Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:70

Fredagen den 20 februari -----------

Kl, 15.00

Förhandlingarna leddes av herr andre vice talmannen,

§ 1 Justerades protokollel för den 12 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1975/76:39 till utbildningsutskottet

1975/76:116 lill socialutskottet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Molioner

1975/76:2203-2205 till skatteulskoltel

i? 4 Föredrogs och bifölls inierpellationsframställningarna 1975/76: 118-120,

§ 5 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkanden

1975/76:38 med anledning av motioner rörande förhållandet mellan stat och kyrka m, m,

1975/76:39 med anledning av motion om befogenhet för JO och JK att påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga

1975/76:40 med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken

1975/76:41 med anledning av motion om beteckningen "Kunglig" framför myndighets namn

Lagutskottets betänkande

1975/76:12 med anledning av proposilionen 1975/76:98 med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

Utrikesutskottets beiänkanden

1975/76:7 med anledning av propositionen 1975/76:101 angående till-läggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

1975/76:8 med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom utrikesdepartementels verksamhetsområde jämte motioner

101

Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 67-70

Nr 70

Fredagen den 20 febmari 1976

Anmälan av interpeiiationer

Socialförsäkringsulskottets belänkande

1975/76:20 med anledning av propositionen 1975/76:51 om godkännande

av en konvention mellan Sverige och Österrike rörande social trygghet,

m. m.

Näringsulskottels betänkanden

1975/76:27 med anledning av motion om näringsidkares rätt all föra

talan enligt marknadsföringslagen (1975:1418) 1975/76:28 med anledning av motion om förstatligande av Industri AB

Euroc

Inrikesutskotiets betänkanden

1975/76:27 med anledning av proposilionen 1975/76:87 om utbyggnad

av Stiftelsen Industricentras anläggningar i Strömsund och Lycksele 1975/76:34 med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa

för flera huvudtitlar gemensamma frågor

Civilutskottets betänkanden

1975/76:11 med anledning av motioner rörande expropriationslagen

(1972:719) och förköpslagen (1967:868), m. m. 1975/76:12 med anledning av motion om rätt till ersättning vid lokal

trafikreglering och ändrad vägsträckning

§ 6 Anmäldes och bordlades

motioner

1975/76:2206 av hen Fiskesjö m.jl.

1975/76:2207 av herr Hermansson m.jl.

med anledning av propositionen 1975/76:111 om ändring i vallagen

(1972:620)

§ 7 Anmälan av interpeiiationer

Anmäldes och bordlades följande interpeiiationer som ingivits till kammarkansliet

den 19 februari

102

1975/76:121 av herr Ahlmark (fp) till herr statsministern om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten:

Arbetslösheten bland ungdom växer på ett myckel oroande säll. 36 000 ungdomar under 25 år går nu öppet arbetslösa. Det är 11 000 fler än i december, 8 000 fier än för ell år sedan.

16 96 av de sysselsalla i landel är under 25 år. 40 96 av de arbeislösa

är under 25 år. Arbelslöshelen bland lonåringar är fyra gånger så stor som bland hela arbetskraften.

Bara en av sex sju arbetslösa ungdomar kan räkna med bidrag från arbetslöshetskassa. Den ekonomiska påfrestningen för arbetslösa ungdomar är därför extra stor. Men framför allt är del för lusentals ungdomar en förlamande känsla all inle behövas i arbetslivet. Den känslan kan sätta spår i personligheten för åratal framåt.

Många ungdomar som är arbetslösa har otillräcklig utbildning. Om ingenting görs för denna grupp kommer den att bli alll större och få det alll svårare. Statistiska centralbyrån räknar med att 70 000 ungdomar med för dålig utbildning kommer ul på arbetsmarknaden under de närmaste fem åren.

Arbelslöshelen bland ungdom beror inle på att del saknas meningsfulla arbetsuppgifter. Var och en kan se sig om i samhället och upptäcka brister som borde avhjälpas. Vården och barnomsorgen har för litet personal. Inom miljövård, transporter m. m. fattas det folk. Många företag har ständig brist på yrkesuibildad arbetskraft.

Självfallet skapar de dåliga konjunkturerna särskilt stora svårigheler för ungdomar. Men arbetslösheten bland ungdom är också i hög grad en fråga om organisation. Ett exempel är vården. Samtidigt som vården ropar efter folk förvägras tusentals ungdomar vårdutbildning, därför att utbildningsplatserna är för få.

Det har länge stått klart att arbetslösheten bland ungdom är ett stort och växande samhällsont. Folkpartiet föreslog i riksdagen för över ett år sedan en ungdomsgaranti för jobb, utbildning eller praktik. De andra partierna ville inle gå så långl.

I sysselsättningsulredningen, som lade sill förslag i höstas, har emellertid alla partier ställt sig bakom tanken på ungdomsgaranti. Där sägs alt "alla ungdomar skall tillförsäkras utbildning, praktik eller arbele". Vi har från folkpartiet väntat oss att regeringen skulle följa denna rekommendation när den utformade sina ålgärder mot arbetslösheten. Men snart har en hel vinter gått med tiotusentals arbetslösa ungdomar utan att mycket praktiskt harblivit gjort för all ge arbetslösa ungdomar jobb, utbildning eller praktik.

Vad som nu behövs är inte nya utredningar eller nya konferenser. De senaste siffrorna över arbetslösheten inskärper kravei all de förslag vi lagt fram för en ungdomsgaranli omedelbart genomförs. Nu räcker del inle med en anslulning i ord. Ord hjälper inle de 36 000 unga människor som jusl nu går arbeislösa. De måsie få en handfast hjälp lill meningsfulla arbetsuppgifter,

1, Alla lediga platser hos arbetsgivare med mer än tio anställda måste i alla län anmälas lill arbetsförmedlingen. Det skall också gälla prakiikplatser och tillfälliga arbetsuppgifter. Del är en förutsättning för att förmedlingarna skall kunna tala om vad det finns för jobb, 2, Den intensifieradearbetsförmedlingen för unga sökande måste byggas ul över hela landel, I dag pågår viss försöksverksamhet med extra insatser

Nr 70

Fredagen den 20 febmari 1976

Anmälan av interpeiiationer

103

Nr 70

Fredagen den 20 februari 1976

Anmälan av interpeiiationer

104

för att skaffa arbeten åt ungdomar. Försöken har slagit väl ut och bör därför vidgas lill alt omfatta alla större arbeisförmedlingskontor i hela landel,

3, Antalet praktikplatser måste fierdubblas, Alla arbetsgivare - offentliga och enskilda - bör elt par gånger per år inventera möjligheterna all bereda praktikanter anställning. Denna inventering skall redovisas för arbetsförmedlingen. Ersättningen för praktikarbete bör fastställas i samarbete med de anslälldas organisationer och arbetsmarknadsverket. Om det visar sig nödvändigt måste staten gå in med särskilda bidrag för att öka arbetsgivarnas intresse för all ta emol praktikanter,

4, Alla arbetsgivare som nyanställer och under sex månader utbildar ungdomar under 25 år skall ersättas med 10 kr, per arbetstimme förutsatt att marknadsmässig lön utgår. Ett sådant bidrag (då 5 kr,) användes 1973/74 och gav drygt 10 000 ungdomar arbele lidigare än de eljest skulle ha fåll. Arbetslösheten nu är minsl lika allvarlig, men inget bidrag utgår,

5, Kommuner och landsting skall åläggas all inventera möjligheterna att inrätta särskilda beredskapsarbeten för ungdomar. De bör till 75 ".. betalas av staten. Detta krav gick socialdemokraterna emol när vi ställde del i riksdagen i höstas,

6, Alla ungdomar skall ha rätt till utbildning efter grundskolan. Då måste gymnasieskolan byggas ut, I dag fortsätter bara ca 70 96 av varie årsklass i gymnasieskolan. Men också andra, kortare, yrkesinriktade kurser för de elever som fort vill komma ut i arbetslivet måste finnas tillgängliga,

7, Alla elever på gymnasieskolan som avbryter sina studier skall genom uppsökande verksamhet erbjudas annan yrkesinriktad utbildning eller arbele. Del gäller också elever som slutar grundskolan utan all fortsätta på annan utbildning. Denna "uppsökande syo-verksamhet" skall finnas i varie kommun,

8, Studie- och yrkesorienteringen skall byggas ul för alla utbildningslinjer på gymnasieskolan. Del hjälper ungdomarna all skaffa sig räll utbildning. Del minskar i sin lur studieavbrotten och underlättar övergången från skolan lill arbetslivet,

9, I varje kommun bör bildas en arbelsgrupp med representanter för arbetsförmedlingen, skolan och fritids- och socialförvaltningarna med uppgift att planera och genomföra de olika åtgärder som blir nödvändiga för alt ge varie ung människa den hjälp som behövs. Organisationens uppgift skall vara att finna en rutin för kontakter som garanterar all ingen missar de möjligheter till arbete eller utbildning som finns. Det måste ankomma på varie kommun att själv bestämma formerna för detta arbele. Del är viktigt att undvika byråkrati och merarbele. De extra kostnader som kommunerna kan åsamkas bör läckas med slatsbidrag,

10, Ungdomarna måste i slörre utsträckning få genomgå den utbild
ning de föredrar. År 1974 måste varannan sökande avvisas lill vissa yrkes
inriktade utbildningslinjer som vård, musik, jordbruk, fordonsteknik,
el/teleteknik.

Utbildningen på gymnasieskolan borde också kunna påbörjas vid fler än ett tillfälle per läsår. Del skulle underlätta för den som vill varva studier med utbildning.

Alt genomföra detta program kan inte ses som en kostnad. Tvärtom: all ge fier ungdomar yrkesutbildning är en nödvändig investering för framliden. Del är ett oförsvarligt slöseri och en social tragedi au låla liotusenlals ungdomar gå arbetslösa.

Det är nödvändigt att regeringen snarast och senast i samband med riksdagens finansdebatl redovisar för riksdagen sin syn i dessa frågor.

Med hänvisning till del anförda ber jag all lill herr statsministern få ställa följande fråga:

Vilka ålgärder avser regeringen vidta för all snaraslgaranlera ungdomar utbildning, jobb eller praktik?

Nr 70

Fredagen den 20 febmari 1976

Anmälan av interpeiiationer

1975/76:122 av herr Lövenborg {vpk) till herr jordbruksministern om miljövårdsåtgärder i anslulning till Stålverk 80:

Av NJA:s ansökan lill koncessionsnämnden för miljöskydd i anslutning till Stålverk 80 framgår all projektet kan komma att innebära en betydande miljöförsämring för Luleå och en betydande omkrets därutöver. Men detta får inte ske. Den positiva industrisatsningen måste kompletteras med den bästa länkbara teknik som går att få för att så långt som möjligt eliminera miljöriskerna i anslutning till detta stora projekt.

Naturvårdsverket har lidigare uttalat sig kritiskt när del gäller tidigare planerad omfattning av utsläpp i luft och vallen. Sedan dess har projektledningen för Stålverk 80 kommit fram med delvis nya beräkningar för miljöstörningarna.

Enligt projektledningens koncessionsansökan vill man släppa ut 45 lon svaveldioxid per dygn från det blivande stålverket. Därutöver kommer koksverket att släppa ifrån sig 7,5 ton per dygn i luften, vilket är flera gånger mer än f n. De nuvarande NJA-anläggningarna ger ell utsläpp på ca 11 ton per dygn. Totalt kan luftföroreningarna alltså komma all uppgå lill över 60 lon svaveldioxid per dygn. Man behöver inie vara expert för att förstå all delta skulle innebära en betydande luftförorening med alla de konsekvenser detta medför. Till de här nämnda svaveldioxidutsläppen måste läggas utsläpp av bly, mangan, kvicksilver, krom och kadmium.

Del står emellertid klart att utsläppen kan begränsas långl mer än vad som planeras. Vad det här handlar om är hur mycket man anser sig kunna investera i olika former av reningsanläggningar. När det gäller alt avskilja svaveldioxiden i slället för ati släppa ut den i luften ovanför Luleå är della fullt möjligt. Det handlar om en investering av ca 100 milj. kr., men del kan också innebära möjlighet lill nylliggörande av de ämnen som i annat fall skulle släppas ut enbart lill skada.

Det har ibland talats om att Luleå kommer att förvandlas till ett nytt Ruhrområde. Men på del miljömässiga området är Ruhrdislriktel och

105

Nr 70

Fredagen den 20 februari 1976

Anmälan av interpeiiationer

en rad andra områden för centraleuropeisk siålindustri varnande exempel. En hög industrialiseringsgrad, hård exploatering på alla områden och otillräckliga åtgärder för miljöskyddet har gjort situationen så fruktansvärd alt det snart inte är möjligt att bo i dessa områden.

När del gäller lidigare anläggningar vid NJA har man i belydande omfallning lyckats begränsa utsläppen av stoft och gaser i luften. Det får nu inle bli så alt anläggandet av Stålverk 80 kommer all innebära all miljön i Luleå och dess omgivning undergår en ny och belydande försämring genom uppbygget av de nya anläggningarna.

Jag har, som väl torde vara känt, en positiv syn när del gäller projektet som helhet. Det är nödvändigt för Norrbollen och del är ell sieg moi den ökade förädling av råvaran som från norrbollnisk synpunkl är del enda förnuftiga.

Men den absoluta ambitionen måste också vara alt göra NJA och dess blivande storprojekt till en statlig mönsterindustri på alla områden. Det är alltså viktigt att kostnadsaspekten inte får betraktas som avgörande hinder för att förverkliga den lidigare uttalade målsättningen - nämligen all bästa kända teknik skall användas för alt skapa en god inre och yttre miljö.

Vi har lidigare sagt all indusirielableringar måste sältas in i ett totalt samhällsekonomiskt sammanhang. Delsamma måste gälla också när del handlar om åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Försämrad luft innebär hälsorisker. Det kan i sin tur leda till ökade kostnader för samhällel på olika säll, sämre trivsel och dålig PR för den statliga industrin. Alll della måste undvikas genom an regeringen uppmärksamt följer den miljömässiga planeringen och garanterar NJA alla de medel som erfordras för att miljöfrågorna skall kunna skötas på ell mönstergillt säll.

Del är regeringen som har det slutliga ansvaret för den miljömässiga planeringen i anslulning lill del nya projeklet. Planeringen måste redan nu styras, så att de nya anläggningarna utrustas med bästa kända teknik.

Med hänvisning till det anförda vill jag till jordbruksministern ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder anser slatsrådet måste vidtas för alt irygga bästa möj
liga miljövård i samband med uppbyggnaden av Stålverk 80?

2. Är stalsrådel beredd alt i detta syfte förorda att erforderiiga medel
garanleras NJA?

den 20 februari

106

1975/76:123 av herr Bergqvisl (s) till herr industriministern om ökat allmänt inflytande vid större företagsöverlåtelser m. m.:

År 1968 skrev statsrådet Wickman i direktiven lill den siatliga sam-arbelsuiredningen: "Ell begränsai anlal affärsbanker, förvalinings- och inveslmenlbolag har kommil all uiöva elt alll slarkare inflytande över näringslivet. Detla gäller även vissa s. k. allmännyttiga stiftelser. En fort-

sanning av den pågående ulvecklingen innebär därför all förändringar i vårt näringslivs produklionsinrikining och lokalisering än mindre än lidigare kommer alt styras av beslut som elt storl anlal självständiga företagare fattar oberoende av varandra. Den ökande ekonomiska koncentrationen innebär i stället att ett fåtal personer, som av naturliga skäl huvudsakligen beaktar ägare- och förelagsekonomiska aspekler, avgör inriktningen och omfattningen av näringslivels produklion och inves-leringar. Dessa ulomordeniligl viktiga avgöranden är således i allt väsentligt undandragna medinflytande från del allmännas sida trots den belydelse de har för både lönlagarnas sysselsättning och samhällets egna investeringar och andra ekonomiska åtaganden."

Sedan 1968 har samhällel på många säll flyllal fram sina posilioner i näringslivet. De statliga företagen har byggts ul. Särskilda samhälls-representanier har satis in i styrelserna för privata förelag. Ell nytt syslem för informalion mellan samhälle och näringsliv har lillkommit. Många lagar har stiftats för all på olika vägar ta till vara del allmännas intressen i det ekonomiska livet. Av särskild betydelse är det stora reformarbete som siktar till att ge de anställda inflytande i arbetslivet och det ekonomiska livet över huvud laget. De lagar som här är aktuella syftar på längre sikt till en avgörande maktförskjutning från kapitalägare och företagsledare lill de många anställda.

Samhället har alliså skaffat sig alll fler och effektivare instrument för att hävda medborgarnas intressen. Men alltjämt fattas för medborgarna genomgripande beslul utifrån snäva privatekonomiska bedömningar. Liksom 1968 avgörs.inriktningen och omfattningen av näringslivets produktion och investeringar lill sior del av personer som framföralll beaktar ägar- och förelagsekonomiska synpunkter.

En sådan ordning har traditionellt moliverals med all de som lar riskerna också skall ha rätten alt besluta. Den liberala ekonomiska läran har därvid satt likhelstecken mellan aktiekapital och risktagande. Men de som har beslutanderätt i kraft av del s. k. riskvilliga kapitalel tar i sjäva verket mycket blygsamma risker i jämförelse med andra grupper.

De personer som behärskar den strategiska delen av ägarkapilalet representerar som regel bara en bråkdel av det kapital som totalt är engagerat i produktionen. (Inte ens till ägarkapilalet brukar de satsa merparten. I praktiken utövar den hell övervägande majoriteten av landets aktieägare inget inflytande över företagen. För dessa hundratusentals svenskar är aktierna enbart passiva tillgångar som ger en viss kapitalavkastning.)

Även om man skulle se de ledande kapitalägarna som företrädare för samlliga aklieägare. kan man konsiatera all det vid en förelagsekonomisk krasch är beiydligi större värden än ägarkapilalet som slår på spel. Det lånade kapital som arbetar i företaget är ofta flera gånger större än aktiekapitalet. Därtill kommer att en stor investering inom industrin brukar kräva ännu slörre investeringar från samhällets sida i form av bostäder, iransporileder. anordningar för vatten och avlopp m. m.

Men den avgörande invändningen mot den liberala myten om del

Nr 70

Fredagen den 20 febmari 1976

Anmälan av inteipellalioner

107

Nr 70

Fredagen den 20 februari 1976

Anmälan av interpeiiationer

riskvilliga kapitalet är ändå alt det kapitalägaren satsar i form av över-skoilskapilal väger fjäderlätl i förhållande till vad den anställde måste offra. Den anställde satsar en stor del av sitt verksamma liv i produktionen. Arbetet påverkar hans hälsa och allmänna levnadsvillkor. Det är de arbetande som tar de verkligt slora "riskerna" i företagen.

Bl. a. mot denna bakgrund kan man ifrågasätta del rimliga i att besluten i näringslivet så tungt vilar på ett så bräckligt underlag som ägarkapilalet.

På längre sikt kan de arbetsrällsliga reformerna radikalt ändra denna bild. Men för de närmaste åren räcker inte de instrument som de anställda och samhällel nu förfogar över för alt tillgodose viktiga allmänintressen. Del gäller exempelvis vid företagsköp och nedläggningar av produktionen.

En koncentration av produktionen är ett skolexempel på att stora värden står på spel utöver de renl företagsekonomiska. Därför måste samhället se lill att sådana beslut grundas på en bedömning av alla vikliga omständigheter.

Beslutet att lägga ner Surte glasbruk är elt exempel på bedömning som inte tagit hänsyn till de allvarliga välfärdsförlusterna för de anställda och de slora samhällskostnaderna för den berörda kommunen.

Beslutet att lägga samman NK-Turilz med Åhléns är ett annat exempel på att vikliga samhällsintressen inte fullt ut får påverka ulvecklingen.

Våren 1974 presenterade justitiedepartementet en PM med förslag lill lag om kontroll av förelagsförvärv i vissa fall. Syftet med den föreslagna lagen var att effektivare skydda de anslälldas och konsumenternas intressen. Förslaget skickades på remiss, men samtidigt inledde SAF förhandlingar med LO och PTK om möjligheterna att avialsvägen nå fram lill en lösning. Därefter har remisstiden flyttats fram i olika omgångar.

I dag kan det konstateras att nästan två års förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter blivit resultatlösa. Värdefull tid har därmed gått förlorad. Därför måste denna fråga snarast föras lill en lösning genom initiativ från regeringen.

Med hänvisning till vad jag här anfört ber jag all lill herr industriministern få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att viktiga allmänintressen effektivt skall kunna hävdas då stora förelagsköp eller nedläggningar aktualiseras i näringslivet?

108

1975/76:124 av herr Måbrink (vpk) lill herr försvarsministern om flygplanet Viggen:

Viggen skulle bli den svenska krigsmaktens stolthet. Den skulle bli en hjärtpunkt i försvarssystemet. Den skulle vara en manifestation av den svenska industrins ulveckling och de militära experternas uppfinningsrikedom. De militaristiska skribenterna skapade förväntningar och spänning kring det geniala flygplan som skulle tillverkas. Det var dyrt men fantastiskt och värt sitt pris. Sådana var de svenska upprustnings-

anhängarnas drömmar.

Det satsades slorl på flygplanet Viggen. Aldrig förr har i Sverige så mycket resurser satsats på ett och samma forskningsprojekt. Sällan har så myckel industriell kapacitet knutits lill produktionen av en och samma vara. Skall man komma någonstans måste man slå på stort.

Viggenprojektet blev inget triumftåg. Del avslöjades alt riksdagen sällan så uppenbart i efterhand fått bekräfta i praktiken slutna avtal och påböriad verksamhet. Det visades alt NATO sällan fått en så fullsländig insyn i elt av en neutral stats mest påkostade vapen. Flygplanets datorutrustning och andra viktiga delar produceras av amerikanska "mul-lijätiar". Och så blev Viggen dyrare än man först räknat med, och sedan dyrare än vad man därefter räknat med, och sedan dyrare ändå.

När Viggen sedan stod färdig böriade militärledningen och storfinansen all hoppas och projektera för nästa fiygplan. Viggen skulle snart bli omodern. Försöken att sälja Viggen till ell NATO-land misslyckades också. Men inte nog med det. Försöken alt flyga Viggen måste avbrytas. Den tänkta hjärtpunkten i den svenska krigsmakten visade sig vara farlig för svenska fältflygare i fredstid. Viggen har nu en tid haft flygförbud. Sådan blev verklighetens Viggen.

Viggen har blivit en symbol för deljniliiära slöseriet. Rekordsalsningar har givit lill resultat ett flygplan som man inte vågar flyga. Skandalerna kring Viggen har också visat hur den sialsmonopolistiska apparaten kan fungera, hur storfinans samt militär- och statsledning kan samspela.

Del mililärslraiegiska tänkandet bygger på all ett avskräckande försvar är en fredsgaranti. Militarister brukar också bemöta krav om en annan säkerhetspolitik med att påstå alt en nedrustning skulle medföra ell militärt vakuum och kunna dra lill sig anfall utifrån. Fallet Viggen kastar sådana teorier över ända. Sveriges försvar kan ju inle ha lell sig särskill avskräckande när viktiga delar av flygvapnet varit utslagna. Och trots delta har inle spänningen kring Sveriges gränser ökat.

Räkningen för Viggen fortsätter nu att stiga. Forskningsulgifterna för att komma underfund med vad som gjorde Viggen obrukbar har enligt uppgift hittills uppgått till mer än 7 milj. kr. Utgifterna för all få i gång Viggen igen kommer alt uppgå till omkring 10 milj. kr., åtminstone enligt de första beräkningarna. Den diskussion som uppstått om vem som skall betala dessa pengar, SAAB eller staten, är mera typisk för hela Viggenaffären än överraskande.

Samtidigt som Viggen ännu inte gått i gång fortsätter projekteringen av flygplan 80. Risken finns att detta blir en ny symbol för del militära slöseriet.

Med hänvisning lill det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd alt till herr försvarsministern få ställa följande frågor:

1. Hur stor är hittills den samlade kostnaden för Viggenprojektet?

2. Finns del garantier för att Viggen hinner alt bli inlrimmad i del svenska luftförsvaret innan flygplan 80 blir klart och Viggen blivit föråldrad?

Nr 70

Fredagen den 20 februari 1976

Anmälan av interpeiiationer

109

Nr 70

Fredagen den 20 februari 1976

Meddelande om .frågor

3. Vilka militärpoliliska konsekvenser har det haft all en viklig del av del svenska flygvapnel under flera månader varil utslaget?

1975/76:125 av herr Wikström (fp) till herr socialministern om ett alkoholpoliliskl program:

Alkoholpolitiska utredningen lillsalies 1965. Ännu mer än elt decennium senare har inte utredningens arbete lell lill beslut om en kraftfullare alkoholpolitik. Till ett utdraget utredningsarbete har regeringen beslutat lägga elt utdraget beredningsarbete inom departementen.

Remisstiden för alkoholpoliliska utredningen gick ul i börian på sommaren 1975. Del har funnits gott om tid för regeringen au gå igenom utredningens förslag och remissynpunkter och lägga fram ett eget förslag till riksdagen. Folkpartiet har för sin del redovisat ett omfattande program för att pressa tillbaka konsumtionen av alkohol och därmed missbruket. Vi begär i en partimolion framlagd under allmänna motionstiden att riksdagen skall la siällning för ell sådanl alkoholpoliliskl program.

För varie år ökar alkoholmissbruket. Missbruket bland ungdom är mest allvarligt, både på grund av de omedelbara verkningarna och därför alt det bäddar för all ännu fler människor blir socialt utslagna under kom-

mande år. Kraftfulla åtgärder för alt minska alkoholkonsumtionen bör inte dröja.

Med hänvisning till del anförda ber jag all lill herr socialminislern få siälla följande frågor:

1. Vilka är skälen lill all regeringen inle nu lämnar någon proposilion till riksdagen om alkoholpolitiken?

2. Vad bör enligt socialminislern vara grundlinjerna i en alkoholpo-liiisk reform?

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts den 19 februari

1975/76:245 av herr Lindahl i Lidingö (s) till herr kommunikationsministern om sänkt åldersgräns för SJ:s pensionärsrabatt:

Avser kommunikationsministern att vidta någon ändring i åldersgränsen för SJ:s pensionärsrabatl i anslutning till den sänkning av pensionsåldern som genomförs fr. o. m. den 1 juli 1976?

den 20 februari

1975/76:246 av fru Wiklund (c) uW herr socialministern om utlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium lill Umeå:

När ämnar slatsrådet lägga fram proposition angående utlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) till Umeå?

1975/76:247 av herr Turesson (m) till herr finansministern om tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering:

Den allmänna fastighetstaxering som ägde rum i fjol skall planenligt upprepas efter fem år dvs. år 1980.

Inför de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1970 och 1975 påböriades på ell tidigt stadium del utredningsarbete som krävs för att få fram riktvärden, anvisningar, underlag för utbildning av personal m.,m. Något motsvarande förberedelsearbete för 1980 års allmänna fastighetstaxering har veterligen ännu inle satts i gång. Eftersom della arbele är myckel tidsödande kan risk föreligga för all underlagel för näsla faslighelslaxering blir brislfälligl, om del över huvud laget kommer att hinna framställas.

Kan man av del anförda möjligen dra den slulsatsen att finansminislern ämnar föreslå riksdagen att senarelägga 1980 års allmänna fastighetstaxering?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Nr 70

Fredagen den 20 .februari 1976

Meddelande om .jrågor

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemen

1975/76 67-70

Förteckning över talare

(Siffrorna avser sida i protokollen)

Tisdagen den 17 februari

Herr talmannen 8

Fru Lewén-Eliasson (s) 5, 7

Herr Peterson, statsråd 5, 6, 7

Onsdagen den 18 februari

Herr talmannen 11 " Alemyr (s) 26, .30

Andersson, Sivert, i Stockholm (s) 48, 53 " Berndtson (vpk) 42, 50, 56 " Blomkvist (s) 35, 36, 38

Böriesson i Falköping (c) 13, 15, 59

Börjesson i Glömminge (c) 37 Fru Frseenkel (fp) 31 Herr Gustafsson i Stenkyrka (c) 21 " Hallgren (vpk) 18, 23

Henmark (fp) 16

Henrikson (s) 49, 55

Håkansson i Rönneberga (c) 39, 40 Fru Jonäng (c) 57 Hen Komstedt (m) 12, 14 Fru Nordlander (vpk) 33, 36, 37 Herr Petersson i Gäddvik (m) 23 Fru Radesjö (s) 40 Herr Strindberg (m) 54, 57

Svanström (c) 17

Svensson i Eskilstuna (s) 14

Sörenson (s) 24 Fru Theorin(s)26, 31,44, 52

Torsdagen den 19 februari

Herr Andersson, utrikesminister 82, 84

Bengtsson, arbetsmarknadsminister 66, 67, 68, 69, 70. 71. 72. 73

Böriesson i Falköping (c) 64, 66, 89 Fru Diesen(m)79, 80, 81 Hen Feldt, statsråd 74, 76, 77, 78 Fru Fredgardh (c) 82, 85 Herr Glimnér (c) 86 " Granstedt (c) 67, 68, 69 " Gustafsson i Säffle (c) 91, 92

Gustavsson i Alvesta (c) 88, 89

Hermansson (vpk) 64, 65

Holmqvist, försvarsminister 63, 65, 66, 90, 91

Herr Hörberg (fp) 87 1975/76

" Larsson i Borrby (c) 93 67-70

Fru Leijon, statsråd 78, 80, 81 Herr Magnusson i Borås (m) 92

" Molin (fp) 70, 72, 73

Norling, kommunikationsminister 92, 93

" Stjernström (c) 75, 76, 77, 78

" ■ Sträng, finansminister 85, 88, 89

113

Riksdagens protokoll 1975/76:70 Fredagen den 20 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1975/76:70

Kammarens protokoll