Riksdagens protokoll 1976/77:53 Torsdagen den 13 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:53

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:53

Torsdagen den 13 januari

Kl.  14.00

 

§ 1 Meddelande om interpellationssvar

/ 976/77:55 om åtgärder för att hindra kapitalexport och indusiriuiflytlning

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Jag har att anmäla att jag på grund av andra arbets­uppgifter inte har möjlighet att inom föreskriven tid besvara interpel-lationen 55 av herr Hermansson ulan kommer alt göra del vid en senare tidpunkt efter samråd med herr Hermansson.

§ 2 Föredrogs och hänvisades Motioner

1976/77:45-49 till konstitutionsutskottet 1976/77:50-52 till finansutskottet 1976/77:53 och 54 till skatteutskottet 1976/77:55 till lagutskottet 1976/77:56 och 57 till utrikesutskottet 1976/77:58-60 till försvarsutskottet 1976/77:61 till socialförsäkringsulskotlet 1976/77:62 till socialutskottet 1976/77:63 till trafikutskottet 1976/77:64-66 till näringsutskottel 1976/77:67 till arbetsmarknadsutskottet 1976/77:68 till kulturutskottet 1976/77:69 till civilulskotiet

§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1976/77:68-71.

§ 4 Herr talmannen meddelade all propositionerna nr 100 och 101 skulle sättas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Motioner

1976/77:70 av herr Bergman med anledning av propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m.

1976/77:71 av herr Fiskesjö om ytterligare bestämmelser om folkomröst­
ning                                                                                           39


 


Nr 53                 1976/77:72 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. om presstöd till tidningar

Torsdagen den ISjanuari 1977

på främmande språk

1976/77:73 av herrar Torwald och Bengtsson i Göteborg om förbud mot utdelning av valsedlar i anslutning till vallokal, m. m.

1976/77:74 av herr Torwald m. fl. om biträde vid poströstning på vårdin­rättning

1976/77:75 av herr Wachimeister i Staffanstorp om ändrade lider för öp­pethållande av vallokal

1976/77:76 av herr Wååg m.fl. om den ekonomiska redovisningen vid kommunala verk

1976/71:11 av herr Hjorth om en sedel av valören 500 kronor

1976/77:78 av herr Werner m. fl. om begränsningar av svenska investe­ringar utomlands

1976/77:79 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röstänga om av­dragsrätt vid beskattningen för malkostnad för blinds ledarhund

1976/77:80 av herrar Fågelsbo och Börjesson i Falköping om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

1976/77:81 av herrar Johansson i Skärstad och Magnusson i Nennesholm om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

1976/77:82 av herryo/;/?sso«iMalmöm. /7. om beskattningen av fonderade medel inom radhussamfällighet

1976/77:83 av herr Jonasson om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

1976/77:84 av herr Leuchovius m.fl. om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

1976/77:85 av herr Olsson i Edane m. fl. om skattefrihet för invalidfordon

1976/77:86 av herr Werner m.fl. om en genomgripande skattereform, m. m.

1976/77:87 av herr Gahrton om brottsbalkens regler om obehörig befatt­ning med hemlig uppgift

1976/77:88 av herr Nilsson i Östersund m.fl. om nedläggningen av all­männa häktet i Östersund

1976/77:89 av herr Werner m. fl. om upphävande av lagen om tillfälligt omhändertagande

1976/77:90 av herr Börjesson i Falköping om ändring av reglerna för ut­färdande av intyg rörande näringsverksamheten vid ansökan om fö-retagsinleckning

1976/77:91 av herr Nilsson i Agnas om gengasdrift

1976/77:92 av herr Petersson i Röstänga om indexreglering av de värn­pliktigas ekonomiska ersättningar

1976/77:93 av herr Wdågg ni. fl. om avgift för buller från militärt flygplan

1976/77:94 av herr Olsson i Timrå m.fl. om översyn av bestämmelserna om ersättning för sjukhusvård för pensionärer

1976/77:95 av herr Persson i Karistad m.fl. om vidgad rätt till hemma-
makeförsäkring i vissa fall
40                     1976/77:96 av herr Persson i Karlstad m.fl. om vidgad rätt till delpension


 


1976/77:97 av herr Werner m.fl. om förbättrad tilläggspension för låg-      Nr 53

inkomsttagare                                                               Torsdagen den

1976/77:98 av herr Karl Bengtsson i Varberg om ökade möjligheter till       [- januari 1977
förlossningsvård utanför del egna sjukvårdsområdet                              

1976/77:99 av fru Hansson m.fl. om lättbegriplig information till sjuk­huspatient angående dennes sjukdomsbild

1976/77:100 av herr Nilsson i Agnas om utredning rörande Oällsäkerheien

1976/77:101 av herr Olsson i Edane m.fl. om höjt anslag till Emigrant­registret i Karlstad

1976/77:102 av herr Nygren m.fl. om inrättande av en musikhögskola i Norriand

1976/77:103 av herr Werner m.fl. om avskaffande av graderade betyg inom skolväsendet, m. m.

1976/77:104 av herr Ångström om förläggning till Umeå universitet av en avdelning för högskoleutbildning av journalister

1976/77:105 av fru Fredrikson och fru Frcenkel om bibehållande av Pater Nosler-fyren som kulturminnesmärke

1976/77:106 av herr Hjorth om obligatoriskt varselljus för bilar

1976/77:107 av herr Hjorth m.fl. om upprustning av vägen Österbybruk -Forsmark

1976/77:108 av herr Jadestig om översyn av charterbolagens verksamhet

1976/77:109 av herr Olsson i Edane m.fl. om SJ:s pensionärsbiljetter

1976/77:110 av herr Persson i Karlstad om vägskyltning beträffande kom­mungränser

1976/77:111 av herr Persson i Karlstad m.fl. om ombyggnad av NKIJ-banan mellan Karlstad och Hagfors

1976/77:112 av herrar Sellgren och Rejdnell om tillverkningen av SJ:s motorvagnar

1976/77:113 av herr Torwald och fru Johnsson om ändrade körkortsregler rörande tunga fordon

1976/77:114 av herr Wååg m.fl. om klassificering av fiygplatserna i Bor­länge, Växjö och Kristianstad som primärflygplatser

1976/77:115 av herr Wååg m. fl. om översyn av bestämmelserna om väg­fordons funktion och livslängd

1976/77:116 av herr Wååg m.fl. om översyn av bestämmelserna om till­verkning av mopeder

1976/77:117 av herr Ångström och fru Winther om förbättrad postservice i glesbygder

1976/77:118 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röstånga om normer för buller från motorfordon

1976/77:119 av herr Lindberg m.fl. om en utredning rörande viltvården

1976/77:120 av herr Nilsson i Agnas om säljakten i Norge

1976/77:121 av herr Persson i Karlstad m.Jl. om ändrad reglering av val­lenavrinningen ur Vänern

1976/77:122 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röstånga om

viss översyn av resegaranlilagen                                                         41


 


Nr 53

Torsdagen den 13 januari 1977

Anmälan av interpellationer


1976/77:123 av herr G illsiröm om ökade möjligheter förskoloratt anordna lotterier

1976/77:124 av herr Hjorth m. fl. om alternativ sysselsättning vid en even­tuell avveckling av kärnkraften, m. m.

1976/77:125 av herr Nyquist m.Jl. om sågverkens råvaruförsörjning

1976/77:126 av herr Nyquist m.jl. om bidrag ur Norriandsfonden till nä­ringslivet i Malungs och Älvdalens kommuner

1976/77:127 av herr Petersson i Röstånga om begränsning av tillsiånds-givningen för automalspel

1976/77:128 av herr Wernerm. fl. om minimiarbetslid fördeltidsanställda, m. m.

1976/77:129 av fru Landberg m.fl. om ändring av reglerna för beräkning av låneunderlag rörande servicehus för äldre och handikappade

1976/77:130 av herr Nilsson i Agnas om ändring av bestämmelserna om byggnadslov rörande enfamiljshus


§ 6 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kam­markansliet

den 12 januari


42


1916/71:12 av herr Jonasson (c) till herr socialministern om delpension för skogsarbetare:

Den hastiga omvandlingen i produktionslivet har i många fall ställt den äldre arbetskraften i besvärliga situationer. För många äldre med tunga arbeten har delpensionen blivit en viktig reform som gett dem möjlighet att trappa ned arbetsinsatsen till en nivå som de klarar.

I praktiken har det dock visat sig att tillämpningsföreskrifterna ut­formats så alt svårigheter uppstått för vissa grupper. En sådan grupp som drabbas är skogsarbetarna.

I tillämpningsföreskrifterna slår att för att delpensionsgrundande del­tidsarbete skall föreligga fordras i princip att arbetet anordnas så att ar­betstagaren utför något sådant arbete åtminstone varannan månad. Undanlag frän denna regel får medges när del motiveras av särskilda arbetsförhållanden i det enskilda fallet.

Det har nu visat sig att ett flertal skogsarbetare som önskat ta ut del­pension och dä arbeta endast under vår, sommar och höst har fått avslag på sina pensionsansökningar. I dessa fall synes inle hänsyn ha tagits till möjligheten all göra undanlag från huvudregeln när de särskilda för­hållandena så kräver.

Den äldre arbetskraften inom skogsbruket skulle vara betjänt av en smidigare anpassning bl. a. till väderleksförhållandena. För denna ka-


 


legori arbetare är inte situationen densamma som för inomhusarbelare. För människor med de handikapp, orsakade av hårt arbete, som de fiesta skogsarbetare dras med, är det inte lätt att arbeta ute under den kalla årstiden. De borde få göra sin arbetsinsats under vår, sommar och höst. Det skulle bespara dem myckel lidande och kapa bort de största olä­genheterna.

Det skulle med andra ord bli en mer human och bättre arbetsmiljö. Sett ur produktions- och förelagssynpunkt skulle det också vara fördel­aktigt. Det arbete dessa människor är mest lämpaie för är skogsvårds­arbete (skogsplantering, frösådd, röjnings- och gallringsarbeten). Detta måste utföras under vår, sommar och tidig höst.

Vi är nu mitt i vintersäsongen, och många skogsarbetare är i behov av snabba besked om de kan påräkna delpension pade villkor som angelts.

Med hänvisning till det anförda ber jag all till herr socialministern få ställa följande fråga:

Är socialministern beredd att snabbt vidta åtgärder för att ansökningar om delpension från skogsarbetare som önskar arbeta vår, sommar och höst skall kunna beviljas?


Nr 53

Torsdagen den 13 januari 1977

Anmälan av interpellationer


1976/77:73 av herr Nilsson i Agnas (m) till herr industriministern om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Robertsfors kommun:


En av de kommuner som härden ogynnsammaste åldersfördelningen är Robertsfors i Västerbotten. Anledningen är den stora utflyttningen av unga människor under framför allt 1950- och 1960-lalen som för­anledde att näringslivet undergick en stark förändring och bygdens gamla basnäringar miste en del av sin betydelse, under del alt industri och annan företagsamhet kom att lokaliseras till andra orter.

Inom den del av kommunen som utgörs av Nysätra socken är pro­blemen stora. I dess centralort Ånäset har ett mejeri kunnat erbjuda rätt många arbetstillfällen. Bygden präglas av ett förhållandevis starkt jordbruk, och mejeriets verksamhet har varit ganska omfattande. På grund av rationalisering kommer emellertid mejeriet att nedläggas senast i mars nästa år. Det innebär alt ca 25 personer friställs och alt framtida Sysselsättning i denna bransch på orten är utesluten. Detta är en myckel kännbar förlust, som ytterligare försvårar kommunens läge.

Del vore synnerligen värdefullt om statsmakterna nu kunde vidta några åtgärder i syfte all främja sysselsättningen i Ånäset och Nysätra. Under hela den period som statlig lokaliseringsverksamhet bedrivits har trakten i fråga icke erhållit något bidrag som främjat sysselsättning och näringsliv. Under del år som återstår tills mejeriet i Ånäset upphör med driften bör åtgärder vidtas för att ersätta de arbetstillfällen på orten som därmed försvinner. Det stöd som regeringen enligt regeringsförklaringen vill ge kommuner med speciellt stora problem bör därför komma i fråga vad beträffar Robertsfors kommun och Nysälraområdel i synnerhet.


43


 


Nr 53

Torsdagen den 13 januari 1977

Meddelande om frågor


Med anledning av vad som anförts vill jag till herr industriministern ställa följande fråga:

Avser regeringen alt föreslå åtgärder för alt förbättra sysselsättnings­läget i Robertsfors kommun och för att kompensera det bortfall av ar­betstillfällen som kommer att ske i Ånäset?


§ 7 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 12 januari

1976/77:178 av fru Johansson i Tidaholm (s) till fru statsrådet Mogård om arbetslagsfortbildningen med anledning av SIA-reformen:

Våren 1976 beslutade riksdagen att SIA-reformen skulle inledas med en arbetslagsfortbildning, där bl. a. representanter för alla i skolan ar­betande personalgrupper skulle vara företrädda. Den 21 december 1976 beslutade regeringen att denna fortbildning nu får starta utan deltagande av bl. a. LO-grupperna bland skolpersonalen.

Av vilka skäl har regeringen beslutat överge vårens riksdagsbeslut an­gående arbetslagsfortbildningen?

1976/77:179 av herr Svensson i Malmö (vpk) till herr jordbruksministern om åtgärder för alt rädda sjön Åsnen från förstörelse:

Sjön Åsnen har sedan länge hotats av förstörelse. Detta hot har sedan i höstas kraftigt ökat. Snabba åtgärder är nu nödvändiga. Varken den utlovade omprövningen av vattendomen eller den märkliga åtgärden att inkoppla Ångermanälvens regleringsförening i frågan anses stå i över­ensstämmelse med situationens krav.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till herr jordbruks­ministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att rädda sjön Åsnen från den hotande katastrofen?

den 13 januari


44


1976/77:180 av herr Sellgren (fp) till herr handelsministern om tidpunkten för förslag till riksdagen beträffande reklam för alkohol och tobak:

Tobaks- och alkoholutredningen avgav sitt betänkande Reklamen för alkohol och tobak under föregående år.

Med hänvisning härtill vill jag fråga herr handelsministern: När avser statsrådet förelägga riksdagen proposition i ärendet?


 


1976/77:181 av fru Fredgardh (c) till herr kommunikationsministern om underlättande av bebyggelse i glesbygder och mindre tätorter:

Ett väl fungerande vägnät är en förutsättning för ett uppfyllande av regionalpoliliska strävanden och ett genomförande av decentraliserad be­byggelse. De alltför knappa väganslagen har emellertid medfört att på­gående omorganisationer inom vägverket får icke önskvärda verkningar för såväl kommuner som enskilda. En planerad bantning av vägområden inom Malmöhus län har ställt vägstationen i Tullstorp, Trelleborgs kom­mun, i riskzonen med hot om nedläggning fr. o. m. den I januari 1978.

Stationen svarar för väghållningen av 35 vägmil, i vilka bl. a. innefattas förbindelserna till Trelleborg frän Smygehamn, en utvecklingsort inom Trelleborgs kommun, där bebyggelse f n. sker i syfte att avlasta trycket på den högvärdiga jordbruksjord som omger centralorten. Försämras väg­hållningen kommer områdets betydelse som infiyttningsort att avsevärt minska.

Jag vill till herr kommunikationsministern ställa följande frågor:

Har statsrådet närmare övervägt de icke önskvärda konsekvenser för en aktiv regionalpolitik som pågående omorganisationer inom vägverket får?

Vad avser statsrådet att i detta sammanhang göra för att främja re­geringsförklaringens uttalande att bebyggelse i glesbygder och i mindre tätorter skall underlättas?


Nr 53

Torsdagen den 13 januari 1977

Meddelande om frågor


1976/77:182 av herr Nyquist (s) till herr industriministern om åtgärder mot produktionsminskning i Grängesbergs gruvor:

Hur ser statsrådet på en ifrågasatt produktionsminskning i Gränges­bergs gruvor, och är ni beredd all vidta åtgärder för att produktionen skall kunna upprätthållas i minst nuvarande omfattning?

1976/77:183 av herr Romanus (fp) till herr kommunikationsministern om en spårbunden förbindelse Stockholm-Arianda:

Vill herr kommunikationsministern medverka till att frågan om en snabb spårbunden förbindelse till Arianda blir allsidigt belyst inför be­slutet om utflyttningen av all Linjeflygs trafik till Arianda?


1976/77:184 av herr Wijkman (m) till fru utrikesministern om möjlig­heterna att förebygga internationella terroristdåd, m. m.:

Den franska regeringens frisläppande av terroristledaren Daoud har vållat bestörtning runt om i väriden. Daoud anses ha varit inblandad i ett fiertal terroristaklioner under 1970-lalel, bl. a. massakern i den is­raeliska idrottsförläggningen i Miinchen 1972. Att helt sonika frisläppa en person med sä graverande brottsregister är oförklarligt. Det utgör ex-


45


 


Nr 53

Torsdagen den 13januari 1977

Meddelande om frågor


empel på en undfallenhet gentemot arabstaterna och oljan som gränsar till ren feghet. Frankrikes handlande innebär därutöver ett bakslag för strävandena att uppnå ett gemensamt fast internationellt agerande gent­emot terroristdåd av detta slag.

Vilken är den svenska regeringens reaktion pä frisläppandet av Daoud, och vilken inverkan tror utrikesministern att Frankrikes agerande kom­mer att ha pä möjligheterna att förebygga internationella terroristdåd?


 


46


1976/77:185 av herr Lidgard (rr\) till fru utrikesministern om utrustning för radio- och TV-sändningar från Europarådets byggnad i Strasbourg:

Är utrikesministern villig alt för vårt lands räkning medverka till att den nya Europarädsbyggnaden i Strasbourg förses med tillfredsställande utrustning för radio- och TV-sändningar?

1976/77:186 av herr Palme (s) till herr statsministern om användningen av kärnkraft efter år 1985:

I december månad frågade Ingvar Carlsson statsminister Fälldin om han står fast vid sitt besked från valrörelsen om att Sverige inle skall använda någon kärnkraft efter år 1985.

Då statsministern inte själv besvarade frågan och då hans ombud endast lämnade undvikande besked meddelade Ingvar Carlsson alt den soci­aldemokratiska riksdagsgruppens ordförande skulle upprepa frågan till statsministern efter nyår.

Med anledning härav frågar jag herr statsministern Fälldin:

Står statsministern fast vid sitt besked att Sverige inte skall använda någon kärnkraft efter är 1985?

1976/77:187 av herr Gahrton (fp) till fru utrikesministern om villkoren för borgerlig vigsel vid svensk utlandsrepresentalion:

Enligt pressuppgifter har Sveriges ambassad i Tel Aviv vägrat meddela borgeriig vigsel för en kvinnlig svensk medborgare och en fängslad pa­lestinier med hänvisning till den svenska kvinnans judiska börd. Enligt uppgift föreligger, som del uttrycks, ett hemligt avtal mellan den svenska ambassaden i Tel Aviv och de israeliska myndigheterna om alt ambas­saden icke skall meddela borgerlig vigsel till svenska medborgare av ju­disk börd med personer med annan religiös åskådning. Orsaken skulle vara att israelisk lag förbjuder äktenskap mellan personer med olika re­ligiös åskådning. Konsekvensen i det aktuella fallet blev att den svenska kvinnan tvingades övergå till islam för alt kunna ingå det äktenskap hon önskade. Mot denna bakgrund vill jag fråga fru utrikesministern: Anser fru utrikesministern det vara förenligt med svensk syn pä re-


 


herr socialministern om ulbygg-

ligionsfrihet alt svensk representation utomlands vägrar borgerlig vigsel för personer enbart på grund av deras olika religiösa åskådning?

1976/77:188 av herr Gahrton (fp) til nåden av barnomsorgen:

I vida kretsar råder nu oro för att den beslutade kvantitativa utbygg­naden av barnomsorgen skall gå ut över kvaliteten. I regeringsförkla­ringen finns i det sammanhanget en mening där det heter: "Normer fastställs för personaltäthet och gruppstorlek inom förskolan." Men i bud­getpropositionens bil. 8 Socialdepartementet återfinns denna utfästelse endast i vagare form. Det heter där att frågan om personaltäthet och gruppstoriek inom förskolan kommer att "prövas närmare i samarbete med kommuner och personalorganisationer". Mot den bakgrunden vill jag fråga herr socialministern: På vilket sätt avser socialministern garantera att barnomsorgen till­försäkras en hög och över hela landet likvärdig kvalitet?

1976/77:189 av herr Östrand (s) till.herr industriministern om säkerstäl­lande av driften vid mälteriet i Söderhamn:

För att tillgodose det stigande behovet av malt till bryggerierna efter det att mellanölet infördes byggdes 1972 ett mälteri i Söderhamn. Lo­kaliseringsstöd utgick med II 858 000 kr. På grund av väntad kraftig nedgång i maltförbrukningen vid mellanölels avskaffande riskerar man svåra strukturproblem i branschen, om Pripps bryggerier fullföljer sina planer pä ett nytt mälteri.

Med hänvisning härtill vill jag ställa följande fråga till herr industri­ministern:

Är statsrådet beredd att medverka till att driften vid mälteriet i Sö­derhamn av samhällsekonomiska och sysselsällningspolitiska skäl säker­ställs''


Nr 53

Torsdagen den 13januari 1977

Meddelande om frågor


 


1976/77:190 av herr Andersson i Gamleby (s) till herr kommunikations­ministern om postområdesindelningen i Kalmar län:

Postverkets organisationsutredning har i två delrapporter skisserat resp. lagt fram förslag till en indelning av landet i postområden. I den första delrapporten föreslogs att Väslerviks, Vimmerby, Hullsfreds, Högsby och Oskarshamns kommuner skulle bilda ett postområde med omrädesför-valtningen föriagd till Västervik. Efter remissbehandling redovisades ett förslag till postområdesindelning som innebar all Väslerviks och Vim­merby kommuner skulle hänföras till Linköpings postområde med om­rådesförvaltningen föriagd till Linköping. Postverkets styrelse fastställde poslområdesindelningen genom beslut den 12 november 1975. Dock be-


47


 


Nr 53

Torsdagen den 13januari 1977

Meddelande om frågor


slutades att frågan om Västerviks och Vimmerby områdestillhörighet skulle ytterligare prövas.

Företrädare för Kalmar län har i olika sammanhang till postverket fört fram sin bestämda uppfattning att länet ej bör delas vid indelningen i postområden. Dock har postverkets utredning lämnat dessa erinringar obeaktade och kommit fram till all de båda kommunerna skall tillföras Linköpings postområde. Enligt min uppfattning strider detta mot stats­makternas fastlagda princip att inga statsadministrativa gränser skall skä­ra gällande länsgränser.

Är statsrådet beredd att pröva frågan om postområdesindelningen i Kalmar län, med beaktande av principen att inga slatsadministrativa grän­ser skall skära gällande länsgränser?


 


48


§ 8 Kammaren åtskildes kl.  14.02.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert

 

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.