Riksdagens protokoll 1975/76:18 Fredagen den 7 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:18

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:18

Nr 18

Fredagen den

7 november 1975
Fredagen den 7 november _________

Kl.  15.00

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 29 okiober.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1975/76:58 till näringsutskoitet

1975/76:65 till finansutskottet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:35 till näringsutskoitet

1975/76:36 och 37 lill socialförsäkringsutskottet

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen  1975/76:51.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1975/76:13 med förslag till ändring i sjömanslagen (1973:282)

1975/76:22 om ändrade regler för studiesocialt stöd

1975/76:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret  1975/76

1975/76:43 om godkännande av konventionen den 10 april 1972 om förbud mot ulveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring

1975/76:54 med förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)

1975/76:64 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m.

1975/76:66 om medelstillskott till Svenska Ulvecklingsaktiebolaget

1975/76:67 med förslag till terrängkörningslag

1975/76:70 om ändring i uppbördslagen (1953:272), m. m.

1975/76:73 om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

§ 6 Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkande

1975/76:21 med anledning av motion om översyn av reglerna om ansvar för beljugande av myndighel

Finansuiskoiieis beiänkanden

1975/76:1 med anledning av molion om särskild ekonomisk information

Nr 18                    ' riksdagsärenden rörande utökade uppgifter för primärkommun och

Fredagen den         landstingskommun

7 november  1975   '975/76:2 med anledning av molion om statlig planering
____________     1975/76:3 med anledning av motion om den ekonomisk-politiska mål
sättningen
1975/76:4 med anledning av motion om redovisningen av underlaget

för budgetpropositionen 1975/76:5 med anledning av molion om allmänna pensionsfondens pla-

ceringspolilik 1975/76:6 med anledning av moiioner om ulredning angående del enskilda sparandel m. m. 1975/76:7 med anledning av moiioner om ökal anlal sedelvalörer saml

om nya moiiv på sedlar 1975/76:8 med anledning av motion om statliga ijänslebilar av svensk

tillverkning 1975/76:9 med anledning av propositionen 1975/76:2 om försäljning av

viss allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom 1975/76:10 med anledning av förslag till ändring av vissa bestämmelser om arvoden i bankoreglemenlel (RFS  1975:6)

Skatteutskottets betänkanden

1975/76:10 med anledning av propositionen 1975/76:9 med förslag till godkännande av avtal mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter, m. m.

1975/76:11 med anledning av proposiiionen 1975/76:10 med förslag lill godkännande av avtal mellan Sverige och Malta för undvikande av dubbelbeskattning belräffande inkomstskatter, m. m.

Justiiieutskotteis betänkanden

1975/76:2 med' anledning av motioner om pornografl m. m.

1975/76:4 med anledning av motion om upphävande av lagen om tillfälligt omhändertagande

1975/76:6 med anledning av motionerom upphävande av brottsbalkens bestämmelse om beljugande av myndighet

1975/76:7 med anledning av motion om ersättning åt brandmannen Lars-Enoch Pettersson

1975/76:9 med anledning av motion om vidgade möjligheler lill no-tarieljänstgöring

1975/76:14 med anledning av propositionen 1975/76:3 med förslag till lag om inlernalionelll samarbete rörande lagföring för broll. m. m.

174

Försvarsulskottets beiänkanden

1975/76:1 med anledning av molion angående försvarets flygverksamhet

i Kristianstadsregionen 1975/76:2 med anledning av motion om förläggande av ariilleriskjut-

skolan till Älvdalen

1975/76:3 med anledning av motion om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga

1975/76:4 med anledning av motion om utlämnande i körkortsärenden av uppgifter om orsak till frikallelse från värnpliktstjänstgöring

1975/76:5 med anledning av molion om försvarspolitiken, såviii gäller ålgärder för de värnpliktiga

1975/76:6 med anledning av motion om anstånd med repeiiiionsutbild-ning för att närvara vid eget barns födelse

1975/76:7 med anledning av motion om själavården vid försvarsmakten

1975/76:8 med anledning av molion om förbud mot tillverkning och import av giftiga kemiska stridsmedel

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

Anmälan av interpellationer

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1975/76:8 med anledning av motion om förtidspension vid alkoholism

Socialutskouets beiänkanden

1975/76:12 med anledning av motion om omhändertagande och förverkande av beru.-ningsmedel m. m. i vissa fall

1975/76:13 med anledning av motion om slöd till enskild verksamhet på vård- och utbildningsområdena, m. m.

Trafikutskotlels belänkande

1975/76:3 med anledning av moiioner angående trafiksäkerhet och trafikföreskrifter samt körkorisfrågor

Näringsulskollets beiänkanden

1975/76:1  med anledning av motion om bankernas kreditupplysnings-verksamhet 1975/76:2 med anledning av molion om val av huvudmän i sparbank

§ 7 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 6 november

1975/76:52 av herr Hugosson (s) till herr justitieministern om vissa ändringar i kredilupplysningslagen:

Kredilupplysningslagen har nu varil i kraft sedan den 1 juli 1974 och erfarenhelerna av lagens lillämpning lorde i slorl sell vara positiva. Branschen har snabbi anpa.ssai sig till del regelsystem som lagen föreskriver, och allmänhetens ökade insyn i kreditupplysningsverksamheten har lett lill att riskerna för all kredilupplysningsverksamheten skall medföra otill-

175

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

Anmälan av interpellationer

176

börligl intrång i den personliga integriteten i hög grad minskat. Datainspektionens tillståndsprövning och fortlöpande tillsyn över verksamheten har uppenbarligen haft en sanerande inverkan på branschen.

Kreditupplysningsutredningen föreslog i sitt belänkande som föregick lagförslaget en längre gående insyn än vad som blev fallet i den nu gällande lagen. Bl. a. föreslog utredningen att den som begär registerbesked från ett kreditupplysningsföretag även skulle få uppgift om vem som erhållit kreditupplysning om honom under del senaste året samt att den kopia som den omfrågade får om innehållet i en lämnad kreditupplysning även skulle innehålla uppgift om vem som tagit kreditupplysningen.

Under den lid lagen varit i kraft har det visat sig atl registerbesked i relativt begränsad omfattning begärts a\' allmänheten. Orsaken härtill torde vara all varje gång ett kredilupplysningsförelag lämnar en upplysning får den omfrågade en kopia av upplysningen. I de flesta fall torde då den omfrågade ha klart för sig vem det är som begärt upplysningen även om det inte framgår av kopian. I många fall är emellertid inte så fallet och det har skapat stora problem, inte minst för dalainspektionen.

När departemenlschefen i propositionen inte följde utredningens förslag motiverades detta bl. a. med alt den enskilde i allmänhet torde ha ett begränsat intresse atl få veta vem som begärt en upplysning om honom. Vidare anförde departementschefen alt en uppgift om vem som begärt kreditupplysningen om en viss person skulle kunna leda till alt förhållandel mellan den enskilde och den presumtive kreditgivaren skulle kunna skadas. Erfarenheten har visat all ell myckel slorl och enligt mitt förmenande välmotiverat iniresse föreligger när det gäller att få veta vem som begärt upplysningen. Genom en sådan information får den som är föremål för kreditupplysningen möjlighet att kontrollera atl det verkligen är en behörig person som begärt och fått kreditupplysningen. Risken för alt denna uppgift skulle kunna skada ett förhållande mellan den enskilde och en presumtiv kreditgivare torde inte föreligga, då en kreditsökande lorde vara medveten om att kreditupplysning ingår som ett naturligt led i kreditgivningssammanhang. I de fall ett kreditupplysningsförelag använder sig av automatisk databehandling gäller även dalalagen. Då uppstår inga problem, ly då kan dalainspektionen med stöd av datalagen föreskriva att av kopian skall framgå vem som fåtl upplysningen. Della gör också datainspektionen, som anser all denna uppgift bör gå till den omfrågade. Kreditupplysningslagen behöver uppenbarligen därför ändras, så att branschen kan behandlas lika oavsell om ADB förekommer eller icke.

I kreditupplysningslagens 13!; regleras hur man skall förfara med ett kreditupplysningsregister därest verksamheten upphör. Däremol ger nämnda paragraf ingen möjlighel för datainspektionen att föreskriva hur man skall förfara med manuella kreditupplysningsregister om ett kreditupplysningsföretag övergår från manuell hantering till automatisk dalabehandling. Då del är käni att några större företag inom branschen

avser att inom en nära framtid övergå till ADB-teknik lorde det vara erforderligt atl 13 •:; i kreditupplysningslagen utvidgas så atl datainspektionen även i dylika fall kan ge föreskrifter om hur man skall förfara med registren.

Med Slöd av vad som anförts hemställer jag om kammarens tillstånd alt till herr justitieministern ställa följande frågor:

1.    Är statsrådet beredd att snarast framlägga förslag till ändring av kreditupplysningslagen, så atl av den kreditupplysningskopia som går till den omfrågade framgår vem som fått upplysningen?

2.    Anser statsrådet det nödvändigt att utvidga 13 S i kreditupplysningslagen för all datainspektionen skall kunna ge föreskrifter om hur man skall förfara med manuella kreditupplysningsregister då man går över till register förda med automatisk databehandling?

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

Anmälan av interpellationer

den 7 november

1975/76:53 av herr Hermansson (vpk) lill herr industriministern om internationella koncerner:

Genom tilläggsdirektiv av den 16 april 1971 fick konceniralionsutredningen i uppdrag atl genomföra en undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk politik av de internationella företagens växande betydelse.

I höst har konceniralionsutredningen till industriministern överlämnat en undersökning rörande internationella koncerner i industriländer (SOU 1975:50). Utredningen anmäler samtidigt att den med detta delbetänkande avslutat sitt arbete.

En sammanfattning av koncenlrationsutredningens betänkande om internationella koncerner har getts i industridepartementets publikation Aktuellt i industripolitiken nr 3  1975 till vilken också hänvisas.

Till skillnad från tidigare avlämnade beiänkanden från koncentrationsutredningen bygger delbetänkandet om de internationella koncernerna i huvudsak icke på några egna undersökningar som tillför debatten nytt faktamaterial. Det är redan känt material som redovisas. Utredningen behandlar i detta sammanhang det problem som skapas av att den löpande statistiken i allmänhet icke är upplagd för att belysa de internationella koncernernas verksamhet. "I Sverige är den löpande statistiken i stor utsträckning baserad på riksbankens tillståndsgivning för valutatransaktioner och är föga lämpad för den typ av analyser som kan besvara frågor om de internationella koncernernas roll för den svenska ekonomin. Större delen av det vi vet om internationella koncerner i Sverige är grundat på engångsundersökningar gjorda med stora mellanrum och med varierande definitioner."

1 sammanfattningen av utredningens resultat påstås "att det saknas vetenskapligt underlag för en mycket stor del av såväl berömmet av som kritiken mot de internationella koncernerna". Det sägs vara svårt

177

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

.Anmälan av interpellationer

178

att visa atl dessa storföretags ställning just som internationella koncerner är en föruisällning för deras stora del av alla internationella transaktioner och av produklionen och sysselsättningen i många branscher liksom för deras monopolställning. Dessa förhållanden sägs kanske hellre böra studeras direkt i relation lill sådana faktorer som privatägda storföretag, öppna ekonomier, tekniska förändringar o. d.

Det sägs också att det "inte heller (är) så märkligt om det skulle visa sig att internationell koncernbildning har långt mindre genomgripande effekter på samhällsekonomin än man har föreställt sig". De internationella koncernerna påstås "knappasi heller(vara)eli så dynamiski inslag i världens industriella ulveckling som man leds atl tro när man extra-polerar de amerikanska företagens expansion i Västeuropa under sextiotalet". "Med en viss överbetoning av de tendenser som är negaliva för de internationella koncernernas existens är det rent av möjligt alt framställa dessa företag, inte på vanligt sätt som framtidens härolder, utan som jätteödlor dömda till tillbakagång i ett nyli klimai för vilkei de inle är anpassade."

Särskill inom de fackliga huvudorganisalionernas lidskrifter har man reagerat starkt mot koncenlrationsutredningens betänkande om de internationella koncernerna. I Fackföreningsrörelsen nr 25 1975 säger LO:s expert på multinationella företag: "En rapport som ska utgöra handlingsunderlag för politiska beslut kan inle se ut som koncentrationsutredningens. Det finns inget konkret i den som man kan bygga på." "Den enda effekten som betänkandet har är att det pacificerar och slätar över problemen med de mullinalionella företagen." "Jag anser också alt utredarna är alltför optimistiska. De har en förödande kolartro på alt statliga insatser ska kunna ändra långsiktiga ekonomiska balansrubbningar i ett oförändrat ekonomiski system."

En artikel i TCO-lidningen nr 18 1975 är om möjligt ännu hårdare i sina omdömen: "Utredningens betänkande visade sig dock vara beklämmande lorftigi och föga upplysande i de centrala frågeställningarna." "Sammanfattningsvis måsle konstateras att det föreliggande dokumentet från konceniralionsutredningen inie fyller de velenskapliga krav som del finns anledning all slälla på en produkl från en siatlig ulredning." "Från fackligt håll måste nu krävas en ny siatlig ulredning som lar upp alla de frågeställningar som misshandlats eller ej behandlats av konceniralionsutredningen."

Mot bakgrunden av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd atl till herr industriministern slälla följande frågor:

1. Hur bedömer regeringen de slulsalser som konceniralionsuiredning-
en framlägger i sill belänkande om de inlernaiionella koncernerna?

2.    .Anser regeringen del framlagda belänkandel om internationella koncerner i industriländer innebära au koncentrationsutredningen helt fullgjort det uppdrag som givits?

3.    Avser regeringen att ta initiativ till ytterligare undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk poliiik av de inierna-

tionella företagens växande betydelse?

4. Avser regeringen att ta initiativ för alt den löpande statistiken på ett bättre sätt skall belysa de internationella koncernernas verksamhet?

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

1975/76:54 av fru Kristensson (m) lill herr justitieministern om regering-      Meddelande om
ens åtgärder med anledning av vissa riksdagens uttalanden: frågor

På hemställan av justitieutskottet har riksdagen i anledning av propositioner eller motioner givit regeringen till känna vad utskottet anfört vid behandlingen av skilda frågor inom utskottets beredningsområde. Detta gäller bl. a. följande fall:

Belänkande JuU  1972:12	Punkt S
JuU  1972:18	A
JuU  1973:3	B
JuU  1973:28
JuU  1973:38	G
JuU  1974:1	2C

Tillkännagivande Rskr

i anledning av mot. ang. verksamhel under be-     205 teckningen juridisk byrå

i anledning av mot. ang. översyn av reglerna     274 om siraffrältsligl ansvar för underlålenhet iilt bistå annan i nödsituation

AF

AH

2D 3E

JuU   1974:2

i anledning av prop. och mot. ang. avfallning-       23 en av villkorlig dom och dom på skyddstillsyn i anledning av mot. ang. översyn av reglerna      277 om häktning av utlänning som förvisas ang. straffsanktionen vid bristfällig förvaring     345 av ammunition hos vapenhandlare hemställan i anledning av mot. om ulredning       42 och förslag, om möjligl lill 1975 års riksdag, ang. vidgad ersältning till broltsoffer i anledning av mot. ang. utredning av möj-       99 ligheterna all ersätta isolering med andra åtgärder m. m.

i anledning av mot. ang. ökad insyn i ansialls-verksamhelen m. m.

JuU  1974:5

JuU  1974:22

i anledning av mot. ang. inrällandel av frig-      100 ångshem för kvinnliga intagna i anledning av mot. ang. inrättandet av fri-gångshem för kvinnliga intagna i anledning av mot. ang. inrällandel av eit fri-        301 gångshem i Jönköping

Vill herr jusiiiieminisiern redogöra för vilka ålgärder regeringen vid-lagii med anledning av riksdagens utlalanden i nu angivna fall ulöver vad som kan uiläsas ur regeringens skrivelser lill riksdagen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser'.'

§ 8 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framsiällts den 7 november

1975/76:85 av herr Sirömberg i Botkyrka (fp) till herr kommunikationsministern om televerkels telefonkö:

179

Nr 18

Fredagen den 7 november 1975

Meddelande om frågor

Televerket har fr. o. m. 1975-11-01 dragit in möjligheterna atl utnyttja telefonkön för abonnenter inom 07-området. Däremol finns telefonkön kvar för 08-området.

07-området omfattar Jakobsberg, Mälaröarna, Sigtuna, Värmdö, Tumba, Södertälje, Haninge, Vallentuna, Nynäshamn och Vaxholm.

Följaen av indragningen blir atl abonnenter i samma region får olika service av televerket. Telefonkön har bl. a. slor betydelse för kontakten med läkarceniraler och sjukhus. Televerket har ej lämnat information om indragningen.

Med anledning av del anförda vill jag ställa följande fråga till herr kommunikationsministern:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av televerkets försämrade service inom 07-området?

180

1975/76:86 av herr Gösta Gustafsson i Göteborg (s) till herr bostadsministern om åtgärder för att förhindra kringgående av markvillkoret för statligt bostadslån:

Vid behandling av proposition 1974:150 beslutade riksdagen att statligt bostadslån skulle kunna utgå endast om kommun eller landstingskommun, eller av kommun eller landstingskommun delägt bolag, har sålt marken eller upplåtit denna med tomträtt lill den blivande byggherren för alt genomföra del projekl för vilket bostadslån sökts. Detta villkor för statligt bostadslån, benämnt markvillkor, avsågs utgöra ett viktigt skydd för konsumenterna. Nu visar det sig dock atl ell faktiskt ägarbyte av fast egendom kan ske ulan formellt ägarskifte, t. ex. då ett kommanditbolag är ägare till den fasla egendomen. Pä sä sätt kringgås markvillkoret.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga lill herr bosladsminisiern:

Är statsrådet beredd vidta åtgärder som syftar till att förhindra att markvillkorel kringgås?

§ 9 Kammaren åtskildes kl.  15.02.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen