Riksdagens protokoll 1974:107 Fredagen den 25 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1974:107

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1974:107

Fredagen den 25 oktober

Kl, 15,00

Förhandlingarna leddes av herr andre vice talmannen,

§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs och hänvisades Kungl, Maj:ts propositioner nr 143 till lagutskottet och nr 144 till justitieutskottet,

§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 130-133,

Nr 107

Fredagen den 25 oktober 1974

§ 4 Interpellation nr 134 om skärpt lagstiftning mot utländska Tör-värv av fritidsfastigheter i Sverige

Ordel lämnades pä begäran till

Hert PETTERSSON i Lund (s), som yttrade:

Herr lalman! Del utländska intresset för atl förvärva fritidsfastigheter i Sverige har ökat starkt under senare är. Speciellt i Sydsverige har vi märkt ett alll starkare tryck frän kontinenten mot kvarvarande fritidsområden.

Del som främst har diskuterats i pressen har varit utländska markaffärer i den större skalan, bl, a, ett västtyskt företags planer pä atl köpa markområden vid sjön Fegen i Västergötland och där anlägga en stor tysk se-mesterby. Ett annat uppmärksammat fall har varit förekomsten av stora annonser i tyska tidningar, där 38 öar i Gryts skärgård i Östergötland bjöds ul lill försäljning.

Del utländska intresset riktar sig emellertid inte enbart mol köp av stora markområden, som man sedan avser att exploatera i form av semeslerbyar och mera isolerade friiidssamhällen. Del sker också elt uppköp i del tysta av torp, sommarstugor och fritidshus.

För atl fö mer konkret uppfattning av utvecklingstendenserna avseende denna kategori av uppköp begärde jag i augusti i är in uppgifter frän vissa länsstyrelser i södra Sverige om beviljade fastighetsförvärv av utländska medborgare bosatta utomlands. De län det gällde var de båda Skånelänen, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Det visade sig dä att en myckel klar och snabb ökning hade ägt rum under senare är. År 1972 uppgick antalet friiidshusköp av utlänningar bosalla utomlands till 200 i de fem län jag undersökte. År 1973 var siffran 374, dvs. en ökning med hela 87 procent. Tendensen för 1974, baserad pä siffror från det första halvåret, pekar mot utländska förvärv i storleksordningen 500 stycken i de undersökta länen.

147

Nr 107                  Det är en allvariig utveckling som nu är på gång. Svensk fritidsmark

Fredagen den      ' 'mpliga lägen är ingalunda någon outsinlig tillgäng. Fortsall fritt fram

25 oktober 1974      för utländska uppköp kommeraii innebära stora problem försvenska familjer

--------------     i vanliga inkomstlagen an skaffa sig ett fritidshus eller ett litet torp, som

många så gärna vill. Det stora utländska köpintresset - främst från danskar och tyskar - innebär inte bara atl tillgängen pä fritidsfastigheter för svenska medborgare minskar. Lika allvarligt är den kraftiga effekt pä prissidan som de utländska köpen redan nu har inneburit och som kommer att bli ännu mera markant i framtiden om effektiva lagstiftningsåtgärder uteblir.

Speciellt oroande på sikl är dessutom alt faslighetsmäklarna nu alltmera börjar fö upp ögonen för de fantasipriser man kan fä ut genom att direkt bjuda ut fritidsfastigheter på den tyska eller danska marknaden. Vi har t. o. m. fått vara första mäklare och markexploatörer, som är helt inriktade på att sälja utomlands. Det är alltså helt klart all regeringen måste vidta snabba lagstiftningsåtgärder mot utländska fastighetsköp om del om några år över huvud laget skall finnas något utrymme på friiidshusmarknaden för folk i vanliga inkomstlagen. Della gäller speciellt situationen i Sydsverige.

Den nuvarande lagstiftningen angående utlänningars rätl att förvärva fastigheter kan som regel inle sälla stopp för nägra försäljningar. Del är här snarare fräga om en lag som passivt registrerar än en som kontrollerar och styr.

Som huvudregel gäller nu atl utländska medborgare får förvärva fast egendom om skäl mot förvärvet ej föreligger med hänsyn lill allmänt intresse eller förvärvarens personliga förhållanden. Med allmänt intresse menas då att det inte för finnas hinder frän exempelvis militära, jordbrukspoliliska eller miljövärdsmässiga synpunkter mot förvärvet. Däremot utgör inte omständigheter som stigande priser på fritjdsfastigheter eller andra negativa konsekvenser av s. k. överefterfrägan några hinder enligl gällande lag. Inle heller detta att vi riskerar alt fö mer eller mindre utpräglade "ullandsreservai" vid vissa exploateringsformer utgör i dag nägon avslagsgrund.

Del är länsstyrelserna som handlägger ansökningsärendena, men en länsstyrelse har inle rätt att avslå en utlännings ansökan om förvärv av fritidsfaslighei. Man kan endasi skicka ärendet vidare till Kungl. Maj:l. Detla sker också, dels i tveksamma fall, dels när det gäller köp av fritidsfastigheter på mer än ett hektar. Som regel har det dä blivit klartecken från Kungl. Maj:t, dvs. justitiedepartementet. Det fåtal avslag som har meddelats har avsett fall där förvärvaren kommit i konfiikt med jordbrukspolitiken och jordbrukarnas förköpsrätl lill värdefull jordbruksmark.

Vi vet ännu inte med säkerhet utgången av Fegen- och Grytaffärerna. Klart är emellertid att regeringen med nuvarande lagstiftning knappast har möjlighet att stoppa sådana markköp av utländska intressen även om man skulle önska detta. En översyn av lagstiftningen är alltså synneriigen befogad.

En skärpt lagstiftning mot utländska fastighetsköp bör emellertid inte

enbart avse de stora markaffärerna. Det är del samlade utländska trycket

mol de svenska fritidsområdena som måste regleras. Minst lika viktiga som

148                   de stora markaffärerna är de utländska uppköp som sker i allt snabbare

takt av enskilda fritidsfastigheter, sommarstugor och torp.

Den som för fram krav pä förbud för utländska medborgare atl köpa fritidshus riskerar naturligtvis alltid beskyllningar för nationell egoism. Som jag ser det är detta emellertid en fråga som ligger vid sidan om begreppen "nationalism" och "internationalism". För del första är det självklart att förbudet mot förvärv av fritidsfasligheter inle skall omfatta utländska medborgare som arbetar eller är bosatta i Sverige. För det andra behöver vi bara gå över Öresund för all finna all en härd förbudslagstiftning redan har introducerats av danskarna, främst som ett skydd mot tysk exploatering av Jylland. Norrmännen har ocksä en liknande marklagstiftning.

Inte heller är det säkert alt man behöver göra förbudslagsiiftningen heltäckande över landet. Kanske räcker det med all lägga elt generellt förbud över södra och mellersta Sverige - där våra stora befolkningskoncentralioner finns. I övrigt skulle lagstiftningen kunna ge utrymme för en mera flexibel politik i de mera glesbebyggda norra delarna av värt land, i all den utsträckning som de enskilda kommunerna sä önskar.

Vad del gäller är alltså all med hjälp av en skärpt lagstiftning säkerställa de framtida möjligheterna för de svenska familjer i vanliga inkomstlägen som sä önskar att kunna skaffa sig ett fritidshus utan alt fullständigt ruinera sig. De som har del gott ställt kommer däremot alltid alt kunna förverkliga sina sommarslugedrömmar, även i konkurrens med kapitalstarka utländska medborgare.

Med hänvisning till vad jag anfört anhåller jag om kammarens tillstånd alt till herr statsrådet Carl Lidbom ställa följande frägor:

1.   Anser statsrådet atl de snabbi ökande utländska uppköpen av fritidsfastigheter i Sverige ger anledning till oro?

2.   Om sä är fallet, avser regeringen att föreslå riksdagen en skärpt för-värvslagsliftning på delta område?

Nr 107

Fredagen den 25 oktober 1974

Denna anhållan bordlades.

§ 5 Interpellation nr 135 om fortsatt stöd åt den industriella utvecklingen i Karlsborg

Ordet lämnades pä begäran till

Herr BLOMKVIST (s), som yUrade:

Herr talman! I flera år har länsmyndigheterna i Skaraborgs län och Karis-borgs kommun arbetat hårt för att fö fram fler industrier till orten. I början av detla är kunde man ocksä glädja sig åt att Luxor skulle lokalisera en del av sin verksamhet i Motala till Karlsborg. Företaget räknade då med atl starta"en fabrik som gav sysselsättning åt 120-130 personer. Med glädje kan vi i dag konstalera att planerna har kunnat fullföljas, och fabriken har nu ca 90 personer anställda, de flesta kvinnor. Redan vid årsskiftet 1974-1975 beräknas anläggningen vara utbyggd för 120 personer.

1 mitten av september 1974 kom ett meddelande i massmedia om att

149

Nr 107

Fredagen den 25 oktober 1974

FFV genomfört en översyn av den svenska ammunitionslillverkningen. Översynen hade resulterat i ett förslag, som innebar alt Vanäsverken i Karisborg skulle läggas ner och att FFV planerade alt förlägga produktionen av den flnkalibriga ammunitionen lill Normafabriken i Åmolfors i Värmland.

Med en enig personal kår bakom sig har de fackliga förtroendemännen både centralt och lokalt med kraft hävdat behovet av fortsatt verksamhet i Vanäsverken. Efter intensiva förhandlingar med berörda statliga myndigheter har representanter för Statsanställdas förbund och Försvarets civila Ijänslemannaförbund kunnat fä fram garantier för alt fabriken skall vara kvar i Karlsborg. Samiidigi skall dock antalet anställda minska från 300 lill 200 under fem är. Spekulationerna om en nedläggning av Vanäsverken har självklart skapat oro för den fortsatta utvecklingen i Karisborg. Därför är det i dag ytterst viktigt alt regeringen ger ett klart och entydigt besked i frågan.

Luxoretableringen i Karlsborg har kommit för att stanna. Vid ett industribesök gav Luxors informationschef Ola Jonas delta besked lill länels socialdemokratiska riksdagsledamöter. Del har alltså icke skett någon ändring i förelagels ursprungliga planer för etableringen i Karisborg. För att kunna uppnå en bättre balanserad arbetsmarknad framstår del emellertid som mycket viktigt atl den av Luxor planerade fortsatta utbyggnaden kommer lill ständ. Inte minst med tanke pä den pågående utvecklingen inom den militära och civilmililära sektorn är del nödvändigt att initiativ som syftar till alt utveckla ortens näringsliv kommer atl understödjas av de statliga myndigheterna.

Med stöd av det som anförts anhåller jag om kammarens tillstånd alt till herr industriministern ställa följande frågor:

1.   Vill statsrådet i den uppkomna situationen bekräfta, att beslutet att bevara verksamheten i Vanäsverken i Karlsborg ligger fast?

2.   Avser regeringen - med anledning av krympningen av den militära och civilmilitära sektorn - med olika åtgärder även i fortsättningen understödja den induslriella utvecklingen i Karisborg?

Denna anhållan bordlades.

§ 6 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ls proposition nr 152 med förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868).

150

§ 7 Anmäldes och bordlades Konstilulionsutskotlets betänkanden

Nr 41 med anledning av motioner angående statsformen m. m.

Nr 42 med anledning av motion om folkomröstning vid grundlagsändring

Nr 43 med anledning av motion om riksdagens ledamolsantal

Nr 44 med anledning av motioner om avskaffande av den s. k. 4-pro-centsregeln vid val lill riksdagen

Nr 45 med anledning av motion om avskaffande av möjligheten att överlåta vissa beslutsfunktioner till mellanfolkliga organ

Nr 46 med anledning av motionsyrkande om grundlagsfästande av medborgerliga rättigheter m. m.

Nr 47 med anledning av motion om offentliga ulskotlsulfrågningar Nr 48 med anledning av motion om åtgärder förökad samhällssolidaritet Nr 49 med anledning av motion om en utgåva av 1809 ärs regeringsform Nr 50 med anledning av motion angående tidsfristen för yttrande lill taxeringsmyndighet m. m.

Nr 107

Fredagen den 25 oktober 1974

Lagutskottets betänkanden

Nr 27 i anledning av motion om en utredning rörande reglerna om äktenskaplig börd

Nr 28 i anledning av motion om översyn av skuldebrevslagen m. m.

Socialförsäkringsutskottets betänkanden

Nr 24 i anledning av motion om allmän egenpension m. m.

Nr 25 i anledning av motion om möjlighet för anställda lill sjöss aU utnyttja tandvårdsförsäkringen

Nr 26 i anledning av motioner angående utvidgad ersättningsrätt enligt lagen om allmän försäkring

Nr 27 i anledning av motion angående förfarandet vid läkares friskskrivning av patient

Nr 28 i anledning av motion om föriängt barnbidrag vid skolgång utomlands

Socialutskottets betänkanden

Nr 28 i anledning av motion om åtgärder mot nyetablering av enskilda värdhem

Nr 29 i anledning av motion om legitimation för vissa kiropraktorer

Nr 30 i anledning av motion om tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet för läkare och sjuksköterskor vid tjänslårsberäkning för befordran, m. m.

Nr 31 i anledning av motioner om en utredning rörande dödsbegreppet m, m. och om skyldighet alt före obduktion underrätta den avlidnes anhöriga

Nr 32 i anledning av motion om översyn av bestämmelserna rörande hälsofariiga varor inom måleribranschen

Nr 34 i anledning av motioner om åtgärder mol sniffning

Kullurutskotlets betänkanden Nr 16 med anledning av motion angående förbud mol boxning Nr 17 med anledning av motion angående Läckö slou

Trafikutskottets betänkanden

Nr 20 i anledning av motion om förbättrade radiokommunikationer för ökad trafiksäkerhet m. m.

Nr 21 i anledning av motioner om framställning av bättre körkort, m. m.

151

Nr 107                                                  Jordbruksutskottets betänkanden

Fredaeen den- '' "" ' anledning av motioner angående kontroll av vissa gifter m. m.
25 oktober 1974                    '  ' anledning av motioner angående jaktfrägor
-------------- Nr 37 i anledning av motion angående statsbidrag lill vissa samfälligheter

Civilutskoltets betänkanden

Nr 31 i anledning av motion angående ifrågasatta kraftverksutbyggnader i norra Värmland

Nr 32 i anledning av motion om sänkning av åldern för tillträde till offentlig tillställning

Nr 33 i anledning av motion om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och mililärbefälhavaren

Nr 34 i anledning av motion om pensionsräit för länsbrandinspektör

§ 8 Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades att följande enkla fråga denna dag framställts, nämligen av

Nr 294 Herr Mundebo (fp) till herr försvarsministern om ökad trygghet vid

olycksfall för värnpliktiga m. fi.:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidtaga för att värnpliktiga och frivilliga skall fö samma trygghet vid olycksfall som förvärvsarbetande nu har genom yrkesskadeförsäkring och trygghetsförsäkring vid yrkesskada?

§ 9 Kammaren åtskildes kl. 15.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert