Riksdagens protokoll 1977/78:13 Fredagen den 21 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:13

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:13

Fredagen den 21 oktober

Kl.  15.00

§ 1 Justerades protokollet för den  13 innevarande månad

Fredagen den 21 oktober 1977

Om statens samarbete med ASEA på kärnkraflsområdet

§ 2 Om statens samarbete med ASEA på kärnkraftsområdet

Statsrådet OLOF JOHANSSON erhöll ordet för att besvara Eric Enlunds (fp) den  13 oktober anmälda fråga,  1977/78:68, och anförde:

Herr talman! Eric Enlund har frågat mig om anledningen lill all jag innan riksdagen behandlat och fattal beslul om den långsiktiga inriktningen av energipolitiken meddelat all konsorlialavialel mellan sialen och ASEA om Asea-Aioms verksamhel sannoliki kommer atl sägas upp.

Samarbelel mellan sialen och ASEA i AB Asea-Alom grundas på ell av riksdagen år 1968 godkänt konsortialavlal för åren 1969-1979. Sam-arbetels syfte anges i avialel vara au bedriva en självständig, konkurrenskraftig och lönsam industriell verksamhel på kärnkraftsområdei. År 1968 var detta kanske en rimlig målsättning mol bakgrund av de förhoppningar som då var knutna lill kärnenergin som trygg och uthållig energikälla.

Genom avtalet skapades förutsättningar för industriellt ulnylljande av de forsknings- och utvecklingsinsatser Sverige dittills gjort på kärnener-giområdel.

Silualionen är inte längre densamma. Marknaden för kärnkraftverk har hårdnat. Ulbyggnadsplanerna har de senasle åren successivt skurits ned kraftigt i de flesia länder. Jag vill påminna om hur OECD, en av de många organisationer som bevakar ulvecklingen, har angivit den beräknade kärnkraftsuibyggnaden. I studien Energy prospects to 1985, utgiven i januari 1975, uppskattades OECD-ländernas installerade kärnkraft uppgå lill 206 000 MW år 1985 och till 513 000 MW år 1990. I studien World Energy Outlook två år senare var motsvarande uppskattningar 160 000 resp. 325 000 MW. Detla innebär alltså ell bortfall av ca 60 reaktorer fram till år 1985 och av ytterligare ca 130 reaktorer mellan åren 1985 och  1990.

Vi kan också konstatera atl villkorslagen innebär nya, skärpla krav för idrifitagning av ytterligare kärnreaktorer i Sverige.

Givelvis måsle della - vid sidan av den iniernaiionella ulvecklingen - beaklas när vi söker bedöma Asea-Aloms förulsällningar.

I en medvelen långsiklig planering för all la lill vara den slora kompelens och de beiydande resurser som finns vid Asea-Alom är det naturligt all avtalsparterna, staten och ASEA, lar upp en diskussion om

99

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Om statens samarbete med ASEA på kärnkraftsområdet

100

bolagets framtid. En prövning av konsorlialavialel är elt naturligt sleg i en process för förändring och långsiklig överlevnad.

ERIC ENLUND (fp);

Herr lalman! Jag lackar energiministern för svarel på min fråga.

Anledningen lill all den slälldes var den stora oro som energiministerns uttalanden om Asea-Alom väckl - framför alll bland förelagels anslällda. I slutet av augusti meddelade energiministern i en finsk tidskrift all statens avtal med ASEA skulle sägas upp, Della bekräftades en månad senare i Veckans Affärer, De här uttalandena kunde knappast tolkas på annat säll än all energiministern tänkte sig omfaliande förändringar i Asea-Atoms verksamhel. När de anslällda sedan begärde en förklaring fick de lill svar att energiministern inte svarade på öppna brev, all deras frågor var fel slällda och all del inle fanns några regeringsplaner all informera om.

Jag lycker atl del här sällel all hanlera vikliga frågor är en aning oresonligt Asea-Atoms verksamhel i framliden måsle väl ändå i hög grad vara beroende av det energipolitiska beslul som riksdagen kommer all falla nästa år,

1 del svar jag fått säger energiminislern all marknaden för kärnkraftverk har hårdnal och all ulbyggnadsplanerna har skurils ner i flera länder. Men om man nu skall diskuiera Asea-Aloms framlid, är del väl or-dersiluationen i jusl del förelaget som i första hand är av intresse. Jag nämnde i min fråga alt ordervärdet vid det senasle årsskiftet var 6,6 miljarder kronor. 1 februari i år begärde och fick energiministern informalion från ASEA om de indusiripoliliska konsekvenserna vid en eventuell annullering av Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Det skulle pä kort sikl belyda en förlust av 300 arbetstillfällen för mycket kvalificerad ingenjörspersonal, bortfall av 2 000 manår inom Asea-Alom och 14 000 manår hos underleverantörerna. Dessuiom skulle del bli en myckel negaliv verkan med avseende på personalen med beiydande avgång, som i sin lur skulle medföra svårigheler all fullfölja arbeiei med bl. a. två exportorder för Finland saml sämre servicemöjligheter för de kärnkraftverk som redan är i drift i Sverige.

För svensk indusiri totalt skulle en annullering av Forsmark 3 och Oskarshamn 3 belyda ett bortfall av arbetslillfällen motsvarande 50 000 manår. Jag menar nu inte atl industriministern har länkl sig all genomföra ålgärder med sådana konsekvenser, men de uppgifter som jag lämnat visar ändå, även om de inte skulle vara hell exakta beiräffande siffror och bedömning, att del inte är förvånande atl de människor som här är berörda grips av oro. Del gäller många människors arbele och framlid.

Energiministerns svar innebär all det inte finns eller fanns någon saklig grund för energiministerns uispel om förändringar i Asea-Aloms verksamhel i form av vare sig fakta eller beslul eller ens förslag till beslul. Därmed tycker jag all det svar som jag fått ändå kan sägas vara både lugnande och klarläggande.

Slalsrådel OLOF JOHANSSON;

Herr talman! Jag tycker inle all herr Enlund skall basera sina ultalanden alltför mycket på del citat ur en Forumarlikel som jag har korrigerat och på den tre månader gamla artikel som Veckans Affärer försökte göra en nyhet av. Referatet emanerar från ell massmetliaseminarium i Finland i juni som jag dellog i. Även ett ireliiolal journalister var närvarande. Referatet är ofullständigt återgivet i Forumartikeln, och jag har ingen anledning all la lillbaka någol av vad jag då sade.

Dessutom finns del anledning atl peka på att jag har använt uttrycket "säga upp" i della sammanhang men atl del kan innebära två saker, nämligen "bryta" resp. "förändra". Min uppfallning är atl avialel bör förändras och all vi bör pröva den frågan. Del är också del som jag säger i mill frågesvar.

Och varför gör jag det? Låt mig i det sammanhanget peka på vad som framhålls i konsortialavialets ändamålsparagraf där det heter;

"Asea-Alom skall bedriva utveckling, konstruktion och marknadsföring av kärnreaktoranläggningar, baserade på lermiska reaktorer, och komponenter lill dem inkl. tillverkning av speciella kärnreaklorkomponenier samt ulveckling, konslrukiion, lillverkning och marknadsföring av kärn-reaklorbränsle ävensom försäljning av komplellerande ijänsier sammanhängande med sådani bränsle.

Asea-Alom äger därjämie bedriva annan verksamhel inom kärnkrafl-områdel, som är förenlig med den i förslå siyckei angivna."

Förelaget är alltså i dag låsl lill verksamhel enbart inom kärnkraflsområdet, och det är med de förändrade förutsältningar som jag har anmält i mitl frågesvar nödvändigl all pröva delta förhållande innan konsor-lialavtalsiiden går ul. Del är självfallel all jag som ansvarig på della område har anledning au fundera över dessa problem. Företagel har självt gjort det och är, om jag förslåll rapporterna från styrelsen räll, villigi all gå in på andra områden.

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Om statens samarbete med ASEA på kärnkraftsområdet

ERIC ENLUND (fp):

Herr lalman! Jag är medveten om atl de uppgifter man får via massmedierna ofta är osäkra och ofullständiga, men om den informalion som man får uppfällas av flerialel människor som oklar och förvirrande och därtill del beskedel ges all svar på frågor eller klarlägganden från ansvarigi håll inle kommer all lämnas - och del var i del lägel jag slällde min fråga - är del naturligt atl man begär ell klarläggande här i kammaren, särskilt om frågan gäller sysselsällning och ulveckling i del län som man represenlerar.

Nu har jag full förståelse för all förändringar måsle göras i konsorlialavialel om Asea-Aloms verksamhel, och jag nolerar all energiminislern i sill svar inle en enda gäng använder ullryckel "uppsägning av avtalet mellan staten och ASEA". Det lycker jag är bra. I siällei lalas del nu om den internationella ulvecklingen och om all del är naturligt att avtalsparterna sialen och ASEA lar upp en diskussion om

101

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Om statens samarbete med ASEA på kärnkraftsområdet

bolagels framlid, vilket jag tycker är helt rikligt. Del vore då rimligl atl man försl log kontakt med den andra avtalsparten och nalurliglvis också framför alll med de anslällda.

Statsrådet OLOF JOHANSSON:

Herr lalman! Öppna brev kan ju vara litet olika formulerade, och del är väl en lämplighelsfråga om man då skall gå in i deballen genom alt ålerigen föra diskussionen offeniligi.

Jag har vall en annan meiod. Jag har besökl de anslällda och lalat med dem direkl och klarat ul situationen. Del är möjligl all vi har olika uppfattningar om hur företagels framlid ser ut, men det är viktigt all denna diskussion kommer därför au riksdagen slår i begrepp all faita beslul om eil nyll flerårigi forsknings- och uivecklingsprogram, och del. är klarl alt Asea-Alom - med de tekniska resurser som man där besitter - är elt intressant företag vid fördelningen av de uppgifter som då behöver fördelas.

Del behövs en förstärkning av utvecklingsresurserna pä energiområdet, men della är inte möjligt med den formulering, enbart knuten till kärnkraft, som del nu gällande konsorlialavialel har. Jag iror nog au de anslällda och andra berörda parter har förståelse för och gärna vill vara med om och komma in i bedömningarna angående jusl på vilket sätt vi skall använda utvecklingsresurserna, inle minst i del förelagel, när riksdagen näsia gång besluiar om ell flerårigi forsknings- och uivecklingsprogram.

102

ERIC ENLUND Cp):

Herr lalman! Del är alldeles uppenbart alt det är värdefullt atl ansvariga slalsråd på ort och ställe lalar med dem som närmast är berörda, men utgångsläget för ell sådani möie kanske inle är del bäsla om man försl har åsladkommil en slor oro och elt slorl antal obesvarade frågor.

Energiministern säger all vi nalurliglvis kan ha olika uppfallningar i denna fråga. Nu är del inle meningen all vi här skall diskutera kärnkraftens framtid och hur vi i Sverige skall ordna energiförsörjningen, ulan vad del är fråga om är ju all så snart som möjligl få fram etl underiag för elt energipoliliski beslut.

Det betyder, såvitt jag förstår, all energiminislern har myckel svåra uppgifter framför sig och kanske behöver gå in i sin kammare och fundera över en rad frågor. Del gäller miljö- och säkerhelsproblem vid olika slags energiproduklion, del gäller hushållning med resurser, sparande i hushåll och indusiri, men det gäller framför alll hur vi på bäsla säll skall kunna la till vara de resurser och möjligheter som vi redan har i vårt land för au producera energi. Det är försl när de huvudlinjerna är klara som det blir meningsfullt att diskutera vad som skall hända med de små eller stora förelag som i dag arbetar inom energisektorn.

Slalsrådel OLOF JOHANSSON:

Herr talman! När del gäller forsknings- och utvecklingsprogrammet planerar regeringen en proposition till vårriksdagen. Regeringen kan alltså inte avvakta del större sammanfattande energipoliliska beslutet i riksdagen, för i så fall kommer tåget all ha gått för Asea-Alom på den punkten.

Dessuiom noterade jag i herr Enlunds första inlägg alt han drog in F3 i denna debatt och uttryckte sig ganska otvetydigt om vilka resurser som skulle gå förlorade om det projektet stannade av. Jag skall inie lägga mig i den deballen, men fakta är följande:

Statens vaiienfallsverk kartlägger f n. konsekvenserna av restriktioner när del gäller utbyggnaden av F 3, och därefter fattar regeringen beslul i den frågan.

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Anmälan av interpellation

Överläggningen var härmed sluiad.

S 3 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1977/78:10-16 lill näringsuiskoilel

1977/78:17-21 lill konslitulionsutskotiei

§ 4 Föredrogs och bifölls inierpellaiionsframsiällningarna 1977/78:49-52.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Proposition

1977/78:1 om ändring i patentlagen (1967:837), m.m.

§ 6 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 21 oktober

1977/78:53 av Jan Bergqvisi (s) lill industriministern om regeringsåtgärder med anledning av NK/Åhléns beslul atl flytta ekonomidriften från Göteborg:

Vid NK/Åhléns ekonomidrifl i Göteborg hotas över 100 kvinnliga tjänstemän av arbelslöshel. Dessa kvinnor gör etl kvalificerat arbete. Men de är samtidigt starkt specialiserade på sådana uppgifter som är typiska för ekonomidriften vid en varuhuskedja. Blir de avskedade måste flerialel skola om sig under mer än elt år. Trots det har de ingen garanti för att de verkligen får etl jobb när de är färdiga med sin arbetsmark-

103

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Anmälan av interpellation

104

nadsulbildning. För dem som är över 50 år är risken stor all de aldrig kommer tillbaka till Göteborgs kärva arbetsmarknad.

Det enskilda näringslivet i Göteborgsregionen är inte längre expansivt. Fram l. o. m. 1980 beräknar man all 8 000-10 000 jobb försvinner. 1 Göteborg riskerar ell par lusen ijänsleman atl förlora sina arbeten under de närmaste åren. Förvärvsfrekvensen för kvinnor i Göteborg har undan för undan försämrats och ligger nu avsevärt under riksgenomsnillei. Därför är del arbetsmarknadspoliliskl fel all flytla NK/Åhléns ekonomidrift.

För företagel är det tekniskt möjligt alt ha ekonomidriflen i Göleborg. En ulredning visar atl den förelagsekonomiska kostnaden för au ha kvar 103 hellidsjobb vid ekonomidriften i Göleborg är 645 000 kr. per år. Del innebär ca 6 000 kr. per jobb, fasl då har man inle dragil av de ex-irakoslnader som uppslår vid nedläggningsalternalivel i den mån de anslällda inte kan beredas full sysselsällning fram lill dess au de lämnar ekonomidriflen den 1 juli 1978. Men även om man räknar med brui-lokoslnaden 6 000 kr. per jobb är della en bråkdel av vad det koslar samhällel all skapa nya jobb.

Bara kostnaden för omskolning är lågt räknal 45 000-50 000 kr. per person. Därtill kommer de som aldrig får jobb mera, som blir ulförsäkrade, som får förtidspension osv. Här ligger den samhällsekonomiska förlusten för en enda person på mellan en kvarts och en halv miljon kronor. De personliga tragedierna kan givetvis inte mätas i pengar.

I en inierpellalionsdeball den 12 april i år behandlades förläggningen av NK/Åhléns ekonomidrifl. Induslriminister Åsling förklarade därvid;

"Vi måste slå vakt om alla arbetsplatser i Göleborg. Vi har inle råd alt förlora en enda, och vi skall också nu gå lill verkei och försöka skapa de nya sysselsäiiningsiillfällen som är nödvändiga med hänsyn till vad som händer på den göteborgska arbetsmarknaden.

Min inställning är alltså all detta problem måste lösas genom all förelagen känner sitt ansvar för sysselsättningen och genom atl vi lar ell samlal grepp om silualionen i Göteborg."

I våras tillsatie regeringen den s. k. Göleborgsdelegalionen "för all komma lill rälia med de sysselsätlningspoliliska problemen i Göieborgs-regionen". Enligl proposilionen 1976/77:139 skulle delegationen "överväga de ålgärder inom regionen i de.ss helhet som kan erfordras för all underlätta en snabb lösning av de regionalpoliliska och sysselsälinings-mässiga problemen.

Avsikten med delegationen är all åsladkomma en regional kraftsamling."

Göleborgsdelegalionens arbelsgrupp har lagil upp frågan om organi-salionen och förläggningen av ekonomidriflen vid NK/Åhléns. 1 en särskild skrivelse lill verkslällande direklören i NK/Åhléns framhåller ar-beisgruppen bl. a.:

"Den silualion på arbelsmarknaden i Göieborgsregionen, som föranledde regeringen all lillsälla Göleborgsdelegalionen och dess arbelsgrupp, kvarslår. En redan lidigare ansirängd silualion inom koniors- och för-

valtningsområdel har renl av yllerligare skärpls genom all anlalel vakanser på senare lid reducerals både vad gäller fasla och lillfälliga plalser.

Göleborgsdelegalionens arbelsgrupp har försiåelse för all verksamhelen, särskill i förelagels nuvarande ekonomiska silualion, måsle drivas efter företag.sekonomiska principer. Dock anser arbetsgruppen alt den kalkylerade merkostnaden vid en förläggning av ekonomidriften lill Göleborg måsle anses som relativt ringa i förhållande till de slora besparingar som förelagssammanslagningen torde komma all innebära.

Mol denna bakgrund och då arbelsmarknadssilualionen för här berörda kalegorier synes vara avsevärt bäiire i Slockholm än i Göleborg vill Göleborgsdelegalionens arbelsgrupp enlrägel hemslälla om omprövning av besluiei all förlägga hela ekonomidriflen lill Slockholm."

På denna vädjan har förelagsledningen i NK/Åhléns lämnal ell hell avvisande svar. Inte på minsta sätl är man beredd atl rucka på beslutet all flylia ekonomidriflen från Göleborg.

All flylia ekonomidriften från Göleborg är fel arbetsmarknadspoliliskl, fel kommunalekonomiskl och fel samhällsekonomiskl. Eftersom förelagsledningen vägrar visa del sociala ansvar som kan krävas i della fall, är det regeringens skyldighet all gripa in. 1 ell brev från HTF-klubben, där de anslällda vid ekonomidriften är organiserade, begärs nu besked om vad indusiriminisiern länker göra för all rädda sysselsällningen.

Därför vill jag fråga indusiriminisiern:

1.    Anser indusiriminisiern all NK/Åhléns uppfyller sill sociala ansvar om förelagsledningen fullföljer sina planer på all flylia ekonomidriften från Göleborg?

2.    Anser industriministern atl del är samhällsekonomiskt önskvärt atl flytla NK/Åhléns ekonomidrift från Göleborg?

3.    Är en nedläggning av NK/Åhléns ekonomidrifl i Göteborg i överensstämmelse med  målen för regeringens arbetsmarknadspolitik?

4.    Vad kommer regeringen atl göra för alt slå vakt om arbetsplatserna vid NK/Åhléns ekonomidrift i Göleborg mot bakgrund av industriministerns uttalande i riksdagen den  12 april?

5.    Vad länker regeringen göra för atl öka löntagarnas och samhällets inflytande över omställningar i näringslivet?

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Anmälan av interpellation

105

Nr 13

Fredagen den 21 oktober 1977

Meddelande om .frågor

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 20 okiober

1977/78:92 av Elver Jonsson (fp) till kommunikationsministern om skyldighet att bära hjälm vid mopedfärd;

Antalet döda och svårt skadade i trafikolyckor i samband med mo-pedkörning är alltför högt. Skyddshjälmarnas belydelse har framhållits av såväl riksdagen som trafiksäkerhetsorganisationerna. Riksdagen har vidare förutsall all elt lagförslag om obligatorium för hjälm snarl skall framläggas. Ännu har någol sådani inle aviserals. Jag vill i anledning härav fråga slalsrådel Turesson:

Avser kommunikationsministern alt inom kort förelägga riksdagen ett lagförslag innebärande skyldighet au bära hjälm vid mopedfärd?

den 21 okiober

1977/78:93 av Karin Nordlander (vpk) till budgeiminislern om åtgärder för alt garantera fullvärdig kost vid sociala insiilutioner;

Kommuner och landsling är slora förbrukare av livsmedel, eftersom de svarar för kosthållet på våra sjukhus, skolor och andra sociala insiilutioner.

De kraftiga prishöjningarna, inle minst under del senasle året, har försatt de för koslhållel ansvariga i en besvärlig silualion. Överskridande av anslag accepieras inle, och då återstår bara alternativet försämring och förbilligande av matsedeln för au budgeten skall gå ihop.

Malkvalilén är viktig. Därför är det alarmerande med rapporter om försämringar av koslhållel på grund av onormala prishöjningar.

Med anledning härav vill jag lill budgeiminislern ställa följande fråga;

Vilka ålgärder avser regeringen vidla för alt garantera en fullvärdig kost vid här nämnda institutioner?

106

1977/78:94 av Birgitta Dahl is) lill ulrikesminislern om erbjudande från USA all la hand om ulbränl kärnbränsle från Sverige;

Enligl lidningsuppgifter nyligen har Förenia slaiernas regering erbjudil sig all la hand om ulbränl kärnbränsle från bl. a. Sverige, delta för all söka förhindra upparbetning av kärnbränsle och den därtill hörande framställningen av plutonium.

Enligl av utrikesdepartementet bekräftade lidningsuppgifter fick en av UD:s tjänstemän besked om del amerikanska erbjudandet vid ett besök i Förenta staterna så tidigt som i juli i år. Den svenska regeringen lär ha informerats omedelbart och ingående om erbjudandel.

Däremoi har varken energikommissionens eller uirikesnämndens le-         Nr 13

damöler fåll någon som helsi informalion om vad som förevarit Della        Fredagen den

synes särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av den slora vikl regeringen         2] oktober 1977

säger sig fäsla vid energifrågorna i allmänhel och energikommissionens----- ---

arbele i synnerhet Meddelande om

Mol denna bakgrund vill jag fråga ulrikesminislern;                frågor
Vilka är skälen lill all varken uirikesnämndens eller energikommis
sionens ledamöter informerats om del amerikanska erbjudandel all la
hand om ulbränl kärnbränsle från bl. a. Sverige?

5j 8 Kammaren ålskildes kl.  15.14.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert