående läroplansöversynen. Fru Mogård kan inte vara ovetande om alt man bland personalen på skolöverstyrelsen är irtilerad och förvånad över vad man uppfattar som nonchalans och bristande nit från regeringens sida när det gäller alt förse skolöverstyrelsen med en ny permanent ledning. Snart sagt varje vecka berättas i skolöverstyrelsens pressöversikter och i andra meddelanden alt fru Mogård i nästa vecka räknar med att regeringen skall utse en ny generaldirektör, men fm Mogård gäckar dem ständigt. Naturiigtvis gör de som i väntan på en ny generaldirektör tillfälligt har förordnats på olika tjänster ett bra jobb. I vissa fall måste de t. o. m. ulföra dubbelarbete. Men de extra arbetsinsatser som de tvingas la på sig lönas illa genom regeringens långrolning i detta ärende. Även i lärarkretsar och skolkrelsar i övrigt är förvåningen stor.

Jag vill alltså uppmana fm Mogård alt inte längre förhala del här ärendet. Den som skall gå in i tjänsten som generaldirektör har redan orsakals ett ganska svårt handikapp genom lafallhelen i beslutsfattandet. Försvaga inte vederbörandes ställning än mer genom ett ytteriigare förhalande av ärendet! Dröjsmålet är från sakliga synpunkter utomordentligt svårt att förslå, såvida ni inte avser- och del vill jag fråga om ni gör - att utnyttja del här tillfället att vidta organisatoriska förändringar i skolöverstyrelsen, så alt detta är orsaken till att ärendet förhalas. I så fall skulle jag vilja ha besked på den punkten.

Del finns synneriigen starka skäl att snabbt komma till beslut i ärendet, och jag vill därför upprepa min fråga om inte riksdagen kan få vägledning om när beslut kommer all fattas. Kan del väntas ett besked i den här veckan, i nästa vecka, om en månad, eller när kommer besked?

Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr talman! Som jag redan i mitt svar sagt kan och bör jag inte gå in i en öppen diskussion av den fråga Bertil Zachrisson tagit upp. Jag är övertygad om att alla utom Bertil Zachrisson begriper del. Jag vill alltså inte gå in på de beskyllningar som Bertil Zachrisson riktar mot mig.

Min enda kommentar till vad Bertil Zachrisson nu sagt - som jag närmast skulle vilja betrakta som ett lynnesutbrolt - är att jag är utomordentligt förvånad över att ett fömtvarande statsråd uppenbariigen betraktar diverse massmediespekulationer som en sanningskälla. Del är ju inte ens så att massmedia kunnat återge uttalanden från ansvarigt håll.

Jag är inte underkunnig om all de viktiga arbetsuppgifter som Bertil Zachrisson nämner i sin fråga på något sätt försenals på gmnd av att generaldirektör ej utsetts. Verket leds, som jag sade, t. v. av tillförordnade överdirektören.

BERTIL ZACHRISSON (s):

Hert talman! Jag kan tänka mig åtminstone tre skäl till att fru Mogård trots mer än tre månaders betänketid står här i riksdagen totalt tomhänt när hon skall försöka svara på min fråga.

Ett är att fm Mogård är så osäker om vem hon skall förorda som generaldirektör att hon ännu inte efter tre månader förmått föreslå regeringen någon kandidat. Men jag tror faktiskt bättre än så om fru Mogård.

Ett annat är alt regeringen redan har tillfrågat en rad personer som har avböjt. I så fall råder del en påtaglig föriroendekris mellan regeringen och en rad berörda kandidater.

Ett tredje skäl - efter vad vi vet om regeringens arbetssätt i övrigt kanske det mest troliga - är att det råder djup oenighet i regeringen om vem som skäll utnämnas.

I båda dessa senare fall innebär ju dröjsmålet att den som så småningom blir utnämnd för böria sitt vikliga arbete med det handikapp del innebär alt antingen vara den siste i en lång rad av tillfrågade eller sakna förtroende hos vissa gmpper i regeringen.

Men, herr talman, det är inte mera egendomligt att vi frågar fru Mogård om det här ärendet i riksdagen än att det har föranlett ledamöter av konstitutionsutskottet all anhängiggöra frågan i utskottet. Eftersom jag inte väntar mig att en fortsalt debatt här skall ge ytteriigare besked i frågan låter jag mig nöja med all jag nu vet att 4<onstilutionsulskotlet kommer att göra regeringens handläggning av frågan till föremål för utskottets prövning.

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om försöks\'erk-samhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

Statsrådet BRITT MOGÅRD erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara

dels Bonnie Bernströms (fp) den 2 februari anmälda fråga, 1977/78:276,

dels Lena Hjelm-Walléns (s) och Doris Hdviks (s) den 9 februari anmälda frågor, 1977/78:290 och 292, och anförde:

Hert talman! Bonnie Bemström har frågat mig vilken inställning jag härtill begäran från inlagningsnämnderna och länsskolnämnden i Örebro län om alt få bedriva försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan. Lena Hjelm-Wallén har frågat mig vilka skäl som ligger bakom regeringens beslut alt inte medge försöksverksamhet i Örebro län med betygsfri intagning till gymnasieskolan. Doris Håvik har frågat vad som ligger bakom regeringens ovilja att gå med på försöksverksamhet där andra urvalsinslmmenl än traditionella betyg ger rätt till intagning till gymnasieskolan. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Regeringen avslog den 9 februari 1978 framställningen från intagnings-nämndema och länsskolnämnden i Örebro och erinrade därvid om att betänkandet från 1973 års betygsulredning f n. befinner sig på remiss.

Regeringens beslut har sålunda fattats på formella gmnder och innebär inte något ställningstagande i sakfrågan. Försöksverksamhet med det angivna syftet avvisas inte generellt. Om t. ex. gymnasieutredningen skulle finna det

Nr 79                 angeläget att inom ramen för sitt långsiktiga arbete med gymnasieskolefrå-

Tisdagen den      gorna starta försöksverksamhet av detta slag, kommer en eventuell fram-

14 februari 1978       ställning härom all upptas till positiv prövning.

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret. Det är inte alllid som kammarens ledamöter får tillfälle att läsa statsrådens svar på sina frågor ftera dagar i förväg. Redan i torsdags kunde jag se Britt Mogårds svar i lidningama.

Åtskilliga har otåligt vänlat på besked från skolministern i denna fråga. Del är tämligen länge sedan SÖ gav sitt bifall till Örebros begäran om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan. Ett besked från Britt Mogård borde ha kommit långt tidigare.

Jag är kritisk till den sena handläggningen av frågan men däremot inte alls så kritisk till innehållet i svaret som elevorganisationerna och andra som bildar opinion mot betygen är.

Britt Mogård har ju faktiskt ställt sig bakom en försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan, även om begäran är avslagen i nuvarande form. I det pressmeddelande och i det svar som Britt Mogård slår för finns en viktig formulering om att frågan skall tas upp till positiv behandling, om gymnasieutredningen vill bedriva en försöksverksamhet. Delta betyderatt Britt Mogård nu på allvar har börjat lyssna på den intensiva kampanj och debatt som elevorganisationerna och ungdomsförbunden - med undanlag av statsrådets eget - bedriver mot betygen. Jag ser detta som ett viktigt framsteg i arbetet för en solidarisk skola.

Det gläder mig att statsrådet ser det värdefulla i en försöksverksamhet på delta område. Den kan ge myckel viktiga erfarenheter som slutligen kan övertyga alla om att det inte bara finns ideologiska motiv ulan också en rad praktiska skäl mot intagning till gymnasieskolan med betygen som urvalsinslmmenl. Örebro har ju i sin framställan bl. a. anfört de senare skälen för en försöksverksamhet.

LENA HJELM-WALLÉN (s):

Herr talman! Också jag vill tacka för svaret, som dock inte kan betraktas som något under av klarhet.

Å ena sidan meddelas det att ansökan om all få bedriva försöksverksamhet med betygsfri intagning icke beviljats. Å andra sidan vill regeringen inte alt detta skall uppfattas som ett avslag. Det sägs all belslutel är av formell art. Jag vore tacksam om Britt Mogård ville utveckla det något. Under tidigare regeringar har det nämligen varit så all regeringen vid sina beslutssammanträden just fattat formella beslut. Jag förstår att del har införts en ny ordning nu, och jag undrar vari den beslår.

I sitt yttrande över framställningen från Örebro framhåller SÖ att del är "angeläget med ett konslmklivt utvecklingsarbete kring de frågor som tas upp i framställningen."

Del hade alltså varit naluriigl att behandla frågan om försök med betygsfri

intagning som ett led i processen att förändra betygssystemet. Men så okomplicerade ställningstaganden är inte att förvänta från denna regering. Man krånglar till det, förhalar och försöker därmed stoppa angelägna försök.

Det sägs vidare i svaret alt avslaget inte är generellt avvisande. Det är också myckel underiigt. Skall det uppfattas så att andra länsskolnämnder och inlagningsnämnder är välkomna att ansöka om tillstånd att bedriva försöksverksamhet med betygsfri intagning men att regeringen säger nej just i fråga om Örebro län, där man har lagt ned så mycket arbete på att förbereda försöksverksamhet?

Kan Britt Mogård förklara vad regeringen har emot den föreslagna försöksverksamheten just i Örebro län?

Jag vill vidare kommentera att regeringen med sitt beslut tycks mena att del skall finnas en central huvudman, t. ex. en utredning, för försöksverksamhet på lokal eller regional nivå. Om det är så, har regeringen verkligen centraliserat försöksverksamheten och lagt en stark hämsko på lokal skolutveckling. Argumenten som regeringen för fram mot försöksverksamheten i Örebro är helt ohållbara. Det vore då rejälare att direkt säga ifrån att regeringen inte vill ha försöksverksamheten. Jag kräver inte att regeringen skall offentliggöra de verkliga argumenten. Alla förslår ju ändå vad del handlar om; del är att betygsivrarna vill hindra att de fråntas argumentet att betygen måste vara kvar för alt ett urval skall kunna göras till gymnasieskolan.

Jag tror dock inte all det sista ordet är sagt i den här frågan, inte ens beträffande försöksverksamheten. Regeringen känner tydligen inte den pondus med vilken de här frågorna drivs i Örebro. Anhängarna av ett skolarbete som inte omgärdas med betyg blir fler och fier. Det är en opinion som jag hoppas att också landets konservativa skolminister skall fö möta på många ställen - och därmed inte kunna nonchalera den.

Nr 79

Tisdagen den 14 febmari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag beklagar all intagningsnämnderna och länsskolnämnden i Örebro får känna sig besvikna över detta svar.

Skolans mål måste alltid vara föremål för debatt, och skolans verksamhet måste anpassas efter samhällets förändringar. Skolan måste också ha till uppgift alt vara pådrivande och all vara ett medel att främja en utveckling av samhället efter riktlinjer som det råder politisk enighet om. Skolan skall stå i samhällets tjänst och handla på samhällets uppdrag. De generella målen för skolan är långtgående: skolan skall inte bara ge kunskaper, ulan den har också som ett annat viktigt mål att eleverna skall utvecklas till harmoniska och ansvarskännande medborgare.

Skolan är resurskrävande och bör därför vara ett effektivt instrument för att utveckla vårt samhälle. En utvärdering av skolans verksamhet är således angelägen från samhällets synpunkt. Vid en sådan utvärdering är samhället inte intresserat av bedömningarna av den enskilde individen, utan del är

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

gmppen som står i centrum. Man vill veta i vilken utsträckning skolan lyckats med att ge en grundläggande utbildning som innefattar kunskaper och färdigheter, vanor, attityder och värderingar av betydelse för personlig utveckling och för samhället. Man vill veta om skolan lyckats skapa arbetsglädje och sludieintresse samt om skolan med framgång verkat för tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna. Betyg som endast mäter kunskaper och färdigheter är dåliga inslmment vid en utvärdering av huruvida skolan lyckats eller inte. Betyg verkar i dag som ett hinder för att stimulera eleverna att samarbeta, hjälpa varandra och ta hänsyn till varandra. Vidare kommer viktig information om eleverna som kan vara av värde vid fortsatt utbildning inte fram genom betygen, och i åtskilliga utbildningar är det andra kvalifikationer än kunskaper i skolans ämnen som är viktiga, eller kanske viktigare, för att eleverna skall kunna lyckas.

Det är självklart att jag vill föra fram dessa synpunkter såsom tillhörande majoritetsförslaget i betygsutredningen. Folkpartiets och centerpartiets representanter i denna utredning reserverade sig ju till förmån för betyg i grundskolan, främst med hänvisning till svårigheterna att hitta en annan form av urvalsgrund för fortsatt utbildning. Örebroprojektet skulle kunna ge svar på den frågan. Är det kanske vad den moderate ledamoten i utredningen säger som ligger till grund för resonemanget? Han säger följande: "En korrekt information kan bara ges genom betyg. I en betygslös skola ligger det nära till hands att informationen blir suddig och kunskapskraven skjuts i bakgrunden." Har man redan tagit ställning?

Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Hert talman! Lena Hjelm-Wallén, Bonnie Bernström och Doris Håvik får inte i mitt svar inlolka någonting som inte står där. Ingen ansvarig politiker kan enligt min mening invända mot försöksverksamhet av olika slag. Med det här beskedet har inte regeringens slutliga ställningstagande till betygssystemet föregripits. Det kan inte föregripas, eftersom remisstidens utgång först måste avvaktas, om man skall ha någon respekt för remissinstanserna.

Framställningen har mbricerats "Angående betygsfri intagning till gymnasieskolan". Men betygsfriheten utgör endast en del av en försöksverksamhet som anges skola omfatta ändringar i dimensioneringen, utbildningsgången, läroplanemas innehåll samt en intensifierad yrkesvägledning. SÖ har inte, som frågeslällarna föreställer sig, föreslagit bifall till framställningen, ulan har i stället i sitt yttrande påpekat följande:

"Det är---- nödvändigt alt en noggrann analys och planering      görs

före en eventuell försöksverksamhet. Därvid bör också de ekonomiska konsekvenserna utvecklas. Projektet måste självfallet bedömas i samband med SÖ:s åriiga priorileringsarbele gällande olika utvecklingsprojekt,"

Vidare säger man alt framtagandet av projektplanen, vilket alltså ännu inte är gjort, bör göras i samverkan med skolöverstyrelsen.

Regeringen haravslagit framställningen, men eftersom frågan i massmedia angetls gälla endast betygsfri intagning har regeringen uttryckligen sagt att

man inte är avogt inställd mot försöksverksamhet med betyg eller försöksverksamhet utan betyg. Regeringen har emellertid inte funnit det lämpligt att under pågående remisslid för betygsutredningens förslag bifalla framställningen.

Av vad jag här sagt framgår att förslaget, även om det hade kommit tidigare eller senare, skulle ha avslagits av formella skäl: det var inte tillräckligt genomarbetat, som skolöverstyrelsen påpekat.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Hert talman! Även om statsrådet Mogård säger att frågeslällarna i den här debatten inte för tolka in något annat än vad som slår i det svar som delals ut hindrar inte detta oss från all dra vissa slutsatser, och jag kan inte annat än konstatera all det här finns en myckel intressant öppning för dem som arbetar för en betygsfri skola. Jag kan därför inte hålla med Lena Hjelm-Wallén när hon säger all del vore rejälare om regeringen sade nej till försöksverksamheten över huvud taget. Statsrådet Mogårds svar innebär en chans för dem som arbetar för en betygsfri skola, Statsrådet har också klargjort att regeringen är intresserad av alt vela hur en sådan här verksamhet kommer att kunna fungera i praktiken.

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

LENA HJELM-WALLÉN (s):

Herr talman! Om regeringen funnit alt förslaget inte var tillräckligt genomarbetat, så hade man kunnat be förslagsställarna alt överarbeta det ytteriigare. Regeringen hade således för den skull inte behövt avslå ansökan.

Fm Mogård skyler sig bakom del förhållandel att betygsulredningen just nu remissbehandlas. Då måste jag påpeka alt del inte alls är ovanligt att del till regeringen kommer in ansökningar om försöksverksamhet också efter det att en utredning har avslutat sill arbete och betänkandet är ute på remiss. Debatten om ulredningsförslagen väcker ofta ett intresse för alt starta en försöksverksamhet, och det är enligt min mening positivt och bör uppmuntras. Av det skälet medgav den socialdemokratiska regeringen våren 1975 försöksverksamhet med fri resursanvändning enligt SIA-utredningens förslag i ett stort antal kommuner, trots att SIA-utredningen då, liksom nu är fallet med betygsulredningen, var ute på remiss.

Del handlar alltså inte alls om formalia, som fru Mogård försöker göra gällande, utan det handlar om politisk vilja och om att våga.

Britt Mogård hänvisar vidare till gymnasieutredningen. Jag tycker att det är litet långsökt och tafatt att göra det. Som ledamot i utredningen kommer jag emellertid alt, när frågan tas upp där, verka för att en försöksverksamhet kommer till stånd i Örebro. Jag tycker nämligen alt Örebroförsöket är väsentligt för hela betygsdebatten. Men resultatet av försöksverksamheten skulle ju användas i betygsdebatten och inför ställningstagandet till betygsfrågorna, inte i första hand i gymnasieulredningens arbete.

11

Nr 79

Tisdagen den 14 febmari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Om regeringen nu under pågående remissarbete är så angelägen om alt inte utåt markera att man redan haren färdig ståndpunkt i betygsfrågan, så är det ganska anmärkningsvärt-jag tror alt fru Mogård delar min uppfattning om det - att man på mycket hög nivå inom regeringen i olika sammanhang presenterat var man står i den frågan.

Jag tycker också alt det - med tanke på alt utredningen inte var enhällig trots att det i direktiven stod att den borde finna en ståndpunkt om vilken största möjliga enighet kunde vinnas - borde vara besvärligt att ha tre olika ståndpunkter. Vi vet alt man från moderat håll ansåg att man borde behålla den belygssitualion som råder i dag. Jag undrar om det inte är väldigt svårt för fru Mogård, som tidigare har slutit upp kring den uppfattningen, att komma fram till något annat än att lägga locket på, att det skall vara tyst för att oenigheten inte heller i denna fråga skall framträda så markant som den gör i många andra sammanhang.

Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr talman! Jag utgår ifrån att när Doris Håvik talar om oenigheten i betygsutredningen, så har hon väl själv bidragit till den.

Jag vill gärna litet ytterligare kommentera det här projektet, som inte enbart handlar om betygsfri intagning. Jag undrar om frågeslällarna egentligen känner till del.

Det som finns med i framställningen är bl. a. försöksverksamhet med intensifierad studie i yrkesorientering inkl. utökad pryoverksamhel. SÖ påpekar att sådan försöksverksamhet redan pågår i vissa kommuner i Örebro län och att SÖ har bemyndigande att medge utökad försöksverksamhet. SÖ menar vidare att om SÖ för bemyndigande att bedriva försöksverksamhet med tvåårig social service- och barnomsorgslinje kan sådan försöksverksamhet medges i Örebro län. I budgetpropositionen har jag meddelat att jag anser att en begränsad försöksverksamhet bör komma till stånd. Jag tror inte att ens den socialdemokratiska regeringen struntade i alla formaliteter. Där SÖ hr bemyndigande är det faktiskt SÖ som skall besluta. Det är möjligen litet pinsamt att länsskolnämnden i Örebro län inte har upptäckt detta. I övrigt kan förslagsställarna antingen lyda SÖ:s råd att snarast utarbeta en projektplan i samverkan med SÖ eller, som jag har sagt i mitt svar, försöka intressera gymnasieulredningen, i vilken Lena Hjelm-Wallén ju är ledamot, att medverka till en sådan försöksverksamhet.

Slutligen vill jag gärna understryka alt jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att ett konstruktivt utvecklingsarbete kring de frågorsom tas upp i framställningen är angeläget.

LENA HJELM-WALLÉN (s):

Hert talman! Britt Mogård försöker nu vidga debatten så pass mycket att den inte handlar om just det som regeringen skulle fatta beslut om i det här ärendet,den betygsfria intagningen. Alt SÖ har bemyndigande att fatta beslut om andra ting och att man redan i Örebro län har annain försöksverksamhet är

mycket positivt i och för sig, men det är inte det som denna diskussion gäller.

Jag förstår alt belygsfrågan är en hel potatis för regeringen, med så många motstridiga viljor som det finns inom de borgeriiga partierna - här bevisat genom Bonnie Bernströms deltagande i debatten. Jag förstår att skolministern har det besvärligt, men jag menar att man gått för långt i tassandet kring den heta gröten när man inte ens vågar medge försöksverksamhet med betygsfrihel. På det här viset undandrar regeringen betygsdebatten värdefulla erfarenheter när det gäller möjligheterna att genom allt det som fru Mogård räknade upp- förändrad arbetslivsorientering, förbättrad studie- och yrkesvägledning samt en mer rörlig gymnasieskolorganisation - ta in elever i gymnasieskolan på grund av deras intressen och fallenhet i stället för på grund av deras betyg.

Men det är regeringens konservativa röst som talar.

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Ja, fru Mogård, jag harbidragit till oenigheten i betygsutredningen. Vi har lyssnat på de människor som är vår framlid, som går i skolan och väl vet hur skolan fungerar i dag. Och vi häröver huvud taget lyssnat på den debatt som förs i samhället och sett att betygen långt ifrån har den betydelse som de vill göra gällande som menar att betygen behövs för att vara ett urvalsinstrument vid intagning till gymnasieskolan. Det är endast i få fall som betygen fyller det behovet.

Att frågan är kontroversiell visar väl inte minst det faktum att regeringen den 2 februari hade frågan uppe på dagordningen men att den då lyftes undan. Var det enbart av tidsskäl som det skedde? Var det så jobbigt att fatta beslut den 2 febmari alt man fick skjuta på ärendet till regeringsmötet den 9 februari?

Jag är ganska övertygad om att man hyser en viss oro. Folkpartiets ungdomsförbund och centerns ungdomsförbund ställer sig ju också bakom en betygsfri skola. Man är kanske i konservativa kretsar orolig för att denna försöksverksamhet skulle ha fallit så väl ut att man hade fött omvärdera sin grundinställning.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Eftersom Lena Hjelm-Wallén tar mig som exempel på oenighet i regeringen vill jag bara upplysa om att jag sitter i riksdagen och inte i regeringen. Om regeringen är oenig i denna fråga spelar ingen roll just nu. Nu pågår nämligen ett remissarbete, och det är sedan regeringens sak att lägga fram ett enigt förslag till kammaren som är baserat på remissinstansernas synpunkter och den allmänna uppfattning som finns.

Det kan vara bra för statsrådet Mogård att komma ihåg i det här sammanhanget, att det står i regeringsdeklarationen från 1976 att man skall driva en politik i folkfiertalets intresse - och folkfiertalets intresse i det här fallet är en betygsfri skola.

13

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan

Statsrådet BRITT MOGÅRD:

Herr talman! Jag finner det alltid kolossalt roande att få reda på var folkfiertalet befinner sig i olika frågor-somliga kan uttala sig med fantastisk tvärsäkerhet om det.

Enighet enligt Doris Håviks tolkning är alltså att man följer socialdemokratisk uppfattning! Då kan man fråga sig varför betygsutredningen inte startade någon försöksverksamhet med betygsfri skola. Var det möjligen så alt Doris Håvik som ledamot där fruktade alt resultatet skulle gå emot den socialdemokratiska uppfattningen?

Sedan, Lena Hjelm-Wallén: Framställningen är riktad till regeringen. Ärendet handlar inte om betygsfri intagning utan om ett projekt med många delar. Bland alt-satserna i framställningen finns inte betygsfri intagning. Har Lena Hjelm-Wallén över huvud taget läst framställningen?

DORIS HÅVIK (s):

Hert talman! Nej, fru Mogård, jag hyste inte alls den rädslan. Men fm Mogård, som varit med och drivit på, vet mycket väl hur angelägel det är att fö ett nytt betygssystem. Vi ville inte gå emofdem som hastade på i utredningen för att man skulle kunna lägga fram ett förslag så fort som möjligt.

Det är ändå egendomligt - och det tror jag alt man beklagar från regeringshåll i dag - att man glömde den utredningen och inte ändrade majoritetsförhållandena där, som man gjorde i så många andra utredningar. Om så blivit fallet hade vi väl fått slå här och företräda ett minoritetsförslag. Nu är förhållandena sådana de är, och jag beklagar fortfarande fru Mogårds ställningstagande och undrar vad som ligger bakom. Är del rädsla för alt del skall komma fram något positivt ur Örebroprojektet från utredningsmajoritetens synpunkt, men negativt från minoritetens och statsrådet Mogårds synpunkt?

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag vet inte om jag hörde rätt, men helt plötsligt verkar del som om statsrådet vill springa ifrån fakta. Det var ju ändå detta försöksverksamheten i Örebro handlade om - hur man skall klara en betygsfri intagning till gymnasieskolan. Om Britt Mogård har ändrat uppfattning när del gäller ansökans innehåll ber jag att fö erinra om det svar hon här har lämnat, där det anges att regeringen ställt sig positiv till en försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan.

14

LENA HJELM-WALLÉN (s):

Herr talman! Jag tycker alt Briu Mogård krånglar till det hela alldeles onödigt. Vad är del som har stått i pressmeddelandet, vad är det fru Mogård har sagt i dag och vad är det vi diskuterar? Jo, den betygsfria intagningen. Nu säger Britt Mogård plötsligt all försöket i Örebro inte handlar om den. Det finns mycket underliga missuppfattningar här.

Det är ju på det viset att man i Örebroprojektet, mycket ambitiöst, tänker arbeta med fördjupad yrkesvägledning och praktisk arbelslivsorienlering.

man önskar tidigarelägga valet till gymnasieskolan och man önskar dessutom införa en betygsfri intagning. Det är hela projektet, och det enda som är kontroversiellt är just den betygsfria intagningen. Det är den regeringen har sagt nej till och det är den debatten i dag gäller, fru Mogård.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Meddelande om interpellationssvar

1977/78:125 om skattebestämmelserna for vissa anställda i,flygföretag

Budgetministern INGEMAR MUNDEBO:

Herr talman! Jag vill meddela att interpellalionen 125 av Knut Wacht-meister, om skaltebestämmelserna för vissa anställda i flygföretag, med hänsyn till Nordiska rådets session i Oslo och sammanträdesfri vecka i riksdagen inte kommer att kunna besvaras inom den föreskrivna tiden.

Jag avser att besvara interpellalionen den 3 mars.

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Meddelande om interpellationssvar

Om beräkningen av avdraget för vissa bilkostnader vid 1979 års inkomsttaxering

§ 5 Om beräkningen av avdraget för vissa bilkostnader vid 1979 års inkomsttaxering

Budgetministern INGEMAR MUNDEBO erhöll ordet för att besvara tredje vice talmannen Karl Erik Erikssons (fp) den 2 februari anmälda fråga, 1977/78:278, och anförde:

Hert talman! Karl Erik Eriksson har frågat mig om jag kommer att medverka till att hänsyn tas till en höjning av bensinskatten vid fastställande av avdrag i 1979 års självdeklaration för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats.

Riksskatteverket fastställer åriigen grunderna för beräkning av de avdrag som för göras när den skatiskyldige använder egen bil för resor till och från arbetsplatsen. Särskilda bestämmelserom det finns i kommunalskaltelagen. Då grunderna för avdraget bestäms lar man hänsyn även till bensinkostnaderna. En eventuell höjning av bensinskatten beaktas således automatiskt vid fastställandet av avdragsbeloppen och därför behövs det inte någon särskild medverkan från min sida.

Tredje vice talmannen KARL ERIK ERIKSSON (fp):

Herr talman! Ett stort problem i vårt samhälle är alt vi barett dåligt utbyggt kollektivt trafiknät. Det är en regionalpolitisk och trafikpolitisk fråga av mycket stor betydelse.

Påståendet att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd verifieras av synpunkter från allmänhetens sida och avspeglar sig också i den utredning som Svenska vägföreningen nyligen publicerat om lokal kollektivtrafik, personbilen och folktransportbehovet. Det visar sig där att de som är nöjda med det kollektiva

15

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Om beräkningen av avdraget för vissa bilkostnader vid 1979 års inkomsttaxering

trafiknätet i stort sett är de som bor i storstäder. I övrigt är man missnöjd.

Jag nämner detta som bakgrund till min fråga. Jag har i den tagit upp det faktum att vi har så många pendlare, för vilka bilen är den enda möjligheten att förflytta sig mellan arbetsplatsen och bostaden. För dessa människor betyder en aviserad bensinskatiehöjning väldigt mycket. Den innebär oundvikliga utgiftsökningar, som man inte kan komma undan om man skall bo kvar i sin tidigare bostad och ha kvar sitt arbete.

Enbart i Värmland har vi nära 30 000 personer som pendlar över tätortsgränserna närde lärdas mellan sin bostad och sin arbetsplats. Många a v dessa har frågat mig: Vad händer nu om vi får en kostnadsökning på 500-600 kr., i något fall upp till 1 000 kr., genom ökad bensinskatt? Kommer vi att fö göra avdrag för det? Den frågan har jag fört vidare till budgetminislern.

I sista meningen i svaret säger Ingemar Mundebo: "En eventuell höjning av bensinskatten beaktas således automatiskt vid fastställandet av avdragsbeloppen." Jag tycker del beskedel är värdefullt, och jag vill lacka för del.

Budgetministern tillägger att det inte krävs någon medverkan från hans sida. Jag tycker för min del att delta klara svar är en viss medverkan från budgelministerns sida, som jag tror är myckel värdefull och som jag tackar för.

16

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1977/78:96 till näringsutskottei

§ 7 Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkanden 1977/78:20-23 Justitieutskoitets betänkanden 1977/78:18-20 Lagutskottets betänkande 1977/78:10 Utrikesutskottets betänkande 1977/78:8 Försvarsutskottets betänkanden 1977/78:7 och 8 Jordbruksutskottels betänkande 1977/78:11 Näringsutskottets betänkanden 1977/78:35 och 36 Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1977/78:25-27 Civilutskottets betänkanden 1977/78:5 och 10

§ 8 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1977/78:133

§ 9 Talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle näringsutskottets betänkande nr 35 uppföras närmast efter lagutskottets betänkande nr 10.

§ 10 Anmäldes och bordlades Motion

1977/78:1751 av Per Bergman och Birgitta Dahl med anledning av propositionen 1977/78:86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m.

§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

Nr 79

Tisdagen den 14 februari 1978

Meddelande om .frågor

den 13 februari

1977/78:296 av Filip Fridolfsson (m) till budgetminislern om avdragsrätl för gåvor till ideella och kristna organisationer:

När avser regeringen att framlägga förslag om avdragsrätl för gåvor till ideella och kristna organisationer?

1977/78:297 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) till utrikesministern om initiativ för alt bringa klarhet i Raoul Wallenbergs öde, m. m.:

I en intervju i en amerikansk tidning har Simon Wiesenthal - känd som uppspårare av nazistiska krigsförbrytare - meddelat alt han anser sig ha säkra bevis för alt svensken Raoul Wallenberg så sent som 1975 fanns i livet. Wallenberg fanns 1975 på ett mentalsjukhus i Irkutsk.

Avser regeringen alt med anledning av de nya uppgifterna la några initiativ för alt bringa klarhet i Raoul Wallenbergs öde?

Avser regeringen att offentliggöra ytterligare material kring Raoul Wallenberg?

den 14 februari

1977/78:298 av Hilding Johansson (s) till industriministern om åtgärder för alt förbättra sysselsättningsläget för industrier som tillverkar lok och valtenlur-biner:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att förbättra sysselsättningsläget vid industrier som tillverkar lok och vaitenturbiner, exempelvis AB Bofors-Nohab i Trollhättan?

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.40.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen