Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:53

Onsdagen den 21 januari

Kl. 14.00

§ 1 Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Om vidgad interpellationsrätt i kommunfullmäktige

§ 2 Om vidgad interpellationsrätt i kommunfullmäktige

Herr kommunminislern GUSTAFSSON erhöll ordet för all besvara fru Tilländers (c) den 2 december anmälda interpellation, 1975/76:72, lill herr justitieministern, och anförde:

Herr talman! Fru Tilländer har frågat justitieministern om han är beredd atl föreslå sådan ändring i gällande regler för interpellationsrätt i kom-munfullmäkligeförsamlingar att denna rätt också kan omfatta de delar av del slalliga polisväsendel som är underslällda lokal polisstyrelse. Inlerpellationen har överiämnals lill mig för besvarande.

Interpellation kan enligt 23 § kommunallagen (1953:753) framställas av kommunfullmäktig lill ordföranden i kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd eller beredning. Interpellation får avse endasl ämne som tillhör fullmäktiges handläggning. Avsikten med inlerpellalionsin-slilutet är all det skall vara ell kontrollmedel för fullmäktige över de kommunala förvaltningsorganen (nämnderna) vid sidan av den kommunala revisionen.

Skäl föreligger enligt min mening inte för att utvidga interpellations-rätlen till atl omfatta verksamhel som har annan än kommun som huvudman. Principen alt interpellation och den följande debatten i fullmäktige endast skall gälla frågor som hör lill fullmäktiges kompetensområde bör inte överges, I fråga om samarbetet mellan kommunen och polismyndigheterna torde dock kommunfullmäktig redan enligl gällande rätt kunna interpellera ordföranden i den berörda kommunala nämnden.

I likhet med interpellanten vill jag understryka viklen av goda kontakter mellan allmänheten, de kommunala organen och polismyndigheterna. Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits för att skapa former för en förtroendefull samverkan.

Regeringen utfärdade år 1970 elt cirkulär (SFS 1970:513) i vilket bl. a. framhålls alt samhällets resurser för alt främja barns och ungdoms utveckling måste samordnas och utnyttjas effektivt. Därför rekommenderas att samarbetsorgan bildas i kommunerna mellan framför alll barnavårdsnämnd, skola och polis. Sädana samarbelsorgan finns numera inrättade i nästan alla kommuner. Frågor om samarbete mellan socialvård, skola och polis behandlas också inom ramen för brottsförebyggande rådets verksamhet.

2 Riksdagens protokoll 1975/76:52-55

Nr 53 Stor belydelse för medborgarnas möjligheter till insyn i polisväsendet

Onsdaeen den ''" självfallet de förtroendemannaorgan som finns. Genom beslut vid

21 januari 1976 ' riksdag (prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19) ersattes de

--------------- rådgivande polisnämnderna av polisstyrelser med beslutanderätt i vissa

Om vidgad frågor. Med undanlag för polischefen utses ledamöterna i dessa av lands-

interpellationsrätt i tingen och kommunfullmäktige i kommuner utanför landsiingskommu-
kommunfullmäkti- nen. Genom denna reform har landstings- och kommunrepresentanterna
ge givits ökade möjligheter alt påverka beslutens utformning. Ytterligare

reformer för atl stärka kommunernas inflytande kan dock vara motiverade. Den år 1975 tillsalla utredningen (Ju 1975:08) om polisens uppgifter och organisation har därför i uppdrag atl överväga åtgärder i detta syfte.

Fru TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Jag lackar kommunminislern för svaret på min interpellation.

Det utförliga svarei innehåller en passus som Jag fäster särskilt avseende vid, eftersom del är etl positivt svar på min fråga. Jag länker på delta: "I fråga om samarbetet mellan kommunen och polismyndigheterna torde dock kommunfullmäktig redan enligt gällande räll kunna interpellera ordföranden i den berörda kommunala nämnden."

Det här konstaterandet innehåller enligl min mening etl fulll tillfredsställande svar pä min interpellation. Min fråga gäller rätt att interpellera i kommunfullmäktige i vissa polisfrägor, men konstaterandet här atl den rätlen finns är fullt tillräckligt.

Däremot är jag inle rikligl säker på alt kunskapen om den rätten är särskill utbredd ute i kommunerna.

Därför tror jag, att det kan vara till nytta för polismyndigheter och kommunala förtroendemän alt denna möjlighet understryks. Trots det positiva beskedel, sä kan det kanske ändå föreligga tveksamhet om vilka slags frågor som man får interpellera ordföranden i polisstyrelsen i. Polisen ärju ett samarbelsorgan och de uppgifter som denna styrelse har är ganska omfattande. Som exempel kan man nämna, all polisslyrelsen har som uppgift all planlägga och leda polisens arbele samt sörja för alt åtgärder vidtages lör atl förebygga brott etc.

Om interpellationsrätten gäller samarbetsfrägor, så har alltså den rätten en ganska vid lillämpning. De andra samarbetsformerna som är uppräknade i svaret visar ju att del i verkligheten föreligger ell starkt behov av vidgade kontakter och av samarbete mellan olika kommunala nämnder och polisväsendel. Arbetsfältet är ju detsamma, och även om arbetsuppgifterna och kompetensområdena kan skilja sig sä är det ofta bara pä papperet; i varje fall går de i praktiken in i varandra och överlappar och kompletterar varandra. Uppgiften för en polis är i långa stycken densamma som för en socialarbetare.

Alll detla visar Ju på det stora behovet av samarbeie mellan olika
18 i kommunen verkande organ. All kommunfullmäktige inte skulle ha

en motsvarande samarbetsmöjlighet i form av interpellalionsräll skulle vara en märklig inkonsekvens. Tveksamheten på den här punklen är nu undanröjd.

Vad man dä kan ta upp i kommunfullmäktige är tydligen frågor som ger kommunens medborgare och förtroendevalda möjlighet atl informera sig om polisens arbete och arbetsförhållanden, särskilda problem inom kommunen, svårigheter vid ordningens upprätthållande och framläggande av förslag som berör planläggningen av polisarbetet.

Det torde vara av stort värde för kommunfullmäktige att polisstyrelsen får fungera som ett medel för kommunikation med polisväsendet och att polisen i kommunen är något som man genom samarbeie kan påverka.

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Om vidgad interpellationsrätt i kommunfullmäktige

Herr kommunministern GUSTAFSSON:

Herr talman! För att undvika eventuella missförstånd vill jag alltså bekräfta alt jag har den uppfaitningen, all enligl gällande rätt kan kommunfullmäktig interpellera ordföranden i den nämnd som har samarbete med polisslyrelsen. Som exempel kan vi ta att en kommunfullmäktig kan interpellera ordföranden i socialnämnd eller skolstyrelse som har samråd med polisstyrelse genom samarbetsorgan för att fä de uppgifter man anser sig behöva för atl kunna bedöma värdet av det samarbetet. Det är det jag syftar på med uttrycket berörd kommunal nämnd.

Däremot medger inle gällande räll - och jag anser inte heller atl den bör utvidgas -all en kommunfullmäktig kan interpellera polisstyrelsens ordförande.

Fru TILLÄNDER (c):

Herr talman! Jag skulle bara vilja göra del tillägget att alla olika problem i de slora städerna måste kunna avspegla sig i kommunfullmäktiges debatter. Del vore underligt om inte stora och brännande frågor som gäller kommuninvånarna -jag tänker kanske speciellt på sådanl som ordningen på gator och torg och i parker samt den ökade brottsligheten, som många kan uppleva som ell stort personligt hot - skulle kunna las upp i kommunfullmäktige. Naturligtvis är det bra atl del kan göras i den form som kommunministern nämnde, men man kan också överväga om inte den rällen bör utvidgas så att man kan interpellera ordföranden i polisslyrelsen.

Herr kommunministern GUSTAFSSON:

Herr talman! Den grundläggande principen med inlerpellalionsinsli-tutet ärju alt inlerpellationen skall omfatta etl ämnesområde som kommunen har att handlägga. Del är en sorls medborgarkontroll över de kommunala organens verksamhet.

Alt utvidga interpellationsrätten till att gälla organ som icke är kommunala kan vara betänkligt. Belräffande polisstyrelserna är det inte ens så atl fullmäktige väljer ledamöterna där - med undanlag för Malmö, Göieborg och Gotland, som är utanför landslingen. I övrigt är det lands-

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Om vidgad interpellationsrätt i kommunfullmäktige

lingen som väljer. Landstingen ärju valkorporation lill många olika organ, t. ex. för vissa ledamöter i länsstyrelsen. Det skulle då i princip leda lill alt kommunfullmäktig skulle kunna interpellera ordföranden i länsstyrelsen.

Jag tror inle atl man är beredd alt göra den utvidgningen. Jag delar helt meningen om de möjligheler som bör finnas att ta upp frågor av den karaktär som fru Tilländer här redovisade. Jag menar dock atl den nuvarande rätten ger den möjligheten på del sätt som redovisas i interpellationssvaret.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1975/76:93 till trafikulskoltet

1975/76:95 lill lagutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

1975/76:6 lill konstitutionsutskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades Motioner

1975/76:444 t 1975/76:445 t 1975/76:446 t 1975/76:447 t 1975/76:448 t 1975/76:449 t

1975/76:389 och 390 lill konstitutionsutskottet 1975/76:391 lill finansutskottet 1975/76:392-399 lill skatteulskottel 1975/76:400 till jusiilieutskoltet 1975/76:401 till utrikesutskottet 1975/76:402 till försvarsutskottet 1975/76:403-407 till socialförsäkringsutskottel 1975/76:408 till socialutskottet 1975/76:409-414 till kulturulskollet 1975/76:415-417 lill utbildningsutskottet 1975/76:418-426 lill trafikutskottet 1975/76:427-433 till jordbruksutskottet 1975/76:434-436 till näringsutskotlel 1975/76:437-441 lill inrikesuiskottet 1975/76:442 och 443 till civilulskottet

ill socialutskottet

ill utbildningsulskotlet

ill näringsutskottel

ill trafikutskottet

ill inrikesutskotiei

ill trafikutskottet

§ 6 Föredrogs och bifölls interpellaiionsframställningarna 1975/76:91 och 92.

§ 7 Herr talmannen meddelade all propositionerna nr 100 och 101 skulle sältas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 8 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:450 av fröken Andersson m..P. om ätgärder mol vägran all viga kvinna till präst

1975/76:451 av herr Björk i Gävle om jäv vid löneförhandling för kommunal revisorspersonal

1975/76:452 av herr Gransiedtm.p. om begränsning av svenska investeringar utomlands

1975/76:453 av herr Johansson i Holmgården m..P. om en regional uppdelning av redovisningen för viss statlig verksamhel, m. m.

1975/76:454 av herr Fälldin m.p. med anledning av propositionen 1975/76:77 om avveckling av s. k. faktisk sambeskattning

1975/76:455 av herr Fälldin m.p. med anledning av propositionen 1975/76:79 om ändrade regler för beskattning av fåmansföretag m. m.

1975/76:456 av fru Ingvar-Svensson och fru Fredrikson med anledning av propositionen 1975/76:77 om avveckling av s. k. faktisk sambeskattning

1975/76:457 av herr Nilsson i Agnas m.jl. om realisationsvinstbeskattningen för pensionärer m. fl. vid avyttring av egnahemsfaslighel

1975/76:458 av herr Ringaby m..p. om beskattningen av vårdbidrag för handikappat barn

1975/76:459 av herrar Sellgren och Ångström om bibehållande av lull-kamrarna i Örnsköldsvik och Skellefteå

1975/76:460 av herr Turesson om rätt atl utan kostnad få namns stavning ändrad i folkbokföringsregistret

1975/76:461 av fröken Andersson m.fl. om besökandes tillträde lill hyresfastighet som hålls läst under dagtid

1975/76:462 av herr Henmark om en internordisk lagstiftning rörande betalningsföreläggande

1975/76:463 av herr Granstedt m.jl. om åtgärder för all återställa Erilreas självständighet

1975/76:464 av herr Granstedt m.fl. om ekonomisk bojkott mot Chile

1975/76:465 av herr Karlehagen om anpassning till en ny ekonomisk världsordning

1975/76:466 av herrar Björk i Gävle och Andersson i Nybro om fritidsverksamheten vid militära förband

1975/76:467 av fru Karlsson w.,/7. om undervisning av värnpliktiga i familjekunskap m. m.

1975/76:468 av herr Signell m.p. om bevakningen av Stockholms slott, m. m.

1975/76:469 av fru Andersson i Hjärlum och fru Göihberg om änklingspension

1975/76:470 av herr Lindkvist och fru Gradin om föräldrapenning vid

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

adoption

1975/76:471 av herrar Torwald och Lindahl i Hamburgsund om redares rätt till ersättning från försäkringskassa vid ombordanställds sjukdom

1975/76:472 av herr Ahlmark m.p. om familjepolitiken

1975/76:473 av herr Fridolfsson m.p. om befrielse frän skyldighet för sjukvårdspersonal alt medverka vid abortingrepp

1975/76:474 av herr Hermansson m.p. om företagshälsovårdens utbyggnad, m. m.

1975/76:475 av herrar Jönsson i Arlöv och Bladh om beräkningen av avgift för värd pä ålderdomshem

1975/76:476 av herr Karlsson i Malung w../7. om bistånd till hem vändande utlandssvenskar

1975/76:477 av herr Nilsson i Agnas om förbud mot tobaksrökning i offentlig lokal

1975/76:478 av herr Ringaby m.p. om obduktion

1975/76:479 av herr Turesson om en plan för utbyggnad av den yrkes-medicinska verksamheten, m. m.

1975/76:480 av fru Wigenfeldi m.p. om information angående läkemedel som är olämpliga vid bilkörning

1975/76:481 av herrar Jadestig och Wictorsson om frakistöd vid distribution av viss biograffilm

1975/76:482 av herrar Johansson i Malmö och Adamsson om anslag till Malmö kommun för museiverksamhet

1975/76:483 av fröken Rogestam m.p. om statsbidrag till lokala och regionala teatrars gästspel utomlands

1975/76:484 av herr Bergqvist om den samhällsvetenskapliga forskningen rörande de östeuropeiska staterna, m. m.

1975/76:485 av herr Granstedt m..p. om undervisning i hemmet eller på sjukhus vid skolelevs sjukdom

1975/76:486 av fru Ingvar-Svensson och herr Rämgård om bidraget till personell assistans för vissa handikappade elever

1975/76:487 av herr Jonasson om en yrkesteknisk högskola i Karlslad-Hagfors-området

1975/76:488 av herr Nordsirandh m.p. om höjt anslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1975/76:489 av herrar Penersson i Örebro och Larsson i Öskevik om statsbidrag till tjänster för skolkuratorer och skolpsykologer

1975/76:490 av herr Rämgård m.fl. om ämnet gymnastik och idrott i grund- och gymnasieskolan

1975/76:401 av fru Sundberg och herr Nordsirandh om möjlighet för utländska studerande att avlägga masters-examen vid svenskt universitet

1975/76:492 av fru Troedsson m.p. om granskningen av kommiltébe-tänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning

1975/76:493 av herr Jonsson i Alingsås och fröken Hörlén om höjt anslag till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet, att avräknas

mot auiomobilskattemedlen Nr 53

Onsdagen den 21 januari 1976

1975/76:494 av fru Jonäng om Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituts verksamhet, m. m.

1975/76:495 av fru Jonäng m.fl. om höjt anslag lill Bidrag till drift av enskilda vägar m. m,

1975/76:496 av fru Jonäng m.p. om översyn av trafikplaneringen i Gävleborgs län, m. m.

1975/76:497 av herrar Magnusson i Kristinehamn och Berndison om postverkets lokala förvaltning i Värmland

1975/76:498 av fru Marklund och herr Lövenboig om föreslagen nedläggning av Järnvägslinjerna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur, m. m.

1975/76:499 av herr Nilsson i Agnas om en enhetlig telefontaxa

1975/76:500 av herr Persson i Heden m.p. om bibehållande av persontrafiken pä Järnvägslinjen Falköping-Landeryd

1975/76:501 av herr Sellgren med anledning av proposilionen 1975/76:88 om älgärder inom skärgårdsområdena

1975/76:502 av herr Sellgren m.fl. om transportstödet

1975/76:503 av fru Andersson i Hjärlum m.fl. om ökat stöd åt odlingen av spånadslin

1975/76:504 av herr Ekinge m.fl. om bestämmelserna rörande hämtning m. m. av hushållsavfall

1975/76:505 av herrar Fagerlund och Nilsson i Växjö om rätt för allmänheten atl fritt meta i enskilt vatten

1975/76:506 av herrar Petersson i Ronneby och Elmstedt om inrättande vid lantbruksnämnden i Karlskrona av en tjänst som irädgårdsassistent

1975/76:507 av fröken Andersson m..p. om förbud mot automatspel

1975/76:508 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl. om elt industriellt utvecklingscentrum för Småland och Blekinge

1975/76:509 av herr Israelsson m.p. om utnyttjandeav skiffertillgängarna i Sverige

1975/76:510 av herr Rämgård m.p. om möjlighet för företagareföreningar att bevilja län för vissa konsultinsatser

1975/76:511 av herrAlpinoch fru Thunvallom lokaliseringen av industrier lill Ljusdal

1975/76:512 av herr Alpin m.p. om anpassningsgruppernas verksamhel

1975/76:513 av herr Gransiedt m.fl. om tillfälligt arbetstillstånd för invandrare i visst fall

1975/76:514 av fru Jonäng m.fl. om samordningen mellan den regionalpoliiiska planeringen och vägplaneringen

1975/76:515 av herrar Stridsman och Johansson i Holmgården om försöksverksamhet i Överkalix kommun med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering

1975/76:516 av herrar Siridsman och Rämgård om arbetsmarknadspolitiska åtgärder lill stöd för handikappade

1975/76:5)7 av fru af Ugglas och herr Oskarson om höjt anslag till To-

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Anmälan av Interpellation

talförs varsverksamhet

1975/76:518 av herr Björk i Gävle m.jl. om uttalande mol lokalisering av kärnavfallsindustri till Gävleborgs län

1975/76:519 av fru af Ugglas m.fl. om höjt anslag till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1975/76:520 av herr Hermansson m.p. om datapolitiken

1975/76:521 av herr Hermansson m.jl. om förstatligande av elektronikindustrin

§ 9 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 20 januari

1975/76:93 av herr Glimnér (c) till herr finansministern om åtgärder för alt nedbringa handläggningstiden vid länsskalterätt:

I taxeringslagen finns beslämmelser om inom vilken lid besvär till länsskatierätten över laxeringen i första instans skall anföras av skattskyldig, taxeringsinlendenl och kommun. Bestämmelser om när länsskatierätten måste avgöra besvären finns dock endasl vad gäller efter-laxering. För övriga mål anges del i kungörelse om skatterätt och länsrätt att de skall avgöras så snart det kan ske.

Länsskatterätten ersatte är 1971 den lidigare prövningsnämnden. Enligt de bestämmelser som gällde för prövningsnämndens verksamhel skulle den avgöra mål så snart det kunde ske. Besvär av skaltskyldig eller kommun rörande visst års taxering som kommit in under taxeringsåret, liksom besvär av taxeringsintendent rörande samma ärs taxering som kommit in före utgången av april året därpå, skulle dock vara avgjorda senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret (89 S taxeringsförodningen i dess äldre lydelse).

Tidsgränsen i 89 § utsattes för viss kritik. Landskontorsuiredningen, som bl. a. behandlade denna fråga, föreslog all tidsgränsen skulle behållas men göras mer elastisk. Till detta förslag anslöt sig ulredningen om lag om skatterätt (SOU 1967:24).

Finansministern anförde i proposition 1971:60 med förslag till lag med anledning av inrättande av skalterätlen atl del i och för sig fanns vissa skäl som talade för alt skatterätten skall ha en tidsgräns för avgörande av mål. Han ansåg dock atl bestämmelsen i 89 §, som reglerade prövningsnämndens förfarande, närmast var all uppfatta som en ordningsföreskrift, och att en motsvarande ordningsregel för skatterätt inle borde ha sin plats i taxeringsförordningen, Däremol satte finansministern i utsikt att en reglering ändock kan ske och anförde i propositionen: "I den

mån uttrycklig reglering härav anses nödvändig, bör den därför ske i administrativ ordning,"

Vid utformningen av de administrativa reglerna (kungörelsen om skatterätt och länsrätt) har man emellertid inte satt ut någol sista datum då målen måste vara avgjorda. Däremot kan vissa undanlagsvisa fall behandlas med förtur, dä del framgår av lag eller annan författning atl sä bör ske.

Av LON:s (länsstyrelsernas organisationsnämnd) ärendestatistik för budgetåret 1974/75 framgår att drygl 200 000 ärenden inkom till länsskatterätierna och alt under samma lid drygl 140 000 ärenden avgjorts. Av anlalel oavgjorda ärenden per den 30 Juni 1975, ca 158 000, var ca 69 000 äldre än elt halvår.

De långa handläggningsliderna för besvärsärenden i länsskatlerätlerna har blivit föremål för kriiik, I anlagsframslällningen för 1976/77 från länsstyrelsen i Jönköpings län skriver man att det i vissa fall kan "förflyta 2 - 3 år innan en klagande får beslul från länsskatterällen över sina besvär. En sådan väntelid måste ur allmänhetens synpunkt anses oacceptabel".

Enligl min mening är det en otillfredsställande ordning med de långa handläggningsliderna som kan förekomma i en del besvärsärenden. För den enskildes rättstrygghet bör beslut över besvär i taxeringsärende kunna meddelas snabbt. Del borde kunna ske genom att i kungörelsen om skatlerätt och länsrätt fastställa en lidsgräns för länsskailerältens behandling av besvärsärenden.

Med hänvisning lill vad som anförts hemställs om kammarens tillstånd all lill herr finansministern slälla följande fråga:

Vilka åtgärder har finansministern vidtagit och vilka åtgärder kommer att vidtagas för att nedbringa handläggningstiden för besvärsärenden vid länsskalterätt?

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Meddelande om .fråga

§ 10 Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fråga framställts den 21 januan

1975/76:189 av herr Eriksson i Arvika (fp) till herr kommunikalionsminislern om planerad nedläggning av järnvägslinjer:

Genom stora lokaliseringspolitiska insatser i främsl skogslänen har utflyttningen frän dessa län stoppats upp. Riksdagen underströk också i sitt regionalpoliiiska beslut 1972 "vikten av att myndigheierna i sin verksamhel lar regionalpoliiiska hänsyn".

Della riksdagsbeslui resullerade i atl regeringen i början av 1973 i elt cirkulär förordnade följande:

"1. Statlig myndighei skall, med iakttagande av vad Kungl. Maj:t och

Nr 53

Onsdagen den 21 Januari 1976

Meddelande om .fråga

riksdagen anfört, inom sitt verksamhetsområde följa de riktlinjer för regionalpolitiken som riksdagen godkänt och verka för atl de allmänna regionalpoliiiska mål nås som riksdagen uttalat sig för."

Mot bl. a. denna bakgrund är det anmärkningsvärt att ledningen för statens järnvägar nu föreslår ytterligare en omfattande nedläggning av järnvägsnätet och därmed försämrade kommunikationsmöjligheter. Jag vill därför fråga herr kommunikationsministern: Anser statsrådet att ytterligare nedläggning av järnvägslinjer är förenlig med den av riksdagen fastlagda regionalpoliiiska målsättningen?

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 14.12.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:53 Onsdagen den 21 januari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1975/76:53

Kammarens protokoll