Riksdagens protokoll 1975:7 Fredagen den 17 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:7

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:7

Fredagen den 17 januari

Kl. 15.00

Fredagen den 17Januari 1975

§ I Herr lalmannen meddelade all lill kammaren inkommit läkarintyg för herr Eriksson i Arvika, som var sjukskriven ylterligare under tiden den 20-26 januari. Erforderlig ledighet beviljades.

Herr lalmannen anmälde alt herr Olsson i Kil även under denna lid skulle tjänstgöra som ersättare för herr Eriksson i Arvika.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Molioner

Nr 125-130 lill konslitutionsulskottel

Nr 131-135 till skatieutskottd

Nr 136-141 lill juslitieuiskotlel

Nr 142-144 lill lagulskollel

Nr 145 lill utrikesutskottet

Nr 146 och 147 lill försvarsulskollel

Nr 148 och 149 lill soeialförsäkringsutskotlet

Nr 150 lill socialulskotlel

Nr 151 till inrikesuiskottet

Nr 152-155 lill socialutskoltel

Nr 156 lill kulturulskoltel

Nr 157-160 lill ulbildningsulskollel

Nr 161 lill kullurulskollel

Nr 162-165 lill ulbildningsulskollel

Nr 166-173 till trafikulskoliei

Nr 174 lill jordbruksutskottet

Nr 175-179 till näringsutskollel

Nr 180-188 till inrikesulskollel

Nr 189 lill trafikulskoltet

Nr 190 till civilutskotlet

§ 3 Föredrogs och bifölls inlerpellalionsframställningen nr 15.

§ 4 Herr talmannen meddelade att propositionerna nr 1 och 2 skulle sällas sisl på föredragningslistan för nästkommande sammanträde.

§ 5 Anmäldes och bordlades

Motioner

Nr 191 av herr Wachtmeister i Staffanstorp om en utvärdering av 1974

års temporära sänkning av mervärdeskatten                                        113

Nr 7

Fredagen den 17 januari 1975

114

Nr 192 av herr Helén m.fl. angående skattepolitiken

Nr 193 av herrar Jonasson och Norrby om vidgad räll lill insättning på skogskonto

Nr 194 av herr Josefson m.fl. om skattelättnader för jordbruk

Nr 195 av fru Karlsson och fru Ekelund om vidgad räll för kommun all beslämma om hundskall

Nr 196 av herr Molin och Bengtsson i Göteborg om räll för handikappade all vid inkomslbeskallningen göra avdrag för vissa kostnader

Nr 197 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Lothigius om ändrade skatlebeslämmelser för förvärvad rolpost

Nr 198 av herr Wachtmeister i Staffanstorp m.Jl. om höjning av del skattefria beloppet vid gåvobeskatlningen

Nr 199 av fru Frcenkel om ålgärder mol bulikssnalleri

Nr 200 av herrar Fridoljsson och Nordgren om lagstiftning rörande ekonomiskt förtal

Nr201 av herr Svensson i Malmö m.fl. angående vårdnaden av barn utom äktenskapet

Nr202 av herr Nilsson i Agnas m.fl. om rätl till resekoslnadsersällning vid sjukdom i vissa fall

Nr 203 av fru Nordlander m.fl. om klassning av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

Nr 204 av fru Hörnlund m.fl. om vidgad räll för ulländska medborgare till bidragsförskott

Nr 205 av fru Ingvar-Svensson och herr Håkansson i Rönneberga om överförande av apoleksverksamhd på landslingen

Nr 206 av herr Olsson i Edane m.fl. om vidgad räll lill bilbidrag ål handikappade

Nr 207 av fru Troedsson m.fl. angående slalsbidrag lill daghem, frilids-hem och familjedaghem

Nr 208 av fröken Hörlén och herr Larsson i Staffanstorp angående den uppsökande verksamhelen inom vuxenulbildningen

Nr 209 av fru Mogård och herr Nyhage om inrällande av en slallig konsulentorganisation för intellektuellt utvecklingshämmade skolelever

Nr 210 av herrar Strindberg och Nyhage om försöksverksamhet med förkortad utbildning för fritidspedagoger och socialpedagoger

Nr 211 av herr Andersson i Gamleby m. fl. angående ansvarel för underhåll av vägar i vissa kustområden

Nr 212 av herr Ericson i Örebro m.fl. om ökad upprustning av vägar och järnvägar

Nr 213 av herr Gustajsson i Stenkyrka angående Bromma flygplats

Nr214 av herr Jonsson i Mora m.Jl. angående SJ:s pensionärsbiljetler

Nr 215 av fru Jonäng m.fl. angående principerna för tillståndsgivning för fjärrbusslrafik

Nr 216 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Nyhage om slopande av beslämmelsen all cykel skall vara försedd med lykta även under daglid

Nr 217 av herr Winbeig in. jl. om höjl anslag för ulökning av SJ:s godsvagnsbestånd Nr 218 av herr Winberg m.fl om vidgad rätl lill transportstöd Nr 219 av herr Wachtmeister i Staffanstorp om viss översyn av bestämmelserna om utsäde Nr 220 av herr Wikner m. Jl. om ålgärder mol kollisioner mellan motorfordon och älg Nr 221 av herr Olsson i Sundsvall m.Jl om statsbidrag lill förvärv av

buliksfaslighd i glesbygd Nr 222 av herr Fälldin m.fl angående regionalpolitiken Nr 223 av herr Helén m.Jl. om lagstiftning mol könsdiskriminering Nr 224 av herr Rämgård m. fl. om slalsbidrag för uppförande av kommunal industrifastighet i vissa fall Nr 225 av herrar Henmark och Jonsson i Alingsås om utbyggnad av hem-konsulentorganisationen

Nr 7

Fredagen den 17 Januari 1975

Anmälan av interpellationer

§ 6 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande inlerpellalioner som ingivils lill kammarkansliet

den 17 januari

Nr 16 av herr Burenstam Linder (m) lill herr finansminislern om be-talningsbalansproblemen på grund av de höjda oljepriserna:

Den ekonomiska utvecklingen i industriländerna präglas i hög grad av den monetära oro och de slora belalningsbalansunderskott som de kraftiga oljeprishöjningarna orsakat. Atl så är fallel understryks även i finansplanen.

För atl della läge skall kunna bemästras fordras genomgripande internationellt samarbele. Omfattande ansträngningar har gjorts för atl ge innehåll åt elt sådant samarbete. Olika planer har framlagls. Vid betydelsefulla förhandlingar, som jusl hållils i Washinglon, har man be-slulal all ytterligare utvidga de möjligheler IMF redan lidigare givils all bistå länder som drabbats av särskilda belalningsbalanssvårigheler på grund av oljeprishöjningarna. Vidare har i-landsgruppen -som utsatts för de största störningarna i det internationella betalningsväsendet - beslutat atl inrälla en myckel slor fond, avsedd all möjliggöra en betalningsbalansuljämning inom gruppen. Sverige har deltagit i dessa olika förhandlingar. Del har rapporterats atl vi uppenbarligen som enda i-land ej givit besked om all vi önskar della i i-landsgruppens fond, och det trots de uppenbara belalningsbalansproblem som vi själva har att kämpa med.

115

Nr 7

Fredagen den 17 januari 1975

Anmälan av interpellationer

Jag hemställer all lill herr finansminislern få rikta följande frågor:

1.    Vill finansministern redogöra för de förhandlingar som jusl hållils i Washinglon?

2.    Vilken slällning har regeringen intagit till all della i den särskilda i-landsfonden för betalningsbalansuljämning?

den 16 januari

116

Nr 17 av herr  Wijkman (m) lill herr juslilieministern om ADB-regislrerade personuppgifler:

Riksdagen beslöt våren 1974 all uppdra ål statistiska centralbyrån all kartlägga levnadsförhållandena i samhällel. Del huvudsakliga syflel med en statistik över levnadsförhållandena var all belysa fördelningen och utvecklingen av centrala s. k. välfärdskomponenler som elt underlag för samhällsdebatt och reformarbete. Den år 1974 beslutade undersökningen skulle i första hand inriktas på komponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende. Ingenting sades i beslutet om sättet för undersökningen.

SCB inkom under sommaren 1974 lill datainspeklionen med redogörelse för hur undersökningen skulle läggas upp. Därvid framgick all ca 12 000 personer skulle intervjuas och all materialet skulle databehandlas. Medverkan i undersökningen skulle vara frivillig.

De uppgifler som samlas in från de intervjuade är av utomordentiigl känslig nalur. Frågan arom någonsin tidigare så intrikata personuppgifter' insamlals och ADB-regislrerats i vårt land. Del var också med slor tvekan som dalainspektionen gav SCB lillslånd atl ulföra ADB-behandlingen.

En rad villkor angavs för all ADB skulle få användas. Det kanske viktigaste rörde frågan hur länge registret skulle få finnas kvar med möjlighet lill personidenlifiering. Datainspektionen menade att materialet - så snart det sammanställts - skulle avidenlifieras. Del innebär i princip all personnummer och namn tas borl ur registret. Därmed har man i prakliken omöjliggjort vidare identifiering. Mol della besvärade sig bl. a. SCB.

Myndigheten hävdade all del var väsenlligl alt behålla individanknyi-ningen för alt senare evenluelll kunna göra uppföljande undersökningar. Vidare anförde SCB alt materialet ej längre skulle vara sekrelesskyddal om avidenlifiering företogs. Regeringen valde atl följa SCB:s linje. Materialel skall inle avidentifieras.

Den huvudsakliga argumentationen gick ut på atl "möjligheterna all få fram tillfredsställande underlag för utformningen av den sociala utvecklingen i landet skulle minska om materialel avidentifierades". Dessutom stödde regeringen SCB i dess uppfattning alt materialet skulle mista sin sekretess om personnummer och namn logs bort. Om detta är följande all säga;

Argumentet atl integriteten skulle hotas om materialet avideniifierades

och därmed blev offentligt är synnerligen diskutabelt, för all inle säga felaktigt. Del förutsätter atl den som vill identifiera viss person i undersökningen "bakvägen" måsle försöka göra della. Sannolikheten är dock utomordentligt lilen all i materialet ingår så udda individer all della är möjligl mer än i något enstaka fall. Denna rent hypotetiska risk måsle slällas mol de slora vinsler ur inlegritelssynpunkl som man gör genom alt avpersonifiera materialet. Om det skulle komma på avvägar, så är del - borlsdl från den lidigare nämnda hypotetiska risken -nämligen icke görligt atl hänföra de känsliga uppgifterna lill viss person.

Ylleriigare aspekter är av iniresse. Del faktum atl en person i dag lämnar sill samtycke till all medverka i undersökningen och således lämnar en mängd uppgifler om sig själv och sin familj, innebär inle all vederbörande om en viss lid - säg två tre år - är lika villig all figurera i registret. Registret är dessutom släktskapsrelaterat, vilkel gör all elt mångdubbelt slörre anlal personer berörs än de ca 12 000 som intervjuas. Vad vel vi om alla dessa individers inslällning? Genom en avidenlifiering elimineras denna typ av problem.

Del är över huvud lagd nödvändigl atl ingående diskulera hur om-fallande personregistreringen med hjälp av ADB skall få vara inom myndigheterna, i vad gäller både statistiska ändamål och myndigheternas normala verksamhel. Av avgörande betydelse därvid är hur uppgifterna används, hur länge de lagras saml i vilken mån sekretesslagen är till-lämplig. Men aldrig så goda sekretessregler är inle skydd nog. Malerial kan komma på avvägar och missbrukas. De politiska förhållandena kan förändras. Jag länker bl. a, på risken för en icke demokratisk regim i landel, Beredskapsaspeklerna är också centrala i della sammanhang. Och sisl men inle minsl: Medborgarna känner i växande utsträckning oro inför all strängt personliga uppgifler lagras inom myndighderna på ADB-medium, hell oavsell om uppgifterna är sekretessbelagda. Själva del förhållandel all myndigheterna samlar och lagrar omfattande personinformation upplevs som intrång i privatlivet.

Utvecklingen har givit en omfattande och snabb utbyggnad av offentliga ADB-system. Ålskilliga myndigheter - däribland SCB - lagrar ytterst känslig information om medborgarna på dalamedium. Tendenser lill koordinering och centralisering av syslemen föreligger i flera sammanhang. Elt sådanl fall gäller förslaget om ett centralt folkbokförings-och uppbördssyslem, någol som riksdagen senare skall la ställning lill. Ell annal rör önskemålen från myndighetshåll all integrera studiemedelsregislrel med riksförsäkringsverkels omfattande syslem. Denna ulveckling mol alltmer omfattande och centraliserade syslem inger allvarlig oro.

Mol bakgrund av vad som anförts hemställer jag om kammarens lillslånd alt till herr justitieministern slälla följande frågor:

I, Anser herr statsrådet del försvariigl ur inlegritelssynpunkl alt yllersl ömtåliga personuppgifter om slora grupper medborgare lagras på datamedium under lång lid ulan all materialel avidenlifieras?

Nr 7

Fredagen den 17 Januari 1975

Anmälan av interpellationer

117

Nr 7

Fredagen den 17 Januari 1975

Anmälan av inlerpellalioner

2.    Anser herr statsrådet all en ulvidgning av sekretesskyddet för ADB-regislrerade personuppgifler inom olika myndigheter är en lillräcklig ål-gärd för atl lösa inlegritetsproblemen i sammanhanget?

3.    Hur ser herr statsrådet rent allmänt på en integrering av slora slalliga persondalasystem, t. ex. studiemedelsregislrel och riksförsäkringsverkels syslem?

den 17 januari

118

Nr 18 av herr Lorenlzon (vpk) lill herr arbetsmarknadsministern om sysselsättningsläget i Västernorrlands län:

"Trots krisen i Europa minskar arbetslöshelen i Sverige", löd de slora rubrikerna i landels tidningar för endasl några dagar sedan. "Samlidigl som arbetslösheten runt om i Västeuropa når nya loppar så forlsäller den alt sjunka i Sverige", utropades glädjeslrålande. Regeringen gonade sig i de siffror som statistiska centralbyrån senast räknal fram. Anlalel personer ulan arbele hade minskal från 68 000 i november lill 62 000 i december.

Självklarl är del glädjande med sjunkande arbetslöshetssiffror då del gäller landel som helhel. Lika nedslående är del all del fortfarande finns områden som jämt och ständigt måste kämpa med slora sysselsältnings-svårighder och där arbetslöshelen är i stadigt stigande. Hil hör Västernorrland och framför alll Ådalen. Delta län, som lillhör de områden i landet där avfiytlningen söderut varil särskill markant under många år, måste sländigl kämpa med en besvärande arbetslöshet.

Enligl arbetsförmedlingarnas senasle räkning var anlalel icke sysselsatta i länet 4 863 personer - en ökning med 400 sedan november, men mer än en fördubbling sedan september, då siffran var 2 321 personer.

Mest prekärt är lägel i Ådalen och del inre Medelpad. 1 Ådalen går del 7 arbelslösa på varje ledig plals. I Sollefteå 10, I Ange 30. I Ådalen är de icke sysselsalias antal I 566, därav enbart i Sollefteå 789. 1 Ange kommun 300.

Befolkningsantalet i Väslernorriand utgör någol över 3 96 av landels invånarantal men måste dras med en arbetslöshet, som i november var över 7 96 av samtliga i landel regislrerade arbelslösa kassamedlemmar.

Den egentliga arbetslöshelen är dock betydligt högre, då omkring 10 000 personer saknar fast anslällning. Av dessa är 5 280 personer föremål för olika arbetsmarknadspoliliska ålgärder. Även denna siffra är högre än för ell år sedan. De I 000 lediga plalser som slår lill förfogande innebär 10 personer på varje ledig plals. Härtill kommer den stora dolda arbetslösheten. Del gäller de många som inle söker sig lill arbetsförmedlingarna, eftersom de anser del meningslöst all söka arbele då sysselsältning inle slår all erhålla.

Denna ständigt stigande och i vissa fall kalaslrofala arbetslöshet skall ses mot bakgrunden av atl Västernorrlands län fåll vidkännas en om-

fallande befolkningsminskning, omkring 40 000 personer sedan år 1956. Under åren 1965-1970 försvann 10 000 arbelstillfällen.

Även om Väslernorriand varit föremål för statsmakternas lokaliserings-politiska insalser i form av lån och bidrag till industrier har ökning av arbetslösheten inle kunnal förhindras. De många miljonerna har i stor utsträckning satsats på företag som meddelat all de hafl svårigheter atl behålla de anslällda. NCB i Ådalen har exempelvis erhållit 80 milj. kr. i slöd utan all del skapals några nya arbetstillfällen. Statsmakternas om-skrulna lokaliseringspolitiska ålgärder i form av lån och bidrag lill förelagen har för Västernorriands del visat sig inte hålla måttet.

Vad länd behöver är arbetskraftsinlensiva arbetsplatser. För all komma upp i samma yrkesverksamhetsgrad som riksgenomsnittet behövs ell omedelbarl tillskott av 8 000 nya arbetstillfällen. Den dominerande industrin i Västernorrland - skogsindustrin - höjer stadigt sin produktion, men följden blir en ständig utslagning av arbetskraft. Den kemiska induslrin efterfrågar inle arbetskraft i samma lakl som produktionen ökar.

Allt det myckna talet om all en expansion av den offentliga sektorn skall lösa sysselsättningsfrågan i landel gäller dock inle Väslernorriand och Ådalen. Ansvarel för arbdslöshelseländel i Väslernorriand kan -trots all ledande i länsstyrelse, landsling och kommuner lidigare under åren slälll sig välvilliga lill regeringens ulflyllningskrav - inle övervältras på kommunerna och landstinget. Inom vårdsektorn exempelvis finns etl slorl överskott på arbetssökande. Arbetslösheten ökar inle minsl bland ungdom och kvinnor.

Del måste bli slalens uppgifl all klara sysselsättningen i Västernorrlands län, genom slalliga arbetskraftsinlensiva industrier. Detta län har under årtionden fåll slå lill förfogande med arbetskraft för industrierna söderut, med regeringens fulla gillande och aktiva medverkan. Västernorrland kan inte även i forlsällningen behandlas på ell så slyvmoderligi säll som hillills varil fallet.

Med hänvisning till del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl lill herr arbetsmarknadsministern slälla följande fråga;

Hur bedömer statsrådet sysselsättningsläget i Västernorrlands län, och har regeringen någon utarbetad plan över omedelbara såväl som långsikliga ålgärder för atl komma till rätla med den besvärande arbetslösheten i detta län?

Nr 7

Fredagen den 17Januari 1975

Meddelande om Jråga

§ 7 Meddelande om fråga

Meddelades atl följande fråga framställts den 17 januari

Nr 35 av herr Nordin (c) till herr arbetsmarknadsministern om lagerstöd för sågverksinduslrin:

119

Nr 7   Sedan några månader lider den svenska sågverksinduslrin av stora ex-

Fredaeen den porlsvårigheler. Ekonomiseringen av lagerhållningen har tvingat fram

17iinuari 1975 belydande permiileringar. Mol bakgrund av del anförda vill jag fråga

---

---

herr arbetsmarknadsministern:

Meddelande om Är statsrådet beredd att under våren 1975 framlägga förslag till lagerslöd

fråga                 för sågverksinduslrin för all därmed kunna upprätthålla sysselsättningen
i branschen?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 15.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert