Riksdagens protokoll 1976/77:9 Tisdagen den 12 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:9

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:9

Tisdagen den 12 oktober_______________________

Kl. 15.00 Meddelande om

utskottens presidier

§ 1 Justerades protokollen för den 4 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1976/77:1.

§ 3 Meddelande om utskottens presidier

Herr TALMANNEN:

Jag får anmäla att till ordförande resp. vice ordförande i utskotten har följande ledamöter valts:

konstitutionsutskottet

herr Boo (c), ordförande

herr Johansson i Trollhättan (s), vice ordförande

jinansutskottet

herr Molin (fp), ordförande

herr Feldt (s), vice ordförande

skatteutskottet

herr Wärnberg (s), ordförande

herr andre vice talmannen Magnusson (m), vice ordförande

justiiieutskotiet

fru Kristensson (m), ordförande

fröken Mattson (s), vice ordförande

lagutskottet

herr Svanström (c), ordförande

herr Andersson i Södertälje (s), vice ordförande

utrikesutskottet

herr Hernelius (m), ordförande

fru Lewén-Eliasson (s), vice ordförande

jörsvarsutskottet

herr Petersson i Gäddvik (m), ordförande

herr Gustavsson i Eskilstuna (s), vice ordförande

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Meddelande om ändringar i den preliminära tidsplanen

sociallörsäkringsuiskottel

herr Aspling (s), ordförande

herr Carlsson i Vikmanshyitan (c), vice ordförande

socialutskottet

herr Karisson i Huskvarna (s), ordförande

herr Romanus (fp), vice ordförande

kulturuiskottet

herr Andersson i Lycksele (s), ordförande

herr Sundman (c), vice ordförande

utbildningsuiskotiet

herr Alemyr (s), ordförande

herr Larsson i Staffanstorp (c), vice ordförande

trafikutskottet

herr Mellqvist (s), ordförande

herr Lolhigius (m). vice ordförande

jordbruksutskottet

herr Larsson i Borrby (c), ordförande herr Lundkvist (s), vice ordförande

näringsutskottei

herr Svanberg (s), ordförande

herr Sjönell (c), vice ordförande

arbetsmarknadsutskoiiei

herr Wirtén (fp), ordförande

herr Fagerlund (s). vice ordförande

eivilutskotiet

herr Mattsson (c), ordförande

herr Bergman (s), vice ordförande.

§ 4 Meddelande om ändringar i den preliminära tidsplanen

Hert TALMANNEN:

Det arbetsplenum som utsatts till onsdagen den 20 oktober kl. 14.00 inställes. Sammanträdel torsdagen den 18 november blir en bordläggningsplenum och lar sin början kl.  14.00.

§ 5 Anmäldes och bordlades Motioner

1976/77:4 av herr Werner m. fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:110 om radio och television i utbildningsväsendet

1976/77:5 av herr  Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m.

1976/77:6 av herr Gahrton

med anledning av propositionen  1975/76:194 om TV-övervakning

1976/77:7 av herr Johansson i Holmgården m.fl. 1976/77:8 av herr Westberg i Hofors m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:200 om Norriandsfondens fortsatta verksamhet

1976/77:9 av herr Karlsson i Malung m.fl. 1976/77:10 av hen Werner m.,fl.

med anledning av propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Anmälan av inierpellationer

§ 6 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 11 oktober

1916/11:2 av herr Fågelsbo (c) till fru bostadsminislern om avstyckningar för bostadsändamål  i jordbruksbygd:

Under senare år har riksdagen vid en rad tillfällen markerat en positiv inställning till enskilda människors möjligheler alt bygga och bo i glesbygd. En lång rad av de formella och praktiska hindren för sådant byggande har kunnai elimineras. Men ändå förhindras många människor av formella skäl all bosätta sig i glesbygd.

En omständighet som i en rad fall angivits som grund för ell negativt besked i fråga om avsiyckning och byggnadslov har varit konfiiktenmed den etablerade verksamheten på landsbygden. Ell modernt jordbruksföretag förorsakar t. ex. vissa lukter som man vill förhindra fier människor all få del av - trots all den som bosätter sig på landsbygden rimligtvis har vall denna boendeform med alla dess såväl fördelar som nackdelar.

En möjlighet all komma förbi dellti problem vore alt skapa någol slags "lukiserviiui". Della skulle innebära all en avsiyckning för bostadsändamål måste tåla visst sanilärl-biologiskt intrång och alt anteckning där-

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

om görs av inskrivningsdomaren. På detta sätt ktin de miljömässiga aspekterna beträffande glesbebyggelse och rationell jordbruksdrift elimineras. De vidare miljöaspekterna kring de stora animalieförelagens lokalisering regleras redan nu i anntm ordning genom koncessionsnämnden för miljöskydd.

Med slöd av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt lill fru bostadsminislern få ställa Ibljande fråga:

Är statsrådet beredd medverka till att avstyckningar för bostadsändamål kan ske även i de fall en rationell jordbruksdrift kan innebära visst miljömässigt intrång i fastigheten?

den  12 oktober

1976/77:3 av herr Gahrton (fp) till herr justitieministern om bevaknings-företagens roll i samhällets konlrollpolitik:

Bevakningsföreiagen fåren allt större roll i samhällets konlrollpolitik. Privalansiällda väkiare fullgör polisfunktioner vid ambassader, Stockholms tunnelbana och i vissa bostadsområden. Också i polishusen finns numera väktare i olika funktioner. Så fungerar t. ex. privalansiällda väktare i Lund som arrestvakter. I Malmö fullgör väkiare recepiionsuppgifler hos polisen.

Enligt pressuppgifter finns i dag ca 20 000 väkiare i olika bevaknings-funktioner. Därav hyrs ca 350 heltidstjänster direki av samhällsorgan för fullgörande av polisfunktioner.

På senare lid har i den allmänna debatten stark krilik riktats mot väktarnas roll i kontrollpoliliken. Framför allt på tre punkler har frågetecken rests:

1.   Är väktarnas utbildning tillräcklig för de ofta mycket grannlaga arbetsuppgifterna'' Enligt rikspolisstyrelsens föreskrifter skall auktoriserade väkiare genomgå 217 limmars obligatorisk utbildning. 1 teoridelen ingår brandförsvar, allmän väktarkunskap, självförsvar m. m. Röda korsets ABC-kurs i olycksfallshjälp rekommenderas men är inle obligatorisk. Någon utbildning i i. ex. psykologi eller sjukvård ingår inte.

2.   Är samhällskontrollen över bevakningsföreiagen och väktarna tillfredsställande'.' Väktarnas rättsliga slällning förefaller ibland oklar. I vilka fall kan t. ex. JO ingripa? Enligt pressuppgifter förefaller också den cen-irala överblicken bristfällig. Del finns t. ex. ingen tolaluppgift om hur många väktare som hyrs för ijänslgöring vid landets polisstationer. I en ny debattbok riktas häftiga anklagelser mot väktare för övergrepp och våld. Författaren hävdar bl. a. att individers trygghet gentemot väktare som missbrukar sin ställning borde stärkas genom en s. k. vakt-ombudsman.

3.   1 vilken utsträckning är det över huvud taget principiellt rimligt atl privata bevakningsförelag fullgör samhälleliga polisiära funktioner? Är del rimligt att samhällets uppgift all skydda medborgarna fullgörs

av bolag som drivs av ett kommersiellt vinstintresse? Hur påverkas arbetsinsatsen och rekryteringen av den ekonomiska strukturen? I en kommentar säger ordföranden i Polisförbimdet: "Utvecklingen av bevakningsföretagen är okontrollerad, och samhällets insyn är dålig." Han menar också alt väkiare enbart har en "repressiv funktion i sin kontakt med allmänheten" (Dagens Nyheter 1976-09-30).

I andra sammanhang pågår en utveckling för att ge polisrollen en mer social aspekt. I bl. a. Lund har kvarterspoliser framträtt och vittnat om den betydligt högre skyddseffekt som en socialt förankrad polisverksamhet ger i motsats till ingripanden av enbart repressivt slag. Den rena repressionen skapar motreaktioner och förstärker aggressioner. Mot den bakgrunden måste man se mycket allvarligt på tendensen att överlåta en växande del av en nödvändig kontrollpolitik till bristfälligt utbildade och otillräckligt övervakade väktare, anslällda i kommersiellt inriktade privatföretag.

Det är nödvändigt alt regeringen markerar en genomtänkt linje för bevakningsföretagens roll i samhällets kontrollpolitik.

Med hänvisning till det anförda ber jag att till herr justitieministern få ställa följande fråga:

Vilka åigärder ämnar regeringen vidta för atl bättre klargöra väktarnas roll i samhällets kontrollpolitik?

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

1976/77:4 av herr Hagberg i Borlänge (vpk) till herr industriministern om åtgärder för atl säkra sysselsättningen inom järn- och stålindustrin, m. m.:

De två storbolagen Stora Kopparberg och Uddeholm planerar att göra betydande inskränkningar i bruksorterna Söderfors och Vikmanshyitan genom att i strukturrationaliseringens namn göra rationaliseringar som får till följd att två samhällens framtid står på spel. Särskilt utsatt har Vikmanshyitan blivii. Där har nedläggningshotet varit tydligt uttalat.

De anställdas organisationer har reagerat kraftigi. Metalls avd. 63 kräver bl. a. atl inga beslut las i Stora Kopparbergs styrelse om försäljning eller inskränkningar i bruken Vikmanshyitan och Söderfors, att de båda orterna skall ha minst samma sysselsättning som lidigare och alt Stora Kopparberg investerar i dessa orter för alt säkra deras framlid.

Händelserna i Söderfors och Vikmanshyitan visar i blixtbelysning järn-och siålkrisens länkbara effekter för de arbetandes sysselsättning och för hela landsdelars framtid. Denna kris får inte fortsätta atl utveckla sina effekter. Järn- och stålindustrin bör nationaliseras. Ell långsiktigt framtidsprogram bör läggas upp för dess ulveckling.

Vad som inträffat i Söderfors och Vikmanshyitan är inte bara i sig självt en anledning att ta upp järn- och stålindustrins problem. De nämnda orternas problemalik är represenlaliv Ibr ett stort antal bruksorter. När som helsl kan de akula konjunkiur- och sirukiurproblemen inom järn-och stålindustrin skapa omfallande toktila och nationella sysselsättnings:

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Anmälan av. interpellationer

problem. Åtgärder är nödvändiga nu.

Järn- och stålindustrin befinner sig i en internationell konjunkturkris och slår dessutom inför belydande strukturproblem. Dessa drivs dock på av själva krisen. Krisen har i alla kapitalistiska industriländer aktualiserat statligt engagemang och stöd.

1 Sverige har staten understött del privaia kapitalels intressen. Siaten lägger ner stora resurser på all förse den kapiialisiiska världsmarknaden med råmalm och ämnen. Slaien förulsälis bära den lunga bördan av invesieringar i meiallurgiska anläggningar. Samiidigi exporterar de privata kapitaliniressena vikliga förädlingsindustrier utomlands.

Följden härav är rovdrift på malmtillgångarna, lunga invesieringar med ringa sysselsättningseffekt, tendens lill koncentration av nya anläggningar till kustlägen, energislöseri och miljöförstöring.

För arbetarna inom järn- och stålindustrins lokaliseringsområden skapar della en akut fara, som just nu framträder skarpt. De små bruksorterna hotas. Strukturomvandlingen och rationaliseringen omintetgör på kort tid de sysselsättningseffekter nyinvesteringarna i första omgången kan ge. Förädlingsindustrier som kan kompensera detta finns ej i tillräcklig grad.

Ell nytt program är nödvändigt. Konjunkiur- och sirukiurproblemen gör all järn- och slålinduslrin slår in på en hell ny uivecklingsväg. Branschen bör i sin helhel naiionaliseras. Riksdagen måsle la ansvar för en ny och annorlunda induslriell politik som kan rädda sysselsättningen.

Problematiken innehåller två huvudsakliga avsniii. Del ena är sysselsättnings- och energiavsniliei. Det andra är koncentrationen och de mindre bruksorternas framtid.

Metallindustri i vid mening sönderfaller på elt markcral sätt i två delar: dels råvaruuivinning och processindustri (gruvor, metallverk, valsverk), dels den egentliga förädlingen (manufaktur, verkstadsindusiri och ytterligare förädling).

Den förstnämnda delen är starkt konjunkturkänslig. Den kräver allt större koncenlralion lill stora anläggningar och är mycket energikrävande. Den ger små sysselsäiiningsiillskotl för varje insatt mängd kapilal och energi.

Den sislnämnda delen är mindre konjunkturkänslig. Den är lättare all decentralisera. Den ger hög sysselsätiningseffekl vid nyinvesteringar. Den förbrukar små mängder elkraft och olja per anställd - förhållandet mellan metallindustrins lunga dei och dess Ibriidlingsdel, då del gäller t. ex. elförbrukning per sysselsatt, är 1-10 lill förädlingsdelens favör.

Den nuvarande strukturomvandlingen hotar Bergslagens och andra regioners många små bruksorter. Flyttningen utomlands av verkstadsindustri försämrar möjlighelerna atl utveckla förädlingsindustri inom landet. Det starka inslaget av tung metallindustri är dessutom ogynnsamt ur energisynpunkt.

Storfinansens järn- och siålpoliiik går i dag ut på atl säkra statens medverkan i de lungti och förlusibringade delarna. Sunens järn- och stål-

polilik beslår i ;iii på sin höjd ersiitia en del av råmalmsexporien med ämnestillverkning. Varje program för högre förädlad produklion saknaS; Ingen plan för an möta de många mindre bruksorternas problem existerar. Kapitalexport tillåts i obegränsad ulslräckning. Vad som i detla läge krävs är Ibljande:

1.    Hela järn- och slålinduslrin nationaliseras.

2.    Rovdriften på malm dämpas.

3.    En omfaltande program för högt driven förädling (manufaktur, verkstadsindusiri elc.) läggs upp.

4.    En plan för framlida lokalisering av förädlingsindustrier lill hotade orter med järn- och stålindustri görs upp.

5.    Export av förädlingsindustrier stoppas.

Med anledning av det här anförda anhåller jag om all få ställa följande frågor till herr industriministern:

1.    Vilka åigärder ämnar industriministern vidta för alt förmå Stora Kopparberg titt säkra Söderfors och VikmanshytUins framtid?

2.    Är industriministern beredd all

a)  för framliden säkra sysselsättningen, bl. a. i Bergslagen, genom alt nationalisera hela den privata järn- och stålindustrin och all

b) samtidigt framlägga ett långsiktigt utvecklingsprogram för metallindustrin, syftande till att säkra sysselsättningen och kraftigt höja förädlingsgraden inom svensk järn- och stålindustri?

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Meddelande om frågor

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den  12 oktober

1976/77:9 av herr Svensson i Malmö (vpk) lill herr justitieministern om fysiskt-antropologiska undersökningar i faderskapsärenden:

1 skrivelse lill samtliga tings- och hovrätter den 19 juni i år har socialstyrelsen meddelat att den nu anser att s. k. fysiskt-antropologiska undersökningar i faderskapsärenden bör utgå. Bakgrunden är alt den vetenskapliga karaktären hos sådana undersökningar är starkt ifrågasatt. Ett betydande antal män har emellertid ådönns faderskap hell eller väsentligen utifrån resultaten av delta slags undersökningar. Man kan alltså konstatera all del maierielll-rälisliga underlaget för dessa domar ryckts undan.

Mot bakgrund härav får jag ställa Ibljande fråga till herr justitieministern:

Är del justitieministerns mening atl omprövning bör beviljas i de fall där rättsaniropologisk undersökning haft väsenilig betydelse för fader-

Nr 9

Tisdagen den 12 oktober 1976

Meddelande om frågor '

skapsprövning, och hur avser i så fall justitieministern tillfredsställande informera de' i sådana mål berörda fäderna om del nya läget?

1976/77:10 av herr Jadestig (s) lill herr jordbruksministern om åtgärder mot alltför lågl vattenstånd i Hjälmaren:

De senaste årens brist på nederbörd och gällande beslämmelser om valtenreglering har medfört elt alltför lågt vattenstånd i Hjälmaren. Frågan har i skrivelse till regeringen aktualiserats av länsstyrelserna i berörda län. F. d. statsrådet Svante Lundkvist hade utlovat en utredning för atl åstadkomma lämpliga åtgärder, men på grund av regeringsskiftet har utredningsdirektiv inte kommil lill stånd.

Är statsrådet beredd atl medverka i samma positiva anda och omgående vidta de åigärder som situationen kräver?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 15.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert