Riksdagens protokoll 1975:32 Fredagen den 7 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:32

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:32

Fredagen den 7 mars

Kl.  15.00

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Om vissa bidrag till praktikanter inom lärarutbildningen

§ 1 Justerades protokollet för den 27 februari.

§ 2 Om vissa bidrag till praktikanter inom lärarutbildningen

Herr utbildningsministern ZACHRISSON erhöll ordel för att besvara htrr Magnussonsi Kristinehamn (vpk) den 25 februari anmälda fråga, nr 93, och anförde:

Herr lalman! Herr Magnusson i Kristinehamn har frågat mig om jag inte anser det vara aktuellt med en revidering av bestämmelser om reseersättning till studerande vid vissa lärarutbildningsanslaller och bestämmelser om bidrag lill studerande för vissa kostnader i samband med studiepraktik i syfte all eliminera olikheterna i de ekonomiska villkoren.

Jag har tidigare framhållit inför riksdagen all jag har för avsikt aU föreslå regeringen att tillkalla en utredning för att se över det studiesociala stödet sedan beredningen av förslagen från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning och kommittén för studiestöd ål vuxna avslutats. De frågor herr Magnusson tar upp berör delar av del studiesociala slödel. De bör därför enligt min mening prövas, i den kommande utredningens arbete. Om utredningen anser att bestämmelserna om reseersättning till studerande vid vissa lärarutbildningsanslaller och bestämmelserna om bidrag till studerande för vissa kostnader i samband med studiepraktik behöver ändras, får det ankomma på denna att under arbetets gång lägga fram förslag härom. Sådana förslag bör kunna prövas i anslutning lill det årliga budgetarbetet.

Hen MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk):

Herr talman! Jag ber att få lacka utbildningsministern för svaret på min fråga. Jag uppfattar det i och för sig som positivt, men det fordrar nog ändå några kommentarer.

I min fråga har jag tryckt pä vad eleverna och även jag uppfattar som orättvisor i den nuvarande ordningen. Elever vid en del högskolor får vidkännas betydligt högre kostnader än andra därför all de får sin prak-tikfiänstgöring förlagd till annan ort än studieorten.

Här är del flera saker man kan rikta uppmärksamheten på. Praktikanten får t. ex. ersättning för resekostnader bara för den del som överstiger 12 kr. och han får inte full ersättning för bilresor. När det gäller bostad får man viss kostnad erlagd - högst 200 kr. Bidrag för kostnader på praktikorten  får inte  utgå med  högre belopp än som  motsvarar bo-

147

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Om vissa bidrag till praktikanter inom lärarutbildningen

sladskostnaden på lärarhögskoleorlen. Eleverna anser att alla de extra utgifter de åsamkas när de får sin praktikfiänstgöring förlagd till annan ort än högskoleorten bör ersättas av ulbildningsanslallen. Del bör också vara skolornas sak alt i förekommande fall anskaffa bostad ål praktikanten pä praklikorten. Eleverna anser vidare att de bestämmelser som finns är avpassade efter förhållandena vid högskolorna i större tätorter, där del inle förekommer någon praktikfiänstgöring på annan ort än studieorten. Att praktikfiänslgöringen ofta förläggs till annan ort visar elt exempel från Härnösand, där i en klass 10 elever gör sin praktik på studieorten medan  15 får göra den i Sundsvall.

Nu är del ju så att del har antagits nya riktlinjer för praktikfiänslgöringen som innebär all denna delas upp på flera perioder. Om jag har uppfattat saken rikligt - utbildningsministern får rätta mig om jag har fel, för jag är inle sakkunnig på della område - skall man vafie termin ha en viss praktikfiänstgöring, fyra veckor el ler diir omkring. I bestämmelserna slår emellertid all endasl ersättning för praktik under ämneslärarlinjens andra termin och klasslärarlinjens tredje och sista termin kommer i fråga. Såvitt jag förstår innebär delta att många praktikanter inle alls är berättigade till ersättning under nuvarande syslem. Jag tycker del är egendomligt att regeringen inle tog hänsyn till detta när bestämmelserna preciserades i september 1974. Motiverar inle den här nya praktikorganisationen att en översyn av bestämmelserna görs och all kanske provisoriska bestämmelser utfärdas i avvaktan på all en översyn kan ge resullal? Del måste ju vara så att många elever f n. inle alls får någon ersättning för de extra kostnader som de får vidkännas.

Sedan jag ställde min fråga har jag blivit uppmärksam på att det finns en motion från herr Wiklund som lar upp dessa saker ur precis samma aspekter.

Vidare är del så att praktikanterna under de kortare praktikperioderna kanske inte ordnar bostad på den tillfälliga fiänstgöringsorten utan pendlar fram och tillbaka. Borde man inte också ta hänsyn lill detta faktiska förhållande när man utformar bestämmelser om ersättning?

148

Herr utbildningsministern ZACHRISSON:

Herr lalman! Del är riktigt som herr Magnusson i Kristinehamn påpekar, alt vi i en rad utbildningar på senare lid har fått etl ökat intresse för praktik och praktisk erfarenhet. Vi går säkerligen emot en utveckling på utbildningsområdet där det blir allt vanligare att man varvar teoretiska studier med praktiska studier.

Detta är en fråga som har mycket stor räckvidd och som nu prövas på flera håll inom utbildningsväsendet. Del är helt naturiigt att vi då måste pröva frågan om de här praktikperiodernas inverkan på det studiesociala systemet. Jag delar uppfattningen att man måste göra en översyn här, och som jag sagt i mitt svar räknar jag med att den utredning vi snart tillsätter skall göra en sådan översyn. Samtidigt är det klart att det verk som vi har för ändamålet, centrala studiehjälpsnämnden, från

tid till annan också kan komma in med korrigeringar utifrån de erfarenheter man gör.

Båda dessa frågor kan alltså löpande prövas i de kommande årens budgetarbete.

Hen MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk):

Herr lalman! Om jag nu bortser från de orättvisor som jag anser föreligger inom del nuvarande systemet och som man får anta kommer att bli föremål för översyn av den utredning som kommer all tillsättas, lar jag fasta på vad utbildningsministern sade nu senast om att centrala studiehjälpsnämnden skall göra en löpande översyn av del studiesociala systemet. Som.det ligger lill f n. är del en hel del praktikanter som inte erhåller mågon ersättning alls för de extra kostnader de fär vidkännas för den här praktikfiänslgöringen, och det är något som måste rättas till.

Före september i fiol gällde provisoriska bestämmelser. Del kan väl inte finnas något hinder för all införa provisoriska bestämmelser igen i avvaktan på de konkreta resultat som utredningens arbete kan leda lill. Jag hoppas all utbildningsministern vill föreslå något sådant.

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Om vissa bidrag till praktikanter inom lärarutbildningen

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

Nr 34 och 50 till socialutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Motioner

Nr 1833-1836 till kuliurulskotiel

Nr 1837 till justilieulskottet

§S Föredrogs och bifölls inlerpellaiionsframslällningen nr 40.

§6 Anmäldes och bordlades

Propositioner

Nr 20 om den statliga kulturpolitiken 2

Nr 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m.

Nr 26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m.m.

Nr 29 med förslag till ändringar i lagen (1938:274) om rält till jakt och

lagen (1950:596) om rätt till fiske Nr 44 om stödåtgärder på fiskets område, m.m. Nr 53 om jiroduktionen av jäst Nr 54 om irisufiämning på vissa varor som innehåller socker, m. m.

149

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

§ 7 Anmäldes och bordlades

Finansutskottets betänkanden

Nr 1 med anledning av den i propositionen 1975:1 framlagda finansplanen jämte motioner

Nr 2 med anledning av i proposiiionen 1975:1 framlagt förslag om ökad rörlig kredit i riksgäldskonloret för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet

Nr 3 med anledning av i propositionen 1975:1 behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor såvitt avser programbudgetering

Nr 4 med anledning av i proposiiionen 1975:1 framlagda förslag såvitt avser de kungl. hov- och slottsstalerna jämte motioner

Nr 5 med anledning av i proposiiionen 1975:1 framlagt förslag om anslag lill oförutsedda utgifter för budgetåret  1975/76

Nr 6 med anledning av i proposiiionen 1975:1 framlagt förslag om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1975/76

Nr 7 med anledning av propositionen 1975:2 med förslag om lilläggsstat 11 lill riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser finansdeparte-menlets verksamhetsområde

Nr 8 med anledning av proposiiionen 1975:2 med förslag om tilläggsslal 11 till riksslaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser statens allmänna fasiighelsfond

Nr 9 med anledning av skrivelse från fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksgäldskonlorels uppdrag alt anskaffa bostäder för riksdagsledamöter, m. m.

Skalleulskollels betänkanden

Nr 5 med anledning av motion om ändrade gränsbelopp för beskalining

av dödsbo som handelsbolag Nr 6 med anledning av moiion om fri expedilion vid förvärv av svenski

medborgarskap

Lagulskoliets betänkanden

Nr 5 med anledning av propositionen 1975:10 med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken (regler om kyrklig vigsel) jämte motion

Nr 6 med anledning av motion om förstärkt besittningsskydd vid jordbruksarrende

Nr 7 med anledning av motion angående strandägares rätt all hålla brygga i annans vallenområde

150

Ulrikesuiskoliets betänkanden

Nr 1 med anledning av proposiiionen 1975:1 i vad avser anslag för budgetåret 1975/76 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Nr 2 med anledning av motioner om offentliggörande av handlingar om Raoul Wallenberg m. m.

Näringsulskollels belänkande

Nr 8 med anledning av proposiiionen 1975:7 om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier jämte motioner

Civilutskottels betänkanden

Nr 3 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller vissa anslag m.m. inom kommundepartemenlets verksamhetsområde jämte motioner

Nr 4 med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag lill bostadsdepartementet m. m.

§ 8 IVIeddeiande om förhandsanmälan till finansdebatten onsdagen den 12 mars

Hen TALMANNEN:

Med stöd av tilläggsbestämmelsen nr I lill 2 kap. 14 S riksdagsordningen får jag anmoda dem som önskar yttra sig när finansutskottets belänkande nr 1 skall avgöras att anmäla detta till kammarkansliet senast dagen före del sammanträde då överiäggningen skall inledas, dvs. tisdagen den 11 mars. Sådan anmälan kan göras intill kl. 18.00 på tisdagen. Jag vill erinra om att anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan inte får överstiga sex minuter, om inte talmannen finner skäl all medge längre tid.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motioner

Nr 1838 av herr Bohman m. jl.

Nr 1839 av herr Carlshamre m.jl.

Nr 1840 av herr Danell

Nr 1841 av fru Diesen och fru Mogård

Nr 1842 av fröken Eliasson m. II.

Nr 1843 av herrar .ven Giisiajson i Göteborg och Andersson i Örebro

Nr 1844 av herr Sven Gustafson i Göteborg m. 11.

Nr 1845 av herr Henmark och fru Nilsson i Kristianstad

Nr 1846 av herr Löfgren

Nr 1847 av herr Nyhage m. 11.

Nr 1848 av herr Sundman

med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra

rundradiofrågor

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Meddelande om förhandsanmälan till finansdebatlen onsdagen den 12 mars

Anmälan av interpellation

§ 10 Anmälan av interpellation

Amniildes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kam-markansliel

den 7 mars

Nr 41 av herr M//'A:/wo/;(m) lill herr statsrådet Löföerg om omplaceringen av statsanställd som ej önskar medföfia vid verksutflyltning;

151

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Anmälan av interpellation

152

En majorilel av de anställda vid de statliga verk som skall utlokaliseras har alltsedan riksdagsbesluten varit negativa lill all flytta från Stockholm. Deras skäl har varit övertygande. Här skall bara nämnas några.

Ulflyliningsbeslutel innebar rent principiellt elt övergrepp mol de anställda. Flertalet av de berörda fiänsiemännen har sedan lång tid varit bosatta i Stockholm. En fiyttning till annan ort medför såväl starka ekonomiska som emotionella problem. För dem som är i 50-årsåldern och äldre innebär ett uppbrott från den gamla, invanda miljön särskilt stora svårigheter.

Vid riksdagsbesluten gjordes utfästelser från statsmakterna om kraftfulla åtgärder för att lindra problemen för personalen. Del gällde dels frågori samband med själva flyttningen -dvs. bosladsanskaffning, flyll-ningsbidrag etc. - men också insatser för all ordna alternativa sysselsättningar för dem som inle önskade flytta med sina verk. Inrikesutskoltet förutsatte t. ex. i sitt belänkande 1971 "att omfattande arbetsförmedlande ätgärder skulle vidtas för de fiänsteman som önskar stanna kvar i Stockholmsområdet".

Statsmakterna uppdrog ål statens personalnämnd (SPN) all sköta den direkta omplaceringsverksamhelen. Redan på elt tidigt stadium stod det klart att SPN hade stora problem med att tillfredsställande lösa sina uppgifter. Antalet "slannare" har visat sig bli betydligt större än vad t. ex. finansministern räknat med. Därtill har det uppstått väsentligt färre vakanser inom den övriga statsförvaltningen än beräknat, vilket naturligt nog minskal SPN;s möjligheter all erbjuda "stannarna" alternativa jobb.

SPN har i flera sammanhang understrukit vilka svårigheter man har all lösa sina uppgifter, bl. a. i myndighetens senaste pelila. SPN anger där all omplaceringsbehovel är minst 55 omplaceringar/månad. Det genomsnittliga resultatet fram till halvårsskiftet 1974/75 var inte mer än ca hälften av delta. Sedan dess har antalet anmälningar hos SPN kraftigt ökat, vilket har gjort situationen än mera prekär. SPN anger i pelilan att "risk föreligger att inrikesutskoltets uttalande (i samband med riksdagsbeslutet 1971) att omsialioneringsskyldighet endast bör hävdas i undantagsfall inte kommer att kunna följas".

Månadsskiftet februari-mars var situationen inom SPN föfiande:

Antal som hittills sökt omplacering i Stockholm .    3 600
Hittills omplacerade...........................................     1 100

Delta innebär att ca 70 96 av "stannarna" ännu i dag inle fåll någon lösning pä sina problem, och della bara några månader innan den första etappen skall verkställas. Under del närmaste halvåret skall verk med sammanlagt närmare 2 000 anställda utflyttas. SPN räknar f ö. med att antalet ansökningar kommer alt stiga ytterligare då tiden för utflyttnings-etapp 2 närmar sig.

En särskild kategori utgör de "slannare" som bevifials s. k. NOM-garanti. För dessa föreligger en ovillkorlig rätt att stanna i Stockholm. Av ca 1 000 ansökningar har drygt 500 anställda hittills beviljats NOM-

garanti. Av dessa senare har SPN hillills endasl lyckats ordna omplacering för 105 personer. Resten går - och kommer all gå - sysslolösa med full lön lill dess anställning ordnats.

När det gäller normerna för bevifiande av NOM-garanli är dessa inle helt klara. Vid riksdagsbeslutet 1971 uttalade inrikesulskollel all "vägande skäl" mol omsialioneringsskyldighet bl. a. skulle vara makes förvärvsarbete, vård av anhörig, nära förestående pensionering samt hälsoskäl. Utskottet förutsatte all prövningen av framförda skäl skulle göras i "en generös anda". Några ytterligare riktlinjer för nämndens verksamhet gäller inte. En genomgång av åtskilliga fall där NOM-garanli icke bevifials ger elt intryck av en inle helt enhetlig bedömning. Ett problem i sammanhanget är all nämndens beslut inte kan överklagas.

Del är alldeles uppenbart att hundratals anställda (lågt räknat 600 personer, enligt SPN) kommer att tvingas flytta från Stockholm mol sin vifia under del närmaste året. Deras önskemål om alternativ sysselsättning kommer inte alt kunna uppfyllas genom SPN;s verksamhet, för så vill inle extraordinära insatser görs. I sammanhanget värt att notera är, att regeringen helt avvisat SPN:s egna önskemål i den senaste petitan om resursförstärkningar för all bättre lösa omplaceringsfrågorna. SPN hade begärt sju nya fiänster för dessa ändamål. Regeringen anvisar över huvud taget ingen resursförstärkning till denna verksamhet.

Mol bakgrund av vad här anförts anhåller jag om kammarens tillstånd all lill herr statsrådet Löfberg få ställa föfiande frågor:

1.    Hur ser statsrådet på det faktum all över 70 96 av de fiänsteman som hos SPN ansökt om omplacering i samband med verksulflyttningar ännu inle erhållit en lösning på sina problem?

2.    Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta för att påtagligt förbättra möjligheterna att få stanna kvar i Stockholmsområdet för de flera tusen statsanställda som berörs av verksulflyltningen och som icke önskar med-flylla?

3.    Är statsrådet beredd ge en redogörelse för de mera precisa kriterier som gällt för bevifiande av NOM-garanli?

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Meddelande om frågor

§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades all föfiande frågor framställts (/('/; 6 mars

Nr 112 av herr Gillström (s) till herr arbetsmarknadsministern om införande av yrkesbeteckningar för arkivarbetare:

Antalet arkivarbeiarplalser är för innevarande budgetår 15 000. För många människor utgör arkivarbete den enda möjligheten lill anställning sedan de av olika anledningar tvingats lämna tidigare arbeten. Arbets-

153

Nr 32

Fredagen den 7 mars 1975

Meddelande om frågor

uppgifterna har mycket stor spridning och många är synnerligen kva-liflcerade. Oavsett detta tillämpas samma yrkesbeleckning på dessa anställda nämligen "arkivarbetare". Av olika anledningar har beteckningen arkivarbetare fått dålig klang och denna kategori löntagare upplever beteckningen som negaliv, ja, nedsättande.

Avser statsrådet att ta initiativ för all införa gällande yrkesbeteckningar också för människor som får sin anställning genom arbetsvärden?

154

den 7 mars

Nr 113 av herr Nilsson i Kalmar (s) lill herr kommunikationsministern om bättre boende- och arbetsförhållanden på inspektions- och under-hållsfartyg:

Sjöfartsverket har i Kalmar stationerat en s. k. gasningsjakt, M/S Sefyr. Besättningen, normalt fem man, ombesörier bl. a. tillsyn av fyrar för kuststräckan mellan Oxelösund i norr och Bergkvara i söder.

Om personalens boendeförhållanden, om de sanitära anordningarna och om arbetsmiljön i övrigl har sjöfartsinspektionen uttalat sig påfallande kritiskt i bl. a. en rapport som upprättades efter en inspektion under senare delen av 1974. Myndigheten har därmed givit stöd för den kritik de ombordanställda tidigare framfört.

Med hänvisning lill del angivna exemplet ber jag att till herr kommunikationsministern få ställa föfiande fråga:

Vilka omedelbara åtgärder är statsrådet beredd vidta i syfte att förbättra boende- och arbetsförhållandena ombord på inspektions- och underhålls-fartyg av den typ M/S Sefyr representerar?

§  12 Kammaren åtskildes kl.   15.10.

In  fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert