Riksdagens protokoll 1975/76:52 Tisdagen den 20 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:52

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:52

Tisdagen den 20 januari

Kl.  15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 12 innevarande månad.

Nr 52

Tisdagen den 20 Januari 1976

Om vidgad avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för vård av feriebarn

§ 2 Om vidgad avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för vård av feriebarn

Herr finansministern STRÄNG erhöll ordet för atl besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 26 november anmälda interpellation, 1975/76:64, och anförde:

Herr talman! Herr Börjesson i Falköping har frågat mig om Jag vill medverka till att större generositet tillämpas vid inkomsttaxering i vad del gäller avdragsräll för faktiska kostnader när del gäller vård av feriebarn.

De kommunala ersättningarna för vård av feriebarn har som bekant lagts om fr, o. m. år 1975. I flertalet fall är nu ersättningarna enligl Kommunförbundets rekommendation uppdelade i en arvodesdel, som är skattepliktig, och en kostnadsersättning, som är skattefri. Hur den totala ersättningen fördelar sig på vårdarvode och kostnadsersättning bestäms med ledning av Kommunförbundets rekommendation. Skattemyndigheterna finns alltså normall inle längre med i bilden när det gäller feriebarnsersättningar.

Vissa kommuner betalar emellertid fortfarande feriebarnsersätlning ulan uppdelning i arvodesdel och kosinadsdel. I dessa fall är hela ersättningen skattepliktig medan avdrag i princip medges med faktiska kostnader för feriebarnet. För att underlätta bedömningen av avdragsrällen har riksskatteverket utfärdat anvisningar om normalavdrag. Normalavdragen medges utan att feriebarnsföräldrarna behöver redovisa sina verkliga kostnader för barnen och innebär en betydande förenkling av deklarationen i dessa fall. Om feriebarn föranleder högre kostnad än som innefattas i normalavdragen medges avdrag även för överskjutande belopp.

Gällande regler pä området ger enligl min mening utrymme för de avdrag som kan anses motiverade.

Hen BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag ber all få framföra milt tack till finansministern för svaret på min inlerpellalion. Den var främst föranledd av min uppfattning att värdet av god tillgäng till hem som vill öppna sina dörrar åt feriebarn inte nog kan understrykas. Det finns många familjer som år efter år

Nr 52

Tisdagen den 20 januari 1976

Om vidgad avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för vård av feriebarn

tagit emol feriebarn, och en mycket god kontakt har utvecklats mellan resp. föräldrar och barn. Behovel av enskilda feriehem synes ha ökal under senare är, enligt uppgift främsl beroende på alt antalet barn från splittrade och mindre lämpliga hemmiljöer vuxil. Detla har medfört ökade svårigheter för de sociala myndigheierna att placera dessa barn för någon tid under sommaren i en annan och välgörande hemmiljö.

Del är allmänt omvittnat alt familjer inte tagit emot feriebarn för förtjänstens skull - snarare har barns vistelse medfört kostnader som familjerna inte fåll någon ersättning för. Fr. o. m. 1975 har ersättningsfrågan reglerats, vilket finansministern påpekar i sill svar. Kommunförbundels rekommendation utgör en vägledning för kommunerna i sammanhanget, och skattemyndigheterna finns därmed inle längre med i bilden när det gäller feriebarnsersällningar. Finansministern anser all gällande regler är till fyllest och ger bl. a. utrymme för de avdrag som kan anses motiverade.

Såsom framgårav finansministerns svar tillämpas Kommunförbundels rekommendalioner något olika i kommunerna. I en del fall fördelas värdarvode och kostnadsersättning så alt arvodesdelen är skattepliktig medan kostnadsersättningen är skattefri. I andra fall betalar kommuner fortfarande feriebarnsersätlning utan uppdelning, och dä är hela beloppet skattepliktigt. Avdrag medges i princip med faktiska kostnader för feriebarnet. Normalavdrag medges utan redovisning av verkliga kostnader, och avdrag kan också medges för överskjutande belopp.

Jag har emellertid fått kännedom om fall där familjer förundrar sig över den njugghet som visas vid en uppdelning av ersättningen. Följden av gällande regler har också enligt utsago blivit att många familjer med begränsade ekonomiska möjligheter hell enkelt inle längre kan la emot feriebarn, emedan de extra kostnader som detta innebär blir för betungande för en knapp hushållskassa.

Jag har inga invändningar att anföra mot den omläggning som skett i fråga om feriebarnsersällningen. Inkomst av arbete beskattas i andra sammanhang. Men del arbete som feriebarnsfamiljer lägger ner är specielll i sä måtto atl det mer eller mindre automatiskt medför faktiska kostnader, som i många fall kan anses vara proportionellt högre än vid normalt förvärvsarbete. Ändå är del uppenbart atl avdragsreglerna är så pass begränsade att mänga familjer ansell atl de gör direkta ekonomiska förluster genom feriebarnsverksamheten. Jag skulle tro all också finansministern delar uppfallningen att en sådan konsekvens är olycklig, inte minst med tanke på den även frän samhällets synpunkt utomordentligt värdefulla insats dessa familjer gör.

Det är pä grund av dessa konsekvenser som jag efterlyst större generositet vid inkomsttaxering när del gäller avdragsrätten förde faktiska kostnaderna. Kanhända vore det också lämpligt att Kommunförbundet rekommenderade kommunerna ett likartat ersättningssystem, enligl min mening förslagsvis så att ersättningen inle delas upp utan betalas med ett belopp, varvid vederbörande i sin deklaration kan göra avdrag för

de faktiska kostnader barnet medfört. Några siörre svårigheter torde ej föreligga all få fram de faktiska kostnaderna. Ell enhetligt ersättningssystem torde ha sina fördelar, främsl däri atl det inte medger en schablonmässig bedömning från resp. kommuns sida av vad de faktiska kostnaderna för feriebarn uppgår till.

Jag anser, herr talman, de här frågorna vara av sådan belydelse alt de förtjänar uppmärksammas pä grund av omvittnade förluster, som många familjer inle har råd med. Jag vill upprepa alt dessa familjer framhållit alt de inle någonsin tagit emot feriebarn för vinnings skull ulan av helt ideella skäl. Och emedan det inte enligt min mening kan nog understrykas hur värdefullt det är för många barn att fä komma i en lugn och god miljö för en lid är del angeläget atl vi har tillgäng lill så mänga familjeferiehem som möjligt. Av den anledningen ärdet viktigt, herr lalman, all man frän samhällets sida tillämpar generösa regler i ersättningsfrågan.

Jag ber atl än en gäng fä tacka för svaret.

Nr 52

Tisdagen den 20 Januari 1976

Om vidgad avdragsrätt vid inkomsttaxeringen .för vård av .feriebarn

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades Motioner

1975/76:339-342 till konstitutionsutskottet 1975/76:343-346 till skaiieutskottet 1975/76:347 till socialutskottet 1975/76:348 och 349 till Jusiilieutskoltet 1975/76:350-352 lill utrikesutskouet 1975/76:353-356 till socialförsäkringsutskottel 1975/76:357-361 till socialutskottet 1975/76:362-364 till kulturutskottet 1975/76:365-367 lill ulbildningsutskotlel 1975/76:368 och 369 till trafikutskottet 1975/76:370-373 lill jordbruksulskoltet 1975/76:374-376 lill näringsutskottel 1975/76:377-380 lill inrikesutskottet 1975/76:381 och 382 till civilulskottet 1975/76:383 till socialutskottet 1975/76:384 till socialförsäkringsutskottel 1975/76:385 lill utbildningsutskottet 1975/76:386 till trafikutskottet 1975/76:387 till inrikesuiskottet 1975/76:388 till civilutskottet

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:90.

§ 5 Herr lalmannen meddelade att propositionerna nr 100 och 101 skulle sältas sist pä morgondagens föredragningslista.

Nr 52

Tisdagen den 20 Januari 1976

§ 6 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1975/76:93 med förslag till lag om utjämning av taxorna för fjärrtrans-

porter av gods med lastbil till och från Gotland 1975/76:95 med förslag lill godkännande av konvention om utomäk-

tenskapliga barns rättsliga ställning

§ 7 Anmäldes och bordlades Redogörelse

1975/76:6 Styrelsens för riksdagsbiblioteket berättelse över förvaltningen .   för år 1975

§ 8 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:389 av herr Ahlmark m.fl. om mångsyssleriet i politiken

1975/76:390 av herrar Petersson i Röstånga och Andersson i Örebro om normgivningsmaklen

1975/76:391 av herr Hermansson m.fl. om begränsningar av svenska investeringar utomlands

1975/76:392 av fru Diesen och fru Troedsson om beskattningen av ivå-familjsfaslighet

1975/76:393 av herr Hermansson m.p. om slopande av mervärdeskatten pä livsmedel, m. m.

1975/76:394 av herr Krönmark och fru Troedsson om inkomstbeskattningen av oskiftat dödsbo

1975/76:395 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson om vidgad rätt lill förlustutjämning

1975/76:396 av herr Nilsson i Trobro m.fl. om det exlra avdraget för nedsatt skatieförmåga

1975/76:397 av herrar Torwald och Norrby om ändrade regler för skattereduktion

1975/76:398 av fru Troedsson m.p. om avveckling av sambeskatlningen av förmögenhet

1975/76:399 av fru Troedsson m.fl. om en rättvisare beskattning av makars B-inkomster

1975/76:400 av herr Ahlmark m.p. om vissa kriminalpolitiska åtgärder, m. m.

1975/76:401 av herrar Alemyr och Hugosson om avslag på anslaget lill Europarörelsens svenska råd

1975/76:402 av herr Wikström m.p. om tjänstgöring i internationellt biståndsarbete som alternativ till värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst

1975/76:403 av herr Bötjesson i Falköping om vidgad räll till studiestöd åt hörselskadade

1975/76:404 av herr Börjesson i Falköping om vårdbidraget till handikappat barn

1975/76:405 av fru Skaniz m. fl. om smidigare övergäng från hustrulillägg      Nr 52

lill änkepension                                                              Tisdagen den

1975/76:406 av fru Troedsson om vidgad rätt till sjukpenning vid vård      20 Januari 1976
av sjukt barn                                                                                

1975/76:407 av fru Wiklund och fru André om möjlighet för diabetiker att ansluta sig till den frivilliga sjukförsäkringen

1975/76:408 av herr andre vice talmannen Virgin m.p. om inrättande av en läkartjänst för cyslisk fibros-patienter

1975/76:409 av herr Ahlmark m.fl. om ökade medel lill Sveriges Radio

1975/76:410 av herrar Börjesson i Falköping och Johansson i Skärstad om ökat utbud av textade TV-program

1975/76:411 av fröken Eliasson och herr Sundman om höjt anslag lill Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

1975/76:412 av fröken Eliasson och herr Sundman om videogram

1975/76:413 av herr Fälldin m.jl. om ökat stöd ål trossamfunden

1975/76:414 av herr Wikström om höjt anslag till Tidskriftsstöd

1975/76:415 av herr Fiskesjö m.,/7. om särskilt stöd för utbildningen vid de mindre högskoleenheterna

1975/76:416 av fru Jonäng om ökat antal konsulenter för rörelsehindrade skolelever

1975/76:417 av fru Troedsson om inrättande vid lärarhögskolorna av fasta tjänster i invandrarfrågor

1975/76:418 av fru Andersson i Hjärlum och fru Göthberg om SJ:s pen-sionärsbiljeller

1975/76:419 av fru Ekelund in.p. om skyldighet att bära skyddshjälm vid färd med moped

1975/76:420 av fru Frednkson m.p. om rabatlerade resor för vårdare som medföljer handikappad

1975/76:421 av herr Hermansson m..P. om höjt anslag för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, m. m.

1975/76:422 av herr Hermansson m.fl. om målsättningen för trafikpolitiken, m. m.

1975/76:423 av herr Johansson i Skärstad m..p. om skyldighet för gäng-trafikant att i mörker bära reflexanordning

1975/76:424 av fru Olsson i Helsingborg och fröken Pehrsson om skyldighet atl bära flytväst i fritidsbåt

1975/76:425 av herr Sellgren m..P. om förläggning av service- och underhållsarbeten på statens isbrytare och sjömätningsfarlyg till Gus-lafsviks varv i Ådalen

1975/76:426 av fru Wiklund m.fl. om utbyggnad av Skellefteå flygplats

1975/76:427 av fru Anér om alternativa jordbruksmetoder

1975/76:428 av fröken Eliasson m.fl. om åtgärder mot förorening genom avgaser från båtmotorer

1975/76:429 av fröken Eliasson m.fl. om ökal bidrag lill restaurering av förorenade vattenområden

1975/76:430 av herrar Israelsson och Lövenboig om hälsorisker i samband  9

Nr 52

Tisdagen den 20 januari 1976

med användningen av spray

1975/76:431 av herr Lövenboig m.fl. om ell centrum för jordbruksforskning i Tornedalen

1975/76:432 av herr Werner i Malmö om ökad insyn i djurförsöksverksamhet

1975/76:433 av herr Ångström m.fl. om höjt anslag lill skogsvägbyggnad i det inre stödområdet m. m.

1975/76:434 av herr Andersson i Örebro m. fl. om detaljhandelns kapitalförsörjning, m. m.

1975/76:435 av herr Hellström w.,/7. om aukiorisation för den som efler konkurs önskar starta nytt företag

1975/76:436 av herr Olsson i Järvsö m.jl. om etl industriellt utvecklingscentrum i södra delen av stödområdet

1975/76:437 av herr Henrikson m.fl. om rätten lill kontant arbetsmarknadsstöd

1975/76:438 av herr Hermansson m.fl. om arbetsmarknadspolitiska åtgärder till stöd för handikappade

1975/76:439 av herr Nilsson i Agnas m..p. om arbetsmarknadsstöd ät visst slag av hunduppfödning

1975/76:440 av fru Nordlander m.p. om anställnings- och lönevillkoren för praktikanter

1975/76:441 av herr Olsson i Stockholm m.p. om åtgärder mol diskriminering av ungdom vid lönesättningen på arbetsmarknaden

1975/76:442 av fru Ekelund om ökad kontroll över exploatering av grusläkter

1975/76:443 av herr Johansson i Skärstad m.fl. om reglerna för sträckningen av kraftledningar i skogsmarker

1975/76:444 av fru Lantz m.fl. om smärtlindring vid förlossning

1975/76:445 av fru Laniz m.p. om vidareutbildning av barnmorskor

1975/76:446 av herr Lövenborg och fru Marklund om filialindustrier till NJA, m. m.

1975/76:447 av herr Lövenboig och fru Marklund om ökal transportstöd lill Norrbollens län

1975/76:448 av herr Westbetg i Ljusdal om regionalpoliiiska insatser i Gävleborgs län

1975/76:449 av herr Westbetg \ Ljusdal om transportstöd ät förelag utanför stödområdet

10

§ 9 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellalioner som ingivits lill kammarkansliet

den 19 Januari

1975/76:91 av herr Hagberg i Boriänge (vpk) lill herr arbelsmarknadsminislern om bättre arbetsmiljö:

Fabriksarbetareförbundets enkät bland sina medlemmar om arbetsmiljön, offentliggjord den 7 Januari i år, innebär en mycket hård kritik mol de förhållanden som råder.

I undersökningen uttrycks slor oro över de kemiska riskerna. Inom den kemiska industrin understryks denna oro av 73 % av de berörda. Mycket kritisk är man mot företagaren för bristande insatser när det gäller atl skapa en bättre arbetsmiljö. Bara 24 % svarade Ja på frågan om de var nöjda. Inle heller föreiagshälsovärden får godkänt. Förtroendet för förelagsläkarna är lågl, bara var tredje har förtroende för läkaren. Likaså är kritiken stark mol yrkesinspektionens verksamhet. Del är långt ifrån alllid som arbetarna får slöd av yrkesinspektionen när de begär hjälp för att genomdriva en riskfri arbetsmiljö.

Av de medlemmar som deltagit i enkäten klagar 70 % på bulleri jobbet, 61 % har besvär med damm, 54 % klagade över drag och 51 % över olika andra klimaiproblem. Undersökningen visar alt många upplever arbetet som stressande. I den kemiska industrin upplevde 50 % sitt arbete som myckel eller något stressande, i plastindustrin 58 %, i småglasin-dustrin 62 % och i gummiinduslrin 65 %. Anmärkningsvärt i enkäten är att endasl en tredjedel av skyddsombuden ansåg sig ha fåll större inflytande sedan den nya lagen trätt i kraft.

Rapporten om arbetarskyddet inom Fabriks ger en bild av atl arbels-miljöriskerna är elt stort problem, t. o. m. större 1975 än vid tidigare undersökningar enligl följande tabell ur Fabriks rapport:

Förekomsten av vissa miljöproblem i Fabriksarbelareförbundet 1968 och 1975 samt inom hela LO 1968

Nr 52

Tisdagen den 20 januari 1976

Anmälan av Interpellationer

Miljöproblem

Procenl med besvär

Fabriks 1975   Fabriks 1968    LO 1968

Buller

Drag

Temperalur

Damm

Vibralioner

70	53	41
54	45	40
51	31	29
61	22	14
21	19	14

Nr 52

Tisdagen den 20 Januari 1976

Anmälan av interpellationer

Miljöproblem

Gaser

Luftfukiighei

Lösningsmedel

Syror

Belysning

Värmesirålning

Metaller

Svetsrök

Oljedimma

Radiak

Procenl med besvär

Fabriks 1975   Fabriks 1968    LO 1968

33	15	12
18	12	9
20	11	8
12	9	8
14	8	11
16	8	6
3	6	10
12	6	10
8 1	6 1	5 I

12

Skillnaderna i undersökningarna 1968 och 1975 kan delvis förklaras med atl arbetarna blivit mer medvetna om hälsoriskerna. Enkäten visar emellertid också all någon förbättring av arbetsmiljön inle skett.

Under en följd av år har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit ål-gärder mol de arbetsmiljörisker som avslöjas i Fabriks larmrapport. För arbetarna gäller del atl i aktiv kamp mol arbetsköparna tvinga fram ar-betsmiljöförbällringar. Arbelsköparnas huvudintresse är största möjliga vinst. Mot detla står arbetarnas krav pä en bra och säker arbetsmiljö, Detla är två hell oförenliga ståndpunkter. Därför krävs atl den lokala fackföreningens och skyddsombudens maklbefogenheier ökas.

Utifrån dessa grundläggande synpunkter har vpk föreslagil atl låga hygieniska gränsvärden fastställs som skyddar mol skador under ell hell liv, att nya produkter måste bevisas ofarliga innan de införs i arbetslivet, att regler mol arbetshets och ulslagning tillskapas, att företagshälsovården skiljs från företagsägarnas inflytande och atl skyddsombuden skall få ökade maktbefogenheter.

Kraven pä en bättre arbetsmiljö är starka pä arbetsplatserna, de är inle enbart begränsade till Fabriks verksamhetsområde. Utvecklingen mot allt farligare produkter som framkallar cancer sami den slegrade arbels-intensileten som innebär stressjukdomar och utslagningar kräver snara kraftålgärder. I annat fall kommer trenden från 1960-lalet, där 3 188 dog av sina Jobb, 18 539 invalidiserades och 1 172 094 skadades, atl fortsätta i stegrad takt.

Med utgångspunkt i Fabriks rapport och även i beaktande av vad som i övrigt hänt pä arbetsmiljöomrädet under 1970-talel är det angeläget med snabba och kraftfulla åtgärder.

Med hänvisning lill del anförda anhåller Jag om kammarens tillstånd alt lill herr arbetsmarknadsministern slälla följande frågor:

I. Vilka slutsatser är statsrådet för sin del beredd all dra av den bild över brislfällighelerna i arbetsmiljön, som enkäten inom Fabriksarbelareförbundet visar, exempelvis i fråga om:

a) de uppenbarligen alltför höga hygieniska gränsvärden som f n. gäl-      Nr 52

Tisdagen den 20 januari 1976

Anmälan av interpellationer

ler,

b) all ofarligheten i användningen av nya kemiska preparat och ämnen först mäste dokumenteras innan dessa lillåles komma till användning?

2.    Hur ser statsrådet på frågan om införandel av skärpta regler i arbetarskyddslagen och dess tillämpningsföreskrifter till skydd mot stress, uppdrivande av arbetsintensiteten och ulslagning inom arbetslivet?

3.    Anser statsrådet för sin del - mol bakgrunden av vad som framgått genom Fabriksarbetareförbundels enkät - företagshälsovårdens koppling lill företagsägarna vara ändamålsenlig, eller borde den upphöra och den lokala fackföreningen ges etl avgörande inflytande över förelagshälsovården?

4.    Är statsrådet beredd medverka till all skyddsombud ges vidgad räll all sloppa driften vid hälsofarliga arbeten?

1975/76:92 av herr Hallgren (vpk) till herr arbelsmarknadsminislern om de handikappades situation på arbetsmarknaden:

Den 1 Juli 1974 ersattes arbetsförmedlingens arbeislöshetsräkning med en ny arbetssökandeslalislik. Omläggningen har redovisats som en första etapp i utbyggnaden av ett nytt informationssystem lill planering och ledning av bl. a. arbetsförmedlingsverksamheten.(arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1976/77).

Den 1 maj 1975 genomfördes en andra etapp i den här omläggningen. Den särskilda arbetsvårdsstalistiken upphörde, och uppgifter om t. ex. arbeishandikapp sami vidlagna arbetsvårdsätgärder redovisas i den allmänna arbetssökandeslalistiken. Men denna omläggning av arbetsförmedlingens statistik måste ha varit mer än bara en förändrad statistikproduktion. Granskar man den statistik som nu kommer fram frän arbetsförmedlingens arbetsvärdsverksamhel finner man uppgifter som lyder pä antingen en helt förändrad arbetsmarknad eller en hell förändrad arbetsmetodik inom arbetsförmedlingen.

Påståendet kan exemplifleras med några statistikuppgifter:

Medan anlalel arbetsvårdssökande i oktober 1974 var ca 49 000 var antalet i oktober 1975 endasl ca 19 000, en nedgång med inle mindre än ca 60 %. Vad har hänt med dessa 30 000 människor som på etl år försvunnit från arbetsmarknaden? Har arbetsförmedlingen helt tappat intresset för dem, därför all man genomfört vissa administrativa åtgärder inom arbelsförmedlingarna?

Ännu allvarligare ler sig utvecklingen när man granskar uppgifterna på antalet personer som fått arbete i den s. k. öppna marknaden. I oktober 1974 fick 879 personer arbele. I oklober 1975 hade anlalel sjunkillill 507, Del är inle mer än ca 3 % av samiliga arbelssökande handikappade. Om man nu anlar alt man i det nya systemet endasl har kontakter med dem som regelbundet söker arbele är del anmärkningsvärt få människor som fär arbeie genom arbeisförmedlingens arbeisvård.

Nr 52

Tisdagen den 20 Januari 1976

Meddelande om frågor

Med hänvisning till del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att slälla följande frågor till herr arbetmarknadsminislern:

Hur ser regeringen på situationen för de handikappade på arbetsmarknaden?

Vad är orsaken lill atl arbelsförmedlingarna i dag redovisar så få arbetsvårdssökande och att ell så litet antal arbeten pä den s. k. öppna arbetsmarknaden har anskaffats Jämfört med lidigare år?

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 19 januari

14

1975/76:185 av herr Bengtsson i Göteborg (c) till herr justitieministern om bällre beredskap mot narkotikasmuggling med flyg:

Elt siörre parti narkotika har av polisen beslagtagits i etl transportplan ur Pakistans flygvapen då del landade pä trafikflygplatsen i Norrköping. Polisen och tullen har därvid gjort en utomordentlig insats, Enligl uppgift hade planet som ursprunglig destination ell företags fiygfält i närheten. Planet har enligl uppgifterna vid flera lidigare tillfällen landat på den privata flygplatsen ulan atl någon ingående kontroll av vad besättningen fört in i landet ägt rum.

Vill statsrådet vidta ätgärder för att snabbt förbättra kontrollen och beredskapen mot införsel av narkotika via olika slag av flygplalser?

1975/76:186 av herr Lorentzon (vpk) lill herr kommunikalionsminislern om sanitär kontroll av långtradartransporler med matvaror:

Enligl larmrapport från regionalt skyddsombud i Sundsvall förekommer del alt långtradare som går med giftlransporler från KemaNord i Sundsvall lill södra delarna av landei fraktar färska grönsaker, frukt och även Jordgubbar i öppna kartonger som returgods, ulan all lastutrymmet blir ordentligt rengjort. Del kan även misslänkas atl farliga ämnen fraktas på samma bil tillsammans med livsmedel.

Anser statsrådet alt nu gällande föreskrifter för transport av frukt och matvaror ur sanitär synpunkt och skyddssynpunkt är tillfredsställande, och hur fungerar kontrollen av gällande bestämmelsers efterlevnad?

den 20 januari

1975/76:187 av herr Hernelius (m) lill herr ulrikesminislern om svensk beskickningspersonals engagemang i politisk verksamhel:

Anser utrikesministern det lämpligt att beskickningschefer tjänstgörande i svensk utrikesförvaltning aktivt engagerar sig i extrem politisk verksamhet som exempelvis i det s. k, Världsfredsrådel?

1975/76:188 av herr Börjesson i Falköping (c) lill herr finansministern      Nr 52

om uppskov med avlämnande av självdeklaration:                T'srlacrpn ripn

Meddelande om .frågor

Med hänsyn lill all årets deklarationsblanketter fördröjts och svärig- 20Januari 1976 heter därmed uppstår exempelvis för de deklaranter som anlitar dekla-rationshjätp att i tid inkomma med sina deklarationer, talar starka skäl för atl ansökningar om uppskov med självdeklarations inlämnande beviljas med stor generositet. Med hänvisning härtill vill Jag rikta följande fråga till herr finansministern:

Vill finansministern genom ell uttalande eller pä annal sätt medverka lill atl största möjliga generositet tillämpas i fråga om uppskov med inlämnande av självdeklaration?

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 15.10.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen