Riksdagens protokoll 1977/78:4 Onsdagen den 5 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:4

Onsdagen den 5 oktober

Kl.  17.00

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

§ 1 Föredrogs och bifölls interpellalionsframställningarna 1977/78:1-18.

§ 2 Anmäldes och bordlades Motion

1977/78:2 av Sven-Erik Nordin m.f.

med anledning av propositionen 1976/77:157 om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet

§ 3 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 5 oktober

1977/78:19 av Ralf Lindström (s) lill arbetsmarknadsministern om ökat antal arkivarbetsplatser:

På den allt hårdare arbetsmarknaden i Sverige slås av olika anledningar alll fler människor ut. Många av dessa har inle full arbetsförmåga på grund av handikapp av något slag. Ofta är handikappet inle särdeles stort, men den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden gör del ändå omöjligt för dem all få ett meningsfullt arbete.

För alt bereda flertalet av dessa hårt prövade människor arbete har arbetsmarknadsstyrelsen kunnat inrätta s. k. arkivarbeisplaiser i ideella föreningar, vid förelag och i den samhälleliga förvaltningen.

Som riktpunkt för arbetsmarknadsstyrelsens planering av verksamheten skall r n. gälla att antalet i arkivarbete sysselsatta under budgetåret 1977/78 inle får översliga 15 000, inräknat även personliga tjänster som debiteras kontot för arkivarbete.

Eftersom detta mål beträffande antalet i arkivarbete anställda uppnåddes under våren 1977 och fler personer lämpliga för liknande anställning sökte arbete, samtidigt som lämpliga arbetsplatser fanns att tillgå, ansökte arbelsvårdsdelegalionen hos AMS den 15 april 1977 om all få utöka antalet personer i arkivarbeie till 16 500. Denna ansökan har avslagils. Detta beslut anser jag vara myckel olyckligt. De arbetssökande som av denna anledning nu uteslängs från en meningsfylld sysselsättning kommer med stor säkerhet inte att få någon annan anställning. Aller-

61

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

nalivet för dem är nu att antingen belasta försäkringskassan, om denna möjlighet bjuds, eller att få sitt uppehälle ordnat genom kommunernas socialvård. Dessa alternativ kan svårligen accepteras, då arbetet som sådant är det viktigaste i ett meningsfyllt liv.

För samhället måste det vara ekonomiskt rikligare att få ett arbete utfört för lön i stället för att del från någon annan samhällelig kassa utbetalas bidrag utan att arbete utförs.

Länsarbetsnämnden i Blekinge län har som riktpunkt för antalet i arkivarbete sysselsatta fåll en kvot på 350. Länsarbetsnämnden har överskridit denna kvot och har nu omkring 390 arkivarbelare. Av dem är ganska många långtidssjuka, men de är ändå inräknade i kvoten. Arbetsmarknadsstyrelsen har nu tillhållit länsarbetsnämnderna att så snart som möjligt nedbringa antalet arkivanställda lill gällande kvot. Detta innebär att länsarbetsnämnden i Blekinge, exempelvis i Karlskrona där arbetsmarknadsläget f. n. och för den närmaste framtiden kan betecknas som katastrofalt dåligt, måste skära ned antalet arkivarbelen. Verkligheten är i stället sådan all elt stort behov finns av en utökning av antalet arkivarbelen. Kommer en utökning inte lill stånd, blir situationen ännu värre, arbetslösheten ökar och många människor åsamkas psykiskt lidande.

Med hänvisning till del anförda vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Är statsrådel beredd all åter la upp frågan om en utökning av antalet arkivarbelsanställda; om inte, vilka andra effektfulla åtgärder kommer all vidtas?

den 4 oktober

62

1977/78:20 av Christer Nilsson (s) till bostadsminislern om ökat bostadsbyggande, m. m.:

Del finns i dag oroande tendenser på hyres- och bostadsmarknaden. Behovet av nya bostäder kan i många kommuner inle tillgodoses, och landels hyresgäster hotas av rekordhöga hyreshöjningar.

Bostadsbyggandet under 1977 kommer inle au motsvara de målsättningar som lades fast i propositionen 1974:150. Delta beror på att kostnaderna inom bostadsproduktionen har ökat mycket snabbi under del senaste året. Följden har blivit alt man i dag tvekar att sätta i gång nya bostadsprojekt.

En undersökning som bostadsstyrelsen gjort bland kommunerna visar all del på många håll finns risk för en allvarlig bostadsbrist med svåra sociala och samhällsekonomiska följder. Produktionsminskningen gäller i första hand flerfamiljshus. Del är därför ungdomar, ensamslående och nybildade familjer som drabbas av den minskade bostadsproduktionen.

Alla tecken lyder på all årets hyresförhandlingar blir myckel besvärliga. Landets hyresgäster hotas av rekordhöga hyreshöjningar, och situationen förbättras inte av den borgerliga regeringens ekonomiska politik. Den

starka inflationen och upprepade devalveringar har tvingat många hushåll all sänka sin standard. Mot den bakgrunden måste åtgärder vidtas som begränsar de väntade hyreshöjningarna.

En annan allvarlig effekt av den sjunkande bostadsproduktionen är sysselsättningsproblem inom byggbranschen.

Sammanfattningsvis kan man säga att bostadsproduktionen minskar, samtidigt som vi har bostadsbrist i vissa delar av landet. Aviserade hyreshöjningar kommer all drabba landels hyresgäster och ytterligare sänka levnadsstandarden för vissa grupper. En kombination av bostads- och socialpolitiska insatser är nödvändig för att lösa dagens problem på bostads- och hyresmarknaden.

Mot bakgrund av del anförda hemställer jag all lill bostadsminislern få ställa följande frågor;

Vilka åtgärder överväger statsrådet all vidta för att öka bostadsbyggandets omfattning och då särskilt när del gäller flerfamiljshus?

Vilka åtgärder överväger statsrådet alt vidta för alt reducera de aviserade hyreshöjningarnas effekt för den enskilde?

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

den 5 oktober

1977/78:21 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till industriministern om stålpolitiken;

Efter del alt stålutredningarna - handelsstålutredningen och specialstålutredningen - lagt sina förslag råder samma passivitet som tidigare inom svensk slålpoliiik. Storfinansens maktställning innebär att företagsekonomiska vinstintressen helt bestämmer utvecklingen. Detta framgår klart av de s. k. handelssiålförhandlingarna mellan Statsföretag, Gränges och Stora Kopparberg i syfte att bilda ett bolag av de tre stora handelsstålverken.

Dagens kris inom handelsslålbranschen står all finna i alt storfinansen under årtionden utgått från kortsiktiga vinstintressen. Del har tagit sig uttryck i rovdrift på malm genom att man under lång tid kört vidare i gamla hjulspår, med myckel liten förädlingsgrad. Investeringar, forskning och utveckling för framtiden har därigenom blivit eftersatta.

Därför har handelsstålverken svårl att hävda sig i konkurrensen med de utländska ståljättarna. Därför får i dag järnbruksarbetarna och gruvarbetarna betala storfinansens kris genom minskad sysselsättning, om-fallande rationaliseringar och ökade prestationer. Därför drabbas hela bruksorter när anställningsstopp och personalminskningar genomförs.

De s. k. handelssiålförhandlingarna om elt samgående mellan NJA, Oxelösunds Järnverk och Domnarvets Jernverk har samma gamla utgångspunkter som känns igen från andra krisbranscher: rationaliseringar främst på personalsidan, nedläggningar och inskränkningar samt statliga kapitalsalsningar för att rädda storfinansens kapital.

Målet måste vara att nationalisera hela den svenska stålindustrin -

63

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Anmälan av interpellationer

64

både handels- och specialstål - samt gruvorna, en från storfinansen helt oberoende politik och en långsiktig plan för övergång till högt förädlade produkter, som ger fler och säkrare arbeten framför allt i Norrbotten och Bergslagen.

Vid en nalionalisering av stålindustrin skulle i en första etapp handelsstålverken bilda elt statligt bolag. Ett statligt handelsslålbolag kan då inte forisälla den tidigare misslyckade stålpoliliken. Andra värderingar måste in. Några grundläggande krav måste uppfyllas:

att nuvarande sysselsättningsnivå garanteras på bruksorterna och i de berörda järnverken,

all alla handelssiålverk ulan ersättning skall övergå i ett nytt statligt bolag,

atl berörda gruvor och berörd kraftförsörjning skall ingå i bolaget,

att en genomgripande förändring av stålindustrin sker genom satsning på ny teknik och ökad förädling, som i en nära framlid ökar behovet av arbetskraft,

alt de nuvarande ägarna till stålindustrin åläggs att bidra med investeringar i det nya bolaget för all återställa handelssiålinduslrins omfattning och slagkraft,

all arbetarnas fackliga organisationer ges vetorätt i vikliga frågor som personalpolitiken, nedläggningar, inskränkningar och rationaliseringar, investeringar och löneformer.

Bakom dessa grundläggande krav ställer sig en av de personalorganisationer som berörs av de nuvarande handelssiålförhandlingarna, nämligen Järnbruksklubben i Domnarvets Jernverk.

Mot bakgrund av vad som händer i handelssiålförhandlingarna, ovanför huvudena på arbetarna, vore det välgörande om regeringen klargjorde sin syn på vikliga delar av stålpoliliken. Därför vill jag ställa följande frågor till industriministern:

1.    Vilka garantier är regeringen beredd att ge berörda stålörter och järnbruksarbelare för atl inle sysselsättningen skall minska när ett nytt slålbolag bildas?

2.    Varför omfattas inte handelssiålförhandlingarna av alla handelssiålverk?

3.    Tänker regeringen tillse all berörda gruvor och berörd kraflförsörj-ning ingår i ett nytt slålbolag?

4.    Är regeringen beredd all satsa del kapital som är erforderligt för all i en snar framlid genom ny teknik och ökad förädling öka sysselsättningen inom stålindustrin?

5. Har regeringen för avsikt atl ålägga de nuvarande ägarna lill stålindustrin alt bidra med investeringsmedel för all gottgöra tidigare in-vesteri ngsförsu m melser?

6. Avser regeringen all verka för atl de fackliga organisationerna skall ges vetorätt i del nya bolaget när del gäller investeringar, nedläggningar, inskränkningar i driften, rationaliseringar, personalpolitik och löneformer?

7. Kommer regeringen atl ompröva sina tidigare ställningstaganden       Nr 4
när del gäller storfinansen som delägare i ett nytt slålbolag och i stället      Onsdaeen den
helt förstatliga handelsslålverken? 5 oktober 1977

1977/78:22 av Gunnel Jonäng (c) till utrikesministern om en opinionsbildning rörande förhållandena i Nicaragua:

Sverige försöker i olika internationella sammanhang och på olika sätt föra deras talan som lider oförskyllt under hårda regimer och som lever i diktaturer utan frihet.

I denna kamp för mänskliga rättigheter har vi ett stort ansvar och får ej förtrollas, även om resultaten kan låta vänta på sig.

Det finns elt land i Centralamerika, mot vilket väridens strålkastarljus nu måste riktas. Del är Nicaragua. Hittills har landets brutala regim, tämligen ostört och i skymundan, drivit sin smutsiga politik av våld och korruption. Nu måste tortyren och våldet fram i ljuset och en opinion, skapas mot de fruktansvärda förhållandena i landet.

Sedan 40 år styrs landet av den beryktade familjen Somoza i en hård diktatur av våld och terror, som har koslat tiotusentals människor livet. Familjen har lagt under sig de 46 största företagen i landet, äger mer än 5 miljoner acres jord och dominerar helt ekonomin.

Den legendariske generalen Augusto Sandino mördades 1934 av general Somoza. År 1961 bildades den befrielserörelse som fått Sandinos namn, Sandinisla Front of National Liberation (FSLN). De flesta ledarna har fängslats eller dödats, och det är nu bara en spillra .som finns kvar av organiserat motstånd mot Somozaregimen.

Sandino hade böndernas stöd, men dagens bönder har blivit brickor i maktspelet. Del är framför allt bönderna som lider. Om de inte ger mat till gerillan hotas de till livet, och om de ger mal dödas de av militären.

Nicaragua har 2,2 miljoner invånare och är den största staten i Centralamerika och samtidigt den fattigaste. Det är i den östra delen av landet, Zelaya, som förföljelserna och massakrerna på bönder varit värst.

Trots all gerillan sällan haft böndernas stöd har militären utplånat hela byar under förevändning atl bönderna samarbetat med gerillan.

Enligt katolska kyrkans i Nicaragua uppgifter har 224 bönder dödals av National Guard sedan februari 1976. I Sofanadislriklel i västra Zelaya dödades i Qol 40 bönder. De 50 familjerna i Sofana levde i skräck sedan ett 15-lal bönder från granndisiriktel hade förts till Sofana och skjutits. De sökte skydd hos mililärmyndigheierna. Efter ett gerillaanfall 1976 samlades familjerna i kapellet för all besluta om eventuell flyttning från bygden, men de hann aldrig flytta. Byn stormades av National Guard som gick ur hus och i hus, grep männen, slog och torterade dem inför familjernas ögon. Sedan fördes de ut på fälten och sköts. Bland dem var sju bröder, vars jordägor sedan tillföll dåvarande militärbefälhavaren i regionen.

Anmälan av interpellationer

65

5 Riksdagens protokoll 1977/78:1-6

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Meddelande om frågor

Jesuitprästen Fernando Cardenal har vittnat inför amerikanska kongressen om förhållandena i Nicaragua. Han anklagade också Somozaregimen för missbruk av biståndsmedel för uppbyggnad av huvudstaden Managua efter jordbävningen 1972, då 10 000 människor dödades och 250 000 blev hemlösa. Genom korruption och ekonomiska favörer binder Somoza den nicaraguanska administrationen till sig. Så t. ex. försiggår en stark koncentration av jorden. I 800 rancher äger 50 % av den odlade jorden, medan 96 000 småjordbruk äger övriga 50 %. Del innebär också alt bönder förjagas - 200 000 bönder har ingen jord alls.

Det råder total rättslöshet i landet. Det 1974 proklamerade undan-tagslillståndel ger ytterligare möjligheter till fängsligt förvar av människor ulan rättegång.

Avgörande för den framtida utvecklingen i Nicaragua är USA;s hållning. På senare lid har vissa hoppingivande tecken på en förändring av den amerikanska politiken kunnat registreras. President Carler har uttalat sig mot förhållandena i Nicaragua, och militärbiståndet har hållits inne t. v.

President Somozas hälsa är dålig, men liksom tidigare i delta familjeföretag väntar en ny Somoza i kulisserna.

Kongressen i Nicaragua har tillsall en kommission för mänskliga rättigheter. Den har ingen möjlighet all undersöka förhållandena i de utsatta områdena eftersom Somozaanhängarna har majoritet i kommissionen. Människor vågar f. ö. inte ställa upp som vittnen av rädsla för repressalier.

Även om mycken orätlfärdighet råder i världen har man svårl all länka sig något så brutalt som denna våldsregim, som koncentrerar sig på att skaffa makt och pengar åt den ledande familjen.

Det nicaraguanska folkels tragedi måsle lyflas fram i ljuset, och en opinion måste skapas för demokrati och mänskliga rättigheter i landet.

Är utrikesministern beredd all medverka i denna opinionsbildning?

§ 4 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 4 oktober

66

1977/78:36 av Ralf Lindström (s) till industriministern om den fortsatta verksamheten vid Uddcomb Sweden AB:

Det statligt dominerade företaget Uddcomb Sweden AB har efter beslut av Sveriges riksdag byggt upp ett effektivt arbetande företag, förlagt till Karlskrona. Efter några hårda års uppbyggnadslid såg företaget med tillförsikt mot framliden, och man räknade med all med en effektiv produktionsapparat och goda utkomstmöjligheter för företag och personal kunna göra stora insatser inom svenskt näringsliv.

Den av statsmakterna sedan oktober 1976 förda energipolitiken har nu inneburit atl hela grunden för Uddcombs produktion gått föriorad. Företaget har en personal omfattande omkring 750 anställda, av vilka 142 nu varslats om uppsägning. Lyckas man inle erhålla beställningar på lämpliga arbetsobjekt inom en snar framtid, kan vi se fram mot varsel om uppsägningar av betydligt större omfattning. Med hänvisning till vad som anförts vill jag ställa följande fråga: Vad avser regeringen göra för att bistå Uddcomb i den besväriiga situation företaget i viss mån oförskyllt hamnat i, och vilka planer har regeringen för Uddcombs fortsatta verksamhet?

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Meddelande om. frågor

den 5 oktober

1977/78:37 av Olof Palme (s) till statsministern om avvecklingen av kärnkraften:

Vid två tillfällen, den 20 januari och den 27 maj 1977, har jag till statsminister Fälldin ställt frågan om han står fast vid sitt löfte från valrörelsen att kärnkraften skall vara avskaffad 1985. Vid båda dessa tillfällen har jag fått svaret alt statsministern står fast vid detta löfte.

Det har nu gått mer än fyra månader sedan jag senast fick svar på frågan om han står fast vid löftet från valrörelsen. Under denna lid har utbyggnaden av kärnkraftsreaktorer fortsatt och ytteriigare material har tagils fram, bl. a. av energikommissionen, som belyser konsekvenserna av en avveckling lill 1985.

Mot denna bakgrund upprepar jag nu min fråga;

Står sialsminisiern fast vid löftet från valrörelsen att kärnkraften skall vara avvecklad 1985?

1977/78:38 av Karl Hallgren (vpk) lill kommunikationsministern om utformningen av SJ:s nya personvagnar:

Sedan många år har man från de handikappades organisationer ställt krav på all tillgängligheten, främst för rörelsehindrade, av allmänna kommunikationsmedel på ett avgörande sätt skall förbättras. Det finns exempel runt om i väriden som visar att detta också är möjligt att åstadkomma. De tekniska lösningarna finns, det är närmast en fråga om att välja vilken modell som passar bäst. I HAKO-utredningen har förslag presenterats, som riksdagen kommer alt få ta ställning till.

I delta läge har statens järnvägar beställt ett hundratal nya personvagnar, som av allt att döma kommer alt vara ännu mer otillgängliga för rörelsehindrade än de gamla vagnarna. Jag vill därför ställa följande fråga lill kommunikationsministern:

Överensstämmer statens järnvägars inköpspolitik i del här avseendet med regeringens uppfattning, eller kommer åtgärder att vidtas för att ändra på utformningen av de beställda vagnarna?

67

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Meddelande om frågor

1977/78:39 av Ingrid Diesen (m) lill arbetsmarknadsministern om trygg-helslagsliftningens tillämpning inom det konstnärliga området:

Är statsrådet beredd atl vid den kommande översynen av trygghets-lagstiftningen också ge de sakkunniga i uppdrag att överväga en mjukare tillämpning av denna lagstiftning inom det konstnärliga området, t. ex. vid teatrar eller Sveriges Radio?

1977/78:40 av Sture Pahn (s) lill jordbruksministern om hanteringen av miljöfarligt avfall:

SAKAB - del samhällsdominerade avfallsbolagei som tillkommit på statsmakternas initiativ - skall enligt riksdagens beslut 1975 ta hand om och oskadliggöra miljöfarligt avfall.

Enligt uppgifter i massmedia har SAKAB inte möjlighet atl la hand om del farliga avfallet från BT Kemi i Teckomalorp.

Med hänsyn lill dessa uppgifter vill jag rikta följande fråga lill jordbruksministern:

Är uppgifterna riktiga att SAKAB saknar möjligheter alt la hand om del miljöfarliga avfallet från BT Kemi, och om så är fallet, vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för all tillse atl 1975 års riksdagsbeslut i dessa avseenden kan fullföljas?

1977/78:41 av Eva Hjelmström (vpk) lill socialministern om åtgärder för all underiälta barnstugeutbyggnaden;

1 flera kommuner planerar man i dag kraftiga höjningar av taxorna på dag- och fritidshemmen, höjningar som hårt kommer att drabba barnfamiljerna. Taxehöjningarna innebär ett sätt atl skenbart minska köerna och pressa lillbaka kvinnorna från arbetslivel.

Med anledning av del anförda vill jag fråga socialminisler Guslavsson följande:

Finns i dag några planer på elt statligt övertagande av personalkostnaderna i syfte alt underiälta barnstugeutbyggnaden och i syfte atl förhindra alt de ay pris- och hyresstegringar redan hårl ansatta barnfamiljerna yllerligare drabbas?

68

1977/78:42 av £va Hjelmström ivpk) lillsocialminislern om normer för personaltäthet och gruppstorlek inom förskolan:

1 regeringsdeklarationen för år 1977 sägs alt normer skall fastställas för personaltäthet och gruppstorlek inom förskolan. Så har ännu inte skett.

1 flera kommuner, bl. a. Göteborgs, planeras i dag kraftiga ökningar av barngruppernas storlek. Syskongrupperna skall sålunda ökas lill 20 barn. Det nya bidragssystemet medger atl kommunerna skenbart löser

köproblemen på detta sätt och därmed kraftigt försämrar kvaliteten på barnstugorna, vilket främst drabbar barnen men också personalen.

Enda sättet all komma lill rätta med elt sådant lillvägagångssätt är eil statligt överlagande av personalkostnaderna samt all normer fastställs för kvaliteten, personaltätheten m. m.

Med anledning av del anförda vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Anser socialministern alt detta är i överensstämmelse med den uttalade målsättningen om kvalitativt bra barnomsorg och flnns några planer på att uppfylla 1977 års regeringsdeklaration om normer för personaltäthet och gruppstorlek?

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Meddelande om frågor

1977/78:43 av Per Gahrton (fp) lill socialministern öm åtgärderna för att fastställa faderskap:

På senare år har en tendens lill ökning av antalet icke fastställda faderskap kunnat iakttagas på en del håll i landet. Inom vissa socialförvaltningar, bl. a. i ett aktuellt fall i Lund, har man motiverat förhållandet med kvinnans ökade självständighet, hennes större förmåga all själv försörja sig och en vilja all själv klara sig som ensam mor. Ur barns synvinkel måste denna utveckling betraktas med största oro. Varje barn måste kunna lita på all samhället gör alll som är möjligt för alt fastställa vem som är fadern.

Jag vill därför fråga socialministern:

Anser statsrådet alt det är rimligt om de sociala myndigheterna minskar sina ansträngningar all fastställa faderskap med hänvisning till kvinnors frigörelse och jämställdhet?

1977/78:44 av Inga Lantz (vpk) till bosladsministern om vidgad räll lill bidrag lill förbättring av boendemiljön;

Bostadsdepartementet har för innevarande budgetår anslagit 35 milj. kr. i bidrag till förbättringar av boendemiljön. Ännu har inget belopp utbetalats av dessa pengar, men en rad ansökningar har inkommit lill bostadsstyrelsens boendemiljödelegalion, som handlägger dessa ärenden. Uppseendeväckande är au de kommunala bostadsstifielser som främst är i behov av bidrag för upprusining av de yttre miljöerna inle återfinns bland dem som sökt bidrag. De har helt enkelt inle råd atl betala den - i bästa fall - andra halvan av upprustningen.

Del här är en galen ordning. Bosiadsslyrelsen har i sina petila påpekat detta och krävt all bidragsdelen i särskilda fall höjs till 75 %. Boendemiljödelegationen vill gå längre och anser all bidragsdelen i undantagsfall bör utgå med upp till 100 %. Vpk ser detta som eii rällvisekrav. Hyresgästerna i de fattigare kommunerna i områden med många tomma lägenheter har rätt att kräva en bättre och levande miljö. Med en kraftig uppräkning av beloppet till miljöförbättringar lill nästa år och med änd-

69

Nr 4

Onsdagen den 5 oktober 1977

Meddelande om frågor

rade bidragsbestämmelser kan mycket göras för att förändra tillvaron i våra segregerade betonggetlon. Förutsättningen är givelvis all hyresgästerna redan från börian kommer med i planeringen och aktivt kan påverka utformningen av sin egen miljö. Jag vill mot denna bakgrund fråga bostadsminislern: Är statsrådel beredd atl medverka lill en sådan ändring av reglerna för bidrag lill förbättring av boendemiljön att dessa kan utgå upp till 100 96?

70

§5 Kammaren åtskildes kl. 17.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert