Riksdagens protokoll 1975/76:9 Fredagen den 24 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:9
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll 1975/76:9
Fredagen den 24 oktober
Kl. 15.00
Nr 9
Fredagen den 24 oktober 1975
Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.
§ 1 Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.
§ 2 Anmäldes och bordlades
Propositioner
1975/76:26 om teckning av ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken
1975/76:44 med förslag till vissa bestämmelserom den allmänna land-vårdsförsäkringen
§ 3 Anmäldes och bordlades
Konsliiutionsuiskottets betänkanden
1975/76:16 med anledning av motion om uiskottssammaniräde under kammarplenum
1975/76:17 med anledning av motion om dagstidningarnas möjligheter att via telefon följa riksdagsdebatterna
1975/76:18 med anledning av motionerom riksdagsledamöternas pensioner m. m.
1975/76:19 med anledning av motion om förbud för politiskt parti att inneha ägarintressen i direktreklamföretag
Justiiieutskotteis betänkanden
1975/76:1 med anledning av motion om försöksverksamhet med ordningshållning i nöjesarrangörs egen regi
1975/76:3 med anledning av motioner om militärs medverkan vid stillande av upplopp i samband med arbetskonfiikt m. m.
1975/76:5 med anledning av motioner om ansvar för ekonomiskt förtal
Socialutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motioner om ett hälsocenirum i Vindeln
1975/76:2 med anledning av motion om ordningen för tillsälining av tjänster hos bl. a. social centralnämnd
1975/76:3 med anledning av motion om riskerna med röntgenundersökning
1975/76:4 med anledning av motion om förbud mot epoximaterial
1975/76:5 med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda
1975/76:6 med anledning av motion om överförande av apoleksverk-samhet på landstingen
6 Riksdcrciis pioiokolt 1975/76:-10
Nr 9
Fredagen den 24 oktober 1975
Anmälan av interpellation
1975/76:7 med anledning av motioner om vissa läkemedelsfrågor 1975/76:8 med anledning av motion om ålderdomshemmens läkemedelsinköp 1975/76:9 med anledning av motion om inrättande av en medicinsk no-
menklaturcentral 1975/76:10 med anledning av motioner om vissa handikappfrågor 1975/76:11 med anledning av motion om pensionärernas livssituation
Trafikutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motion om anslutningen av televerkets planerade datanät till utländska datanät
1975/76:2 med anledning av motioner angående transport av fiirligt gods, m, m.
Inrikesutskollets betänkanden
1975/76:4 med anledning av motion om fullständigt föreningsrätt.sskydd för arbetstagare
1975/76:5 med anledning av motionerom minoriteisorganisationers ställning enligt vissa arbetsrätlsliga lagar m. m.
1975/76:6 med anledning av motionerom kontant stöd vid arbetslöshet
1975/76:7 med anledning av motion om utbytestjänsier för statliga tjänstemän
1975/76:8 med anledning av motion om ersättning till styrcisesuppleanter i statliga organ
§ 4 Anmälan av interpellation
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet
den 23 oktober
1975/76:37 av herr Svensson i Kungälv (s) till herr statsministern om en ny ekonomisk väridsordning:
82
Bakgrund
Förhandlingarna inom Förenta nationerna har under de senaste två åren kommit au tillmätas en större politisk tyngd än kanske någon gång sedan organisationen grundades. Genom befolkningskonferensen, livsmedelskonferensen och de sjätte och sjunde exlra generalförsamlingarna har de fattiga ländernas allvarliga situation blivit en central fråga för FN. Vad som enligt min mening är viktigast är att u-ländernas intressen, bl. a. vid de alliansfria staternas möte i Alger 1974, har formulerats sorn relativt konkreta krav. Dessa har sedan, sammanfattade i begreppet en
ny ekonomisk världsordning, kunnat bilda grundval för diskussioner i FN.
Mot bakgrund av dessa förhandlingars utomordentligt stora politiska betydelse vore det av värde om statsministern inför riksdagen ville lämna en redogörelse för förhandlingarnas förlopp och Sveriges ställningstaganden samt göra en politisk bedömning av situationen, särskilt mot bakgrund av den sjunde exlra generalförsamlingen.
Nr 9
Fredagen den 24 oktober 1975
Anmälan av interpellation
Fortsatt behandling i internationella fora
Det är också klart att en allmän anslutning till kraven på en ny ekonomisk världsordning måste följas upp genom konkreta förhandlingar på det internationella planet, gällande handelspolitiska, finanspolitiska, biståndspoliliska m. fi. områden. Jag vill därför be statsministern att lämna en orientering om huvudlinjerna i dessa kommande förhandlingar och om vilka frågor som enligt regeringens mening bör tillmätas den största vikten.
Konsekvenser inom svensk politik
För svenska folket har politiska åtgärder med syfte att förbättra u-ländernas situation sedan ungefär tio år varit i stort sett liktydigt med utbyggnaden av det offentliga biståndet. Uppnåendet av enprocentsmålet har varit en viktig och positiv process. På senare år har också uppmärksammats våra politiska ställningstaganden bl. a. i FN. Samtidigt har insikterna vuxit om hur de orättfärdiga förhållandena i vadden förstärks och fördjupas av världshandeln med råvaror och industrivaror och av att den ekonomiska makten koncentrerats till ett fåtal rika länder och multinationella företag. Allt fler människor inser att internationell rättvisa på det ekonomiska och politiska området griper in i flera sektorer av samhällslivet.
Utrikesministern konstaterade nyligen i FN: "Vi i den industrialiserade delen av vadden måste nu gå längre i tillmötesgåendet av de fattiga ländernas berättigade krav. Därvid får vi inte blunda för det faktum att en ändrad ekonomisk världsordning kommer att få praktiska konsekvenser för oss själva, i vår egen vardagstillvaro. Sådana konsekvenser måste vi lära oss all acceptera." Jag är övertygad om att en sådan omställning måste innebära politiska beslut och åtgärder. En anpassning till ändrade villkor internationellt får inte ske på de sämst ställdas bekostnad eller undantränga strävan efter jämlikhet här hemma. Därför krävs politisk planering. Uppenbart är att många åtgärder kan få effekt endast gradvis och på lång sikt, medan andra kan genomföras mera orrie-delbart. Man har i debatten krävt en "samlad svensk u-landspolitik" och "ett helhetsgrepp på utvecklingsproblemen".
83
Nr 9
Opinionsbildning
Fredagen den 24 oktober 1975
Anmälan av interpellation
I vårt demokratiska samhälle blir en avgörande fråga om människorna är beredda att stödja beslut som syftar lill vidgad internationell solidaritet. Statsrådet Lidbom yttrade i sitt huvudanförande inför FN:s sjunde specialsession: "Den retoriska frågan om de rika ländernas egoism kan emellertid också ses som en ulmaning lill ansvariga politiker att i den allmänna opinionen söka vinna del stöd som är nödvändigt för att en ny världsordning skall kunna etableras. Vi bör acceptera den utmaningen."
Man bör inte underskatta den opinion som redan i dag finns för en solidarisk omställning av Sverige. Inom partier, folkrörelser och studieförbund har genom tålmodigt arbete betydande kunnighet och engagemang byggts upp. Inom kyrkorna finns sedan länge en internationell medvetenhet, tidigt väckt genom den yttre missionen. I de sedan några år återkommande ekumeniska u-veckorna får de internationella frågorna en särskilt intensiv belysning. I årets u-vecka, som har temat Hopp om en ny värld, kommerjust frågorna om svensk politik och svenska livsstilar i förhållande till den ekonomiska världsordningen att stå i centrum.
Man erfar allt oftare hur det rimliga i vår nuvarande materiella utveckling ifrågasätts. Några kräver att tillväxten skall stoppas. Men del måste snarare bli fråga om att ändra dess riktning, innehåll och struktur, att lägga om utvecklingens kurs. Den måste präglas av en rättvis fördelning av världens resurser, men också av ett produktionssätt som befrämjar miljö, hälsa och mänsklig kvalitet snarare än konkurrens om materiella ting.
84
Ekonomisk och social analys
Men säkerligen är kunskaperna och engagemanget hos de stora med-borgargrupperna ännu inte tillräckliga för långtgående förändringar. Det krävs därför upplysning, opinionsbildning och politiskt ansvarstagande. Det vore värdefullt om vi redan nu koncentrerade oss på vilka åtgärder som kan vara motiverade för att skapa de kunskaper och det engagemang som utgör en förutsättning för alt den nya ekonomiska världsordningen skall bli en politisk realitet. Det är ett känt faktum att endast en analys av den ekonomiska och sociala situationen kan ge oss de kunskaper som behövs för att förändra attityder.
Mot bakgrund av det anförda anhåller Jag om kammarens tillstånd all till herr statsministern få rikta följande frågor:
Är statsministern villig
att lämna en redogörelse för och göra en bedömning av FN-arbetet kring en ny ekonomisk världsordning,
alt redogöra för de internationella förhandlingar som skall utgöra uppföljningen av det aktuella FN-arbetet,
att meddela regeringens syn på de förändringar på kort resp. längre sikt som bör aktualiseras i svensk politik och
all utveckla synpunkter på vilket sätt kraven på politiskt ansvarstagande och aktiv opinionsbildning bör mötas?
Nr 9
Fredagen den
§ 5 Kammaren åtskildes kl. 15.01. 24 oktober 1975
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemen
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.