Riksdagens protokoll 1975/76:14 Fredagen den 31 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:14

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:14

Fredagen den 31 oktober

Kl.  12.00

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollet för den 23 innevarande månad.

Nr 14

Fredagen den 31 oktober 1975

Om förutsättningarna för vapenexport till Iran

§ 2 Om förutsättningarna för vapenexport till Iran

Herr handelsministern FELDT erhöll ordet för att besvara herr Granstedis (c) den 23 oktober anmälda fråga,  1975/76:47, och anlorde:

Fru talman! Herr Granstedt har frågat mig om Jag anser det förenligt med gällande principer för svensk vapenexport alt svensktillverkade vapen säljs till Iran.

Krigsmateriel får inte exporteras utan tillstånd. Tillstånd beviljas enligt de riktlinjer som fastställdes av riksdagen 1971. Regeringen har konsekvent avstått från atl uttala sig i generella termer om svensk export av krigsmateriel till andra enskilda länder än de nordiska och de neutrala staterna i Europa, Frågorom tillstånd prövas från fall till fall när konkreta ärenden aktualiseras av de svenska exportföretagen.

Hen GRANSTEDT (c):

Fru lalman! Jag ber alt få lacka statsrådet för svarei.

Bakgrunden till frågan är atl del har förekommit pressuppgifter om all svensk vapenexport lill Iran har diskuterats. När jag ställde frågan väntade Jag mig nog atl svaret skulle bli en klar dementi från statsrådets sida, att någon sådan vapenexport inle var aktuell. Någon dementi har nu inte kommit, och statsrådet hänvisar till att regeringen inte ullalar sig i generella termer i en sådan här fråga. Man kan naturligtvis diskutera vad som är "generella termer". Min fråga gällde eii konkret land på grund av konkreta uppgifter om atl vapenaffärer skulle ha diskulerals.

Jag kan bara beklaga alt statsrådets svar har fått den form det har fått. Jag tycker att det hade varit rimligt att vi fått en redovisning här i riksdagen hur regeringen ser på en sådan här fråga. Tyvärr får man väl konstatera att ett svar av den här arteii bara är ägnat att fördjupa de misstankar som finns på sina håll att en svensk vapenexport lill Iran skulle vara tänkbar. Med hänsyn framföf allt till de inrikespolitiska förhållandena i Iran men också med hänsyn till den utrikespolitik som Iran bedriver i iraklen av Persiska viken vore nalurligivis en vapenexport högst alarmerande.

Överläggningen var härmed slutad.

141

Nr 14

Fredagen den 31 oktober 1975

Om förutsättningarna för vapenexport till Iran

142

§ 3 Om förutsättningarna för vapenexport till Iran

Herr handelsministern FELDT erhöll ordet för all besvara herr Må-brinks (vpk) den 23 okiober anmälda fråga, 1975/76:55, till herr utrikesministern, och anförde:

Fru talman! Herr Måbrink har frågat utrikesministern om han anser att Iran kan vara en stal till vilken export av svensk krigsmateriel nu kan komma i fråga och hur i della sammanhang spridning av försvars-lekniskl kunnande bör belraktas.

Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

I vad gäller första delen av herr Måbrinks fråga vill jag erinra om att krigsmateriel inte får exporteras utan tillstånd. Tillstånd beviljas enligt de riktlinjer som fastställdes av riksdagen I97I. Regeringen har konsekvent avstått från att uttala sig i generella termer om svensk vapenexport till andra länder än de nordiska och de neutrala staterna i Europa. Frågor om tillstånd prövas från fall till fall när konkreta ärenden aktualiseras av de svenska exportföretagen.

I vad gäller den andra delen av frågan har jag tolkat den så, att herr Måbrink avser svenska skyddsanläggningar avsedda för civilbefolkningen i krig. Jag ser inga hinder för alt sådana får visas utländska besökare.

Hen MÅBRINK (vpk):

Fru talman! Jag tackar handelsministern för svaret. Jag kan i likhet med herr Granstedt uttala min förvåning över alt handelsministern inte kan ge en klar dementi, atl någon vapenexport till Iran inte bör ifrå-gakomma.

Jag förstår den upprördhet de iranier som vistas i Sverige har visat och den oro de känt för besöket som gjordes i mitten av oktober av förre chefen för Irans Gestapo, Savaokorganisationen. Det är en organisation som systematiskt förtrycker och torterar det iranska folket. Amnesiy International, den svenska sektionen, har myckel utförligt redogjort för förhållandena i Iran, för hur shahen och hans tortyrexperier går till väga mot oppositionen. Herr Granstedt har också pekat på Irans utrikespolitik och vilken sorts verksamhet man bedriver exempelvis i Oman där man har reguljära trupper för alt slå ner en befrielserörelse som försöker avskaffa ett feodalt system i det området.

Men shahen har också uttalat ett öppet hot om atl han tänker invadera Sydyemen med iranska trupper för all försöka få borl den progressiva regim som nu finns där.

Jag lycker det är litet märkligt att inie handelsministern här kan dementera de förekommande spekulationerna om att det är länkbart med vapenexport lill Iran. Jag tycker all handelsministern skall ge ett klart besked, ty den socialdemokratiska partikongressen och det socialdemokratiska ungdomsförbundet har uttalat sitt stöd för de progressiva befrielserörelser som bl. a. finns vid Persiska viken. De har också uttalat

sitt stöd för de förtryckta i Iran. Jag tycker att handelsministern kan      Nr 14 ge ett klart besked, i annat fall kommer denna oro atl finnas kvar.       Fredaeen den

31 oktober 1975

Överläggningen var härmed slutad.

Om förutsättningarna för vapenexport till Iran

§ 4 Föredrogs och hänvisades Motioner

1975/76:9-17 till civilutskottel 1975/76:18-20 lill jordbruksutskottet 1975/76:21-27 till lagutskottet 1975/76:28 till skatteutskottet 1975/76:29 till lagutskottet 1975/76:30 till socialutskouet

§ 5 Föredrogs och  bifölls inierpellationsframställningarna   1975/76:43 och 44.

§ 6 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1975/76:12 med förslag lill lag om ändring i förmånsriittslagen (1970:979) m. m.

1975/76:18 om ändring i ulliinningslagen (1954:193), mm.

1975/76:19 om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs m. m.

1975/76:28 med förslag lill lagom uppgiftsskyldighei rörande mottagande av olja

1975/76:42 med förslag till lag om ändring i brottsbalken, m. m.

§ 7 Anmäldes och bordlades Förslag

1975/76:5 Fullmäktiges i riksbanken förslag om vissa iindringar i riksbankslagen

§ 8 Anmäldes och bordlades

Kulturutskottets betänkanden

1975/76:7 med anledning av motioner angående vissa rundradiofrågor

1975/76:8 med anledning av molion om renovering av Vasabiblar

1975/76:9 med anledning av moiioner om ålgärder mot utförsel av iildre

kulturföremål 1975/76:10 med anledning av motion om boksamlingarna m. m. i de

konmiunala biblioteken i Linköping, Skara, Västerås och Viixjö

Jordbruksutskottets beiänkanden

1975/76:6 med anledning av motion om renhållningen av trottoarer och gångbanor

1975/76:9 med anledning av motion om ökad kursverksamhet för jordbrukare

143

Nr 14

Fredagen den 31 oktober 1975

Anmälan av interpellation

1975/76:10 med anledning av molion om plan för vissa miljö- och landskapsvårdande insalser

§ 9 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivils lill kammarkansliet

den 31 oktober

1975/76:45 av herr Hallgren (vpk) till herr industriministern om åtgärder för alt säkerställa driften vid Surle, Hammars och Limmareds glasbruk:

144

Del multinationella PLM har med mycket kort varsel och efter ett knapphändigt och ytterst skenbart rådslag med representanter för de anställda beslutat lägga ned Surle glasbruk i Ale kommun. Beslutel kom som en chock för de 650 anställda och för kommunens övriga invånare. Efiersom glasbruket är den i särklass dominerande indusirin i samhället drabbas inte bara de anställda. Hela samhället kommer att bli lidande på denna hastigt beslutade nedläggning. Varken de anställda eller de kommunala myndigheterna fick veta något i förväg. Ett meddelande i Sveriges Radio ställde kommunen och de anställda inför fullbordat faktum.

Beslutet skapar stora problem, i första hand för de lönarbetare som mister sina Jobb. Om nedläggningen verkställs kommer inalles 650 människor atl sparkas. 42 % av de berörda är över 45 år. Många är kvinnor. En slor del är invandrare. Dessa arbetskategorier kommer att få ytterst svårt atl finna andra arbeten inom rimligt avstånd. En stor del måste ge sig i väg från samhället och lämna sina hem.

Det är inte så länge sedan PLM förelog värvningskampanjer för au få arbetare till Surle glasbruk, bl. a. i Danmark. Företagel utnyttjade den stora arbetslösheten där. Många danska arbetare sålde sina hus och satsade på en framtid hos PLM. Ale kommun pressades till stora insatser för att skaffa bostäder ål det nytillskott av arbetare som PLM lyckades locka lill sig. När dessa arbetare nu tvingas lämna Surte står kommunen med sina tomma lägenheter. De ledande i kommunen understryker också de uppkomna svårigheierna med planeringen inom samhället.

Om driften inle kan fortsätta och alla arbetare ställs utan inkomster blir det också ett kraftigt inkomstbortfall för kommunen. Skattehöjningar blir då en tvingande åtgärd för atl klara kommunens finanser. Det kommer atl drabba övriga invånare. Den kommunala servicen kan inte bibehållas utan kommer att försämras. Del är följderna av det multinationella PLM:s härjningar i ell litet svenskl samhälle. Därför är del från samhällsekonomisk synpunkt livsviktigt att driften vid Surle glasbruk garanteras. Detta kan enligt min mening endast ske genom ell sam-

hälleligt ingripande.

PLM:s beslut är inte bara företagsekonomiskt grundat. Det är också ett politiskt schackdrag för att försvara PLM:s profilintressen inom den övriga förpackningsindustrin. Den försämrade avsättningen av engångsglas har PLM till största delen skyllt på beskatlningen av produkten. Men skatten infördes 1973. PLM borde - om ledningen haft någoriunda planering-insett alt minskade intäkter var all vänta Just från den produkten inte bara med hänsyn lill den nya skatten ulan också på grund av den ökade produktion som koncernens tre företag i Surte, Limmared och Hammar tillsammans stått för. Del hade varit naturligt att styra in produklionen på andra och mer nyttiga produkter än engångsglas. Men här har del kapitalistiska profitintressel fåll vara helt dominerande och avgörande. På längre sikt kan det innebära svårigheter också för de två andra glasbruken i Hammar och Limmared. Anser PLM alt det är mera lönande att producera andra förpackningsartiklar - exempelvis ölburkar och plastförpackningar - och alt denna produktion ger en högre profil, så avgör del företagets handlande. Det kan innebära att dessa glasbruk inom en inte alltför avlägsen framtid också läggs ned. Man kan heller inte bortse från atl PLM har stora intressen inom glasindusirin i utlandet. Det är därför inte uteslutet att PLM kallt kalkylerar med att förfiytta all glastillverkning utomlands. Detta är kanske från privalkapitalistisk synpunkt vida lönsammare än alt bedriva tillverkningen här i landet. PLM:s agerande är sålunda ett typexempel på hur ansvarslöst kapitalistiska företag opererar.

Vad som behövs för att säkerställa sysselsättningen vid Surte glasbruk och på sikt vid de andra bruken i Hammar och Limmared är att de tre glasbruken övertas av samhället och att de anställda ges ett avgörande infiytande på den fortsatta produklionen. •

Med anledning av det anförda vill jag ställa följande frågor till herr industriministern:

1. Har industriministern för avsikt alt vidtaga sädana åtgärder atl drif
ten vid Surte glasbruk kan säkerställas?

2. Hur ser industriministern på förutsättningarna för samhället atl med
medel ur AP-fonden överta Surte, Hammars och Limmareds glasbruk,
och att ge de anställda ett verkligt inflytande på produktionen?

Nr 14

Fredagen den 31 oktober 1975

Anmälan av interpellation

§ 10 Kammaren åtskildes kl.  12.08.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen