Riksdagens protokoll 1975/76:9 Fredagen den 24 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:9

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:9

Fredagen den 24 oktober

Kl.  15.00


Nr 9

Fredagen den 24 oktober 1975

 

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollet för den  16 innevarande månad.

§ 2 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1975/76:26 om teckning av ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken

1975/76:44 med förslag till vissa bestämmelserom den allmänna land-vårdsförsäkringen

§ 3 Anmäldes och bordlades

Konsliiutionsuiskottets betänkanden

1975/76:16 med anledning av motion om uiskottssammaniräde under kammarplenum

1975/76:17 med anledning av motion om dagstidningarnas möjligheter att via telefon följa riksdagsdebatterna

1975/76:18 med anledning av motionerom riksdagsledamöternas pen­sioner m. m.

1975/76:19 med anledning av motion om förbud för politiskt parti att inneha ägarintressen i direktreklamföretag

Justiiieutskotteis betänkanden

1975/76:1 med anledning av motion om försöksverksamhet med ord­ningshållning i nöjesarrangörs egen regi

1975/76:3 med anledning av motioner om militärs medverkan vid stil­lande av upplopp i samband med arbetskonfiikt m. m.

1975/76:5 med anledning av motioner om ansvar för ekonomiskt förtal

Socialutskottets betänkanden

1975/76:1  med anledning av motioner om ett hälsocenirum i Vindeln

1975/76:2 med anledning av motion om ordningen för tillsälining av tjänster hos bl. a. social centralnämnd

1975/76:3 med anledning av motion om riskerna med röntgenunder­sökning

1975/76:4 med anledning av motion om förbud mot epoximaterial

1975/76:5 med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda

1975/76:6 med anledning av motion om överförande av apoleksverk-samhet på landstingen

6 Riksdcrciis pioiokolt 1975/76:-10


 


Nr 9

Fredagen den 24 oktober 1975

Anmälan av interpellation


1975/76:7 med anledning av motioner om vissa läkemedelsfrågor 1975/76:8 med anledning av motion om ålderdomshemmens läkeme­delsinköp 1975/76:9 med anledning av motion om inrättande av en medicinsk no-

menklaturcentral 1975/76:10 med anledning av motioner om vissa handikappfrågor 1975/76:11  med anledning av motion om pensionärernas livssituation


Trafikutskottets betänkanden

1975/76:1 med anledning av motion om anslutningen av televerkets pla­nerade datanät till  utländska datanät

1975/76:2 med anledning av motioner angående transport av fiirligt gods, m, m.

Inrikesutskollets betänkanden

1975/76:4 med anledning av motion om fullständigt föreningsrätt.sskydd för arbetstagare

1975/76:5 med anledning av motionerom minoriteisorganisationers ställ­ning enligt vissa arbetsrätlsliga lagar m. m.

1975/76:6 med anledning av motionerom kontant stöd vid arbetslöshet

1975/76:7 med anledning av motion om utbytestjänsier för statliga tjäns­temän

1975/76:8 med anledning av motion om ersättning till styrcisesuppleanter i statliga organ

§ 4 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kam­markansliet

den 23 oktober

1975/76:37 av herr Svensson i Kungälv (s) till herr statsministern om en ny ekonomisk väridsordning:


82


Bakgrund

Förhandlingarna inom Förenta nationerna har under de senaste två åren kommit au tillmätas en större politisk tyngd än kanske någon gång sedan organisationen grundades. Genom befolkningskonferensen, livs­medelskonferensen och de sjätte och sjunde exlra generalförsamlingarna har de fattiga ländernas allvarliga situation blivit en central fråga för FN. Vad som enligt min mening är viktigast är att u-ländernas intressen, bl. a. vid de alliansfria staternas möte i Alger 1974, har formulerats sorn relativt konkreta krav. Dessa har sedan, sammanfattade i begreppet en


 


ny ekonomisk världsordning, kunnat bilda grundval för diskussioner i FN.

Mot bakgrund av dessa förhandlingars utomordentligt stora politiska betydelse vore det av värde om statsministern inför riksdagen ville lämna en redogörelse för förhandlingarnas förlopp och Sveriges ställningstagan­den samt göra en politisk bedömning av situationen, särskilt mot bak­grund av den sjunde exlra generalförsamlingen.


Nr 9

Fredagen den 24 oktober 1975

Anmälan av interpellation


 


Fortsatt behandling i internationella fora

Det är också klart att en allmän anslutning till kraven på en ny eko­nomisk världsordning måste följas upp genom konkreta förhandlingar på det internationella planet, gällande handelspolitiska, finanspolitiska, biståndspoliliska m. fi. områden. Jag vill därför be statsministern att läm­na en orientering om huvudlinjerna i dessa kommande förhandlingar och om vilka frågor som enligt regeringens mening bör tillmätas den största vikten.

Konsekvenser inom svensk politik

För svenska folket har politiska åtgärder med syfte att förbättra u-ländernas situation sedan ungefär tio år varit i stort sett liktydigt med utbyggnaden av det offentliga biståndet. Uppnåendet av enprocentsmålet har varit en viktig och positiv process. På senare år har också uppmärk­sammats våra politiska ställningstaganden bl. a. i FN. Samtidigt har in­sikterna vuxit om hur de orättfärdiga förhållandena i vadden förstärks och fördjupas av världshandeln med råvaror och industrivaror och av att den ekonomiska makten koncentrerats till ett fåtal rika länder och multinationella företag. Allt fler människor inser att internationell rätt­visa på det ekonomiska och politiska området griper in i flera sektorer av samhällslivet.

Utrikesministern konstaterade nyligen i FN: "Vi i den industrialiserade delen av vadden måste nu gå längre i tillmötesgåendet av de fattiga ländernas berättigade krav. Därvid får vi inte blunda för det faktum att en ändrad ekonomisk världsordning kommer att få praktiska kon­sekvenser för oss själva, i vår egen vardagstillvaro. Sådana konsekvenser måste vi lära oss all acceptera." Jag är övertygad om att en sådan om­ställning måste innebära politiska beslut och åtgärder. En anpassning till ändrade villkor internationellt får inte ske på de sämst ställdas be­kostnad eller undantränga strävan efter jämlikhet här hemma. Därför krävs politisk planering. Uppenbart är att många åtgärder kan få effekt endast gradvis och på lång sikt, medan andra kan genomföras mera orrie-delbart. Man har i debatten krävt en "samlad svensk u-landspolitik" och "ett helhetsgrepp på utvecklingsproblemen".


83


 


Nr 9


Opinionsbildning


 


Fredagen den 24 oktober 1975

Anmälan av interpellation


I vårt demokratiska samhälle blir en avgörande fråga om människorna är beredda att stödja beslut som syftar lill vidgad internationell solidaritet. Statsrådet Lidbom yttrade i sitt huvudanförande inför FN:s sjunde spe­cialsession: "Den retoriska frågan om de rika ländernas egoism kan emel­lertid också ses som en ulmaning lill ansvariga politiker att i den allmänna opinionen söka vinna del stöd som är nödvändigt för att en ny världs­ordning skall kunna etableras. Vi bör acceptera den utmaningen."

Man bör inte underskatta den opinion som redan i dag finns för en solidarisk omställning av Sverige. Inom partier, folkrörelser och studie­förbund har genom tålmodigt arbete betydande kunnighet och engage­mang byggts upp. Inom kyrkorna finns sedan länge en internationell medvetenhet, tidigt väckt genom den yttre missionen. I de sedan några år återkommande ekumeniska u-veckorna får de internationella frågorna en särskilt intensiv belysning. I årets u-vecka, som har temat Hopp om en ny värld, kommerjust frågorna om svensk politik och svenska livsstilar i förhållande till den ekonomiska världsordningen att stå i centrum.

Man erfar allt oftare hur det rimliga i vår nuvarande materiella ut­veckling ifrågasätts. Några kräver att tillväxten skall stoppas. Men del måste snarare bli fråga om att ändra dess riktning, innehåll och struktur, att lägga om utvecklingens kurs. Den måste präglas av en rättvis för­delning av världens resurser, men också av ett produktionssätt som be­främjar miljö, hälsa och mänsklig kvalitet snarare än konkurrens om materiella ting.


 


84


Ekonomisk och social analys

Men säkerligen är kunskaperna och engagemanget hos de stora med-borgargrupperna ännu inte tillräckliga för långtgående förändringar. Det krävs därför upplysning, opinionsbildning och politiskt ansvarstagande. Det vore värdefullt om vi redan nu koncentrerade oss på vilka åtgärder som kan vara motiverade för att skapa de kunskaper och det engagemang som utgör en förutsättning för alt den nya ekonomiska världsordningen skall bli en politisk realitet. Det är ett känt faktum att endast en analys av den ekonomiska och sociala situationen kan ge oss de kunskaper som behövs för att förändra attityder.

Mot bakgrund av det anförda anhåller Jag om kammarens tillstånd all till herr statsministern få rikta följande frågor:

Är statsministern villig

att lämna en redogörelse för och göra en bedömning av FN-arbetet kring en ny ekonomisk världsordning,

alt redogöra för de internationella förhandlingar som skall utgöra upp­följningen av det aktuella FN-arbetet,

att meddela regeringens syn på de förändringar på kort resp. längre sikt som bör aktualiseras i svensk politik och

all utveckla synpunkter på vilket sätt kraven på politiskt ansvarsta­gande och aktiv opinionsbildning bör mötas?


 


Nr 9

Fredagen den
§ 5 Kammaren åtskildes kl.  15.01.                                    24 oktober 1975

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.