Riksdagens protokoll 1975:62 Tisdagen den 22 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:62

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:62

Tisdagen den 22 april

Kl.  16.00

§ 1 Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

0/77 vidgade möjligheter till fast anställning för vissa akademiskt utbildade lärare

§ 2 Om vidgade möjligheter till fast anställning för vissa akademiskt utbildade lärare

Fru statsrådet HJELM-WALLÉN erhöll ordel för att besvara fröken Höriéns (fp) den 10 april anmälda fråga, nr 159, och anförde:

Herr talman! Fröken Hörién har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för all ge möjlighel till fasl anställning för lärare med akademisk ulbildning för adjunklsbehörighet men som i dag saknar möjlighel all erhålla praktisk lärarutbildning.

Genom beslut den 11 maj 1973 meddelade Kungl. Maj;l bestämmefser om åtgärder beträffande vissa icke behöriga lärare som fiänslgjorl längre tid inom skolväsendet. Dessa åtgärder omfattade möjlighel för skolöverstyrelsen all - efter ansökan och närmare prövning i vafie särskilt fall - medge dispens från kravel pä praklisk-pedagogisk utbildning för vissa lärare. Som riktlinjer för dispens borde enligl beslulel gälla all läraren dels uppfyllde de särskilda behörighetsvillkoren i fråga om teoretisk ulbildning lill sådan fiänsl, dels fiänslgjorl pä sådan fiänst oavbrutet eller sä gott som oavbrutet fr. o. m. vårterminen 1967 med huvudsakligen full fiänstgöring. Vårterminen 1973 utgjorde alltså den 13:e terminen.

Vid intagningen till ämneslärarutbildningen höstterminen 1973 och vårterminen 1974 skulle vidare meritpoäng ges för väl vitsordad fiänstgöring som lärare i läroämnen, vilken fullgjorts efter den I januari 1969, om fiänslgöringen efter detta datum omfattat minst sju terminer med minst halvtidsfiänsigöring. De lärare som antagits enligl dessa bestämmelser skulle befrias från prakiikterminen.

Jag har under det löpande arbelel i departementet fält kännedom om fall där lärarfiänstgöring päbörials senare än höstterminen 1967 men ändå omfattat minst 13 terminers i huvudsak full fiänstgöring. Tidsgränsen för dispensfall är, som jag tidigare nämnde, enligt riktlinjerna 13 terminers fiänstgöring fr. o. m. vårterminen 1967. Tillträde till den ordinarie lärarutbildningen har i vissa fall försvårats av att ulbildning i vederbörandes ämneskombination inle väntas förekomma vid lärarhögskolorna inom rimlig tid.

Del av fröken Hörién uppmärksammade problemel har sålunda konlinueriigt föfits inom utbildningsdepartementet, och jag har för avsikt alt ge skolöverstyrelsen i uppdrag all undersöka hur många lärare av

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Om vidgade möjligheter till fast anställning för vissa akademiskt utbildade lärare

10

här aktuellt slag som fortfarande fiänstgör inom skolväsendet. Därefter kommer jag att la ställning lill behovet av ylleriigare åigärder för denna grupp.

Fröken HÖRLÉN (fp);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, och jag får säga all jag är delvis belåten med att statsrådet lydligen ämnar la ell initiativ för all rätta lill del här litet besvärliga problemel.

För ordinarie adjunklsfiänsl fordras genomgängen praktisk pedagogisk utbildning vid lärarhögskola. Del har dock under de gångna åren rätt en ganska hård konkurrens vid intagningen lill denna ulbildning. De studenter som under sin studietid varit medvetna om den härda konkurrensen har därför ofta inriktat sig pä att skaffa s. k. spets på sina betyg för alt därigenom öka sina möjligheler all komma in vid lärarhögskolan. De som utbildades under 1960-lalet var inle alllid lika målmedvetet förberedda på denna senare konkurrenssituation och missade kanske ocksä någon möjlighet att från böfian skaffa sig praklisk-pedagogisk lärarutbildning. Sedan har de är efter år sökt till lärarhögskolan och inle haft möjlighet all komma in. Särskilt trångt tycks det ha varit för lärare med samhällskunskap i sin examen. Del har t. o. m. hänt all sådana lärare av yrkesvägledare uppmuntrats all öka ut sin examen med något ämne som skulle ge konkurrensmöjlighet i annan kombination i den praktiska lärarutbildningen, men sä har möjligheten lill sådan kombination varit borta ur bilden när ämnet väl var inläst.

Del säger sig självt all del kan upplevas ganska bittert att efter sådana ansträngningar ändå inie kunna få den fulla adjunktskompetensen. Här går mänga lärare med relativt lång fiänstgöring, som är efter år har sökt lill lärarhögskola ulan att komma in trols att de upplever sig arbeia på ett yrkesområde som de flnner sig väl lill rätta med och vel sig vara uppskattade i. Frän skolöverstyrelsen har jag inhämtat att lill innevarande termin avvisades inle mindre än 72 sökande till lärarhögskola med betyg i samhällskunskap. Dessa hade sökt trots alt de visste all de egentligen inte hade någon möjlighel all komma in. Man kan ju fråga sig hur många det då finns som skulle söka om de hade reella möjligheler alt komma in.

Nu har slalsrådel sagl att hon har för avsikt all ge skolöverstyrelsen i uppdrag all undersöka hur många lärare av här aktuellt slag som fortfarande fiänstgör inom skolväsendet. Det är nalurliglvis det första steget för att lösa della problem. Man kan givetvis säga att dispensvägen står öppen för en del av dessa lärare, men också den har visat sig oframkomlig ibland pä grund av begränsande bestämmelser. Åigärder som skulle kunna vidtas är naturiiglvis t. ex. nägon form av praklisk-pedagogisk lärarutbildning, son-i riktade sig jusl till ifrågavarande kategorier, eller också ändrade bestämmelser för dispensförfarandet.

Jag vill fråga statsrådet om hon är inställd pä all vidta nägon av dessa åtgärder i fortsättningen.

Fru statsrådet HJELM-WALLÉN;

Herr lalman! I uppdraget lill skolöverstyrelsen ligger i första hand all ta reda pä hur läget är. När vi väl fär reda på del kommer vi naturiiglvis all föfia upp med åtgärder. Jag kan i dag inle säga vilka dessa åtgärder kan bli, men del är klart all det som vi tidigare har förbättrat situationen med - dispensgivning, anpassad utbildning osv. - är det som kan bli aktuellt.

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Jag lackar för dessa ytterligare upplysningar och vill bara uttrycka den förhoppningen alt della sker så snart som möjligt.

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Om villkoren för särskild skolundervisning i hemmet

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om villkoren för särskild skolundervisning i hemmet

Fru statsrådet HJELM-WALLÉN erhöll ordet föratl besvara herr Gran-stedts (c) den 11 april anmälda fråga, nr 160, och anförde:

Herr lalman! Herr Gransledt har frågat mig om jag är beredd alt närmare pröva möjligheterna all ändra reglerna för särskild undervisning i hemmet sä, alt sådan undervisning kan meddelas vid minst tre veckors sjukfrånvaro även om det inle säkert kan bedömas att hinder för skolgång kommer all föreligga under tre veckor efter del undervisningen kan påbörias.

1 årets budgetproposition föreslogs att reglerna om särskild undervisning skulle ändras sä att även t. ex. gravt infeklionskänsliga elever med upprepad kortare frånvaro skulle kunna erbjudas en meningsfull skolgång. Riksdagen har inle haft nägon erinran mot della förslag. Jag avser att inom kort föreslå regeringen alt ändra skolstadgan i enlighet därmed.

Genom dessa åtgärder torde herr Granstedts önskemål i huvudsak vara tillgodosedda. Låt mig emellertid ytterligare erinra om den möjlighet som finns att anordna stödundervisning på högstadiet och i gymnasieskolan för sådan elev som på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter har behov av extra slöd från skolans sida under viss begränsad lid.

Herr GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag vill lacka statsrådet för svaret. Tyvärr log della inte upp exakt det problem som frågan omfattade. Den förbättring av situationen för gravt infeklionskänsliga elever med upprepad kortare frånvaro, som nämns i svaret, är naturligtvis myckel värdefull, men vad frågan avser är elever som drabbas av någon form av sjukdom som visar sig dra ut pä liden utan att läkaren omedelbart kan förutse hur läng lid tillfrisknandet kommer att ta. Del är del som formuleringen i frågan tar sikte pä, dvs. "vid minst tre veckors sjukfrånvaro även

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Om villkoren för särskild skolundervisning i hemmet

om det inte säkert kan bedömas att hinder för skolgång kommer all föreligga under tre veckor efter det undervisningen kan påbörias". Del kan ju förekomma all en elev blir sjukskriven låt oss säga 14 dagar i taget ett antal gånger, och det blir en ganska lång sammanhängande frånvaro i sädana fall.

Visserligen finns den möjlighel till stödundervisning som statsrådet nämner i sill svar. Men stödundervisning brukar ju inte sällas in förrän olyckan så att säga redan är skedd, och man kan konstatera att eleven allvarligt släpar efter i skolgången. Vad undervisningen i hemmet däremot syftar till är att förebygga alt en sådan eftersläpning uppstår. Redan under sjukdomsperioden skall stödinsatser kunna sältas in för all förhindra all eleven kommer all släpa efter sä myckel all stödundervisning blir aktuell.

Därför kvarstår min fråga lill statsrådet om regeringen kan tänka sig all mjuka upp de regler som gäller sä all undervisning i hemmet kan sällas in vid en långdragen sjukfrånvaro, även om man inle vid nägol givet lillfälle kan konstatera att frånvaron kommer all vara i minst tre veckor efter del att undervisning kan påbörias.

12

Fru .statsrådet HJELM-WALLÉN:

Herr lalman! Jag ber om ursäkt om jag inte tolkat herr Granstedts fråga helt korrekt.

Att jag tolkar den på det här sättet beror på att det är just delta som har förekommit i diskussionen, nämligen svårigheterna för dem som haft upprepad frånvaro, men där man inte i förväg kunnai säga all den skulle bli minst tre veckor, att få del av särskild undervisning. Del är sä i dag att del är försl då som undervisning i hemmet kan sällas in. Men vi är nu inne på all mjuka upp bestämmelserna, så som del också sägs i budgetpropositionen.

Hen GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Det är naturiiglvis riktigt som statsrådet säger all frågan omi de gravt infeklionskänsliga eleverna med upprepad frånvaro har varit det mest akuta problemet, men det togs ju upp i budgetpropositionen, varför del inle fanns nägon större anledning alt slälla en fråga om del. Men även den fråga som jag tagit upp har bedömts som ett problem. Jag har fält påstötningar från föräldrar som haft barn med någon månads eller kanske längre lids frånvaro, men den situationen har aldrig uppslån att de kunnat fä undervisning i hemmet.

Jag tar del sisla som statsrådet sade som ett tecken på att den här frågan kommer all bli föremål för fortsatt översyn och alt förbättringar kan komma också i de fall som jag har pekat pä i min fråga.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades                                           Nr 62

Motioner                                                                       -r   ,1   

Tisdagen den
Nr 2128 och 2129 lill socialförsäkringsutskottet                     yj      ., .g.,.

§ 5 Föredrogs, men bordlades äter finansutskottets belänkanden nr 14-16 och 18, skafteutskollets belänkande nr 17, justitieutskotteis betänkanden nr 13 och 14, utrikesutskottets betänkanden nr 3-5, socialuiskoiieis belänkande nr 9, trafikutskottets betänkanden nr 4 och 11, näringsutskotlels belänkanden nr 16 och 17 samt civilutskottels belänkanden nr 19 och 20.

§ 6 Herr talmannen meddelade all pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle civilutskottels belänkande nr 19, utrikesulskoltels betänkanden nr 3-5 och näringsutskottets belänkande nr 16 i nu angiven ordning uppföras främst bland tvä gånger bordlagda ärenden saml trafikulskottels betänkande nr 4 sättas sist.

§ 7 Anmäldes och bordlades

Propositioner

Nr 106 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Nr 107 angående föreskrifter om avgifter hos byggnadsnämnd

§ 8 Anmäldes och bordlades Redogörelse

Nr 12 Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över stiftelsens verksamhel och förvaltning under år 1974

§ 9 Anmäldes och bordlades Skatleutskottets betänkande

Nr 19 med anledning av proposiiionen 1975:58 om ändring i fråga om den skattemässiga behandlingen av vissa gruppsjukförsäkringar

Lagutskottels belänkande

Nr 15 med anledning av moiion om ändring i reglerna om uppräkning av underhällsbidrag

Försvarsutskottets betänkande

Nr 13 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Socialuiskoiieis belänkande

Nr 11 med anledning av proposiiionen 1975:85 med förslag om tilläggsslal III lill riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

13

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Meddelande om förhandsanmälan till talarlistan

Anmälan av interpellation

Trafikutskottets betänkande

Nr 12 med anledning av propositionen 1975:85 med förslagom tilläggsslal

III till riksslaten för budgetåret 1974/75 såviii avser kommunikations-

deparlementels verksamhetsområde

Inrikesutskottets belänkande

Nr 7 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller Regional utveckling jämte moiioner

Civilutskottels betänkanden

Nr 14 med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag till statistiska cenlralbyrån jämte motioner Nr 15 med anledning av moiioner rörande expropriationslagen (1972:719) Nr 16 med anledning av moiioner rörande förköpslagen (1967:868) Nr 17 med anledning av motioner om giltighetstiden för bestämmelserna i 24;; lagen (1950:596) om rätt till fiske

§ 10 Meddelande om förhandsanmälan till talarlistan

Hen TALMANNEN:

Jag fär anmoda dem som önskar yttra sig när inrikesuiskottels belänkande nr 7 skall avgöras all anmäla detta lill kammarkansliet senast onsdagen den 23 april kl. 18.00.

§ 11 Anmäldes och bordlades

Motion

Nr 2130 av herr Franzén i Stockholm m.fl.

med anledning av propositionen 1975:89 med förslag till lag om ändring

i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans slällning på arbetsplatsen

§ 12 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades föfiande interpellalion som ingivits till kammarkansliet

den 22 april

Nr 57 av herr Magnusson i Borås (m) lill herr finansministern om villkoren för an få la investeringsfond i anspråk:

Beslul att investeringsfond för konjunklurufiämning skall få tas i anspråk för sill ändamål kan fallas antingen enligl 9 ij 1 mom. eller 9 § 3 mom. av 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunklurufiämning. Enligt 1 mom. äger Kungl. Maj;t eller, efter Kungl. Maj;is

förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen besluta att fond fär tas i anspråk under den lid ocn under de villkor i övrigl, som lägel på arbeismarknaden påkallar. I 3 mom. stadgas alt Kungl. Maj:l, om del med hänsyn lill lägel på arbetsmarknaden och övriga förekommande omständigheter finnes vara av synnerlig vikt att viss investering igångsattes, äger med avseende på längre lid än som kan ske enligt 1 mom. besluta all investeringsfond må tas i anspråk. Vidare stadgas att Kungl. Maj;l under enahanda förulsällning må meddela preliminärt beslut all investeringsfond som framdeles avsattes må las i anspråk.

Bestämmelserna i 3 mom. tillkom genom lagstiftning är 1959. Anledning lill denna komplettering var all de ditlillsvarande reglerna - motsvarande nuvarande I mom. - inle ansetts möjliggöra all tillstånd gavs för längre tid än tvä år. Della hade medfört att många förelag, som önskat ta fond i anspråk för byggnadsinvesteringar, inle kunnai få tillstånd som omfattat hela byggnadstiden. Vidare ville man göra det möjligt all ge tillstånd lill användning av framlida fondavsättningar.

I de fall tillstånd ges enligl 3 mom. gäller ej de speciella förmåner, som tillkommit i syfte att stimulera lill avsättningar. Invesleringsavdrag får sålunda inte åtnjutas och möjligheten att ulnylfia den s. k. fria sekiorn bortfaller. Vidare gäller all tillstånd enligt 3 mom. får omfatta högst 75 % av fondavsättningen och likaledes högst 75 96 av investeringskostnaderna.

I samband med lagstiftningen är 1959 framhölls all tillstånd enligl 3 mom. skulle vara hell skilda frän tillstånd enligt 1 mom. Kombinationer av de båda slagen av tillstånd borde inte förekomma. Företagen skulle ha fria händer all väfia mellan att söka elt mera begränsat tillstånd enligl 1 mom. med fulla skattemässiga förmåner eller elt mera omfattande medgivande enligl 3 mom. med ovan angivna begränsningar i de skattemässiga förmånerna (prop.  1959:6 s. 15, BeU 1959:6, s. 11-12).

Under senare är, även under den djupaste lågkonjunkturen 1971-1973, har tillstånd att ta investeringsfond i anspråk givits endast enligt 3 mom. Sä synes ha skett även i de fall företagen uttryckligen ansökt om tillstånd enligl 1 mom. och förutsättningar för medgivande av tillstånd enligt delta alternativ förelegat.

Åberopande det anförda fär jag anhålla om kammarens tillstånd alt lill herr finansministern få slälla föfiande fråga:

Anser finansministern alt det står i överensstämmelse med riksdagens beslul 1959 att tillstånd all la investeringsfond i anspråk under senare år lydligen endasl givits enligl 9 i; 3 mom. 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunklurufiämning?

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Anmälan av interpellation

Nr 62

Tisdagen den 22 april 1975

Meddelande om frågor

§ 13 Meddelande om frågor

Meddelades att föfiande frågor framställts

den 22 april

Nr 173 av herr Böijesson i Falköping (c) till herr kommunikationsministern om installation av kommunikationsradio pä tåg;

Möjligheterna all förhindra lägkollisioner är ofta beroende av om utrustning, varigenom personalen på tågen kan varnas, slår till förfogande. Med hänvisning lill della vill jag ställa föfiande fråga till herr kommunikationsministern:

Är statsrådet beredd medverka till all kommunikationsradio installeras pä de svenska tågen?

Nr 174 av herr Andersson i Örebro (fp) till herr handelsministern om kostnaderna för registrering av förnamn pä adoptivbarn:

Vid adoption av utländska barn vill föräldrarna ofta ge barnel ett förnamn lill. Om adoptivbarnet inle är döpt kan det erhålla ytterligare förnamn genom dop. För de adoptivbarn som redan är döpta krävs ansökan hos myndighet och eriäggande av avgift.

Mol bakgrund av del anförda vill jag till herr handelsministern slälla föfiande frågor:

1.    Har handelsministern uppmärksammat de olikheter beträffande bl. a. kostnaderna i samband med tillägg av förnamn som i dag råder?

2.    Ämnar handelsministern föreslå riksdagen en ändring i syfte att eliminera dessa olikheter?

Nr 175 av herr Winberg (m) lill herr indusiriministern om Tobaksbolagels verksamhel i Härnösand:

Vilken inställning har industriministern till de planer som enligt uppgift föreligger alt nedlägga Tobaksbolagets verksamhel i Härnösand?

§ 14 Kammaren åtskildes kl.  16.15.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen