Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:75

Måndagen den 28 februari

Kl, 15,00

§ 1 Justerades protokollen för den månad.

11, 15, 16, 17 och 18 innevarande

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Om praktikanter i kommunal tjänst

§ 2 Om praktikanter i kommunal tjänst

Fru statsrådet MOGÅRD erhöll ordet för alt besvara herr Erikssons i Stockholm (vpk) den 3 februari anmälda fråga, 1976/77:235, till herr kommunministern, och anförde;

Herr talman! Herr Eriksson i Stockholm har frågat chefen för kommundepartementet vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att stoppa utnyttjandet av praktikanter i kommunal tjänst och vad regeringen tänker föreslå för att förbättra praktikanternas villkor.

Frågan har överlämnats till mig för att jag skall besvara den.

Av frågan framgår alt herr Eriksson närmast avser den praktik som f n. krävs för tillträde till förskollärarutbildning. Regeringen planerar att förelägga riksdagen en proposition om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m. i slutet av nästa månad. I den behandlas frågan om krav på praktikerfarenhet för tillträde till dessa utbildningar. I övrigt bereds praktikfrågorna inom sysselsätlningsutredningen.

Hen ERIKSSON i Stockholm (vpk);

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om jag tycker att det var det mest abstrakta som jag någonsin har hört.

Praktikanterna utgör en växande grupp i samhället, och deras situation varierar kraftigt. Jag har emellertid när det gäller den här frågan begränsat mig till att ta upp barnstugepraktikanternas situation. För att komma in på utbildning till förskollärare eller fritidspedagog krävs del s. k, förpraktik. Men det finns ingenting som säger att förpraktiken leder till utbildning. Det finns alltså fler praktiktjänster än utbildningsmöjligheter. Barnstugepraktikanterna utnyttjas systematiskt som billig arbetskraft. Praktikanterna gör i regel samma arbetsinsats som utbildad personal men fär en ersättning som är skandalöst låg. Barnstugepraktikanterna har inte heller några fackliga rättigheter, och deras villkor är inte reglerade i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Detta gör att ersättningen varierar från kommun till kommun. Jag bad riksdagens upplysningstjänsl att väOa ut några kommuner och ta reda på ersättningen, och man kom fram till föOande: Sollentuna 425 kr. i månaden, Lidingö 425 kr., Örebro 600 kr., Tyresö 500 kr., Stockholm I 125 kr., Kalmar 500 kr., Leksand 300 kr. och Piteå 300 kr.

Nr 75 Detta är orimligt. Hur kan samma arbete i Piteå vara värt 825 kr,

Måndaeen den mindre i månaden än i Stockholm? Kan statsrådet svara pä den frågan? 28 februari 1977 "' ' förbindelse med många barnstugepraktikanter under den

-------------- senaste liden, och det visar sig alt samtliga diskrimineras kraftigt, Alla

Om praktikanter i som jag har talat med har gjort en fullgod arbetsinsats men fått en skan-kommunal tjänst dalöst låg ersättning. Det är nästan uteslutande kvinnor som är barnstugepraktikanter. Enligt en undersökning av Kommunalarbetareförbundet är medelåldern 23 år. Här häller alltså inte den gamla borgerliga klyschan att det är ungdomar som gott kan leva på sina föräldrar.

Jag skall ta ett konkret exempel på en praktikants situation. En praktikant i Lund som jag har varit i förbindelse med har en ersättning på 100 kr, i veckan. Eftersom det är omöjligt att leva pä en så låg lön besökte hon socialbyrån. Det enda de kunde göra på byrån var all rekommendera att hon skulle ta ett vakjobb på lasarettet, vilket skulle innebära en arbetstid på 18 timmar om dygnet.

Herr lalman! Detta är att behandla människor som andra klassens medborgare, och del sker i ett samhälle som skryter med sin sociala omsorg och rättstrygghet. All vara barnstugepraktikant i dagens samhälle är att vara totalt nollställd. Man betraktas inte som studerande av skolmyndigheterna och kan inte erhålla studielån, och av de fackliga organisationerna räknas man inte som arbetande, eftersom förpraktiken anses som en del av utbildningen. Delta gör att praktikanterna inte får tillhöra fackförening och därmed få avtalsenliga löner. Man får som barnstu-gepraktikanl gä för en oförskämt låg ersättning men ändå sväva i okunnighet om huruvida praktiken leder till utbildning.

Kommer de nämnda grupperna all i framtiden få tillhöra fackförening och få avtalsenliga löner? Kommer de i framliden att även få garanti för att förpraktiken leder till utbildning? Vad har statsrådet Mogård för uppfattning?

Fru statsrådet MOGÅRD;

Herr talman! Jag vet inte vad herr Eriksson i Stockholm har för anspråk på konkreta eller abstrakta svar. Herr Eriksson har frågat vilka åtgärder regeringen ämnar vidta, och jag anser att jag har givit ett konkret besked. Proposition om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger kommer i slutet av nästa månad, och där kommer kraven på praktikerfarenhet att behandlas.

Hen ERIKSSON i Stockholm (vpk):

Herr talman! Jag vill konkret veta vad statsrådet har för uppfattning om den godtyckliga ersättningen, som kan variera med upp till 800 kr. i månaden. Det måste väl sägas något konkret om delta, och det är det jag frågar efter.

Kommer praktikanterna vidare att få avtalsenliga löner? Det är en

oerhört viktig fråga. Vad har statsrådet för uppfattning om kravet på garanti för alt förpraktiken leder lill ulbildning? De frågorna tycker jag att man skulle kunna få etl svar på.

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Fru statsrådet MOGÅRD: Om praktikanter i

Herr talman! Herr Eriksson i Stockholm får nog i likhet med alla andra kommunal tjänst

tidigare och nuvarande riksdagsmän tåla sig till dess att en proposition

läggs fram. I den kommer jag att redovisa min uppfattning.

Hen ERIKSSON i Stockholm (vpk);

Herr talman! Jag lycker att del är ganska underligt att ett statsråd inte har en åsikt om dessa frågor, med tanke pä att unga människor, framför allt unga kvinnor, diskrimineras oerhört pä delta område.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Förtdrogs men bordlades äter skalteutskottels betänkanden 1976/77:20 och 21 försvarsutskottets betänkanden 1976/77:6 och 7 socialförsäkringsutskottets betänkande 1976/77:15 socialutskottels belänkande 1976/77:21 trafikutskottets betänkande 1976/77:16 arbetsmarknadsutskottets betänkande 1976/77:15

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellalionsframställningen 1976/77:103.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Justilieutskottels beiänkanden

1976/77:20 med anledning av proposilionen 1975/76:202 med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning m. m. jämte motioner

1976/77:22 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvill gäller anslag till ersättning för personskador på grund av brott, m. m.

Socialförsäkringsutskoltets betänkande

1976/77:17 med anledning av motionerom vissa läkemedelsfrågor m. m.

Kulturulskotlets betänkande

1976/77:31 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till internationellt-kuliurellt samarbete jämte motion

Näringsutskottets betänkanden

1976/77:18 med anledning av motion om statens valtenfallsverks redovisningsprinciper 1976/77:19 med anledning av motion om kontroll av viss låneverksamhet

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Anmälan av interpellationer

Civilutskotlets betänkanden

1976/77:7 med anledning av motion om energibesparande åtgärder i Norrbottens län

1976/77:8 med anledning av motion om ersättning vid lokal trafikreglering

§ 6 Anmäldes och bordlades Motioner

1976/77:1352 av herr Palme m.f. 1976/77:1353 av hen Polstam m.f. 1976/77:1354 av herr Werner m.,fl. 1976/77:1355 av hen Wijkman

med anledning av propositionen 1976/77:68 om ändringar i den indirekta beskattningen

§ 7 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades föOande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 25 februari

1976/77:104 av herr Svensson i Malmö (vpk) till herr statsministern om rätlen alt anonymt ta del av allmänna handlingar;

Dagligen sker i Sverige grova grundlagsbrott. Det är inte s. k. kriminella element, inte s. k. politiska extremister, som begår dem. Del är höga samhälleliga myndigheter. Det är regeringen själv. Den nya regeringen upprepar den gamlas grundlagsbrott. Det är grundlagsbrott begångna av dem som själva var ansvariga för den gällande grundlagens utarbetande.

Vid fiygtekniska försöksanstalten bryter man i dubbel måtto mot grundlagen. Dels vägrar man utlämna offentliga handlingar på grund-lagsenligt sätt, dels låter man registrera besökande och överlämnar deras dala till ett olagligt register på försvarsstabens säkerhetsavdelning. Kanslihuset öppnar icke sina registraturer med mindre besökaren avkrävts namn. Även renommerade yrkesjournalister måsle uppge namn. Delta strider uppenbart mot tryckfrihetsförordningen.

Riksdagshuset, fiertalet länsstyrelser och en mängd centrala myndigheler tillämpar i praktiken en ordning, som förhindrar grundlagsenliga procedurer. Personalen har ingen eller otillräcklig information om att registraturbesökare har grundlagsenlig rätt att passera utan kontroll. Speciella inpasseringskontroller är i många fall ordnade, vilket är klart olagligt när det hindrar tillgång till registraturer. Ämbelslokaler byggs eller ordnas så, att registraturerna medvetet görs otillgängliga.

Denna ständigt pågående rad av grundlagsbrott kan inte vara omed-

veten. Den centrala och regionala förvaltningens chefer, statsråden och justitieministern måste rimligen vara klart medvetna om att grundlagsstridiga procedurer numera upphöjts lill normal praxis.

Sveriges regering har den senaste tiden offentligen uttryckt meningar om bristande tillämpning av demokratiska fri- och rättigheter i vissa främmande länder. Det återstår att se huruvida regeringen ämnar fortsätta med att skydda grundlagsbrott i det egna landet.

Justitieombudsmannen har avgivit yttrande över en enskild anmälan rörande grundlagsbrotten vid flygtekniska försöksanstalten. JO förkastar helt den där tillämpade praxisen. Ämnar regeringen tolerera den?

Mot bakgrund av det anförda vill jag ställa tre frågor till statsministern. Frågorna ställs medvetet till regeringschefen, då de icke utgör rättsfrågor i trängre mening utan politisk-konstitutionella frågor av stor vikt. Att överlämna interpellalionen till justitieministern - som ju är en opolitisk person - torde alltså vara missriktat,

Mina frågor är föOande:

1, Är regeringen medveten om de ständiga grundlagsbrott som begås av kanslihus och skilda myndigheler i landet?

2, När ämnar regeringen föranstalta om alt dess grundlagsstridiga handlingar skall upphöra?

3, När ämnar regeringen åtala dem som är ansvariga för de systematiska och medvetna grundlagsbrotten?

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Anmälan av interpellationer

1976/77:105 av herr Svensson i Malmö (vpk) till herr industriministern om varvsindustrin:

Den s. k. varvsutredningen har avlämnat sitt betänkande. Mot dess tillvägagångssätt och förslag måste skarp kritik riktas.

Utredningen är en ovanligt öppen spegling av redarkapilalets intressen. Denna spegling är så grov, att den knappast borde ha förekommit i en statlig utredning. Av utredningen framgår också att man medvetet förfalskar verkligheten för de arbetare som är berörda.

Utredningen - i vilken representanter för privatkapitalet ingår - anvisar inte program för framliden. Det inte ens antyds vad en omläggning av produktion eller marknadsinriktning kan åstadkomma. Detta har inte undersökts.

Utredningens perspektiv är kort. Alla långsiktiga perspektiv saknas. Man frågar vad det är för mening med att under läng tid utreda ting, som det sedan redovisas en så kortsiktig syn på.

Utredningens patentmedicin är subventioner. Subventioner ät det privata varvskapiialet, subventioner åt redarna. Det talas däremot inte om subventioner till arbetarna. Deras avgång förutsattes bli "naturlig". Man frågar om det är ägnat att inge allmänt förtroende, att representanter för en viss näring får använda en statlig kommitté för att föreslå subventioner åt sig själva.

Utredningen döOer uppenbart och medvetet hur allvarligt läget planeras

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Meddelande om frågor

bli för de arbetande. Man säger inte rent ut att nya nedskärningar anses nödvändiga efter 1980.

Mot denna bakgrund får jag ställa föOande frågor till herr industriministern:

1. Delar regeringen varvsutredningens syn på varvsnäringen?

2. Ämnar regeringen söka alternativa vägar för varvsindustrin?

3. Vad avser regeringen göra för sysselsättningen på de orter - främst Göteborg, Malmö och Landskrona - som drabbas av de förebådade nedskärningarna?

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades att föOande frågor framställts

den 22 februari

1976/77:276 av fru Flodström (s) till herr utbildningsministern om ersättningen för resekostnader för elever i gymnasieskolan;

Den I januari 1977 införde Örebro läns regionallrafik ett s. k. 50-kort för sina busslinjer i länet. Beslutet omfattar även ell antal andra irafikförelag. För gymnasieeleverna vid Lindeskolan i Lindesberg innebär det alt ca 75 96 av de tillresande eleverna (drygt 500 av skolans 800) berörs. Månadskorlet säOs per kalendermånad, medan centrala studie-slödsnämnden (CSN) hävdar att man täcker de faktiska resekostnaderna enbart för fem månader på vårterminen och fyra månader på höstterminen. Delta medför en merkostnad för eleverna med 50 kr. per termin. Enbart vid Lindeskolan medför införandet av 50-kortet en besparing för CSN pä ca 200 000 kr.

Mot denna bakgrund vill jag till herr utbildningsministern ställa följande fråga;

Avser statsrådet ta initiativ som syftar till en skyndsam ändring av bestämmelserna om täckning av de faktiska resekostnaderna för elever i gymnasieskolan?

1976/77:277 av herr Lundkvist (s) till herr kommunikationsministern om medverkan av bullerexpertis i utredningen om Bromma flygplats;

Med anledning av att del i utredningen om Bromma flygplats framtid inte finns någon bullerexpert vill jag fråga statsrådet Turesson om utredningen skall behandla bullerfrägorna och om detta i sä fall skall ske utan medverkan av bullerexpertis.

1976/77:278 av fru Leijon (s) till herr industriministern om den s. k. Norrbollendelegalionens sammansällning;

I december 1976 förordnade statsrådet Åsling sju ledamöter i den s. k. Norrbottendelegationen - alla män.

I januari 1977 förordnades fyra sakkunniga, 14 experter och fyra sekreterare - alla män.

I februari förordnades ytterligare två sakkunniga - båda män.

Mer än hälften av de arbetslösa i Norrbotten är kvinnor. Yrkesverksamhetsgraden bland kvinnorna i Norrbotten ligger under riksgenomsnittet.

Jag vill fråga herr industriministern Åsling;

Anser statsrådet att sammansättningen av Norrbottendelegationen är väl avvägd med tanke på arbetsuppgifterna?

Kommer statsrådet att förordna kvinnor på de återstående tre leda-molsplatser som står till förfogande?

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Meddelande om frågor

1976/77:279 av herr Alsén (s) till herr industriministern om lokaliseringsstöd till viss industri i Älvkarieby kommun;

Älvkarleby kommun i norra delen av Uppsala län har stort behov av att kunna differentiera och komplettera sitt näringsliv. Där råder en-företagardominans och betydande brist på sysselsättning för kvinnor. Kommunen har under 1970-lalet minskat sin folkmängd och har dessutom en negativ befolkningsprognos för tiden fram till 1980.

I kommunen ligger Älvkarleö Bruk, som under 1972 föriorade ortens enda företag - Lesjöfors AB. Bruket har minskal sin befolkning frän 320 personer 1965 lill 250 personer i dag. Intensiva insatser har gjorts för att skapa ny sysselsättning på orten. 1975 anmälde Isolerprodukter AB sitt intresse att starta en mineralullsfabrik i Älvkarleö. I en första etapp beräknade företaget alt sysselsätta 52 personer för att senare öka till III. Av arbetsstyrkan beräknades ett tjugotal bli kvinnor.

Företaget sökte under hösten 1975 lokaliseringsstöd. Länsstyrelsens styrelse tillstyrkte den 18 december 1975 företagets ansökan. Sedan dess har samtliga remissorgan tillstyrkt lokaliseringsstöd. Regeringen har tyvärr ännu inte fattat sitt beslut.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga herr industriministern:

När kan regeringens ställningstagande till frågan om lokaliseringsstöd till Isolerprodukter AB, Älvkarieö Bruk, förväntas ske?

den 24 februari

1976/77:280 av herr Clarkson (m) till herr budgetministern om befrielse från realisationsvinstbeskattning vid visst slag av fusioner, m. m.;

På senare år har flera uppmärksammade fusioner förekommit inom svenskt näringsliv. De har ofta kunnat genomföras tack vare att befrielse från realisationsvinstbeskattning lämnats av regeringen,

F, n, är en fusion mellan Svenska Tändsticks AB (STAB) och Ke-

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Meddelande om frågor

ma-Nord aktuell. Den har särskilt uppmärksammats på grund av att den ena parten, STAB, motsatt sig fusionen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga föOande:

1. Vilken är regeringens principiella syn på fusioner av detta slag?

2. Är den aktuella fusionen av sådan beskaffenhet att en befrielse frän realisationsvinstbeskattning bör medges?

1976/77:281 av herr Böriesson i Falköping (c) till herr justitieministern om förfarandet vid förhör med barn enligt lagen om tillfälligt omhändertagande:

Enligt 2 :; i den s. k. LTO-lagen(1975:558) kan polisen, dåden anträffar någon under förhållanden som "uppenbariigen innebär överhängande eller allvarlig risk för hans hälsa eller utveckling", omhänderta denne. I 3 § stadgas om omhändertagande av personer "som genom sitt uppträdande stör allmän ordning eller utgör omedelbar fara för denna".

Vid omhändertagandet stadgas icke att vare sig polis eller social myndighet skall kontakta vederbörande underåriges föräldrar/förälder eller annan vårdnadshavare.

Det förekommer att barn under 15 år på kallelse infinner sig hos polismyndigheten för förhör tillsammans med en socialvårdsassislent. Polisen har icke vid kallelsen underrättat vederbörandes föräldrar/förälder eller annan vårdnadshavare. Därigenom har dessa ingen möjlighet att vara med vid förhöret och biträda vid utredningen.

Enligt min mening bör det tillkomma polismyndigheten att förutom socialvårdsmyndigheten underrätta också föräldrar/förälder eller annan vårdnadshavare vid förhör av den som antas vara under 15 år.

Med stöd av vad jag här anfört vill jag rikta föOande fråga till herr justitieministern:

Vill justitieministern medverka till att föräldrar/förälder eller annan vårdnadshavare underrättas vid polisförhör av person som kan tänkas vara under 15 är?

1976/77:282 av herr Börjesson i Falköping (c) till herr socialministern om utformningen av vissa formulär angående pension:

Det är alltför vanligt alt äldre människor har svårt alt förstå innebörden i myndigheters meddelanden, exempelvis om pensionsförändringar. Del vore ytterst värdefullt om meddelanden utformades på ett enklare och mera lättfattligt sätt. Många skulle då slippa skriva eller personligen besöka försäkringskassan för närmare tolkning av meddelandena.

Självfallet kan det vara svårt att formulera meddelanden, så att de rikligt beskriver alla förhållanden inom försäkringssystemet. Ambitionen måste dock vara att den som erhåller meddelandet skall kunna förstå vad som avses med detsamma. Detta gäller såväl vederbörande försäkringskassa som riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk.

Information som ger den enskilde tolkningsproblem bör inte få före- Nr 75

•""i"- Måndagen den

Med stöd av det anförda vill jag till herr socialministern ställa föOande 2» februari 1977

fråga;

Vill socialministern medverka till att pensionsmyndigheterna upp- Meddelande om

manas att utforma formulär och meddelanden på sådant sätt att de blir frågor

lättbegripliga för vederbörande pensionär?

1976/77:283 av fru Krislensson (m) till herr justitieministern om lämplighetskontrollen vid anställning inom kriminalvården:

Mot bakgrund av bl. a. tidningsuppgifter om vad som förekommit i samband med ett nyligen inträffat rymningsförsök vid Kronobergshäktet ber jag att till herr justitieministern få ställa föOande frågor;

Vilken utredning görs vid anställning av befattningshavare inom kriminalvården beträffande den sökandes lämplighet för tjänsten, bl. a. med hänsyn till eventuell kriminell belastning?

Anser statsrådet att gällande bestämmelser är till fyllest?

1976/77:284 av fru Lanlz (vpk) lill fru statsrådet Mogård om finansiering av skolpsykologtjänster med statsmedel;

100 000 elever saknar helt möjlighet till psykologisk rådgivning och behandling. Skolöverstyrelsen visar i en rapport att skolpsykologerna i genomsnitt har tre gånger fier elever än de borde ha.

Som exempel kan nämnas att Halmstads kommun haren skolpsykolog på inte mindre än 11 000 elever.

Genom att täcka skolpsykologtjänsternas löner med statsmedel kan kommunerna lättare få råd alt rekrytera till dessa befattningar.

Kommer fru statsrådet att medverka till att skolpsykologernas tjänster finansieras via statsmedel?

1976/77:285 av herr Feldl (s) till herr budgetminisiern om ifrågasatt nedläggning av enheter inom Prippskoncernen;

Enligt uppgift kommer Pripps AB att lägga ned Mora Bryggeri den I februari 1978, trots att detta bryggeri f n. går med vinst.

Med anledning härav vill jag fråga herr budgetministern om han i sin egenskap av representant för statens ägarintresse i Pripps AB vill redovisa de företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar som leder fram till beslut om att lönsamma enheter inom Prippskoncernen skall läggas ner.

Nr 75

Måndagen den 28 februari 1977

Meddelande om frågor

den 25 februari

1976/77:286 av herr Lorentzon i Kramfors (vpk) till herr industriministern om importen från Sydkorea:

Den totala importen frän Sydkorea har fyrdubblats sedan är 1972, från 54 miO. kr. år 1972 till närmare 206 miO. kr. är 1975. Exporten från Sverige lill Sydkorea var är 1975 under 28 miO- kr. Kläder och skor utgör 80 % av den samlade importen från Sydkorea.

Sydkorea kan inte betraktas som ett u-land i vederlagen bemärkelse - här härskar amerikanska och japanska multinationella företag med hjälp av en fascistisk terrorregim.

Med tanke på del prekära lägel för den svenska beklädnadsindustrin vill jag ställa föOande fråga:

Hur bedömer industriministern betydelsen av importen från Sydkorea?

1976/77:287 av herr Franzén (vpk) till herr kommunikationsministern om SAS frikort;

De senaste dagarnas pressdebatt om blå och gula frikort på SAS, avsedda endast för privalresor, med eller utan famiO, är avslöjande. Här framstår en art av det svenska samhällets mutideologi i sin prydno.

Högt uppsatta regeringsledamöter och politiker, direktörer och andra, i de fiesta fall redan tidigare privilegierade grupper, är de som också i detta fall gynnas. Även tjänstemän i luftfartsverket mutas på detta sätt av företag som de skall kontrollera.

Sätten för bestickning är många, och alla strider mot vanlig moraluppfattning och måste motarbetas.

Med anledning av det anförda ställer jag föOande fråga till herr kommunikationsministern;

Avser kommunikationsministern stoppa de blå och gula korten och i övrigt sätta stopp för mutor?

1976/77:288 av fru Marklund (vpk) till herr industriministern om åtgärder för att förbättra sysselsättningen i Kiruna;

Beskedet från LKAB;s direktion alt uppskjuta beslutet om uppförande av ett kulsinterverk i Kiruna har utlöst oro i gruvsamhället. Såväl bland gruvarbetare - som i kulsinterverket har sett en satsning på gruvdriftens framtid - som bland byggnadsarbetare, småföretagare och deras anställda frågar man sig vaci som nu kan göras för att säkra sysselsättningen i Kiruna. Statsmakterna har ett obestridligt ansvar härvidlag. Det statsägda LKAB utgör den dominerande arbetsgivaren i Kiruna. Statens järnvägar är en annan stor arbetsgivare liksom vägverket genom projektet Norgevägen.

Med hänvisning härtill vill jag till herr industriministern ställa föOande fråga:

Avser regeringen att ta initiativ som gör all kulsinterverket i Kiruna     Nr 75
kommer till stånd, eller avser regeringen att vidla andra åtgärder som     Måndagen den
förbättrar sysselsättningsläget i Kiruna?                              28 februari 1977

1976/77:289 av herr Svensson i Malmö (vpk) lill fru utrikesministern om åtgärder för att förhindra kidnappning:

De senaste åren har flera kidnappningsfall inträffat i Sverige. Det senaste fallet utspelades för några veckor sedan och utfördes av privatdetektiver från USA mitt på en gata i Göteborg, Förutom att kidnappningen som sådan var lagstridig innebar den också trotsande av domstolsbeslut.

Med anledning av det anförda får jag ställa föOande fråga till fru utrikesministern:

. Vad gör regeringen för all upprätthålla lagliga förhållanden och förhindra kidnappning, specielll från amerikanska detektivbyråers sida?

1976/77:290 av herr Nilsson i Järfälla (s) till herr arbetsmarknadsministern om en enhetlig organisation för skyddat arbete:

I belänkandet Organisation för skyddat arbete - OSA - (SOU 1975:82) föreslogs en enhetlig organisation för skyddade verkstäder, kontorsarbetsplatser och industriella beredskapsarbeten.

När kommer regeringen att lägga fram ett förslag i frågan inför riksdagen?

Delar arbetsmarknadsministern löntagarorganisationernas mening om hur reformen bör genomföras?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 15.08.

Meddelande om frågor

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1976/77:75 Måndagen den 28 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1976/77:75

Kammarens protokoll