Riksdagens protokoll 1977/78:18 Torsdagen den 27 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:18

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:18

Torsdagen den 27 oktober

Kl.  19.30

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Allmänpolitisk debari

§ 1 Allmänpolitisk debatt (forts.)

KARL-ERIC NORRBY (c):

Herr talman! En röd tråd genom den allmänpolitiska debatlen har varil sysselsättningspolitiken. Konjunkturnedgång och strukturförändringar har medfört all hela vårt land har drabbals hårl - mill hemlän är dock ett av de län som har drabbals hårdasi. Trots beiydande insaiser från samhällets sida har befolkningen i Värmlands län inte kunnal beredas lillräcklig sysselsättning. Rådande konjunktur och den nya internationella marknads- och råvarusituationen, särskilt när del gäller järn och slål, massa och papper, sågade irävaror och fiberplaltor, medför särskilda påfrestningar i Värmlands län, där förhållandevis fler är sysselsatta i dessa branscher än i riket i övrigl. Därtill kommer atl länets mycket stora arbelsgivare Uddeholm inte visar sig slå pä den siabila grund som man tidigare trott På grund av atl flera orter domineras av elt enda förelag kan svårigheter också uppslå med sysselsällningen lokalt när den struk-luromdaning som nu aktualiserats genomförs.

Bilden är alllsä inle vidare ljus och i den här situationen har del inle saknats kritiker som letal efter begångna fel och som ulnämner syndabockar. Jag skall inle här försöka mig på alt göra någon utredning om vem som bär skulden. Intressant är dock atl notera den omsvängning som skett i deballen. Från all i början ha hävdat all problemen hell och hållet berodde på den nya regeringen har man nu kommit fram till atl regeringen Fälldin inle kan lastas för konjunkturnedgången. Del var välgörande all höra herr Palme säga della i gårdagens debatl.

Den allvarligaste sidan av problemet är ändå ungdomsarbetslösheten - det är alla överens om. Här måste alla möjligheter inventeras och alla krafter sällas in för all bereda våra ungdomar arbele. Det bör då också vara en meningsfull sysselsällning. Jag tror all ungdomarna är känsliga på den punkien - de vill inte känna sig vara en belastning utan i stället känna atl de fullgör eil rikiigl jobb. Vi har inle heller råd all förlora ungdomen, med tanke på det framtida Värmlands möjligheler.

Jag skall inle la upp någon deball med mina socialdemokratiska länskolleger i de speciella Värmlandsfrågorna som de berörde i sina anföranden här i kammaren - den diskussionen kan vi föra på hemmaplan. Jag vill i stället använda de minuler som står lill mill förfogande lill att peka på några åtgärder som jag betraklar som positiva och som är ägnade all inge en viss framlidstro.

Det är i det här sammanhangel nödvändigt all påpeka all regeringen

9 Riksdagens protokoll 1977/78:17-19

129

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Allmänpolitisk debari

130

verkligen giort vad på den ankommer för alt rädda sysselsättningen i vårt län. Jag behöver inle exempliflera de ålgärder som vidtagits och de stora belopp - ca en miljard kronor - som har gells ul som lån eller bidrag. Jag kan med lillfredsslällelse konsialera all regeringen, och specielll indusiriminisler Åsling, inle har sparal på krafterna när det har gällt all reda ut våra problem.

En ytterligare positiv faktor är den av länsstyrelsen inräiiade s. k. Värmlandsdelegationen vars huvuduppgifter enligt direktiven skall vara:

För del första atl medverka lill atl konkrela ålgärder skyndsamt sälls in för alt öka anlalel arbelslillfällen i länel; speciell vikl bör läggas vid en differentiering av sysselsättningen på orter med ensidigl näringsliv.

För det andra atl samordna de sysselsäitningsskapande och produk-tionsbefrämjande insaiser som dels görs inom länei av myndigheler, förelag och organisationer, dels tillförs länet utifrån.

För del tredje atl medverka till all nya idéer initieras och prövas i länet när det gäller alt skapa varaktig sysselsättning; även i dessa fall skall verksamheten vara inriktad på praktiskt handlande, men den måste kanske i vissa fall ges försökskaraktär.

Delegationen består av landshövdingen och sex poliiiski valda ledamöter med suppleanter.

Delegationen skall upprälla konlaki med övriga länsorgan, kommuner, landsling och del övriga näringslivet samt med organisalioner och institutioner som kan ha betydelse för delegationens möjligheler all öka sysselsättningen i länet.

Arbeiei från samhällets sida med all förbälira sysselsällningen skall i så stor utsträckning som möjligl ske inom ramen för redan befintliga insiilutioner, landsting och kommuner. Inom länet pågår en rad projekl med syfte alt skapa varakiig sysselsällning. Här kan nämnas de insatser för all främja ulvecklingen av nya produkler som görs inom föreiaga-reföreningen med hjälp av elt produktulvecklingsråd. Vidare barett samarbele siarials med Uddeholms AB i avsikl aU till andra värmländska företag slussa produkter och produktidéer som inle passar in i bolagels egen verksamhet. Liknande projekt håller på au initieras med andra större företag i länet. Del pågår försök i kommunerna med atl lösa industrilokalfrågan för nyelablerade och expanderande mindre förelag med hjälp av nya grepp. En bred kampanj genomförs av näringsrådet och företagareföreningen med landstings- och kommunmedel dels i Norge, dels inom Vänet för alt främja affärsförbindelserna över riksgränsen. Delegationen skall medverka lill all dessa och andra pågående projekl in-lensifieras och slulförs.

Inom skogsbruksområdel undersöker skogsvårdsstyrelsen hur stimulans lill yllerligare skogsvärdande ålgärder kan ges. Ökade sådana ålgärder fyller den dubbla funklionen att öka produktionsförmågan hos skogen och samtidigt - med omedelbar verkan - öka lillgången på arbele. Pä jordbruksområdel arbeiar lantbruksnämnden bl. a. för au jordbrukei särskill i länets norra och västra delar skall kunna utgöra en värdefull komp-

letterande sysselsättningsmöjlighet

Delegationen skall särskill arbeta för att öka möjligheterna för kvinnor och ungdom all få sysselsättning i länet. Dessuiom skall de sedan länge svåra sysselsättningsproblemen i glesbygderna uppmärksammas.

När det gäller atl komma lill rälla med den höga ungdomsarbetslösheten har kommunerna en viktig uppgift. Del är därför glädjande all se hur flera kommuner - trots det svåra ekonomiska läget - avsätter betydande medel för atl kunna bereda kommunens ungdom arbele. Som ell exempel kan här nämnas Arvika kommun, där partierna i full enighel höjer skallen för alt kunna ställa erforderiiga medel till förfogande. Arbeten för ca 3 milj. kr. kan på så sätt sättas i gång, och de ungdomar som vill ha jobb får sådana inom kommunen.

Även om den akluella silualionen är problemfylld finns del dock en god grund att bygga på när del gäller atl skapa nya varaktiga arbetslillfällen i länet Länet rymmer stora potentiella tillgångar. Det finns vidare livskraftiga förelag och verksamheter som expanderar också i dagens silualion. Pågående återuppbyggnadsarbete i drabbade företag visar på både en beslutsam vilja och konstruktiv fantasi.

Om arbetel med all förbälira sysselsällningslägei i länet skall bli re-suliairikt måste alla medverka. Det gäller förelag, institutioner, folkvalda organ, organisationer och enskilda medborgare.

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Lokalradions sändarnät

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 2 Lokalradions sändarnät

Föredrogs kulturutskottets betänkande 1977/78:1 med anledning av moiioner i vissa rundradiofrågor.

MAGNUS PERSSON (s):

Herr lalman! Jag har i molionen 1135 lillsammans med några andra ledamöter från Värmland och Dalarna påtalat de svårigheter många har alt lyssna på lokalradion inom del egna distriktet Krilik frän "gränsbefolkningen" har jag mött vid ålskilliga tillfällen, och mänga hävdar att de inle alls har någon nylla av lokalradiosändningarna.

Med anledning därav for jag höslen 1976 lill de gränsirakier i väsira Sverige, där man klagal mera högljutt. Jag kan här inför kammaren intyga all mottagningsförhållandena för exempelvis dem som bor vid gränsen mellan Värmland och Dalsland är myckel dåliga. De kan helt enkelt inle lyssna på Värmlands lokalradios sändningar.

Herr lalman! Detta är en helt otillfredsställande situation, som jag fortfarande anser atl vi bör åtgärda.

Vad krävde vi i molionen 1135? Jo, vi framförde att det är högst väsentligt all samtliga länsinvånare får lillgång till lokalradion och kan avlyssna de dagliga sändningarna.

131

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Lokalradions sändarnät

Lokalradions start i många län emotsågs med slorl intresse av samtliga länsinvånare - även folkel i länens gränstrakter trodde att man nu om inle förr skulle få lillfälle atl lyssna lill sin egen regions radio. I efterhand kan vi klarl konstatera all läget är oförändrat. Folk i gränstrakterna lill Värmlands, Kopparbergs och många andra län sitter fortfarande i sina stugor och kan inle avlyssna sin egen lokalradio. Del är jusl den befolkningen som är mest isolerad och som får sin dagstidning myckel sent Vi bör ge dessa människor prioritet och underlälla för dem alt nås av lokalradion. Nuvarande förhållanden är alltså högst otillfredsställande.

Molionen har remissbehandlais, och chefen för televerkets radiodivision anför bl. a. att det normalt räcker med en enkel bandkabelantenn som man kao tillverka själv och atl man endast i en mindre del av fallen behöver mera påkostade antenner.

Herr talman! Detta låter enkelt atf genomföra, men jag tror att många människor inle klarar av all själva göra en sådan bandkabelanlenn. Jag råkar känna många äldre människor som inte har en chans au klara detta själva. Det är inte bara en teknisk fråga, utan det gäller en i hög grad praktisk och kostnadskrävande åtgärd för den enskilde länsinvånaren, som därmed åsamkas kostnader som i princip bör åligga samhället

Chefen för lokalradion är litet mera positiv och menar att televerket bör ges erforderliga resurser för detla när det är möjligl.

Vad säger då utskottet? Det hänvisar lill remissvaren och vill betona värdet av att man steg för steg förbättrar lokalradions mottagningsförhållanden. Men till sist säger ulskollei all motionen inte bör föranleda någon regeringsåtgärd och föreslär all man avstyrker den.

Herr talman! Riksdagens ställningstagande i enlighet med utskottets förslag innebär all inle alla länsinvånare kan avlyssna lokalradion, och del innebär också ell nej lill vårt yrkande i molionen. Jag skall inie orda mer i den här frågan, men jag vill säga att vi motionärer självfallet kommer all följa dess forisälla behandling och återkomma om inle någol händer inom en relativl kort tidsperiod.

132

INGEMAR LEANDER (s);

Herr lalman! Kullurulskollel lät remittera den här molionen dels till televerket, dels till SLAB, Sveriges Lokalradio AB. Av remissyttrandena framgår all man är starkl medvelen om del problem molionen lagil upp och att man har för avsikt atl åtgärda problemet så långt det över huvud taget går med nuvarande kända syslem. För au helt lösa problemet krävs nämligen elt nyll sändarnäl uiöver de ire vi nu har inom ljudradion. Del nya nätel, som medför all vi får ell program 4 inom ljudradion, skall då nalurliglvis anpassas efler lokalradioomrädena.

Radioulredningen är posiliv lill ell införande av P 4, och del lycks även remissopinionen vara. 1 vår skall riksdagen falla beslul om organisationen för radio och TV under nästa avtalsperiod. Del borde vara

rimligl all anla all del beslutet kommer alt innefatta ell P 4-nät för ljudradion. Herr talman! Jag yrkar bifall lill ulskotiels hemställan.

Överläggningen var härmed sluiad.

Uiskoltels hemställan bifölls.

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Ersättningsreglerna för naturreservat, m. m.

§ 3 Föredrogs

Jordbruksulskollels belänkande

1977/78:3 med anledning av moiioner om avfallshanlering

Uiskoltels hemställan bifölls.

§ 4 Ersättningsreglerna för naturreservat, m. m.

Föredrogs jordbruksutskpltets betänkande 1977/78:4 med anledning av moiioner om nalurvårdslagen m. m.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! Etl enhälligt utskollsutlåtande över bl. a. en moiion av Lars Ahlmark om ersättningsregler för naturreservat är inle något att dra upp en längre deball om, men jag är ändå angelägen all lill prolokollel ullala några synpunkler.

Orsaken lill alt jag inle reserverat mig lill förmån för molionen är atl - som ulskollei aniyii - man inte kan ta ståndpunkt i frågan, förrän man efler den fysiska riksplaneringens fullbordan fåll möjligheler atl överblicka omfallningen av alla reservat Försl då vel vi, om del över huvud tagel är möjligt att lillgodose alla önskemål om reservat, och då får vi också ta upp lill behandling formerna för ersättning. Utskottet har också i sin skrivning gell en lilen fingervisning lill den det vederbör alt därvid ägna frågan om periodiska ersättningar ökad uppmärksamhel.

Jag vill hävda atl vad Lars Ahlmark tagit upp är en kärnfråga för hela reservatsysiemet Från naturvårdsverket har flera gånger påtalats den i förhållande lill önskvärda reservalbildningar orimligl låga medelstillgången, och det är givet atl engångsersättningar för inträng blir dyrare än om ersättningen utgår för etl eller flera är i lagei, ungefär som etl slags arrende.

Naturvårdsverket håller emellertid fast vid principen om engångsbelopp, huvudsakligen därför all della är fördelaktigare för staten på längre sikt, eftersom del då blir den som tillgodogör sig ändringar i penningvärde o. d. Periodiska ersättningar däremoi följer den ekonomiska ulvecklingen.

Sådana mer eller mindre leoreliska spekulalioner borde inle slyra den här frågan. Här gäller det all skydda vad som anses värt all skydda.

133

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Ersättningsreglerna för naturreservat, m. m.

och dä får man inle faslna i slelbenla principer. Del är många reserval som nu inle kan komma lill stånd därför all man inle har pengar lill engångsersällningarna. Man skulle emellerlid med en vidare lillämpning av periodiska ersäliningar lill samma årskoslnad som nu kunna avsälla ell långl siörre antal reserval.

Del är della som jag ansett varaså väsenlligl all jag vågat ta kammarens lid i anspråk några minuler för en kommentar lill utskottets positiva skrivning, och jag yrkar härmed bifall lill dess hemställan.

TORKEL LINDAHL (fp):

Herr lalman! Jag skulle vilja säga elt par ord om Karin Ahriands moiion 1976/77:1214. Det är en moiion som handlar om del för kammaren inte helt obekanta ämnel skyltar - eller det kanske är fråga om annonstavlor, reklamskyltar, vägvisare, anordningar etc.

Vad är nu della för någonling att la upp kammarens lid med? Jo, länk er den scenen all fyra regeringsråd siller upptagna en lång slund, kanske i timtal, med att försöka avgöra om en skyll verkligen är en skylt eller en annonstavla eller en anordning eller någonling annal. Och varför gör de detta? Jo, därför alt hur de skall deflniera den är avgörande för enligt vilken lag hela frågan skall avgöras och hur lillstånd skall ges.

Jordbruksutskottet säger i sitt betänkande alt dessa regler finns i 22 S i naturvårdslagen. Del är riktigt, men sådana bestämmelser finns också i fiera andra lagar, och del är detla den här molionen handlar om. Det är alldeles för tillkrånglat när sädana bestämmelser finns i alllför mänga lagar!

Vi poliliker brukar vara ganska snabba med all klaga på byråkraterna, men jag tycker att vi då också borde hjälpa byråkraterna genom en lagstiftning som gör det möjligl för dem alt lolka lagen någoriunda enkell - dä kanske också de skulle visa elt litet mänskligare ansikte.

Herr talman! Del finns anledning att återkomma i den här frågan.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 5 Föredrogs

Näringsulskollels belänkande

1977/78:1 med anledning av regeringens skrivelse 1976/77:152 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

134

Arbetsmarknadsutskottets belänkanden

1977/78:1 med anledning av moiion om löneförmånerna för siailigl anställda med uppdrag som riksdagsledamot

1977/78:2 med anledning av moiion om ijänsleårsberäkning vid anslällning ulomlands

1977/78:3 med anledning av moiion om ijänsleuimärkelser Kammaren biföll vad uiskolten i dessa belänkanden hemställt

§ 6 Bostadsförvaltningslag

Föredrogs civilulskoitets betänkande 1977/78:1 med anledning av proposilionen 1976/77:151 med förslag till bosiadsförvaliningslag m. m. jämte motion.

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Bostadsförvaltningslag

LARS HENRIKSON (s):

Herr talman! Det förslag till ny bostadsförvaltningslag som riksdagen nu har all la slällning lill bygger ju pä etl utredningsbetänkande av bostadsförvaltningskommittén, ett belänkande som f ö. är enhälligl och innebär beiydande förändringar på det här området i förhållande till den ordning som f n. gäller.

Statsrådet har på praktiskt tagel alla punkler följt uiredningens förslag, och del finns därför ingen anledning all uppehålla sig vid förslaget i dess helhet. Jag vill bara säga några ord om en enda punkl, där av någon anledning statsrådel Friggebo inle har ansett sig kunna la ställning lill uiredningens förslag. Del gäller möjligheten atl utge förskott till förvaltare när det föreligger behov av snabba åtgärder - när del är brist på olja, när det elektriska systemet kan vara bristfälligt och behöver repareras och i andra liknande situationer som måste åtgärdas myckel snabbt men som kanske blir svära atl åtgärda därför atl förvaltaren inte förfogar över behövliga medel.

Ulredningen föreslog för sin del atl man skulle ålägga kommunerna all utge sådant förskott Redan enligt gällande lagsiiftning föreligger skyldighet för kommunerna all ulge förskolt på arvode lill förvallaren. Nu skulle denna skyldighei uividgas lill au också avse förskou av del slag som jag här någol har exemplifierat

Slalsrådel säger i propositionen alt hon delar utredningens uppfallning alt kommunerna bör åläggas denna skyldighet. Men hon uttrycker också förståelse för att kommunerna, så som skedde under remissbehandlingen, vände sig mol förslaget i den här delen och menade atl denna uppgift borde läggas på staten. Inom ulredningen menade f ö. två ledamöier - av vilka jag var en - alt staten borde ha denna uppgift Men vi ansåg all del viktiga inle var vem som ålades skyldigheten. Del viktiga var all frågan löstes så atl ålgärder kunde sällas in där de bedömdes erforderliga. Nu säger statsrådet all hon inie är beredd alt lägga fram något förslag; hon menar alt det är nödvändigl atl yllerligare överväga frågan.

1 en motion som jag väckl lillsammans med några partikamrater har vi fäst uppmärksamhelen pä denna fråga och framhållit au det är nödvändigl atl den fär en snabb lösning. Del kan inle vara rimligl att svårigheter för regeringen att bestämma sig för vilken ordning som bör gälla

135

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Räddningstjänst m. m.

i en fråga som såvitt jag förstår är nöjaktigt utredd skall leda lill etl sådani uppskov med ställningstagandet att det kan bli svårigheter för förvallaren all fullgöra de uppgifter som lagen ålägger vederbörande.

Civilulskotlel har för sin del sagl rörande vår moiion:

"Utskottet delar motionärernas uttryckta uppfallning all del är angeläget att ge regler för snabb förskottering av vissa medel lör särskill förvallad fasligheisdrift Ulskollei har emellertid ansell sig kunna förulsälla alt frågan inte endasi övervägs yllerligare inom departementet ulan också all förslag i ämnel läggs fram så snarl som möjligt och i lämpligt sammanhang."

Anledningen lill all jag begärde ordet var närmast atl jag ville understryka detla utskottets uiialande, som ju innebär ell lillmöiesgående av den framsiöt som har gjorts i vår moiion.

Jag har, herr lalman, ingel annal yrkande än om bifall lill ulskotiels hemställan men ullalar förhoppningen alt slalsrådel skall ta intryck av vad utskottet här har sagl och snarl komma med etl förslag som full-sländigar den nya lagstiftningen.

Överläggningen var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.

§ 7 Räddningstjänst m. m.

Föredrogs civilulskoitets betänkande 1977/78:2 med anledning av motioner om räddningstjänst m. m.

136

OLLE AULIN (m):

Herr lalman! I molionen 1976/77:302 har Tage Adolfsson och jag begärt en översyn av gällande lagstiftning på räddningstjänstområdet. Vi vill åsladkomma en bäiire samordning av de lillgängliga resurserna för räddningstjänst och åstadkomma ökade resurser för de regionala räddnings-ijänslinsalserna.

Remissinslanserna, som är myndigheler med ingående kännedom om dessa problem, har varil posiliva. Men ulskollei menar all man bör avvakta del planläggningsarbeie som pågår regionall och lokall, innan man överväger en resurssamordning. Jag menar all della är att fördröja och att det är ell orikligl resonemang.

Under de tre år som planläggning nu pågått har man konslaleral brisler både i fråga om den gällande lagstiftningen och i fråga om räddningstjänstresursernas omfattning, fördelning och samordning. Det vore därför rimligl alt redan nu, parallellt med del pågående planläggningsarbetel, se över lagsiiftningen och ulreda möjligheierna lill en bättre samordning. Det är oacceptabelt atl räddningsljänsiberedskapen fortfarande under flera år kommer all belastas av de angivna bristerna.

Herr lalman! Mot ell enigl ulskoll har jag ingel yrkande, men det finns anledning atl återkomma i ärendel.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr lalman! Civiluiskolleis belänkande om räddningsljänsten saknar både reservalioner och särskilda yllranden. Jag vill ändå foga några kommentarer till del och stryka under några av utskottets slutsatser. Jag skall begränsa mig till övervakningen och räddningstjänsten lill sjöss.

De önskemål som vi motionärer framfört måste vara välgrundade, eftersom de tillstyrks av praktiskt tagel alla de remissorgan som yttrat sig över molionerna. Remissbehandlingen skedde under våren, och del var inte utan spänning man säg fram emot vad som skulle komma. Kunde riksdagsbehandlingen komma atl leda lill elt bifall eller ett tillkännagivande eller skulle regeringen fortsätta och slutföra arbeiei med de tankar om en ny och övergripande utredning som den lidigare regeringen funderat kring? Utkast lill direktiv fanns ju.

Nu blev det en utredning med direktiv som i allt väsenlligl läcker de önskemål som den socialdemokraliska molionen för fram, borisen från några få ord i en mening. Jag vill därför bara lägga till tvä kommentarer.

Den ena kommentaren är atl jag självfallel inle har något emol all regeringen handlat i linje med våra molionsförslag. Om ell sådani arbetssätt tillämpades i siörre utsträckning skulle mycket vara atl vinna.

Den andra kommentaren är alt de lidigare ulredningarna var förhindrade att förulsällningslösl utreda en enhetlig kuslövervakningsorgani-salion, som omfattade bl. a. sjöräddningen. Nu har i belänkandet ell enigt utskott sagl alt direkliven för den i juli 1977 tillkallade utredningen ger Ulrymme för en utredning i enlighet med bl. a. vad som föreslagits i molionen 165 i delta avseende.

Lål mig därför uttrycka del så, alt del är högsl troligt all om några ögonblick kommer även kammaren att förutsätta all utredningen undersöker och redovisar också frågan om en enhetlig organisaiion för rädd-ningstjänslen lill sjöss samt för sjöövervakning - en sammanhållen organisation, som dä alllsä inte behöver innebära atl någon ny och hell fristående myndighet skall bildas.

Jag tillhör, herr lalman, de numera rätt många som tror all avsaknaden av en enhellig sammanhållen organisation är kärnan i frågan och det som i dag ställer till oreda och förorsakar mycket bekymmer i verksamheten.

Om utredningen därför inle uppfattar direktiven pä detla sätl går den inte bara mol den lolkning riksdagen väntas ställa sig bakom ulan fortsätter också ett i allt väsentligt redan genomfört utredningsarbete. Det är något som ytterst få - för all inte säga ingen - önskar, eftersom dels det mesla redan är gjort, dels inga anvisningar inom detla område kan ges. Därför ber jag, herr lalman, alt fä yrka bifall lill uiskoltels hemställan.

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Räddningstjänst m. m.

137

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Meddelande om frågor

ROLF DAHLBERG (m);

Herr talman! I molionen 1286 hemställer vi motionärer om en ulredning i syfle all samordna olika myndigheters resurser längs våra kuster till en effektiv havsövervakning och sjöräddning. Motionerna i de här frågorna har remissbehandlais av en mängd berörda myndigheter, vilka - som Per Olof Håkansson påpekade - näslan samlliga har tillstyrkt motionskraven.

Nu har, som vi vet, handelsministern tillsall en kommitté med uppdrag att ulreda dessa ytterst väsentliga frågor. Enligt direktiven behövs klarare riktlinjer för ansvarsfördelning, arbetsuppgifter och befogenheter för den civila övervakningen till sjöss. Det anges vidare som nödvändigt att lill utvecklingen anpassade organisations- och ledningsformer fastställs, så atl befinlliga resurser uinylljas på bäsla sätt. Bl. a., säger man, behövs en genomgång av kustbevakningens och sjöpolisens verksamhet.

Civilulskotlel säger att del är värdefullt all en ulredning om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten lill sjöss nu tillsatts. Direktivens uiformning ger enligt uiskoltels mening utrymme för utredning också av alternativ med myckel långtgående samordning av myndighetsuppgifterna, bortsett då från bildandet av en ny och helt fristående organisation. Utskottet slutar med all förutsätta atl ulredningen får en sådan inrikining.

Man kan tycka att motionskraven har lillgodosetts med detta. Del är väl riktigt Jag vill dock göra ett lilet påpekande. När sä här mänga myndigheter och organisationer är inblandade i en fråga föreligger naturiigtvis en risk för att del kommer preslige in i bilden och alt detla försenar och försvårar etl ulredningsarbeie. Del är min förhoppning att alla i dessa frågor inblandade positivt medverkar till alt påskynda utredningsarbetet och att vi snart får ell förslag i kammaren till en bäitre tingens ordning än den som råder i dag.

Jag ber att få yrka bifall till ulskotiels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad. Ulskotiels hemställan bifölls.

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 27 oktober

138

1977/78:113 av Pär Granstedt (c) lill industriministern om verkan av för sen ansökan om lagerslöd:

Ett lilet företag i Norrtälje missade på grund av förelagarens sjukdom att i tid inge preliminär ansökan om lagerslöd för 1977. Däremoi inkom

den i god tid före slutdatum för definitiv ansökan. Ansökan avslogs emellerlid på grund av förseningen.

Förelaget fyller kriterierna för lagerstöd och erhöll sådani för 1976. Ansökan har tillstyrkts av fackförbundsavdelningen och arbetsförmedlingen. Avslaget innebär att hela personalen kan komma atl friställas.

Med hänvisning lill del anförda vill jag till statsrådet Åsling ställa följande fråga:

Vilka möjligheter anser statsrådel att det bör finnas alt Överse med förseningar i ansökan om lagerstöd och liknande bidrag för atl undvika onödiga friställningar?

Nr 18

Torsdagen den 27 oktober 1977

Meddelande om frågor

1977/78:114 av Pär Granstedt (c) till bosladsministern om finansieringen av vissa byggnadsarbeten under byggnadstiden:

En bygdegård i Södertäljetrakten har beviljats statligt bidrag för en välbehövlig upprustning. Bidraget betalas ut eflerdet att arbetet slutförts. Under byggnadstiden förutsätts finansiering med bankkreditiv. På grund av det rådande kreditläget har del inle gått att erhålla kreditiv. Trots att statsbidrag beviljats kan därför upprustningen inte genomföras.

Med hänvisning till det anförda vill jag till statsrådet Elvy Olsson ställa följande fråga:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd alt vidlaga sä att byggnadsåtgärder för vilka statsbidrag beviljats också kan finansieras under utförandeliden?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 20.04.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen