Riksdagens protokoll 1976/77:11 Fredagen den 15 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:11

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:11

Fredagen den 15 oktober

Kl.  15.00

Nr 11

Fredagen den 15 oktober 1976

Antalet suppleanter i civilutskottet

§ 1 Antalet suppleanter i civilutskottet

Hert TALMANNEN:

Enligt till kammaren inkommet protokollsuldrag har valberedningen föreslagil alt antalet suppleanter i civilutskottet, som f n. är 15, skall utökas lill  16.

Jag hemställer atl antalet suppleanter i civilutskottet bestämmes till 16.

Kammaren biföll denna hemställan.

Fyllnadsval till utskott

§ 2 Fyllnadsval till utskott

Herr TALMANNEN: De på föredragningslistan upptagna valen är föranledda av att ersättarna för fru Fraenkel och fru Fredgardh samt herrar Henmark och Wachlmeisler i Johannishus skall beredas plats i utskott.

Centerpartiets partigrupp har anmält fru Ingvar-Svensson som suppleant i lagutskottet. Folkpartiets partigrupp har anmält fru Svegland som suppleant i kulturutskottet och herr Hägelmark som suppleant i civilutskottet. Moderata samlingspartiets partigrupp har anmält herr Bengtsson i Sölvesborg som suppleant i jordbruksutskottet.

Herr talmannen förklarade därefter valda lill

suppleant i lagutskottet fru Ingvar-Svensson (c)

suppleant i kulturutskottet fru Svegland (fp)

suppleant i jordbruksutskottet herr Bengisson i Sölvesborg (m)

suppleant i civiluiskoitet herr Hägelmark (fp)

Herr TALMANNEN: I anslutning lill förslaget om utökning av antalet suppleanter i civilutskottet har valberedningen, enligt ett till kammaren

Nr 11

Fredagen den 15 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

inkommet protokollsutdrag, till suppleant i nämnda utskott enhälligt föreslagit fru Ingvar-Svensson.

Vid valet tillämpas acklamationsförfarande, om ledamot ej begär att valet skall förrättas med slutna sedlar, vilket i så fall kommer alt äga rum vid elt följande sammanträde.

Kammaren utsåg till

suppleant i civilutskottet fru Ingvar-Svensson (c)

§ 3 Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

1976/77:1  till konstitutionsutskottet

§ 5 Föredrogs och bifölls interpellationsframslällningarna 1976/77:5-7.

§ 6 Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens kammare

Jag får härmed anhålla att fr. o. m. den 8 oktober 1976 bli entledigad från uppdraget att vara ledamot av Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Stockholm den 8 oktober 1976 Ingemar Mundebo

Denna anhållan godkändes av kammaren.

§ 7 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 14 oktober

32

1976/77:8 av herr Hjorth (s) till herr statsrådet Johansson om den framtida sysselsättningen för anslällda vid kärnkraftsbyggen, m. m.:

Med stort inlresse emotsågs regeringsdeklarationen belräffande energifrågorna och då särskilt frågan om kärnkraften. Denna fråga diskuterades livligt i valrörelsen. De tre borgerliga partierna hade olika uppfattningar, och ceniern framstod som en garant mot fortsatt utbyggnad av kärnkraften i vårt land. Man kan med fog säga all just inställningen

i kärnkraftsfrågan var det som avgjorde röstningen för många väljare och kanske även själva valutgången.

Riksdagens beslut 1971 och 1975 innebär atl minst tre reaktorer skall uppföras i Forsmark. Första och andra aggregatet är så långt komna att de beräknas tas i drift 1978 resp. 1980. Arbetet fördel iredje har påbörjats. Arbetsplatsen vid Forsmarks kärnkraftverk har utvecklats till Nordeuropas siörsta byggarbetsplats med ca 2 600 anslällda. Dessutom har omkring 200 personer anställts som driflpersonal. De många byggnadsarbetarna har räknat med en tryggad anställning till en bra bit in på 1980-talet, och driftpersonalen har sett fram emot en säker anställning vid kraftverket. Därför har många bosatt sig i Östhammar eller andra närbelägna orter. Man har glatt sig åt all slippa pendla långa vägar och vara borta veckovis ifrån sina familjer.

För kommunen och hela norra Uppland har kraftverksbygget haft stor betydelse. De gamla bruksorterna har haft sina problem och ej kunnat erbjuda någon ökning av arbetstillfällen, men kraftverksanläggningen har radikalt förändrat denna situation. Östhammars kommun har helhjärtat och i fullständig politisk enighet salsal på all bereda de sysselsatta vid Forsmark goda bostäder och service. Stora insaiser har gjorts för nya bostadsområden med gator, ledningar och ytterbelysning, skolor, barndaghem m. m. Genom dessa kraftfulla satsningar har emellertid skatten blivit en av de högsia i landei och låneskulden slörre än i andra kommuner.

Del är mot bakgrunden av dessa stora invesieringar inte underligt om jusl regeringsskiftet skapai slor oro och osäkerhet bland de kommunala förtroendemännen. Främst är del naturligtvis de anställda vid kärnkraftsbygget som ängsligt frågat sig hur det.skall gå med deras jobb, om de skall våga satsa på alt bygga eget hem och hur det skall bli för dem som redan har byggt egna hem i kommunen.

Fredagen den 8 oktober kom regeringsdeklarationen, och avsnittet om kärnkraften studerades extra noggrant i både Forsmark och hela Östhammars kommun. Det första intrycket var att arbetena skulle få fortsätta i oförminskad omfattning enligt det beslutade programmet. Det var en förnuftig linje, tyckte man, att inte spoliera de stora värden som redan finns nedlagda i bygget och alt utnyttja kärnkraften underen övergångstid tills nya energikällor kan tas i bruk. På delta säll kan också kommunen få utbyte av de stora invesieringar som redan gjorts.

Regeringsutlalandet tolkades dock olika i pressen, och de borgerliga politikernas kommentarer i frågan kunde knappasl sägas ge klarhet. Tvärtom förstärkte de den oro som Forsmarksarbelarna kände. Enligt några bedömare innebar regeringsdeklarationen att aggregat 1 och 2 skulle få byggas färdiga men att arbetena med del tredje skulle stoppas. Andra sade att byggenskapen skulle fullföljas enligt planerna men att inga fler reaktorer skulle sällas i drift. En tredje uppfattning var alt det skulle bli omedelbart stopp för alla pågående kärnkraflsbyggen.

Till denna förvirring har inle minst statsrådet Johanssons uttalanden

Nr 11

Fredagen den 15 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

33

3 Riksdagens proiokoll 1976/77:9-15

Nr 11

Fredagen den 15 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

34

bidragit. Man får intrycket atl oavsett vilket avtal som presenteras beträffande upparbetningen av använt bränsle och vilken plan för depo-neringen av det högaktiva avfallet som än företes så kommer regeringen ej att godkänna det. Statsministerns tal om att nu har marschen in i kärnkraftssamhället stoppats tyder också på att del kanske inte blir någon mera reaktor som kommer att laddas.

Nu kan dock inte regeringen vänta på att kraftföreiagei redovisar sina förslag till upparbetning och slutförvaring. Föratt Forsmarksbolaget skall få låna pengar till det fortsatta byggandet måsle regeringen lämna statliga garantier. AP-fonderna och andra långivare måste hållas skadeslösa och garanteras all få igen pengarna om inte anläggningen kommer att användas.

Jag utgår ifrån att de säkerhetsbestämmelser som krävts i regeringsdeklarationen kommer att uppfyllas, men jag vill poängtera att staten och regeringen givetvis har ansvar för den samlade lösningen av avfallshanteringen och den slutliga förvaringen av det högaktiva avfallet. AKA-utredningen är ute på remiss och skall naturligtvis utvärderas för att vi skall få en samlad lösning av dessa viktiga frågor. Ligger det i deklarationens andemening att ej ladda och sätta de under byggnad varande reaktorerna i drift? Om så är fallet är det helt meningslöst att fortsätta arbetena. Skall byggnadsarbetet stoppas bör det ske direkt, så att man i stället för att kasta bort stora resurser kan använda dem till något meningsfyllt, t. ex. fortsatt forskning om alternativa energikällor och ersättning till de anställda som drabbas.

Jag är dock övertygad om att avfallsproblemen skall kunna lösas och att vi får det energitillskotl som vi så väl behöver tills vi kan ta i anspråk nya energikällor om några årtionden.

I regeringsdeklarationen talas om upprättande av en beredskapsplan för avveckling av kärnkraften om säkerhetsproblemen inte kan lösas. Denna beredskapsplan bör enligt min mening även uppta en plan för alternativa sysselsättningar för de många hundra byggnadsarbetare som blir friställda, helst genom lokalisering av nya företag till norra Uppland. Vidare bör beredskapsplanen innehålla en ekonomisk plan för ersättningar till Östhammars kommun förde investeringar som gjorts med anledning av kraftverksbygget i Forsmark samt driftbidrag till serviceanläggningar som genom befarad ulfiyttning inte kan utnyttjas som planerat. Även den enskilde som vid ett kärnkraftsstopp tvingas fiytta bör ges ersättning för ekonomiska förluster.

Med hänvisning till det anförda ber jag att få ställa följande frågor till herr statsrådet Johansson:

Kan de anslällda vid kärnkraftsbygget i Forsmark räkna med fortsatt arbete?

Vill statsrådet medverka till att beredskapsplanen för en eventuell avveckling av kärnkraften också upptar förslag till alternativa sysselsättningar för de berörda?

Fredagen den 15 oktober 1976

Anmälan av interpellationer

Är statsrådet beredd att i beredskapsplanen redovisa ersättningar till      Nr 11 kommunen för nedlagda investeringar och lill enskilda personer för eko nomiska föriuster?

den 15 oktober

1976/77:9 av fröken Hjelmström (vpk) till herr statsministern om invandrarnas rätt lill undervisning i svenska, m. m.:

I Sverige finns i dag över 400 000 utländska medborgare. De är till stor del hänvisade till lunga och dåligt betalda arbeten och får ofta tjäna som storfinansens arbetskraftsreserv. Många är arbetslösa. De utsätts också för språklig och kulturell isolering. Enligt pressuppgifter saboterar många företag den lag som ger invandrare rätt till ledighet och lön för studier i svenska. Andra företag avstår från att anställa invandrare för att undgå lagen. Mest isolerade i språkligt hänseende är de invandrare som saknar anställning.

Utomnordiska utlänningars vistelse i Sverige regleras av tidsbegränsat uppehålls-, bosättnings- och arbetstillstånd. Utgångspunkten för beviljandet av dessa är lillgång till bostad och arbete resp. studier. En fortsatt vistelse i Sverige bedöms från fall till fall på samma grunder. Ett avslag på ansökan om förnyat tillstånd att vistas i Sverige innebär ofta en personlig katastrof för vederbörande.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till herr statsministern:

1.    Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att tillförsäkra invandrarna rätten till undervisning - såväl anställda som arbetslösa eller hem-arbetande?

2.    Anser regeringen att det är möjligt för ett enskilt statsråd att jämsides med så stora områden som arbetsmarknadsfrågor och jämställdhetsfrågor ägna invandrarfrågorna den lyngd de förtjänar, eller är det faktum att man inte utsett någon minister att särskilt handha dessa frågor ett uttryck för regeringens syn på invandrarfrågorna som mindre väsentliga?

§ 8 Kammaren åtskildes kl.  15.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert