Riksdagens protokoll 1975/76:67 Tisdagen den 17 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:67

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:67

Tisdagen den 17 februari

Kl,  15,00

§ 1 Justerades protokollet för den 6 innevarande månad.

Nr 67

Tisdagen den 17 februari 1976

Om större upplagor av statliga ulredningsbetänkanden

§ 2 Om större upplagor av statliga ulredningsbetänkanden

Herr statsrådet PETERSON erhöll ordet för att besvara fru Lewén-Eliassons (s) den 6 februari anmälda fråga, 1975/76:219, och anförde:

Herr lalman! Fru Lewcn-Eliasson har frågat mig vilka principer som ligger till grund för beslut om storleken på en upplaga av ell slalligl betänkande.

För att ell belänkande skall få tryckas i t, ex, serien Statens offentliga utredningar (SOU) behövs lillslånd av chefen för det departement som utredningen sorterar under. Enligt de anvisningar som gäller skall ansökan om tryckning göras efter samråd med LiberFörlag/Allmänna förlaget och med departcmenicls kontaktman för SOU-ärcnden, Vid detta samråd söker man göra en så säker beräkning av upplagan som möjligt. Man räknar fram del antal exemplar som behövs för remissbehandlingen, för försäljningen, för departementets egel behov och för de myndigheter och andra som enligi särskill beslut har rätt all få friexcmplar av alla beiänkanden i SOU-serien, Kan upplagans storlek inle beräknas närmare bör förslå upplagan av ell belänkande i SOU-serien begränsas till 3 000 exemplar. Samtidigt som departementschefen medger all tryckning får ske, bestäms hur stor upplagan skall vara.

De anvisningar som jag nu har redogjort för finns intagna i den Handledning i ailminislraliva frågor för kommiltépcrsonal som departementens organisalionsavdelning har geii ut och som tillställs alla utredningar. Skall jag försöka all kort sammanfalla hur syslemel hiliills har fungerat i praktiken kan jag säga all upplagorna snarare har varit för stora än för små.

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr lalman! Jag vill tacka slatsrådet Peterson försvaret på min fråga. Min utgångspunkt då Jag frågade var att del finns mycket gott att säga om det statliga utredningsväsendet och dess produkter SOU-be-länkandena. Men Jag är också medveten om de svagheter som existerar: betänkandcnas utförlighet och deras ofta språkliga svårlillgänglighei. De erbjuder emellertid ell utomordentligt faklamalerial i vikliga, politiska akluella frågor och ger ell goli underlag för både informalion och opinionsbildning. Det är därför viktigt hur de presenteras och disiribueras - alt de över huvud tagel finns då de efterfrågas. Upplageanpassning

Nr 67                      med smidiga rutiner för all bl. a. öka upplagan måste då finnas.

Tisdaeen den            '" nalurligtvis viktigt all beiänkandena kan sällas i händerna på

17 februari 1976        '■ ' ''"'' '■'" °' deltar i en remissomgång. Del är därvidlag som jag

_____________    har upptäckt all del brister. När SIA-ulredningen behandlades förelåg

Om större upplagor det stora svårigheler au få ta del av eller bli ägare av del belänkandei. av statliga utred- Och jag har ett annal färskt exempel: disiribuiionsuiredningens huvud-ningsbetänkanden belänkande som publicerades och överlämnades i september.månad i tjol och vars remisslid löper fram lill den I april. Där visade del sig i börian av del här året all det saknades betänkanden. Del var verkligen inle län all få reda på hur man skulle förfara med nytryck och sådanl. Situationen försvårades av att det kom ut en komprimerad sammanfattning genom konsumenlverkeis försorg där man uppmanade läsarna all också läsa betänkadel. Då anmäldes au ifrågavarande belänkande ime fanns au få.

Jag vill gärna tro, herr statsråd, alt belänkandeupplagorna ofta är för stora, men det händer uppenbarligen också all de är för små. Det vore därför intressant alt få vela: Hurudan är rutinen för att anpassa upplagan lill efterfrågan? Vem har ansvaret för delta - är det deparlemenlel i fråga eller Allmänna förlaget? Behöver möjligen dessa ansvarsförhållanden förändras eller klarläggas?

Herr statsrådet PETERSON:

Herr lalman! I mitt svar redovisade jag just de principer efter vilka upplagorna i bl. a. SOU-serien bestäms. Jag vill gärna, eftersom fru Lewén-Eliasson log upp frågan om ett speciellt beiänkande, med några siffror få illusirera vad jag sade i mill svar. Siffrorna avser åren 1973 och 1974, som är de senaste år för vilka vi har en fullständig statistik.

Genomsnittsupplagan förSOU-bclänkandena var 3 500 för år 1973 och 3 800 för år 1974. 1973 års största upplaga var 10 000 exemplar och den lägsta 1 000 exemplar. Det visar de stora skillnader som råder mellan de olika beiänkandena.

I del övervägande antalet fall har den ursprungliga upplagan mer än väl räckt lill för all tillgodose efterfrågan. 1 de fall där efterfrågan visat sig vara större än del beräknade behovet har del lillgodoselis genom en s. k. lilllryckning. År 1973 skedde del i 16 fall, år 1974 i 11 fall och år 1975 har 11 betänkanden tilltryckts i enlighet med departcmenische-fens beslul. Vi har även under år 1975 meddelat Allmänna förlagei lillslånd all ta fram nya upplagor för 12 beiänkanden.

En av de omständigheter man skall beakta när man beställer upplagan
är, som jag nämnde i mill svar, antalet friexemplar. Utöver de serier
som skall gå lill myndigheter m. fl. finns på de olika departementen
listor för friexemplaren. Det innebär bl. a., för all ta justitiedepariemeniet
som exempel, all beiänkandena går ui i 600 fricxemplar. Sedan finns
del olika inrällningar, 1. ex. länsbibliolek och ett ston anlal andra bib-
lioiek, som skall ha exemplar.
6                               Såviii jag kan se av del material jag har med mig om del speciella

betänkande fru Lewén-Eliasson efterlysie skall del finnas överupplagor både i Allmänna förlagels lager - i varje fall den 1 januari 1976 - och i depariemeniens SOU-förräd, så seni som den 15 februari. Del måsie således ha uppslån någol fel beiräffande de uppgifter fru Lewén-Eliasson fåll om alt belänkandei skulle vara hell slul.

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr lalman! Även jag har kunskapal sedan jag siälldc den här frågan och lyckligtvis, skulle jag viljasäga, har del nu beslutats om ell tilllryck av betänkandet SOU  1975:69 med ytleriigare 1000 exemplar.

Upplagan är slul. Del är nog ganska klan all de uppgifter som lämnals inle varit akluella då del inte finns exemplar ati få uum nytryck måste ske. Men jag har också lagt märke lill alt det uppenbarligen kommer till väldigt stora upplagor som aldrig tas i anspråk; det gäller t. ex. Psalmer och visor, SOU 1975:2, 3 och 4, där det enligt de papper jag har är utomordentligt stora reslupplagor.

Jag har sior förståelse för all man håller ner upplagorna, bl. a. av kostnadsskäl. Men vad jag är ute efter är en ruiin som ger möjlighet alt få fram ell lillriickligl anlal beiänkanden när del visar sig alt ell belänkande går ål, alt det läses och används, vilket i sin lur beror på hur slorl inlresse del väcker men också på hur det las om hand av organisationer, myndigheter etc. Det är numera ganska vanligt alt man stimulerar ett grupparbete i samband med remissbehandlingen, och då måste del finnas ett arbetsmaterial för detta. Min fråga står egentligen kvar: Är rutinerna tillräckligt anpassbara för att man skall kunna la fram större upplagor? Då är jag för min del nöjd. Vi vet alt kostnaderna är stora för utredningsväsendet, och därför skall vi också se lill att resultatet når så många som möjligt.

Herr statsrådet PETER.SON:

Herr lalman! Del förekommer läla kontakter mellan departementen och Allmänna förlagei. Departementen håller sig därigenom löpande un-derräuade om upplagesituationen. Au del nu har faiuus beslul om iryck-ning av yllerligare en upplaga av del akluella belänkandei visar väl också all rutinen fungerar väl på deiia område.

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr talman! Jag upprepar all syftet med min fråga inie var all få jusl delta spörsmål lösi, ulan all få en allmän belysning av läget. Jag utgår från all, om nu rutinerna irois alll inle iir rikiigi lillfredssiällande, man kommer all förbättra dessa.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 67

Tisdagen den 17 februari 1976

0//7 Större upplagor av statliga ulredningsbetänkanden

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1975/76:108 till näringsulskottei

Nr 67

Tisdagen den 17 februari 1976

Återkallande av motion

8 4 Föredrogs och hänvisades

Motion

1975/76:2191 till utbildningsutskotlel

§ 5 Föredrogs men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkanden 1975/76:35-37 juslitieulskollets beiänkanden 1975/76:20-22 lagutskottets betänkanden 1975/76:7 och 8 försvarsutskottels beiänkanden  1975/76:18 och  19 kulturutskottets betänkanden 1975/76:26 och 27 utbildningsutskottets betänkanden  1975/76:17-19 näringsutskoiiets betänkanden  1975/76:23-26 civilutskotlets beiänkanden  1975/76:9 och  10

§ 6 Återkallande av motion

Hen TALMANNEN:

1 skrivelse denna dag lill kammarkansliei har fru Hambraeus återkalhu den av henne väckta motionen 1975/76:1182 om åtgärder för ökad förebyggande tandvård.

Jag har därför avskrivit denna motion.

Skrivelsen lades lill handlingarna,

§ 7 Anmäldes och bordlades Motioner

1975/76:2192 av herr Hermansson m. jl. 1975/76:2193 av fröken Höt len m.jl. 1975/76:2194 av fru Johansson i Hovmantorp //(..//, 1975/76:2195 av hen Korpås 1975/76:2196 av hen Nordstrandh m.jl. 1975/76:2197 av herr Nyquisi m.jl 1975/76:2198 av fröken Rogestam och fröken Hörlcn 1975/76:2199 av fru Sundberg m.jl. 1975/76:2200 av herrar Wikström och  Wijkman

med anledning av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m, m.

1975/76:2201 av herr Ahlmark m.jl.

med anledning av propositionen   1975/76:

(1972:620)

1 om ändring i vallagen

§ 8 Anmälan av interpellation

Nr 67

Tisdagen den
Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kam-      p februari 1976
markansliet                                                                   -------------

Anmälan av interpellation

(/('/; / 7 Jebruari

1975/76:116 av herr Danell (m) lill herr kommunikaiionsminisiern om taxiflygförelagens ekonomiska förhållanden:

Trots all svenskt inrikesfiyg domineras av SAS och Linjeflyg är del ur flera synpunkter ulomordeniligl värdefullt med en flygbransch, som beslår av flera - små och slora - bärkraftiga flygförelag med uppgift all iransporiera såväl passagerare som gods,

Föruiom all del även inom flygbranschen behövs en konkurrenssi-luiuion är del för många förelag, organisalioncr och kommuner av stort värde all med hjälp av flera laxiflygbolag snabbi och enkell kunna ha kommunikaiioner med olika delar av samhällslivcl, Inle minsl ur be-rcdskapssynpunki behövs del många flygförelag med sior kapaciiet, dä Sverige inför en krigssilualion inle i dag kan anses ha lillräckligi med iransporiflyg inom försvarsmakten.

På senare lid har del emellertid framkommit uppgifter om att den del av allmiinflygei - med totalt omkring 1 500 anställda - som allmänt benämns laxiflyg har åsamkats avsevärda ekonomiska problem i sin verksamhet. Några av Sveriges mest kända laxiflygbolag har i dag sådana ekonomiska bekymmer att del måste anses som möjligt all försäljning lill större flygbolag eller nedläggning lill slul blir den enda uivägen.

Flygbolagens problem kan sägas vara framför alll ire.

För del förslå är de av typisk småförciagarsirukiur och således ulomordeniligl känsliga för de på senare år snabbi accelererande pålagorna, framför alll arbetsgivaravgifter.

För del andra har dessa relativt unga förelag i branschen ilrabbals myckel hån av de våldsamma höjningarna av bcnsinprisei sedan 1973-1974.

För del iredje har snårskogen av regler och nya i och för sig berättigade säkerhetskrav förvärral företagens situation. Höga avgifter lill luftfartsverket drabbar de minsia företagen hårdast. Genom att ge det slalliga och dominania flygbolagei Crownair alll större rörelsefrihet och i. o. m. monopolsuillning i vad avser befraktning ål statliga myndigheter och verk har tidigare självklara - beroende på dess konkurrenskraft - uppdrag lill den privata delen av flygbranschcn försvunnit.

Med dessa problem som bakgrund är del hell klan alt branschen för taxiflygbolag - med 25-30 förelag som möier en bredare kundkreis -måste studeras siirskill och ålgärder vidtagas för au förhindra holande arbeislöshei. svårigheler med kapitalförsörjning, monopolisering och ökade kommunikaiionsbekvmmcr för månua landsdelar.

Nr 67

Tisdagen den 17 februari 1976

Meddelande om jrågor

Med anledning av del anförda anhåller jag all lill herr kommunikaiionsminisiern få siälla följande fråga:

.Avser suusrådei all vidiaga ålgärder för alt moivcrka dagens ekonomiska krisläge bland uixiflygbokigen'.'

§ 9 Meddelande om frågor

Meddelandes all följande frågor framställts

(len 17 februari

1975/76:231 av herr Sven Gustafson i Göteborg (fp) till herr kommunikationsministern om ålgärder för all förhindra brandkalaslrofer i bussar:

Vilka ålgärder ämnar stalsrådel vidia-med anledning av busskaiastrofen vid Jönköping i syfte all söka förhindra olyckor av dciia slag i framliden?

1975/76:232 av herr Böijesson i Falköping (c) lill herr kommunikaiionsminisiern om förbäiirad posiservice i vissa orier:

SJ:s låginskränkningar och nedläggandet av järnvägssialioner har på vissa håll i landet lett lill en försämrad posiservice. Som exempel kan anges Floby i Skaraborgs län med ca 2 000 invånare, där en avsevärt försämrad posiservice blivii resultatet av indragen såväl person- som godstrafik.

Om t. ex. ett brev postas i Floby lördag efter kl. 14.15 avgår det inle diirifrån förrän kommande måndag. Eli brev adresserat lill Falköping kan därmed i allmänhei icke komma adressalen lill banda förrän lidigasi lisdag. Åvilandet mellan Floby och Falköping är ca 2 mil. Jag är övertygad om all liknande exempel kan anges från andra håll i landet, där posl-servicen blivit försämrad under de senaste åren på grund av bl. a. tåg-inskränkningar och järnvägsnedläggelser. Invånarna i berörda orter har samma rätt lill en tillfredsställande posiservice som de som är boende i de större läiorierna. Jag vill därför rikta följande fråga lill herr kommunikationsministern:

Är stalsrådel beredd medverka lill förbäiirad posiservice i de orter- som fån försämrade förhållanden på grund av tågindriigningar och järnvägsnedläggelser?

§ 10 Kammaren åtskildes kl.  15.12.

10

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert