Riksdagens protokoll 1976/77:69 Torsdagen den 10 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:69

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:69

Torsdagen den 10 februari

Kl. 14.00

§ 1 Justerades protokollen för den 2 innevarande månad.

§ 2 Meddelande om interpellationssvar

1976/77:75 om förbättring av sysselsättningen i Blekinge 1976/77:76 om sysselsättningspolitiken

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr talman! Med hänvisning till riksdagsordningen 6 kap. 1 ;; får jag meddela att min avsikt är atl, enligt överenskommelse med herr Werner, besvara hans interpellation i samband med behandlingen i mars av ar-belsmarknadsuiskoltets betänkande om sysselsättningspolitiken samt att, efter överenskommelse med herr Gustafsson i Ronneby, besvara hans interpellation om förbättring av sysselsättningen i Blekinge vid tidpunkt som vi gemensamt fastställer.

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Meddelande om interpellationssvar

Om höjda arbetsmarknadsutbildningsbidrag

§ 3 Om höjda arbetsmarknadsutbildningsbidrag

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels fru Leijons (s), dels herr Perssons i Karistad (s) den 25 januari anmälda frågor, 1976/77:213 resp. 218, och anförde:

Herr talman! Fru Leijon har frågat mig om anledningen till att regeringen fördröjt beslutet om en anpassning av utbildningsbidragen lill en nivå som överensstämmer med A-kasseersättningen.

Herr Persson i Karlstad har frågat mig, om jag har för avsikt att lägga fram förslag om höjning av utbildningsbidragen och i sä fall frän vilken tidpunkt den högre ersättningsnivån kommer all gälla.

Som svar på båda frågorna får jag meddela att regeringen den 27 januari beslutade om en höjning av bidragen vid arbetsmarknadsutbildning med 30 kr. per dag, dvs. till högst 170 och lägst 130 kr. per dag, atl gälla från den  I januari  1977.

Herr PERSSON i Karistad (s):

Herr talman! Jag får ä mina och Anna-Greta Leijons vägnar tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Tyvärr är fru Leijon bortrest och förhindrad all delta i debatten, och jag får därför även ta emot svaret pä hennes fråga.

81

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Om höjda arbetsmarknadsutbildningsbidrag

Anledningen till all vi ställde frågorna var, herr talman, all många kassaredogörare och förmedlare kontaktade oss och sade sig hysa farhågor för en myckel snabb nedgång i kursbeläggningen vid AMU-cenler och på utbildningsorter. Sedan vi ställt frågorna i riksdagen har regeringen genom ett omfattande sysselsättningspaket infriat våra krav och höjt beloppen för personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning.

Herr talman! Vi anser atl beslutet om höjningen kom för sent och atl fördröjningen av beslutet om anpassning av utbildningsbidragen skapat onödig irritation och oro ute i landet. Jag skulle vilja fråga herr statsrådet om anledningen till alt anpassning av ersättningsnivån inle skett tidigare och samtidigt med höjningen av maximiersällningen i de erkända arbetslöshetskassorna. Fanns det någon som helst anledning till dröjsmålet? Kan det möjligen ha funnits en viss tveksamhet i regeringskretsen om det berättigade i alt snabbt anpassa nivån i överensstämmelse med A-kasseersällningen? Eller var detta en sä populär åtgärd att man med avsikt dröjde med beslutet fram lill dess att regeringen kunde presentera ell samlat sysselsättningspaket av traditionellt socialdemokratiskt idéursprung?

På så sätt kunde man, herr talman, frisera anrättningen, ge svenska folket ett mera matnyttigt bord med flera rätter och genom del samlade paketet ge intryck av generositet. Regeringen kan inle pä något sätt undandra sig ansvaret för den oro och irritation som fanns ute i landet. Jag kan exempelvis nämna en bodsittning i Sundsvall under i det närmaste en hel vecka, där arbetarna krävde omedelbara besked från regeringens sida hur och när man avsåg att höja ersättningsnivån.

Herr talman! Vi skulle gärna vilja få vela varför regeringen inte tidigare beslutat höja ersättningsbeloppen lill personer i arbetsmarknadsutbildning. Jag vill påminna om alt man inom folkpartiet i varje fall lidigare hade den uppfattningen att bidraget borde värdesäkras eller indexregleras. Eftersom departementschefen ju är liberal, borde del inle ha rått något tvivel om del berättigade i en höjning av utbildningsbidragsdelen. Kan del möjligen vara så, herr talman, alt vissa i regeringskretsen inte velat ansluta sig till en höjning? Jag skulle gärna vilja få ell svar på den frågan.

82

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr talman! Herr Perssons i Karlstad partipolitiska utsvävningar lämnar jag därhän - jag skall svara honom i sak.

Tidigare var arbetslöshetsersättningen 130 kr. per dag. Sedan införde riksdagen på regeringens förslag tre nya klasser för delta bidrag och höjde ersättningen lill  140, 150 resp.  160 kr.

Vi är överens om principen alt bidragen skall följa arbetslöshetskassornas ersättningar. Del innebär atl ett antal kassor bör få fatta sina beslut om placering i dagpenningklass innan regeringen fixerar utbildningsbidraget. Ännu i julhelgen var del osäkert hur många kassor som skulle utnyttja del nya högsta ersättningsbeloppet, dvs. 160 kr. om dagen. Men enligt den räkning som vi genomfört den 18 januari hade arbets-

löshetskassorna placerat 38 1/2 96 av sina medlemmar i högsta ersäll-ningsklassen. Med hänsyn till detta beslöt regeringen den 27 januari all höja utbildningsbidragels maximibelopp till 170 kr. med verkan från årsskiftet.

Att del skulle bli så visste alla. Vi hade en debatt om delta strax före jul, då jag enligt riksdagsprotokollet sade all del är "självfallet inte meningen alt höjningen av bidragen till de vuxna AMU-eleverna skall behöva ske senare än motsvarande höjning av arbetslöshetskassornas dagpenningar. Arbetslöshetskassorna är nu i full färd med alt besluta vilka ersättningsnivåer de skall välja för sina medlemmar. Regeringen kommer inom kort all ta ställning till utbildningsbidragens storlek."

Delta är också precis vad som hänt. Sedan en del av arbetslöshetskassorna fattat sina beslut meddelade regeringen sill.

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

öm höjda arbets-

marknadsutbild-

ningsbidrag

Herr PERSSON i Karlstad (s):

Herr talman! Enligt de uppgifter jag fått har de flesta arbetslöshetskassor haft kontakt med departementet och företrädare för regeringen redan i mitten av december. Man var då helt överens om atl samtliga kassor skulle höja sina ersättningar.

Jag vill påminna herr Ahlmark om att det i inrikesulskottets belänkande nr 14 år 1975 sägs alt det är "en naturiig konsekvens av utbildningsbidragets konstruktion att det anpassas till höjningar av maximiersällningen inom arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet. Del föresläs att del skall ankomma på regeringen att företa en sådan anpassning. Utskottet finner anordningen naturlig och tillstyrker förslaget i denna del." Riksdagen antog enhälligt nämnda uttalande.

Herr talman! Jag hoppas alt departementschefen i fortsättningen följer utskottets och riksdagens uttalanden snabbare och inle i onödan skapar oro och irritation bland berörda personer - därmed menar jag både de som genomgår arbetsmarknadsutbildning och de som brottas med rekrytering till AMS-ulbildning. Betänk att det är fråga om en ren beställning frän riksdagen till regeringen att denna skall effektuera ell riksdagsbeslut.

Till sist en fråga om departementschefen delar uppfattningen alt anpassningen av utbildningsbidragen bör ske lidigare och snabbare. Jag skulle vara lacksam om jag fick en bekräftelse pä att automatiken står fast trots regeringsskiftet och att värdesäkringen kommer att gälla framdeles även under en borgerlig regering.

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr talman! Det som hänt visar all vi lill punkt och pricka följer riksdagens beslut. Men hur gjorde den gamla regeringen förra gången?

Jo, vid förra årsskiftet låg kassaersätlningen vid arbetslöshet på 130 kr. för 40 96 av kassornas medlemmar. Men regeringen höjde då inle utbildningsbidragen lill 140 kr. utan väntade ända lill den 1 juli 1976 med all göra det. Vi höjer alltså del högsta utbildningsbidraget till 140

83

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Om höjda arbetsmarknadsutbildningsbidrag

kr. från den tidpunkt dä nya kassaersällningar träder i kraft.

Den gamla regeringen väntade i ett halvt är med att göra det. Kom därför inte och klaga över tidtabellen i är ulan medge i stället alt del har blivit en förbättring genom regeringsskiftet!

Hert PERSSON i Karlstad (s):

Herr talman! Tidigare visste arbetslöshetskassornas representanter genom sina kontakter med den gamla regeringen atl en höjning skulle ske, även om den kom något efter höjningen av kassaersätlningen. I dag är såväl kassaredogörarna vid de erkända arbetslöshetskassorna som kursdeltagarna oroliga för att den nu tillträdda regimen med herr Ahlmark i spetsen inte skall infria de tidigare utfästelser som gjorts. Trots allt, herr Ahlmark, finns det en större osäkerhetskänsla i kontakterna mellan .fackförbunden och den nuvarande regeringen än i motsvarande kontakter med den gamla.

84

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr talman! Alla märkte ju alt herr Persson i Karlstad bara trampade luft i del sista inlägget. Herr Persson har nu fått medge alt höjningen av utbildningsbidraget har kommit samtidigt med höjningen av ersättningen vid arbetslöshet. Han har också fåll medge alt den förra regeringen dröjde med det ett halvår.

Det har alltså blivit en klar förbättring efter regeringsskiftet. Därmed faller alla herr Perssons anklagelser platt till marken.

Herr PERSSON i Karlstad (s):

Herr talman! Jag är inle helt övertygad om alt kursdellagarna som satt ute i den där boden och väntade pä besked från regeringen kände samma stabilitet som herr Ahlmark nu gör i kammarens talarstol. Jag tror all oron fanns och fortfarande finns, och jag tycker all herr Ahlmark borde kunna lära av misstagen och i fortsättningen följa med i automatiken betydligt snabbare.

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr talman! Om herr Persson menar att vi skall lära av den gamla regeringens misstag så har vi gjort det och alltså höjt utbildningsbidraget samtidigt som ersättningen vid arbetslöshet höjts.

Det är den gamla regeringens misstag som har gjort atl vi nu har fattat beslut på ett bättre sätt än den förra regeringen gjorde.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om bättre samordning mellan företags- och samhällsekonomiska intressen inom den statliga sektorn

Herr ekonomiministern BOHMAN erhöll ordet för alt besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 10 januari anmälda interpellation, 1976/77:67, och anförde:

Herr talman! Herr Börjesson i Falköping har frågat mig, om jag avser att medverka till att åtgärder vidtages för att en bättre samordning mellan företags- och samhällsekonomiska intressen kommer lill stånd inom den statliga sektorn.

Det finns anledning att inledningsvis la upp en mer teoretisk aspekt på herr Börjessons fråga. Produktion av varor och tjänster kan vara förenad med s. k. externa effekler, dvs. följder som inte tagits med vid den företagsekonomiska bedömningen. Dessa kan förekomma på såväl kostnads- som intäklssidan. Ell belysande exempel på externa effekler är utnyttjandet av olja för energialstring. Dä olja förbränns uppkommer svaveldioxid. Tillsammans med vattnet i luften förvandlas svaveldioxiden till en syra. Sådan svavelsyrebemängd luft verkar starkt eroderande; metaller rostar, byggnader förstörs. Den bidrar till försurningen av våra sjöar. Utsläpp av svaveldioxid medför också hälsorisker. Dessa effekler medför givelvis en kostnad för samhället i dess helhet. Genom att av-giflsbelägga utsläpp av svavel kan man i viss mån återföra dessa samhällsekonomiska kostnader pä dem som svarar för utsläppen. Kostnaderna för dem som förbrukar olja eller investerar i dyrbar reningsutrustning kommer atl övervältras via priserna pä de varor och tjänster som oljeförbrukaren producerar. Skillnaden mellan företagsekonomisk kostnad i vid bemärkelse och samhällsekonomisk kostnad kan på delta sätt reduceras och i bästa fall hell elimineras.

I andra fall kan produktion av varor och tjänster vara förenad med fördelar för samhället i dess helhet ulan all dessa för den skull återspeglas i företagels inläklskalkyler, t. ex. när elt förelag lar på sig kostnaderna för utbildning av arbetskraft. I det fallet är den företagsekonomiska vinsten mindre än den samhällsekonomiska. Man kan tänka sig situationer, där den förelagsekonomiska vinsten av viss produktion är negativ under det att den samhällsekonomiska vinsten är positiv, I ett sådant fall är del givelvis önskvärt att verksamheten fortsätter. Den företagsekonomiska kalkylen kan bringas i samklang med den samhällsekonomiska genom subvenlionering av verksamheten. De bidrag som via budgeten överförs till SJ för att täcka driftkostnaderna för olönsamma bandelar kan ses som uttryck för denna typ av samhällsekonomiska överväganden.

Det är ofta svårl alt i siffror fastställa skillnaden mellan samhällsekonomiska och förelagsekonomiska kostnader och intäkter. Särskilt svår blir givetvis avvägningen när det blir fråga om icke-maleriella kostnader och intäkter i form av i. ex. trivsel-, miljö-, iryggheisvärden osv. Icke desto mindre görs fortlöpande bedömningar av detta slag. Det sker bl. a. vid budgetbehandlingen i regering och riksdag. På en rad områden, där

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Om bättre samordning mellan företags- och samhällsekonomiska intressen inom den statliga sektorn

Nr 69

Torsdagen den 10 febmari 1977

Om bättre samordning mellan företags- och samhällsekonomiska intressen inom den statliga sektorn

marknadsprisbildningen inle fungerar, krävs fortlöpande sådana bedömningar.

Bedömningar av det slag som det är fråga om här försväras ytterligare av all del kan finnas en motsättning mellan ell långsiktigt och ett kortsiktigt tidsperspektiv. Åtgärder som i ett längre perspektiv kan le sig samhällsekonomiskt riktiga kan i ett kortare perspektiv framstå som felaktiga och impopulära. Inle minst den fortgående strukturomvandlingen i vårt samhälle kan ge upphov till konflikter av della slag.

Herr Börjesson har i sin interpellation anfört atl statliga företag bör "vara normgivande för enskilda och kooperativa när det gäller frågan om ansvaret för samhällsekonomin". Det är närmast en självklarhet all statens egna företag skall i sin verksamhet motsvara de krav samhället har anledning att ställa på företagsamheten. Enligt min uppfattning är det dock i första hand statsmakterna som skall ansvara för au förelagen - såväl de privata och kooperativa som de statliga - får sådana ramvillkor, all deras pä förelagsekonomisk grund fattade beslut i så stor utsträckning som möjligt slår i överensstämmelse med samhällsekonomiska mål och kalkyler. Sä långt som möjligt bör olika förelag arbeta under och konkurrera på lika villkor oberoende av ägarförhållandena. I sista hand blir det dä medborgarnas egna värderingar och önskemål som bestämmer hur våra gemensamma resurser skall disponeras.

I sin fråga tar herr Börjesson upp SJ:s verksamhet. En sådan debatt tillhör inte mitt verksamhetsområde. Jag vill emellertid framhålla, atl det i kommunikationsdepartementets bilaga till årets budgetproposition sägs, all fördelningen av transportarbetet mellan olika transportmedel skall ske med utgångspunkt från de samhällsekonomiska kostnaderna. Trafikpolitiken skall utformas med beaktande av regional- och näringspolitiken samt med hänsyn till kraven på trafiksäkerhet och god miljö. Regeringens strävan på detta område är alltså atl åstadkomma just den helhetssyn, som herr Böriesson har efterlyst. Ansvaret för helhetssynen måsle dock ligga pä statsmakterna, inte pä SJ.

Ekonomideparlemenlet har som en av sina väsentligaste uppgifter att i samarbete med andra departement bedöma de samhällsekonomiska effekterna av olika planerade eller beslutade åtgärder samt att klarlägga dessas konsekvenser för gemensamma samhällsekonomiska mål. Sådana analyser ger underlag för utarbetandet av riktlinjer för statliga verks och myndigheters verksamhet. Regeringens strävan är därvid självfallet att utforma dessa riktlinjer så atl även verkens och myndigheternas bedömningar av vad som är ändamålsenligt för den egna verksamheten också är förenligt med övergripande samhällsekonomiska intressen. Uppdelningen av det tidigare finansdepartementet torde ge ökat utrymme och bättre förutsättningar för det slag av samordning, som herr Börjesson har efterlyst.

86

Herr BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr talman! Först vill jag tacka ekonomiminister Bohman för ett utförligt och positivt svar pä min interpellation.

Den frågeställning jag har aktualiserat är av stor principiell och praktisk betydelse. Den gäller hur man skall kunna åstadkomma en sådan samordning av aktiviteterna i samhället atl man når det samhällsekonomiskt sett bästa resultatet. Fördetta fordras ett konkret och praktiskt planerings-och analysarbete. Jag finner det glädjande atl ekonomiministern i svaret anger att della är en huvuduppgift för ekonomideparlemenlet.

Ett ganska vanligt omdöme bland människorna i vårt land är atl den statliga verksamheten präglas av byråkrati och ineffektivitet. Ofta är ell sådant omdöme grundat pä den erfarenhet man själv haft. Man har upplevt hur med företagsekonomiskt rationella motiv den service som måsle finnas lagts ner eller urholkats och att ingrepp gjorts i andra funktioner i samhället. Man har upplevt hur regionala sysselsättningsaspekter skjulils i bakgrunden vid ralionaliseringsbeslul, medan samhällel måsle ta på sig kostnaderna för all rädda sysselsättning och försörjning åt berörda människor. Man har upplevt hur handikappade har svårt att fä arbete, också inom statlig verksamhet, samtidigt som staten med samma kassa på andra vägar bidrar till deras försörjning.

Det är självklart alt staten måste ta ett ansvar för sådana förhållanden för att verksamheten i samhället skall bedrivas till samhällsekonomins bästa. Detta är också en fråga om allmänhetens förtroende för samhällel och dess effektivitet.

I min interpellation anförde jag SJ som exempel, väl medveten om att staten här anslår ett visst belopp för att korrigera den förelagsekonomiska kalkylen i samhällsekonomisk riktning. Men frågan är om man inte här som på andra områden borde ange en samhällsekonomisk målsättning för verksamheten redan från början. Det måsle anses rimligt att verksamhet som drivs i statlig regi också definitionsmässigt skall ha en samhällsekonomisk målsättning.

Hell självklart är dock alt innan beslut om förändring av den statliga verksamheten fallas måsle en noggrann analys göras, som tydligt visar alla de kostnader som uppslår för kommuner, landsiing och - inte minst - enskilda medborgare till följd av förändringen. En sådan analys måste omfatta såväl ett kort som ett långt perspektiv. Medborgarna måste kunna uppleva konsekvens och medvetenhet i den offentliga verksamheten, men samtidigt måsle detta kunna förenas med ett sunt konkurrensförhållande gentemot den privala verksamheten.

Herr talman! Jag uppfattar ekonomiministerns svar så, alt man i del nya ekonomideparlemenlet anser sig ha bättre möjligheter att ta itu med denna problematik än lidigare. Jag hälsar delta med tillfredsställelse och vill samlidigt uttrycka en förhoppning om alt också della arbete bedrivs pä ett sätt som är förenligt med såväl en förelagsekonomisk effektivitet som en sund samhällsekonomi.

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Om bättre samordning mellan företags- och samhällsekonomiska intressen inom den statliga sektorn

87

Nr 69                   Jag ber all än en gång få framföra ell lack för svaret pä min inter-

T-      ■   A        pellation.

Torsdagen den

10 februari 1977

_____________        Herr ekonomiministern BOHMAN:

Om bättre samord-       Herr talman! Jag har ingenting alt tillägga i sak. Och jag tror alt herr
ning mellan         Böriesson i Falköping och jag är ense i princip. Hur man sedan i varie

företags- och      särskilt, konkret fall gör sina bedömningar faller utanför den här debatten.

samhällsekonomis-    Det gäller ju att analysera och summera alla olika kostnadsposter och ka intressen inom     intäkisposler som inverkar på den helhetsbedömning som herr Börjesson den statliga sektorn   och även jag eftersträvar. Men detta är inte lätt - del hör i många fall till det svåraste som finns.

Jag skulle vilja varna för att hårdra -jag iror inte atl herr Börjesson har velat göra del - motsättningarna mellan företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar. Som framgick av mitt svar kan det ibland föreligga sådana motsättningar. Men man skall nog utgå ifrån all del inte behöver vara på det sätiei ur ett vidare perspektiv. De olika bedömningsvägarna löper i mycket stor utsträckning parallellt och sammanfaller ofta; de ligger i varje fall väldigt nära varandra. Ofta beror skillnaderna - det framgick också av herr Börjessons senaste inlägg -pä del perspektiv som man anlägger. Vad som är rätt och riktigt i ell lokall perspektiv kan vara fel i ett nationellt perspektiv, och vad som är rätt och riktigt i ett nationellt perspektiv kan vara fel i ett internationellt perspektiv. Kortsiktiga synpunkter kan bryta sig mot långsiktiga.

Men hur man än vrider och vänder teoretiskt på den här filosofin, så kommer man ju ändå till sist fram lill alt målet är och bör vara detsamma för både samhällsekonomiska och företagsekonomiska värderingar, nämligen de enskilda individernas och därmed också nationens bästa.

Hert BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr talman! Atl jag nu tar lill orda innebär inle all jag inle delar den uppfattning som ekonomiministern här har gjort sig till tolk för; jag delar hell och fulll hans uppfallning i denna fråga. Jag har begärt ordet närmast därför atl jag många gånger upplever del så atl vederbörande verkschef- eller chef i elt statligt förelag - ser saker och ling enbart ur sitt eget företags synpunkt, dvs. han bedömer rent företagsekonomiskt vad som för hans företag är det mest ekonomiska. Men då är problemet hur della kommer atl te sig ur samhällsekonomisk synpunkt. Därför menar jag atl det är angelägel an man ventilerar dessa frågor. Nu har ju staten - i della fall regeringen - möjligheter alt gå in och bedöma frågorna ur samhällsekonomisk synpunkt och göra de ingripanden som kan anses nödvändiga.

Jag skulle ha kunnat nämna lidigare att del är ca 2 000 handikappade

ungdomar som ärligen pensioneras. Del är väl i och för sig värdefullt

att de får tryggad ekonomi, men deras önskan är ändå att kunna fä ell

arbete. Så är del i varje fall för huvudparten - och huvudparten har

88                    möjligheter atl ulföra ell meningsfullt arbete. Då menar jag atl man

från samhällets sida i större utsträckning än tidigare borde gå in med åtgärder. Jag vet all man har signalerat sådana och atl riksdagen också har beslutat om åtgärder i syfte all underlätta för dessa ungdomar att fä arbete.

Det gäller med andra ord all se till atl de företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressena liksom vävs in i varandra. Någon skillnad borde det inte vara mellan dessa intressen - de bör alltså gå in i varandra. Det är främst regeringens skyldighet att se till att så sker i möjligaste mån.

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Meddelande om frågor

Herr ekonomiministern BOHMAN:

Herr talman! Av vad jag redan har sagt framgår atl jag ansluter mig till den grundsyn herr Börjesson i Falköping nu redovisat.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Föredrogs och bifölls inlerpellationsframställningen 1976/77:95.

§ 6 Anmäldes och bordlades

Proposition

1976/77:71 om viss ersättning till handikappad

§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 9 februari

1976/77:246 av herr Winberg (m) lill herr justitieministern om åtgärder mot våld på kriminalvårdsanstaller:

Enligt uppgift är det inle ovanligt atl interner vid vissa kriminalvårds-anstalter utsätts för påtryckningar, hol och våld av skilda slag frän andra inlerner. I en fall skulle någon form av "domstol", uppsatt av interner, förekomma som ålade nyintagna atl medverka vid distribution av narkotika på anstalten.

Vill justitieministern - mot bakgrund av dessa uppgifter - för kammaren redogöra för vilken kännedom myndigheterna har om del våld m. m. som förekommer på anstalterna och för de eventuella äigärder justitieministern avser atl vidta för att komma till rätta med delta?

89

Nr 69

Torsdagen den 10 februari 1977

Meddelande om frågor

1976/77:247 av.fru Lewén-Eliasson (s) till fru statsrådet Mogård om förskollärarutbildningen i Stockholmsregionen:

Riksdagen fattade 1976 beslut om en kraftigt utbyggd förskollärar-utbildning under de närmaste åren. Sedan har förslag inkommit om en utbyggnad inom Stockholmsregionen utöver detta riksdagsbeslut. Men ännu är frågan om var denna utbildning skall förläggas olöst. Skilda lokaliseringsalternativ har diskuterats. Del förslag som synes kunna möjliggöra den dimensionering av utbildningen som riksdagen angivit går ut på all utbildningen förläggs till ett ombyggt industrihus i Fitlja.

Med hänvisning lill vad som här anförts vill jag ställa följande frågor till fru statsrådet Mogård:

Står statsrådet fast vid den tidigare beslutade dimensioneringen av förskollärarutbildningen i Stockholmsregionen?

När kommer regeringen atl fatta beslut om lokaliseringen av denna utbildning?

90

den 10 febniari

1976/77:248 av fru Karlsson (c) till herr utbildningsministern om ny-och ombyggnad av landsarkivets lokaler i Vadslena:

Frågan om landsarkivets i Vadstena lokalisering och den därmed sammanhängande frågan om Vadstena slotts restaurering har behandlats under lång lid i skilda myndigheter och instanser.

Landsarkivet omfattar elt distrikt som utgörs av Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län.

Del är av utomordentligt stor regionalpolitisk och miljömässig betydelse all landsarkivels alltmer akuta lokalproblem snarast får sin lösning genom att moderna lokaler anordnas i Vadstena slott och i äleruppförda vallar kring slottets borggård.

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1974 ål byggnadsstyrelsen alt upprätta ell byggnadsprogram enligt den av utbildningsdepartementet upprättade promemorian. Detta förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Lokalfrågan under byggnadstiden torde kunna lösas fulll acceptabelt genom utnyttjande av lokaler i en återuppförd vall eller i någon befintlig byggnad som ej nyttjas för andra ändamål.

När avser statsrådet atl genomföra den planerade ny- och ombyggnaden av landsarkivets lokaler i Vadstena?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 14.30.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen