Riksdagens protokoll 1975/76:108 Torsdagen den 22 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:108

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:108

Torsdagen den 22 april

Kl.  14.00

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Herr TALMANNEN:

De på föredragningslistan upptagna valen är föranledda av att ersättaren för herr Henmark skall beredas plats i ulskott.

Folkpartiels partigrupp har anmält herr Hägelmark som suppleant i lag- och civilutskotten.

Jag förklarar härmed herr Hägelmark vald till suppleant i lagutskottet och civilutskottet.

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Fyllnadsval till utskott

Om lagstiftning mot könsdiskrimineran -de reklam

§ 2 Om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam

Herr handelsministern LIDBOM erhöll ordet för att besvara fru Andres (c) den 31 mars anmälda fråga, 1975/76:301, och anförde:

Herr talman! Fru André har frågat mig om jag är beredd att lägga fram förslag om en ändring av marknadsföringslagen, så atl könsdiskriminerande reklam kan fällas i marknadsdomstolen.

Efter vad jag har erfaril har konsumentombudsmannen för avsikt att nu i vår till handelsdepartementet inkomma med en framställning i den här frågan. När den framställningen föreligger och ytteriigare synpunkler har inhämtats från berörda myndigheter och organisationer kommer jag att ta ställning till frågan om vilka åtgärder som kan behöva vidtagas mot könsdiskriminerande reklam.

Fru ANDRÉ (c):

Herr lalman! Det är ingen ny företeelse atl använda könsdiskriminerande reklam som elt medel i marknadsföringen av olika produkter. Under årens lopp har del funnils många exempel på att bilder av kvinnokroppen fått utgöra blickfång i annonser och andra tryckalster utan att det funnit något samband mellan produkten och bilden.

Givetvis har man från skilda håll protesterat mot denna form av reklam, men någon förändring har det inle blivit. Trots FN;s deklaration från 1967 om avskaffande av kvinnodiskriminering har vi i dag inga lagliga möjligheter att fälla diskriminerande reklam. Detla framgick av ett fall som nyligen var uppe i marknadsdomstolen. Som jag ser det måste lagen därför ändras.

Av svaret pä min fråga framgår att konsumentombudsmannen har för avsiki atl under våren 1976 inkomma med en framställning till handelsdepartementet. Handelsministern kommer därefter all la ställning

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Om skärpta bestämmelser för lämnande av kredituppgifter om privatpersoner

i frågan. Det är min förhoppning att della slällningslagande blir i posiliv riktning så all vi får möjligheter att komma lill rätta "med denna avart inom reklamen. Jag vill med detta tacka handelsministern för svaret på min fråga.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om skärpta bestämmelser för lämnande av kredituppgifter om privatpersoner

Herr handelsministern LIDBOM erhöll ordel för alt besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 2 april anmälda fråga, 1975/76:306, till herr justitieministern, och anförde:

Herr talman! Herr Börjesson i Falköping har frågat justitieministern om han vill medverka lill att kreditupplysningslagens bestämmelser utformas så, att kredituppgifter om privatpersoner får lämnas endasl när belalningsförsummelse har fastslagits av domstol och först efter det atl utslaget har vunnit laga kraft. Enligt fastställd ärendefördelning ankommer del på mig alt besvara frågan.

I fråga om kreditupplysningar om privatpersoner gäller enligt kreditupplysningslagen att uppgift om betalningsförsummelse i princip får lämnas ut endast om försummelsen har slagits fasl av domstol eller annan myndighet

Redan i samband med tillkomsten av kreditupplysningslagen övervägdes om det också skulle krävas att ett avgörande om betalningsskyldighet har vunnit laga kraft för att uppgift om avgörandet skulle fä lämnas i en kreditupplysning. Någon bestämmelse härom logs emellerlid inle in i lagen. I propositionen anförde jag bl. a. atl det i mänga fall skulle medföra koslnader och olägenheter för kredilupplysningsförelagen att undersöka om ett avgörande är lagakraftvunnet Vanliga tvislemälsdomar torde visserligen inle välla så slora problem i det avseendet Sädana domar är å andra sidan inte sä vanliga i de betalningsmål som det här är fråga om. Myckel vanligare är atl en betalningsförsummelse slås fasl genom slutbevis i mål om betalningsföreläggande, lagsökningsutslag eller tred-skodom. Dessa typer av domstolsavgöranden vinner laga kraft mot gäl-denären när tiden för återvinning har gått ut. Återvinningsfristen räknas vid 'betalningsföreläggande från utmätning på grund av slutbeviset och vid lagsökningsutslag eller tredskodom frän delgivning med gäldenären av avgörandet. Sådan delgivning ankommer det i regel på borgenären själv atl ombesörja.

Redan detta visar all det skulle innebära slora praktiska svårigheter att i varje särskill fall utreda om ett slutbevis i mål om beialningsfö-reläggande, elt lagsökningsutslag eller en tredskodom har vunnit laga kraft. Nämnas bör också alt alla de tre typerna av avgöranden kan verkställas utan hinder av atl de inte är lagakraftvunna.

Enligt datainspektionen, som har tillsyn över kreditupplysningsverksamheten, har det hillills inte konstaterats några olägenheter på grund av alt uppgifter beträffande avgöranden om betalningsskyldighet får användas i kreditupplysningar trots att avgörandena inte har vunnit laga kraft Skulle det längre fram visa sig att gällande bestämmelser på denna punkt medför olägenheter, förutsätter jag att datainspektionen gör regeringen uppmärksam på det. I så fall får frågan om en lagändring övervägas i det sammanhangei.

Herr BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr talman! Det må tillåtas mig all alldeles särskill tacka handelsminister Lidbom för det utförliga svar som han lämnal på min fråga.

Av det lämnade svaret framgår tydligt och klart att för bedrivande av yrkesmässig kreditupplysningsverksamhel fordras tillstånd av datainspektionen. Detla gäller dock ej kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom tryckt skrift. Sådan verksamhet är emellertid underkastad vissa regler enligl kredilupplysningslagen. Della innebär bl. a. atl kredituppgifter endasl får lämnas när belalningsförsummelse har fastslagits av domstol eller det föreligger lagsökningsulslag. Däremot krävs ej domstols bekräftelse på alt ett avgörande vunnit laga kraft för alt uppgiften skall få tryckas.

Jag har i min fråga begärt att kredituppgifter om privatpersoner endast skulle få lämnas när betalningsförsummelse fastslagits av domstol och först efter del all sådanl ulslag vunnil laga kraft.

Jag medger gärna all del kan vara förenat med stora praktiska svårigheler att i varje särskilt fall utreda om ett slutbevis i mål om betalningsföreläggande, ett lagsökningsutslag eller en tredskodom vunnil laga kraft. Jag har ändå velat aktualisera frågan främst därför att del finns en tidskrift - jag skall inte nämna dess namn - som publicerat lagsökningsutslag där del vid kontakt med vederbörande tingsrätt visat sig att rätten inte haft någon som helsl kännedom om alt ifrågavarande personer fått sig meddelade lagsökningsutslag. Det är nalurliglvis upprörande för dem som berörs.

Det finns emellertid möjlighet att vända sig till datainspektionen, och jag vet att datainspektionen har fäll anmälningar mol nämnda lidskrift lill den verkan det hava kan. Jag vill dock ha sagl i detta sammanhang alt om del visar sig att en lagändring erfordras så hoppas jag att en sådan kommer till stånd.

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Om skärpta bestämmelser för lämnande av kredituppgifter om privatpersoner

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Om anställningsskyddet vid erhållande av sjukbidrag

§ 4 Om anställningsskyddet vid erhållande av sjukbidrag

Fru statsrådet LEIJON erhöll ordet för att besvara herr Johanssons i Arvika (s) den 2 april anmälda fråga,  1975/76:305, och anförde:

Herr talman! Herr Johansson i Arvika har frågat mig om regeringen avser att lägga fram proposition om ändring i lagen om anställningsskydd enligt molionen 1975:1718, som tillstyrktes av inrikesutskottet i dess betänkande 1975/76:18.

Jag delar inrikesutskotlets uppfaltning i det nämnda betänkandet all myckel lalar för en ändring i anslällningsskyddslagen säviii gäller an-slällningsskyddet försjukbidragsberätligad. Frågan måste emellerlid som utskottet framhåller närmare utredas, och jag avser all som ett led i detta arbeie diskutera saken med arbetsmarknadens organisationer vid de överläggningar som arbetsmarknadsdepartementet i maj kommer all ha med dem om trygghelslagsliftningen.

Herr JOHANSSON i Arvika (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Leijon för svaret på min fråga. Anledningen till all jag slällde den är atl jag, genom engagemang inom Svenska melallinduslriarbetareförbundet har kommil i kontakt med eu flertal personer som har erhållit sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring och som med anledning därav har sagts upp från sin anslällning. Rent spontant reagerar man mol detta förhållande, därför atl sjukbidrag utbetalas till sådana personer som kan bedömas bli arbetsföra igen, endera genom rehabilitering eller pä annal sätt. 1 de fall arbetsförmågan bedöms bli nedsatt till mer än hälften beslutar försäkringskassans pensionsdelegationer om pension.

Jag har som motivering i min fråga nämnt att företagen under den nu rådande lågkonjunkturen lycks öka uppsägningarna av sådana anställda som fått sjukbidrag. Man kan f n. betrakta della som en generelll förekommande åtgärd inom framför allt de slörre företagen. Jag kan påvisa tre konkreta exempel på att uppsägning i elt företag som Volvo har sketl på grund av atl en person fått sjukbidrag. För en månad sedan kom jag i kontakt med en som blivit uppsagd av nämnda skäl efter 31 års anställning, för en vecka sedan med ylierligare en annan som blivit uppsagd efter 20 års anställning på grund av att han erhållit sjukbidrag.

Då frågar man sig om dessa uppsägningar kan vara rikliga. Jag vill lolka statsrådets svar så att regeringen nu i överläggningar med arbetsmarknadens organisationer - framför allt löntagarna - är beredd atl göra en ordentlig översyn av de här förhållandena.

Det kan klart bevisas atl företagen i regel inte förlorar någonting på atl ha en anställd som är långvarigt sjuk kvar i anställningsrullorna. På min förfrågan lill Volvo varför företagel inie kunde ha vederbörande kvar i anställningsrullorna blev svaret all anställningen hävdes av administrativa skäl. För min egen del, men framför alll för deras skull

som framdeles kommer att erhålla sjukbidrag, hoppas jag att statsrådets     Nr 108

Svar kan tolkas så att regeringen kommer att tillse att anställningsskyddet     Torsdagen den

i framliden skall gälla även då någon erhåller sjukbidrag.        22 april 1976

Överläggningen var härmed slutad. Om anställnings-

skyddet vid
§ 5 Föredrogs och hänvisades erhållande av

Proposition sjukbidrag

1975/76:209 till konstitutionsuiskottet

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2423-2426 till trafikutskottet

1975/76:2427 och 2428 till skatteutskottet

1975/76:2429 till socialförsäkringsutskottet

§ 7 Anmäldes och bordlades

Moiioner

1975/76:2430 av herr Fälldin m.jl

med anledning av dels propositionen 1975/76:105 med förslag lill ar-
belsrättsreform m. m., dels propositionen 1975/76:182 om informa
tion, utbildning och forskning rörande medbestämmande i arbetslivet
m. m.                                                        '

1975/76:2431 av herr Augustsson m. fl. 1975/76:2432 av herr Gustafsson i Stockholm m.jl med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag lill arbetsrättsreform m. m.

1975/76:2433 av herr Hugosson m.,fl. 1975/76:2434 av herr Hugosson m.fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:136 om ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

1975/76:2435 av herr Olsson i Sundsvall

1975/76:2436 av herrar Olsson i Sundsvall och Svanström

1975/76:2437 av hert Åkerlind

med anledning av propositionen 1975/76:155 om vissa körkorlsfrågor

1975/76:2438 av herrar Boo och Torwald 1975/76:2439 av herr Åketjeldt m.fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:164 med förslag lill lag om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

1975/76:2440 av herr Andersson i Storfors m.jl 1975/76:2441 av herr Gillström

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Anmälan av interpellation

1975/76:2442 av herr Torwald m.fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:167 om ny organisalion för postverket

1975/76:2443 av herr Bohman m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:168 om vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation

1975/76:2444 av herr Wikström m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:172 om vissa pensionsfrågor

1975/76:2445 av herr Gustavsson i Alvesta m.jl.

med anledning av propositionen 1975/76:174 om ändring i brottsbalken

1975/76:2446 av herr Träff m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:179 om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

1975/76:2447 av herr Jansson m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m, m,

1975/76:2448 av herr Gustafsson i Stockholm m.fl. med anledning av propositionen 1975/76:182 om information, utbildning och forskning rörande medbestämmande i arbetslivet m, m,

1975/76:2449 av herr Dahlbetg m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:197 med förslag till lag om arbetsskadeförsäkring

§ 8 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 22 april

10

1975/76:172 av herr Kindbom (c) lill herr socialministern om vidareutbildning av läkare, m, m,:

Genom beslui av 1969 års riksdag angående vidareulbildning och fördelning av läkare m, m, samt senare av socialstyrelsen utarbetade lä-karfördelningsprogram har riktlinjerna för sjukvårdshuvudmännens planering angivits. 1 proposition 1969:35 i ärendet, som innehåller program för användning av läkarlillskotlet i landet fram till år 1975, ullalar departementschefen atl del är "ell vitalt samhällsintresse all läkarna för-

delas pä hälso- och sjukvårdens olika sektorer i enlighel med sjukvårdsmyndigheternas allmänna bedömning av sjukvårdens ulveckling. När man står i begrepp atl ändra läkarutbildningen i dess helhet bör man samtidigt sträva efter att få ett pä en gång effektivt och smidigl inslrumenl för fördelningen av läkare på olika verksamhetsområden på del sätt som bäsl gagnar samhällets intressen." Departementschefen framför även i propositionen att det "torde vara en allmänt omfattad mening att den fortsäiia utbyggnaden av våra sjukvårdsresurser i första hand bör ta sikte på den öppna vården utanför sjukhusen, den psykiatriska vården och långtidssjukvården".

Sjukvårdshuvudmännen har numera erfarenhet av del nya utbildningssystemet vad gäller läkarnas såväl allmänljänstgöring (AT-tjänslgöring) som fortsatta vidareutbildning (FV-ulbildning). Vissa slutsatser kan nu dras av hur systemen har verkat i jämförelse med lidigare nämnda målsättning.

Preliminär statistik visar att nära nog en tredjedel av de inrättade FV-blocken inte har kunnat tillsättas, varvid situationen är mest bekymmersam inom nyssnämnda prioriterade områden. För AT-utbildningen är förhållandena likartade. För det sistnämnda området bör dessutom uppmärksammas att en slor del av ulbildningsblocken endasl kunnal läckas med hjälp av rekrytering av utländska läkare under utbildning.

För sjukvårdshuvudmännen är det myckel oroande alt konstatera att främst tillsättningen av inrättade FV-block inte kunnat ske som planerat, Läkarbrislen inom de prioriterade områdena lycks härigenom inle kunna avhjälpas inom den lid som tidigare angivits. Man löper i stället risk att eventuellt förvärra nuvarande bristsituation inom dessa områden, eftersom samtliga är föremål för en kraftig utbyggnad. Alternativet för sjukvårdshuvudmännen kan bli att de - mot bakgrund av nuvarande bristsituation vad gäller läkare - tvingas överarbeta och sänka ambitionsnivån i utbyggnadstakten inom de tre prioriterade områdena.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag om kammarens lillslånd att till herr socialministern framställa följande frågor:

Har de i 1969 års beslut angivna riktlinjerna följts och har socialstyrelsens läkarfördelning skell enligl av riksdagen gjord prioriiering? Om så är fallet, varpå beror den rådande och till synes bestående läkarbrislen inom tidigare nämnda prioriterade områden?

Del nuvarande utbildningssystemet synes inte medföra all för vidareutbildning avsedda tjänster på långt när täckes av svenska läkare under vidareutbildning, vilket främsl gäller de prioriterade områdena. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidtaga för atl anpassa läkarutbildningen lill sjukvårdsbehovet?

Nr 108

Torsdagen den 22 april 1976

Anmälan av interpellation

§ 9 Kammaren åtskildes kl, 14,14,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemen