Riksdagens protokoll 1975:4 Tisdagen den 14 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:4

Tisdagen den 14 januari

kl.  16.00

§ 1 Meddelande om val, m. m.

Hen TALMANNEN;

Jag rar meddela atl vid morgondagens sammanträde kommer all fördas val av ledamöler och suppleanter i samtliga utskott, ledamöler och suppleanter i ulrikesnämnden, ledamöler i riksdagens krigsdelegalion, riksdagens revisorer och suppleanter, ledamöler och suppleanter i riksdagens lönedelegalion, ledamöter och suppleanter i riksdagens förvaltningsslyrelse, ledamöler och suppleanter i riksdagens besvärsnämnd, fullmäktige och suppleanter i riksbanken, fullmäktige och suppleanter i riksgäldskonloret, ledamöler och suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket, medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet, ombud och suppleanter i Europarådels rådgivande församling saml ledamöler vilka får dellaga i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

Enligl lill kammaren inkommet protokollsuldrag har valberedningen föreslagil all i skalle-, försvars-, utbildnings- och jordbruksutskotten skall utses 17 suppleanter, i konstitutions-, utrikes-, socialförsäkrings-, social-, närings- och civilutskolten 16 saml i övriga utskott 15 suppleanter.

Jag hemställer all antalet suppleanter i utskotten bestämmes i enlighet med valberedningens förslag, dvs. lill 17 i skatte-, försvars-, ulbildnings-och jordbruksutskotten, 16 i konstitutions-, utrikes-, socialförsäkrings-, social-, närings- och civilutskolten saml 15 i vart och ell av de övriga utskotten.

Denna hemslällan bifölls.

§ 2 Föredrogs och lades lill handlingarna skrivelserna nr 3 och 4.

§ 3 Föredrogs och bifölls inlerpellationsframställningarna nr 1-7.

§ 4 Herr lalmannen meddelade alt propositionerna nr 1 och 2 skulle sältas sisl på föredragningslistan för morgondagens sammanträde.

§ 5 Anmäldes och bordlades Proposition

Nr 8 om följdlagsliflning med anledning av den nya regeringsformens bestämmelser om normgivning

§ 6 Anmäldes och bordlades Redogörelse

Nr 3 Riksdagens lönedelegalions redogörelse för dess verksamhel under år 1974

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Meddelande om val, m. m.

39

Nr 4

Tisdagen den 14januari 1975

§ 7 Anmäldes och bordlades Förslag

Nr 9 Skrivelse från fullmäktige i riksgäldskonloret angående dess uppdrag all anskaffa bosläder för riksdagsledamöter, m. m.

40

§ 8 Anmäldes och bordlades Molioner

Nr68 av herr Bohman m.Jl om införande av kvinnlig tronföljd Nr69 av herr Fälldin m.fl. om översyn av dalaverksamhelen Nr 70 av herr Söderström angående suppleants tjänstgöring enligl kommunallagen Nr 71 av herr Weslberg i Ljusdal om införande av kvinnlig tronföljd Nr 72 av herr Hellström m. fl. om inflytande för lönlagarnas organisalioner

över användningen av investeringsfond för konjunkturuljämning Nr 73 av fru Troedsson om rätl för kommun att differentiera hundskatten Nr 74 av herr Helén m.fl. om ökal anslag lill inlernalionelll utvecklingsarbete Nr 75 av herr Nilsson i Agnas m. fl. angående u-hjälpsinformalionen Nr 76 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röslånga om rält

lill sjukpenning vid förlust av idrotlsinkomst Nr 77 av fru Marklund m.fl. om ersällning enligl lagen om allmän försäkring för koslnad för glasögon Nr 78 av herr Westberg i Ljusdal om vidgad räll lill grundsjukpenning Nr 79 av fru Wiklund och fru Tilländer om vidgad räll lill föräldrapenning

för adoptivföräldrar Nr 80 av fru Hansson m.fl. om skärpning av ansvarsbestämmelserna enligl arbelarskyddslagen Nr 81 av herr Hellström m.fl. om direktinformation rörande de statskommunala bostadstilläggen Nr 82 av herr Hermansson m.Jl. om förkortning av arbetstiden Nr 83 av herr Nilsson i Tvärålund m.fl. om förläggning av ell hälso-

cenlrum i Vindeln Nr 84 av herr Nygren m.Jl. angående behovet av hälsocentra Nr 85 av herr Norrby m. fl. om ökal slöd ål idrotten Nr86 av herr Fälldin m.fl. om tillsättande av en parlamentarisk referensgrupp vid inslitutet för social forskning Nr 87 av herr Hermansson m. fl. angående forskningspolitiken Nr 88 av herrar Stridsman och Johansson i Holmgården om införande

av etl särskill inomregionall transportstöd Nr 89 av herr Fågelsbo och fru Göthberg om vidgad räll lill älgskade-

ersällning Nr 90 av herr Molin om förbud mol reklam från flygplan Nr 91 av fru Nordlander m.fl. om förbud mot öppethållande av butiker och varuhus på sön- och helgdagar

§ 9 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 10 januari

Nr 8 av herr Böriesson i Falköping (c) lill herr socialministern om förkortning av väntetiderna vid ögonkliniker:

Väntetiderna vid landels ögonkliniker är alltjämt oacceptabelt långa. Även om vissa förbättringar skell på en del håll är lägel forlfarande synneriigen otillfredsställande. Elt exempel utgör Falköpings lasarett där motlagningsliderna vid ögonkliniken åter nedskurits. På grund av lä-karbrist var mottagningen stängd under sommaren. Nu är mottagningen öppen endast tre dagar i veckan. Trols upprepade annonser har landstinget inte lyckats få ögonläkare till lasarettet. Förhållandena vid Falköpings lasarett torde inle vara unika. På de flesla håll klagar man över de långa väntetiderna, som hårt drabbar patienter som behöver vård.

Allmän läkarbrisl och ökad efterfrågan på ögonsjukvård är de främsta orsakerna lill den besväriiga silualionen inom ögonsjukvården. De långa väntetiderna har vid flera tillfällen under senare år påtalats i riksdagen, varvid socialutskottet som behandlat motioner i ärendet försäkrat all ansvariga myndigheter har uppmärksamheten riktad på förhållandena inom ögonsjukvården saml alt åtgärder vidtagits och planeras för förbättringar. Del är emellertid helt uppenbart all dessa ålgärder inle varit tillräckliga. Läget kräver ylleriigare och snabba insalser för all väntetiderna för patienterna skall kunna nedbringas.

1 fjol beräknade Svenska oftalmologförbundei atl del då skulle behövas ylleriigare i runl tal 200 ögonläkare. För åren 1975 och 1980 uppskattades behovet lill 300 respektive 400 flera ögonläkare.

En prioritering när del gäller läkartjänster är nödvändig inom ögon-vårdsesektorn. Åtgärder i rekryleringsslimulerande syfle synes vara helt ofrånkomliga. Förslagsvis kunde en generösare tjänstetilldelning verka i denna riktning, så all såväl vakanser som nya tjänster kan besällas. Vidare borde ögonläkarna kunna avlastas en rad enklare rutinåtgärder genom ell bällre utnyttjande av oftalmologassistenterna. Dessa kunde under överinseende av läkare biträda med t. ex. synfältsundersökningar och mätning av ögontryck. Därmed kunde ögonläkarna ägna sig ål mer kvalificerade undersökningar och behandlingar som i nuvarande bristsituation blir eftersatta. Vidare bör del vara angelägel all en ökad satsning görs på medicinsk ulbildning av optiker, även della i syfle all avlasta ögonläkarna i deras arbete.

Med slöd av vad jag här anfört hemställer jag om kammarens lillslånd alt lill herr socialministern få ställa följande frågor;

Är statsrådet villig att inför kammaren redogöra för den nuvarande

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

41

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av inteipellationer

42

tillgången på ögonläkare och för gällande väntetider vid landets ögonkliniker?

Är stalsrådet beredd medverka lill all ylleriigare ålgärder vidtas för atl väntetiderna för patienterna skall kunna nedbringas, t. ex. genom ökad rekrytering av ögonläkare?

Nr 9 av herr Börjesson i Falköping (c) lill herr socialminislern om statsbidrag lill glasögon:

I anledning av upprepade molioner om bidrag lill glasögon, främsl när del gäller barn och ungdom med behov av täta glasögonbylen, uttalade socialulskotlel senast i fjol i sill belänkande nr 5 alt för familjer med barn som har nedsatt syn eller synskada medför glasögonbylena stora kostnader, som för många kan bli alltför betungande. Enligt utskoltel vore det angeläget all vidga samhällets insalser i form av bidrag lill synhjälpsmedel för barn och ungdom. Ulskolld delade motionärernas uppfallning all della var påkallat med hänsyn lill all synen ofla undergår snabba förändringar under uppväxtåren, vilket medför behov av täta glasögonbylen.

Utskollel ansåg emellertid inle alt motionsyrkandena borde föranleda ålgärder från riksdagens sida emedan dessa frågor handläggs av hjälpmedelsgruppen, som har i uppdrag atl pröva frågan om behovel av bidrag till glasögon för barn och ungdom i skolåldern. Gruppen har alt kartlägga glasögonbehovel i de olika åldersgrupperna samt familjernas kostnader för glasögon.

Vidare har socialminislern som svar på fråga i riksdagen för någon tid sedan förklarat atl så snarl nämnda underlag för frågans bedömning föreligger skall regeringen la slällning lill forlsall utredningsarbete avseende bidrag lill glasögon saml all när utredningsarbetet slutförts och efler sedvanlig remissbehandling en prövning skall göras av de förslag som skall föreläggas riksdagen. Ulskoltet förutsatte i sill betänkande atl utredningsarbetet och prövningen sker med snabbhet.

Med hänsyn lill angelägenheten av all inle minst barn och ungdom med nedsatt syn får lämpliga glasögon och tillgång lill nödvändiga byten anser jag del vara av synnerlig vikt all förslag om statsbidrag kan föreläggas redan denna vårriksdag. Alltför många familjer har redan efterlyst hjälp för all klara av de alltmer ökade kostnader som glasögonbylen för deras barn innebär.

Enligl min uppfallning borde hjälpmedelsgruppen därutöver undersöka möjligheterna till slalsbidrag även för vuxna synskadade med slorl behov av glasögon och byten av dessa. Synförmågan undergår även för vuxna synskadade slora förändringar som kan påkalla byten av glasögon. Till detta kan läggas all alla synskadade - såväl vuxna som barn - är beroende av atl ha reservglasögon, emedan de kan bli totalt handikappade om glasögonen skadas eller förstörs.

Med hänvisning till del anförda hemställer jag om kammarens lillslånd

all lill herr socialminislern få framställa följande frågor;

Är statsrådet beredd påskynda utredningsarbetet avseende slalsbidrag lill synskadade barn och ungdomar så all förslag härom kan föreläggas vårriksdagen  1975?

Är statsrådet vidare beredd ge hjälpmedelsgruppen särskilda direktiv för atl undersöka möjligheterna lill slalsbidrag även för vuxna med starkt behov av glasögonbylen på grund av förändringar i synhandikappet?

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

den 14 januari

Nr 10 av herr Ångström (fp) till herr juslilieministern om ålgärder för all påskynda handläggningen av skadeståndsmål i vallendomslolarna:

Kraftverksbyggen orsakar ofla myckel slora skador, som hårt drabbar enskilda på olika sätt. Förutom all pröva tillåtligheten av olika vallen-byggnadsobjekt har vallendomslolarna också uppgiften all pröva de skadeverkningar som drabbar befolkningen i berörda områden och utdöma skäliga ersättningar. De skäliga ersättningarna kan bli slora ur den enskildes synpunkl sell, då skadorna många gånger har slarkl försämrat den enskildes möjligheter lill en rimlig försörjning.

Mol bakgrund av del anförda är del viktigt atl ersättningarna blir bestämda till skäliga belopp, men del är också vikligl all vattendomstolarna avgör ersättningsfrågorna inom rimlig tid. Så snart ingreppen vid en krafl-verksbyggnad blivil bestämda bör skadeslåndsfrågorna las upp av domslolen och snarast avgöras. Della är myckel vikligl, då den enskilde ofla med hjälp av ersällningarna har all skaffa sig annan fasiighel än den skadade eller förbättra en skadad fasiighel i någol hänseende. Del är inle heller nödvändigl all beslämma alla skador först efler dd atl skadorna inlräffal. Vallenbyggnader har nu förekommil under myckel lång lid i vårt land, och vallendomslolarna har en myckel slor erfarenhet av de skador som uppslår vid denna verksamhel. 1 vidsträckt omfattning och med liberal prövning bör ersättningar kunna utbetalas innan dd slutliga avgörandet faller - alltså en avräkning på vad som kan komma alt bli bestämt senare.

Ersättningsbeloppen är, som lidigare nämnts, betydelsefulla för den enskildes planerande för framliden men av räll ringa ekonomisk betydelse för kraftverksfördagen i förhållande lill byggnadskoslnader och värdet av vunnen energi. Kraftverksföretagen bör alltså inte ha några invändningar mol ell utökat avräkningsförfarande, utan della bör kunna ske med deras godkännande i de flesla fall.

Den hitiillsvarande handläggningen av skadeståndsmål i vallendomslolarna har medfört hell orimliga förseningar då del gäller utdömandet av skadestånden. Genom pressen har i dagarna gäll meddelanden om ell flertal fall av slora förseningar bdräffande skadestånd lill enskilda sakägare. Således har ersättningar för fiskeskador i Vojmsjön inle blivil

43

Nr 4                  bestämda ännu 25 år efler del alt bygget påbörjades. Även om detta

Tisdaeen rien      "   längsta väntetiderna för sakägarna är mycket långa dröjsmål

Mjanuari 1975        '"" ° ' '"''' '"*'•

_____________        När man konstaterar dessa stora förseningar bör det klargöras att vat-

Anmälan av         lendomslolar och sakkunniga inle kan lastas för dröjsmålen. Ulredningar

interpellationer    frän sökandena kan dröja och/eller vara ofullständiga. De sakkunniga

är inom vissa områden för få och vattendomstolarnas kapacitet för lilen. De hinner inte med målen utan en belydande eftersläpning. En annan orsak till fördröjningen av ersättningsfrågor - bl. a. giltig i målet om Vojmsjön -är att nya ansökningar om ylleriigare kraftverksbyggen kommit i förtur och skjutit undan ersättningsfrågorna i myckel gamla mål. Del kan naturiigtvis anföras all del är ell samhällsintresse all tillstånds-målen blir snabbi avgjorda, så all arbetena kan igångsättas. Men om den bedömningen föreligger att de slora lillståndsmålen skall avgöras snabbi, måsle statsmakterna också ge vallendomslolarna slörre resurser. Eljest kommer tillståndsprövningen all ske på bekostnad av avgörandena i gamla ersättningsmål.

Med slöd av det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl slälla följande fråga lill herr justitieministern:

Vilka åtgärder avser juslilieminislern vidtaga för atl påskynda handläggningen av skadeståndsmål i vattendomstolarna, så atl enskilda sakägare inte drabbas av orimliga tidsförskjutningar då det gäller all få ul sina ersättningar?

Nr II av herr Stridsman (c) lill herr arbetsmarknadsministern om nya arbetsiillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner:

"Övertorneå kommun har sedan 1958, då Tornedalsulredningens första del utgavs, avgelt ell tiotal yttranden i lokaliserings- och planeringsfrågor och har därvid uttömt sin 'idébank'. Del är därför svårt all komma på de nya, djärva grepp som ulan tvekan krävs, om man vill råda bol på den onda ulveckling som kommunen befinner sig i. Egentligen har del hänl så litet i fråga om industriell utveckling i vår kommun under dessa gångna 15 är, dä man pä allvar gick in för atl utreda problemen, all elt urplock av tidigare framförda förslag måhända vore till fyllest. Del känns pä någol säll så meningslöst med alla dessa utredningar och all planering när resultaten ändå uteblir. Sedan Tornedalsulredningen slutförde sin ulredning har vår kommun förioral ca 1/3 av sin folkmängd, ålderssammansättningen har försämrats och folkflykten bara ökar - uppnår under innevarande år kanske ell nytt rekord."

Med dessa i viss mån bittra ord inleder Övertorneå kommun sill yllrande lill länsstyrelsen över Länsplanering 1974. Jag kan inte komma ifrån atl känna förståelse för den besvikelse över uteblivna resultal som kommunen ger ullryck för i sitt yttrande. Utflyttningen bara fortsätter är efter år i brist på sysselsättning i hemkommunen. Förhoppningarna 44

är inte slora i kommunen all den negativa befolkningsutvecklingen skall kunna brytas.

Inom kommunen finns bl. a. tre högstadieskolor. Genom den kraftiga utflyttningen har födelsetalen blivit mycket låga. Under 1974 föddes i hela Övertorneå slorkommun endasl 59 barn.

Nämnas kan alt Hielaniemi församling - f d. kommun - med egen högstadieskola, som var en av de allra första som startades i landel, hade endasl 8 födda under fjolåret. Nästan lika låga är födelsetalen i Svansteins församling - även den med egen högstadieskola - som har 13 barn födda under 1974.

Man måsle begripa den oro som kommunen känner och upplever för framliden. De låga födelsetalen kommer atl leda lill indragning av skolor, vilkel i sin lur innebär minskade arbelstillfällen och sämre service.

Övertorneå kommun har under åren 1970-1974 hafl ell ulflytlnings-överskoll på 957 personer. Givelvis är huvudparten av dem som flyttat unga människor, vilkel salt sina spår i de låga födelsetalen. I Länsprogram 70 angavs målsättningen lill 7 000 personer fram lill 1980. I yttrandet lill Länsplanering 1974 faslhåller kommunen sin målsättning från Länsprogram 70. Redan nu understiger kommunens folkmängd målsättningen med drygl 300 personer.

Enligl min mening kan inle Övertorneå kommun vänta på den planeringsomgång som är fastställd för Länsplanering 1974. Om kommunen skall få framtidstro och en chans alt överleva behövs beslut redan under detta år om lillskoll på 300 nya arbelstillfällen.

Vad som nu fordras är således snabba och konkreta initiativ från regeringens sida om omedelbara insalser för all skapa nya arbelstillfällen i Övertorneå kommun. Endasl tillkomsten av nya arbetstillfällen kan bryta den år efler år slora utflyttningen från kommunen.

För Pajala kommun är befolkningsutvecklingen densamma som för Övertorneå kommun. Under fjolåret minskade dess folkmängd med 317 personer, och tolall är kommunen nu nere i 9 728 personer. Åren 1970-1974 har Pajala kommun haft ell ulflyllningsöverskotl på 1 633 personer, vilkel är del högsla i länd.

1 kommunen finns fem högstadieskolor, belägna i Pajala, Muodoslom-polo, Junosuando, Tärendö och Korpilombolo. Genom den krafliga ut-fiyttningen är silualionen kritisk för flera av dessa skolor. Nämnas bör atl i hela kommunen föddes under fjolåret endast 71 barn.

Brislen på sysselsättning i hemkommunen är den hell avgörande orsaken lill all folk flyttar. Liksom för Övertorneå kommun gäller för Pajala kommun all endasl tillkomsten av nya arbetstillfällen kan bryla den år efler år slora utflyttningen från kommunen. Gruvbrytning i Kaunisvaara är ell konkret objekt som kommunen hoppas skall komma igång snarl. Regeringen bör nu ulan dröjsmål ge ell definilivl besked lill Pajala kommun när gruvbrytning i Kaunisvaara kan startas.

Jag hade vissa förhoppningar på alt i årets stalsverksproposilion skulle ges antydningar om tillkomsten av nya arbelslilirällen för de hårt drab-

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av inlerpellalioner

45

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

både utflytlningskommunerna Övertorneå och Pajala. Så är inte fallel. Ej heller synes i den för vårriksdagen överiämnade proposilionsförteckningen gå all hämta vägledning om några speciella insalser.

De bägge kommunernas befolkningsutveckling är skrämmande. Min uppfattning är atl del går inte alt vänta längre med speciella ålgärder för all skapa nya arbetstillfällen.

De låga födelsetalen, som har sin främsta grundorsak i all yngre åldersgrupper och familjer måsle flytta i brisl på arbele i hemkommunen, får lill följd bl. a. nedläggning av en mängd skolor. Risken flnns alt hela skolväsendet i Övertorneå och Pajala kommuner faller sönder om några år om inle de yngre åldersgrupperna och familjerna får möjlighet till arbete inom respektive hemkommun.

Övertorneå och Pajala kommuner måsle få ell besked, och ell sådanl måsle komma snabbi från regeringen, på vilkel säll den avser all lösa frågan om nya arbetstillfällen.

Med stöd av vad jag anfört anhåller jag om kammarens tillstånd all till herr arbetsmarknadsministern få slälla följande fråga;

Vilka ålgärder är statsrådet beredd all vidla för all snabbi skapa nya arbetstillfällen som kan stoppa den krafliga ulflytlningen från Övertorneå och Pajala kommuner?

46

Nr 12 av fru Jonäng (c) lill herr kommunikalionsminislern om upphävande av anställningsstoppet vid SJ:s verkstad i Bollnäs:

SJ;s verkstad i Bollnäs har under sin långa exislens hävdal sig väl bland SJ;s verksläder. Den har förmånen av kvalificerad arbetskraft och dl gott läge vid norra stambanan.

Verkstaden arbelar med fjäderrevision för den rullande malerielen, vilken är koncentrerad till Bollnäs, med viss plåltillverkning, bl. a. bufferthylsor, saml underhåll av småfordon och truckar. Utvecklingen vid verkstaden ger emellertid anledning till oro, dels ur arbeismarknad.ssyn-punkl, dels ur arbetsmiljö- och skyddssynpunkt. Verkstaden sysselsätter sammanlaget 150 man. Den har full sysselsättning, och man är nödsakad att ibland arbeta över för all hinna med arbetsuppgifterna. Verkstaden går med vinst.

SJ:s cenlralförvaltning uppgav i slutet av 1972, all man fört vissa diskussioner om förändringar vid verkstaden, som kan bli akluella vid strukturrationaliseringen av SJ;s verksläder. Den del av Bollnäsverksla-dens verksamhet som närmast varil föremål för diskussion är plåltillverkningen. Denna är enligl ceniralförvallningens uppgifler av relativt lilen omfattning och kan komma all flyttas lill någon annan verkstad, varigenom man skulle få tillverkningen rationellare. Buffertlillverkningen kommer av alll atl döma alt flyttas ulomlands.

Del förefaller som om SJ;s cenlralförvaltning söker styra utvecklingen i denna negaliva riklning, trots atl de faktiska omständigheterna och

- såvitt jag kan bedöma - även de företagsmässiga bedömningarna pekar i en annan riklning. Lokaler, maskiner och arbele finns lillgängliga. Trols della har man elt förvånande anställningsstopp, vilket för med sig all beställningsarbde förs över till andra verksläder.

Cenlralförvallningen lalar om den relativt ringa plåltillverkningen. Härvidlag föreligger av alll atl döma från cenlrall håll en direkl styrning mol minskad plåtlillverkning. Verkstaden har nämligen lidigare hafl större och mindre beställningsarbeten i svets och plåt för privala industriföretag i bygden. Denna möjlighet föreligger inte längre - lill förläng för såväl verkstaden själv som den industriella verksamhelen i bygden. Beställningsarbden i plåt och svets för banavdelningarna har även styrts lill andra verksläder, beroende på all anställningssituationen icke tillätes anpassa sig efler arbetsuppgifternas möjliga omfattning. Även invesleringarna har stannat av. Sammantaget med anslällningssloppet innebär della givelvis en stagnation i utvecklingen.

All uppleva alt expansionsmöjligheterna finns men all inget görs därför all en expansion inle passar in i del uppdragna mönstret måsle vara beklämmande för de anslällda. Den oro som de anslällda känner delas av kommunens myndigheter. Verkstaden är en mycket betydelsefull arbetsplats för sysselsättningen i kommunen.

Representanter för kommunen har hafl överiäggningar med chefen för maskinavdelningen inom järnvägsstyrelsen. Man har i vad gäller arbetsmiljön därvid kommit fram lill all vissa investeringar är nödvändiga i verkstadsbyggnaderna.

Del borde vara självklart atl ell slalligl företag vidtar nödvändiga investeringar för all därigenom ge de anslällda en god arbetsmiljö och ell fullgott skydd.

Med hänvisning till del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att lill herr kommunikationsministern få slälla följande fråga;

Är statsrådet beredd medverka till atl anställningsstoppet upphävs vid Bollnäs verksladsfilial och alt erforderiiga investeringar göres med del snaraste?

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av inlerpellalioner

Nr 13 av herr Svensson i Kungälv (s) lill herr handelsministern om de fria affärstiderna:

Riksdagen beslöl under vårsessionen 1974 atl hos regeringen hemställa om utredning angående verkningarna av de fria affärstiderna och förslag lill ålgärder.

Näringsulskottets majoritet framhöll i sin sammanfattning, efler all ha redogjort för motionerna i fråga och del omfattande remissmaterialet: "De skäl som anförs i motionerna för en utredning av de fria affärstidernas effekter är enligt ulskottds mening vägande. Flertalet remissinstanser stödjer också förslagen om en utredning. Faktaundedag för en sådan utredning kommer all föreligga då affärslidsnämndens treåriga mandatperiod löper ul vid innevarande års utgång. Affärslidsnämnden kommer

47

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

48

alltså atl under är 1975 redovisa de fria affärstidernas verkningar på öp-pdhållandefrekvensen, de anställdas arbetsförhållanden och prisutvecklingen. Utskollel anser alt denna redovisning och de förslag som nämnden kan komma alt lägga fram bör avvaktas. Därefter bör nämndens utredningsmaterial snarast bli föremål för analys av en ulredning som även bör anvisa erforderiiga åtgärder.

Utskottet föreslår atl riksdagen i elt ullalande lill Kungl. Maj;l förordar en sådan ordning för affärslidsfrågans vidare handläggning."

Förslaget om ulredning stöddes av KF, LO, TCO och Sveriges köpmannaförbund.

Affärslidsnämnden, dislribulionsutredningen och Sveriges grossislför-bund uttalade sig besläml emot alt en reglering av affärstiderna återinfördes. Grossislförbundel ansåg alt någon ulredning icke behövdes, medan de två förstnämnda icke motsatte sig en utvärdering.

Handelsanslälldas förbund föreslog en snabbutredning av affärstids-frågan med sikte på all affarslidslagen skall återinföras. Söndagsöppethållandet hade ökat, framhöll förbundet, mer än vad man från början hade vänlat sig och stabiliserats på en högre nivå än beräknat. Särskilt under december månad 1973 fick söndagsöppel en anmärkningsvärt stor omfattning.

Förbundet anförde även all del finns slor risk för alt också del "bakre ledet" kommer all drabbas. Lagercenlraler, bagerier, charkulerianlägg-ningar och mejerier kan komma all få slå lill tjänst på lördagar och söndagar.

Förbundet hade vid avtalsförhandlingar försökt alt reglera affärstiderna, men misslyckats. Förbundet kom inte fram den vägen ulan hänvisades lill lagstiftning.

De attitydundersökningar som bl. a. 1970 års affärstidsutredning gjort hade klarl visal all någol utpräglat konsumenlbehov inle förelåg, framhöll förbundet. Av de konsumenter som nu handlar på söndagar uppgav 75-80 % att de väl kunde handla på vardagar En slor del av inköpen kom heller inle upp lill 10 kronor, uppgav de handelsanställda.

Förbundet krävde alltså all affarslidslagen skulle återinföras men all lagens ulformning borde bli föremål för en snabbutredning.

Ulöver dessa argument för ell återinförande av affärstidslagen kan anföras skäl som rör familj och frilidsliv saml den ökade kommersialisering som ell ökal öppethållande av affärerna under lördagseftermiddagar och helgdagar medför.

Frågan om affärstiderna rör således inle bara de anställda, även om de är en myckel väsentlig grupp i sammanhanget, utan också hur vi vill ordna vårt samhälle i slort; gemenskapen och sammanhållningen mellan människor.

I molion 1974:872 föreslog jag tillsammans med fem andra socialdemokratiska ledamöler alt en ny affärstidslag skall stadga "atl varuhus, livsmedelsbutiker och fackhandelsbuliker icke bör ha öppet efter kl. 15 på lördagar samt slängt sön- och helgdagar".

För egen del ansluter jag mig till den bedömning som de handelsanslälldas förbund gjorde i sill ullålande lill motionerna vid förra årets riksdag. Jag anser personligen atl affärstidslagen bör återinföras snarast. Den utredning som behövs skall gälla hur denna lag skall utformas, inte om den skall återinföras eller ej.

Riksdagen tog, som framgår av inledningen till denna interpellation, inte ställning till hur ulredningen skulle ulformas. Utvärderingen av erfarenheterna av de fria affärstiderna borde först avvaktas. Riksdagen begärde emellertid atl en ulredning skulle tillsättas.

Med hänvisning lill del anförda ber jag om kammarens tillstånd atl till herr handelsministern få rikla följande frågor;

1. Är statsrådet villig atl redogöra för erfarenheterna - ur såväl per
sonalens som allmänhetens synvinkel - av de fria affärstiderna sedan
affärstidslagen upphävdes 1972?

2.    Vill statsrådet därvid särskilt beakta erfarenheterna under 1974 och under decembermånaderna 1973 och 1974?

3.    Är stalsrådet vidare beredd all ange tidsplan och innehåll för den vidare handläggningen i enlighet med riksdagens beslul våren 1974 i fråga om affärstidslagen?

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Meddelande om frågor

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 10 januari

Nr 16 av herr Nygren (s) lill herr ulbildningsministern om en professur i tillämpad klimatologi vid Umeå universitet;

Hur bedömer statsrådet förutsättningarna för den av bl. a. de fem norrländska landslingen gjorda framställningen om en professur i tillämpad klimatologi vid Umeå universitet?

Nr 17 av herr Burenstam Linder (m) lill herr bosladsminislern om hyresgästers rätl all överia saneringsfastighel:

Anser statsrådet mot bakgrund av akluella fall all del kan vara rimligl all en kommun förhindrar hyresgäster i en faslighet, när denna säljs, atl bilda bostadsrättsförening för all överia och sanera fasligheten?

den 13 januari

Nr 18 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) till herr jordbruksministern om föriängd remisstid på frilidsbålulredningens belänkande;

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 1-7

49

Nr 4

Tisdagen den Mjanuari 1975

Meddelande om frågor

. Frilidsbålulredningens belänkande är för bållivds organisalioner del viktigaste som har hänl på flera år. Del är därför naturiigt all de vill ha elt omfattande medlemssamråd innan de avger sina remissvar.

Är jordbruksministern beredd all medverka lill delta genom all förlänga remisstiden lill förslagsvis den I juli 1975?

den 14 januari

Nr 19 av herr Lothigius (m) till herr kommunikationsministern om befrielse från skyldigheten atl använda bilbälte i vissl fall;

Är statsrådet beredd vidtaga några ålgärder så all bilist, vars bilbälte för lillfället är ur funktion, efter dokumenterad serviceanmälan får tillstånd att använda sin bil lill dess reparationen kan utföras?

Nr 20 av herr Svensson i Malmö (vpk) lill herr statsrådet Lidbom om företrädesrätten till vårdnaden av barn;

En barnavårdsnämnd har, trols alt den efterlevande ogifta fadern enligl nämndens egna uppgifler är i och för sig lämplig, velal ifrågasätta atl en annan släkting lill barnen skulle kunna komma i fråga som vårdnadshavare. Delta innebär alltså all man sökl föra resonemanget all del vore bällre för barnen all denna Iredje person fick vårdnaden. Emellertid kan enligl lag inle ell sådanl resonemang föras, med mindre än alt fadern - som ju har företrädesrätten - kan visas vara olämplig och alternativet med särskilt förordnad förmyndare aktualiseras. Den tredje personen har i sagda fall ej utövat den faktiska vårdnaden av barnen. Mot bakgrund av del anförda ber jag all få slälla följande fråga lill herr statsrådet Lidbom:

Strider det mot gällande lag, all en efterlevande fader till utomäklenskapligi barn, som fram lill moderns död sammanlevt med henne och som i och för sig är lämplig som vårdnadshavare, kan få sin företrädesrätt ifrågasatt genom atl en Iredje person begär all få vårdnaden?

§ Il Kammaren åtskildes kl,  16.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert