Riksdagens protokoll 1977/78:27 Tisdagen den 15 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:27

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:27

Tisdagen den 15 november

Kl.  15.00

§ I Justerades protokollen för den 7 innevarande månad.

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Om åtgärder för att förebygga vissa slag av barnolycksfall i hemmet

§ 2 Om åtgärder för att förebygga vissa slag av barnolycksfall i hemmet

Bosladsministern ELVY OLSSON erhöll ordet för atl besvara Siina Anderssons (c) den 18 oktober anmälda fråga, 1977/78:75, och anförde:

Herr talman! Stina Andersson har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder i syfte alt förebygga att olyckssituationer där barn råkar ut för brännskador uppslår i framtiden.

Den fråga som Stina Andersson tar upp avser skador lill följd av hög yttemperatur på direklverkande elradiatorer och har tidigare varit aktuell i samband med alt man år 1972 införde bestämmelser i Svensk byggnorm, som syftar till att förebygga barnolycksfall.

Bestämmelserna i byggnormen innebär att radiatorer, utförda av lackerad stålplåt, godtas i förskolor om yttemperaturen uppgår lill högst 60 grader. För bostäder och andra lokalar finns del ingen övre gräns för tillåten yttemperatur i Svensk byggnorm. Det innebär att endast de krav som gäller för s. k. S-märkning är bestämmande för elradiatorer. Detta har medfört all radiatorer vilkas yttemperatur kan uppgå till 145-150 grader kan godtas. Jag kan som jämförelse nämna att den brännskada som Stina Andersson åberopar i sin fråga uppkom vid en yttemperatur på ca 105 grader.

Planverket har i skrivelse den 24 oktober 1977 till regeringen hemställt om bemyndigande att utfärda bestämmelser i Svensk byggnorm, som innebär att 90 grader blir den högsta yttemperatur som godtas på elradiatorer, utförda av lackerad stålplåt. Någon ändring av kravet för förskolor är inle avsedd.

Planverkels förslag remitteras i dagarna till berörda myndigheter. Jag är angelägen om atl frågan behandlas skyndsamt och har därför satt så kort remisslid som lill den 30 januari 1978. Därefter avser jag atl förelägga regeringen förslag i frågan.

STINA ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag ber alt få tacka bosladsministern Elvy Olsson för svaret på min fråga.

Egentligen är det kanske inle så mycket mer att tillägga. Vi vet alla att olyckor kan inträffa av olika anledningar. I detta fall tycker jag inle att man kan skylla på den mänskliga faktorn. Dessa s. k. direklverkande

39

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Om åtgärder för att förebygga vissa slag av barnolycksfall i hemmet

elektriska element, som det här är fråga om, lär hålla en temperatur på upp till 150 grader, vilket inte kan anses normalt, i all synnerhet om det finns små barn i omgivningen. Man kan inte räkna med alt barn skall ta hänsyn på samma sätt som vuxna. För en förälder är del omöjligt att varenda sekund hålla ögonen på sina telningar, och barn måste ju få röra på sig.

Den olycka som i detta fall drabbade lille Mikael borde inle ha hänt. Trots atl så lång lid har förflutit sedan olyckan inträffade, kommer han fortfarande ihåg den här brännskadan. Den har satt sina spår hos honom. En olycka kan hända så lätt. I del här fallet hade Mikael badat, och pappan skulle just torka honom, då en kastrull kokade över i köket. Pappan rusade ut, och Mikael tappade balansen och föll mot elementet, som saknade skydd. Elradiatorn var så het att ryggen brändes fast, och när pappan slet bort pojken efter ett par sekunder hade huden fastnat i elementet. Mikael fick 20-procentiga brännskador på ryggen och måste ligga nio dagar på sjukhus.

Herr talman! Med anledning av bosladsminislerns svar utgår jag frän att jag kan vara hoppfull för framliden. Bosladsministern nämnde dock alt planverket i skrivelse till regeringen hemställt om bemyndigande atl utfärda bestämmelser i Svensk byggnorm som innebär, alt 90 grader är den högsta temperatur som godtas för elradiatorer utförda av lackerad stålplåt. För min del tycker jag nog all 90 grader är i högsta laget. Jag skulle vilja ställa en följdfråga lill bosladsministern: Har bostadsministern möjligen för avsikt att helt förbjuda sädana elradiatorer?

40

Bostadsm.inislern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag är naturligtvis lika upprörd som Stina Andersson är över att fall som dessa kan inträffa, och det är därför som jag också så snabbi som möjligt vill ändra den högsta tillåtna yttemperaturen. Stina Andersson utvidgar emellertid frågan högst väsentligt när hon lar upp spörsmålet om det över huvud taget skall vara tillåtet att använda elradiatorer. Jag har vid andra tillfällen sagt att de av andra skäl kan vara lämpligt atl begränsa användningen av elradiatorer i framliden. Jag vill i dag inte göra något ytterligare uttalande om detta.

STINA ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag får lacka bosladsministern för det kompletterande svaret. Jag hoppas faktiskt på en positiv lösning av denna fråga.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om finansieringen av vissa byggnadsarbeten under byggnadstiden

Bostadsministern ELVY OLSSON erhöll ordet för atl besvara Pär Gransledts (c) den 27 oktober anmälda ftäga, 1977/78:114, och anförde:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig, vilka åtgärder jag är beredd att vidta, så att byggnadsåtgärder för vilka statsbidrag beviljas också kan finansieras under utförandetiden.

Pär Gransledts fråga avser närmast möjligheterna alt under utförandetiden finansiera sädana arbeten i allmänna samlingslokaler till vilka upprustningsbidrag utgår. Frågan aktualiserades vid 1976/77 års riksmöte. Riksdagen uualade därvid (CU 1976/77:31 s. 7, rskr. 1976/77:230) att frågan bör las upp i kommande budgetsammanhang.

Olika utvägar att lösa det här aktualiserade problemet bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag är därför inle beredd atl nu göra några uttalanden om vilka åtgärder som kan bli aktuella.

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Om finansieringen av vissa byggnadsarbeten under byggnadstiden

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag vill lacka bosladsministern för svaret på min fråga. Del som jag tog upp i denna fråga är onekligen ett exempel på hur staten kan lägga krokben för sig själv. Med den ena handen ger man bidrag för att angelägna upprustningsåtgärder skall kunna komma till stånd i en samlingslokal. Med den andra inför man kredilreslriklioner som är utformade på ett sådant säll att dessa åtgärder ändå inle kan komma lill stånd, eftersom de inte kan finansieras under byggnadstiden. Det är naturiigtvis en helt orimlig ordning.

I bosladsminislerns svar sägs att man håller på all pröva olika vägar för alt se om man kan råda bot på detta problem. Jag tolkar beskedet så, atl bosladsministern delar min uppfattning att del är orimligt all man inte skall kunna genomföra upprustningsåtgärder, för vilka man har fått bidrag, och atl bostadsministern också är inställd på att se till att dessa hinder undanröjs.  '

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag håller med Pär Granstedt om atl del är otillfredsställande och alt det inte kan få vara på det här sättet.

Jag är helt inställd på atl denna fråga måsle lösas, men jag kan inte i dag säga vilken väg vi skall välja.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1977/78:68 till skatteutskottet

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Anmälan av interpellation

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1977/78:36 till finansutskottet

1977/78:37 till skatteutskottet

1977/78:38 lill finansutskottet

1977/78:39 punkterna 1, 6, 17 och 18 till finansutskottet,

punkterna 2-5 samt 8-10 till näringsutskottel,

punkterna 7 och 16 till skatteulskottet,

punkterna 11-15 lill civilutskotlet 1977/78:40 lill finansutskottet 1977/78:41 punkten 4 till sociaiutskottet,

punkten 7 lill socialförsäkringsutskottet,

i övrigt till skatteulskollel 1977/78:42 och 43 till skatteutskottet

42

§ 6 Talmannen meddelade all på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle socialutskottels betänkande nr 1 uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden.

§ 7 Anmäldes och bordlades Motioner

1977/78:44 av Elvy Nilsson m.fi. 1977/78:45 av Sven-Gösta Signell m.fi.

med anledning av propositionen 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m.

1977/78:46 av Filip Johansson och Torsten Stridsman med anledning av propositionen 1977/78:31 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fjällområden

1977/78:47 av Olof Palme m.fi. 1977/78:48 av Lars Werner m.fi.

med anledning av propositionen 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdel

§ 8 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 15 november

1977/78:71 av Ingvar Carlsson (s) till ekonomiministern om kostnaderna för utebliven kärnkraflsutbyggnad:

Sveriges ekonomiska läge är som bekant ansträngt. Underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen når oanad storlek. Mot denna bakgrund uttalar regeringen att medborgarna måste räkna med att bära ökade bördor och all de åtgärder som vidtas måste svida i skinnet på löntagarna. För alt få förståelse för en sådan politik gäller naturligtvis som en första förutsättning att regeringen själv visar ansvar vid handhavandet av rikets medel.

I en rapport från statens valtenfallsverk lill regeringen lämnas uppgifter om följderna av en försening på två år resp. en avveckling av kärn-kraflaggregatet Forsmark 3. En nedläggning skulle kosta 2,2 miljarder kronor och innebära föriorad sysselsättning för 6 000 personer under tre är. Ett uppskov på två år medför en merkostnad i löpande penningvärde på 1,5 miljarder kronor och en ryckighet i sysselsättningen som mot de anställda framstår som oförsvarbar.

Trots att beloppen är betydande och störningarna i sysselsättningen stora gäller beräkningarna endast ett aggregat. Men regeringens energipolitik har skapat osäkerhet inte bara för Forsmark 3 ulan för ytterligare fem aggregat. Ägare och tillverkare av aggregaten 7-11 har inte fått några besked om dessa får tas i drift eller inle. Från regeringens sida har sagts att tillverkningen får fortsätta, men på spariåga.

Del enda man i dag har att hälla sig till är att statsministern vidhåller atl kärnkraften skall avskaffas samtidigt som byggandet av kärnkraftverk fortgår. Detta pekar mot en kapitalförstöring av gigantiska mått utan motstycke i Sveriges historia.

Mot denna bakgrund anhåller jag om aU lill ekonomiministern få ställa följande frågor:

Vilka kapitalförluster måste man räkna med om aggregaten 7-11 inte får las i drift?

Vilka ungefäriiga merkostnader måste man räkna med genom atl tillverkningen och byggandet av aggregaten 7-12 medvetet fördröjs?

Hur bedömer regeringen dessa förluster mot bakgrund av den allmänna ekonomiska situationen i landet?

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Meddelande om fråga

§ 9 Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fråga framställts den 15 november

1977/78:143 av Anton Fågelsbo (c) lill kommunikationsministern om rätten till pensionärsrabalt hos SJ:

Enligt nu gällande föreskrift vid statens järnvägar tillämpas pensionärsrabatten fr. o. m. den 1 juli 1976 för den som fyllt 65 år.

43

Nr 27

Tisdagen den 15 november 1977

Meddelande om .fråga

för den som enligt lagen om allmän försäkring uppbär förtidspension, sjukbidrag eller handikappersättning eller som åtnjuter ålderspension före fyllda 65 år,

och för den som enligt lagen om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg åtnjuter hustrutillägg.

Undantag från den sistnämnda regeln är dock atl kvinna som åtnjuter huslrulillägg och som vid makens död inle uppnått 65 års ålder förlorar sin rätt lill pensionärsrabatt. Den regeln blir vid makes död en överraskning för många.

Är kommunikationsministern villig medverka lill att denna regel slopas?

44

§10 Kammaren åtskildes kl. 15.11.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert