Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1973:76

Fredagen den 27 april

Kl. 14.00

Nr 76

Fredagen den 27aprU.1973 .

Ang. inriktningen av hemkonsulentverksamheten

§ 1 Ang. inriktningen av hemkonsulentverksamheten

Herr handelsministern FELDT erhöU ordel för att besvara fru Sundströms (s) den 14 mars framsläUda interpellation, nr 59, och anförde:

Herr talman! Fra Sundström har frågat mig dels om jag -vUl redogöra för hittUls ■vunna erfarenheter av den nya inriktningen av hemkonsulentverksamheten, dels i vUken utsträckning hemkonsulenternas fortbUdning inriktas på den kommunservicefunktion de ålagts.

Jag vUl börja med alt erinra om att hemkonsulenterna år 1970 överfördes tUl länsstyrelserna. Samtidigt anförtroddes huvudmannaskapet för konsiUenlerna åt konsumentinstitutet. Detta innebar atl konsulenterna tUldelades en aktiv roll i konsumentpohtiken. I samband med beslutet om att inrätta ett konsumentverk uttalades vidare alt hemkonsulenternas uppgifter är att stödja och främja konsumentpolitisk verksamhet. Häri innefattas såväl stöd tUl kommunal verksamhet som direkt rådgivning tiU konsumenter.

VUken av dessa båda uppgifter som kommer att dominera i hemkonsulenternas arbete beror på i vUken takt och tUl ■vUken omfattning den kommunala verksamheten kommer att byggas ut. En utbyggd kommunal verksamhet som vänder sig dhekl till konsumenterna kommer att medföra andra uppgifter för hemkonsulenterna än om det uteslutande blir hemkonsulenterna som på det lokala planet skaU svara för direkt kontakt med enskUda konsumenter. Beträffande den kommunala verksamheten kan jag meddela alt i drygt etl sjuttiotal kommuner har motioner väckts om att inrätta särskUda organ för konsumentfrågor. Några kommuner har redan fattat beslut om lokal konsumentverksamhet. Flerlalel kommuner har dock, enhgt vad jag erfarit, beslutat avvakta resultat av de överläggningar meUan konsumentverket och Kommunförbundet som pågår och som syftar tUl att utforma rikthnjerna för kommunal konsumentpohtisk verksamhet och hemkonsulenternas arbete i anslutning tUl denna verksamhet. Överläggningarna beräknas vara avslutade inom kort. Del är därför inte möjUgt att i dag redovisa några egenthga erfarenheter av konsulenternas arbete med stöd åt kommunal verksamhet. Jag vUl emeUertid nämna att försöksverksamhet med lokal konsumentvägledning på initiativ av Kommunförbundet inletts i Borlänge och planeras i ytterligare tre kommuner. Respektive läns hemkonsulent har medverkat vid planering av verksamheten och kommer fortlöpande all delta i arbetet. I flera kommuner har vidare kontaktmän utsetts tiU hemkonsulenter.

Sedan en tid pågår således arbetet med att ge hemkonsulenternas verksamhet en ny inriktning, som på många sätt avviker från deras

171

Nr 76

Fredagen den 27 april 1973

Ang. inriktningen av hemkonsulentverksamheten

tidigare uppgifter. Detta arbete kommer att fortsätta. UtbUdningen av hemkonsulenterna spelar härvid en stor roll. Konsumentinstitutet anordnade på sin tid regelbundet kurser för hemkonsulenterna. Sålunda hölls en fortbUdningskurs av orienterande karaktär hösten 1972 i samarbete med Kommunförbundet. Vid kursen behandlades bl. a. den kommunala organisationen, den kommunala verksamhetens rättshga reglering samt möjliga former för lokal och regional konsumentpohtisk verksamhet. Konsumentverket kommer att svara för utbUdningen i fortsättningen. Inom kort anordnar verket sin första kurs för konsulenterna.

172

Fru SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka handelsminister Feldl för svaret på min interpellation.

1 interpellationen har jag satt hemkonsulenterna i fokus därför alt jag anser och alltid har ansett att deras verksamhet har stor betydelse för oss som enskilda konsumenter och för samhäUel. Från att ha varit en liten grapp verksamma ute på landsbygden har de numera ett stort arbetsområde både på landsbygden och i mera tätbebyggda områden. Deras tjänster bhr mer och mer efterfrågade av allt fler grupper av människor som söker rådgivning hos dem.

Då blir frågan den, om de har anpassade normer atl arbeta med och om deras lokaler, där de mestadels finns, är så placerade att konsumenterna lätt kan återfinna dem och få del av det material som hemkonsulenterna kan stå tUl tjänst med. Jag har erfarenheter från mitt eget län att om sådana lokaler ligger centralt, stiger snabbt besöksfrekvensen. Det är ofta förslag på kostsammansällningar, budgetförslag eller rådgivning inför inköp av hushållsredskap och maskiner som man vUl ha. Samma erfarenheter gäller beträffande utställningar. Ligger utstäUningslokalerna på en central plats, där folk helt naturligt strömmar förbi, stiger efterfrågan åtskUligl pä det material som hemkonsulenterna har.

I det här sammanhanget, inom en viss parentes, vill jag passa på att ge en eloge för ett mycket bra utställningsmaterial, som numera framställs centralt och överlämnas till hemkonsulenterna, etl material som både de och besökarna av utställningarna har haft stor nytta av, därför atl materialet innehåller så upplysande exempel. Det är lätt att frakta med sig, om man viU ha tillfälliga utstäUningar på arbetsplatser, möten och konferenser.

I den andra delen av min interpellation har jag talat om de nya uppgifter våra hemkonsulenter har fått genom att de ofta får ta initiativ för atl få tUl stånd ökad information för de enskUda konsumenterna. Ofta går del så tUl att hemkonsulenterna, någon från Kommunförbundet, någon från länet och representanter för kommunerna lräff'as för alt diskutera frågan. Eftersom lokala konsumentnämnder är svåra att få lill stånd för närvarande — kommunerna anför ekonomiska skäl för atl avslå sådana initiativ — bUr del ofta andra former man söker sig tUl.

Här är det etl omfattande arbete som utförts av hemkonsulenterna. De får som regel före ell sammanträffande sätta sig in i de enskilda kommunernas speciella ålderssammansättning, befolkningsunderlag, ar-

betsliv och kollektiva behov av konsumentupplysning. Eftersom många kommuner och deras representanter inle är så bekanta med hemkonsulenternas verksamhet, behövs del också en introduktion om ■vilka tjänster hemkonsulenterna kan åtaga sig.

Ofta bhr följden av dessa överläggningar en s. k. försöksverksamhet. Handelsministern nämnde min egen hemkommun Borlänge, där vi startat en försöksverksamhet med en s. k. konsumentrådgivare, som betalas av kommunen och har mottagning några timmar varje vecka på en central plats, i det här faUet ■vårt bibUolek. Hon har inför sin uppgift introducerats av länels hemkonsulenter och står i ständig kontakt med dessa. Besöksfrekvensen bevisar atl konsumenterna behöver stöd och rådgivning i dagens samhäUe med det stora utbud av varor som finns. De flesta av oss får allt mindre tid atl gå i affärer och prova och jämföra ohka varusortiment.

Reklamationsärendena är också många, och där bhr det ofta hemkonsulenterna som får fungera som kontakter för upplysning om vart man skaU vända sig, om man får felaktiga varor o. d.

Jag är glad atl handelsminister Feldl så slarkl har understrukit hemkonsulenternas nya arbetsområden och deras behov av vidareutbildning inför nya uppgifter som ålagts dem. Kan man då också vänta sig att konsumentverket och Kommunförbundet stöder utbUdning av annan personal som har med konsumentrådgivning att göra eller bör man öka antalet hemkonsulenter? Erfarenheten talar ju för att vi får räkna med ett ökat behov av t. ex. telefonservice, där konsumenten snabbt kan få besked om vart han kan vända sig i olika sammanhang. Och om kommunerna skaffar sig s. k. konsumenlrådgivare, kan det då länkas att även de omfattas av en central utbUdning?

Jag anser all del är mycket angeläget att vi snabbi får ul ell antal utbildade personer i konsumentfrågor som finns nära konsumenterna nu när kommunerna inte är så vilUga alt inrätta konsumentnämnder.

Nu säger handelsminister Feldl alt i ett sjuttiotal kommuner har motioner väckts om alt inrätta särskUda organ för konsumentfrågor, och några kommuner har redan fattat beslut om lokal konsumentverksamhet. Är det då möjligt atl i sådana fall skapa ökade möjligheter alt från konsumentinstitutet stödja sådan verksamhet eller anser handelsministern alt den information som nu finns är tillräcklig för atl stimulera kommunerna till ett ökat intresse för konsumentfrågor?

Nr 76

Fredagen den 27 april 1973

Ang. inriktningen av hemkonsulentverksamheten

Herr handelsministern FELDT:

Herr talman! Jag uppskattar myckel del intresse som fru Sundström visar för hemkonsulenterna och den ändrade inriktningen av deras arbete. Jag tror all vi ■vid någol tUlfälle tidigare har diskuterat bl. a. frågan om de lokaler och de möjligheter tUl kontakt med allmänheten som hemkonsulenterna har. De är i dag i många faU inte tillfredsstäUande utan behöver säkerhgen förbättras.

Jag blev glad atl höra alt det malerial som slår lUl hemkonsulenternas förfogande är användbart inte bara hos dem ulan också i andra sammanhang, och jag skall la den hänvisningen med mig också lill konsumentverket för all se Ull atl materialet verkligen kommer lUl

173

Nr 76

Fredagen den 27 april 1973

Ang. inriktningen av hemkonsulentverksamheten

användning.

På fra Sundströms första fråga, huravida staten via konsumentverket är beredd all stödja utbUdningen av kommunala konsumentrådgivare eller andra tjänstemän — vUken beteckning de nu må ha — som i kommunerna kommer alt syssla med konsumentpohtisk verksamhet, vUl jag svara atl vi redan när propositionen lades i fjol sade atl staten är beredd att svara för utbUdningen av de kommunala tjänstemän som här kan komma i fråga. Vi är alltså beredda alt regionalt eUer centralt ordna utbildningskurser för dem.

Sedan tror jag att jag kan säga att konsumentverket är alldeles klart inriktat på att inom sina befogenheter och ramar arbeta för all stimulera kommunernas intresse för konsumentpohtisk verksamhet. Formerna för och inriktningen av det stimiUansarbetet är emellerlid beroende av de överläggningar som konsumentverket för med representanter för kommunerna jusl nu. Därför kan jag inte säga något om hur konsumentverket i så fall bör arbeta. Det är min bestämda förhoppning och förväntan atl dessa överläggningar skall leda Ull positivt resultat, ett resultat som jag vid flera tUlfäUen har efterlyst och argumenterat för här i kammaren.

Fru SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Jag vet alt det råder stor tveksamhet ute i kommunerna om hur man skall organisera och öka konsumentupplysningen. Jag har pekat på hemkonsulenternas roU i del här avseendet, men det är angeläget att från centralt håU lämna informationer eUer bidra med annan stödjande verksamhet, så att vi får i gång en aktivare konsumentupplysning i de enskilda kommunerna.

Jag tackar än en gång handelsminister Feldl för hans svar och tolkar det som alt handelsministern är beredd atl ta ad notam de synpunkter jag har framfört i min interpellation.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades Kungl. konstitutionsutskottet.

Maj:ts proposition nr 123 lill

174

3 Föredrogs och hänvisades motionerna

nr 1926 och 1927 lUI civUutskottet,

nr 1928-1930 lUl utbUdningsutskottet,

nr 1931 lUl jusUlieulskottet,

nr 1932 och 1933 tUl lagutskottet,

nr 1934-1937 lUl skalleulskortet,

nr 1938-1940 liU jordbraksutskotlel,

nr 1941 -1944 tiU näringsutskottel,

nr' 1945 och 1946 liU civilutskottet,

nr 1947 lUl näringsutskottel,

nr 1948 och 1949 liU jordbruksutskottet,

nr 1950 och 1951 tiU civilutskottet,

nr 1952-1954 lUI lagutskottet,

nr 1955 lUl jordbruksutskottet.

nr 1956 och 1957 tiU näringsulskortet. Nr 76

nr 1958 tUl lagutskottet. Fredagen den

nr 1959 och 1960 lUl civilutskottet samt 27 aoril 1973

nr 1961 tUl jordbraksutskotlel. ---------------

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellalionsframställningarna nr 83 och 84.

§ 5 Interpellation nr 85 ang. situationen i Indokina

Ordet lämnades på begäran lill

Herr TAKMAN (vpk), som yttrade:

Herr talman! Det avtal om ett slut på kriget och återupprättandet av freden i Vietnam som undertecknades i Paris den 27 januari 1973 var en historisk seger för det vietnamesiska folket. Men under de nästan 90 dagar som förflutit sedan avtalets undertecknande har USA och Saigonadministralionen kränkt detta avtal på ett ytterst allvarhgt och systematiskt sätt.

USA fortsätter i många former sitt mUitära engagemang och sin inblandning i Sydvietnams inre angelägenheter för art inte dess neo- kolonialistiska regim skall falla sönder. USA har upphört med minsvepningen i Demokratiska repubhken Vietnams farvatten, en operation som för övrigt inleddes endast symbohskt. USA gör spaningsflygningar över DRV:s territorium och uppmuntrar på allt sätt Saigonjuntans bombningar, arlilleribeskjutningar och pacificeringsraider mot de befriade. områdena i Sydvielnam. Mellan 200 000 och 300 000 pohtiska fångar hälls alltjämt kvar i Saigonjuntans tigerburar och andra fängelser, där tusentals massakrerats och där tortyr varit en alldaghg företeelse även efler Parisavtalets undertecknande. Ytterligare många hundra tusen kvarhålls i koncentrationsläger och s. k. strategiska byar. MUjoner civUpersoner som flytt undan bombningarna eller genom pohsoperalioner tvingats bort från sma hembygder hindras att återvända. Tiotusentals som misstänkts för att della i opinionsrörelsen för Parisavtalets genomförande har arresterats, och många har dödats. Massiva bombningar dygnet mnt äger sedan sju veckor ram mot byar och städer i Cambodja, och. bombningar, även med B-52:or, har företagits mot Laos.

Demokratiska repubhken Vietnam, Republiken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering (PRR) och Laos patriotiska front har hela tiden visat sin goda vUja alt genomföra Parisavlalet. För atl ytterligare visa sin vilja och sm önskan alt få ett slut på den allvarliga situation som nu föreligger har PRR genom sin förhandhngschef i Paris, minister Nguyen Van Hieu, framlagt ett sexpunktsprogram vid åttonde sessionen med den konsultativa konferensen mellan de båda sydvietnamesiska parterna den 25 april.

Sexpunktsprogrammet har följande lydelse (i översättning från de franska och engelska texter som jusl blivit tUlgängliga):

"PRR:s SEXPUNKTSPLAN

framlagd den 25 april 1973 vid de båda sydvietnameliska parternas

rådgivande konferens i Paris 175

Nr 76------------- 1) Fientligheterna måste upphöra omedelbart, alla avtalets bestämmelser
Fredagen den '           måste strikt genomföras rörande varaktigt och tidsmässigt obegränsat
27 april 1973              eldupphör för att upprätthålla varaktig fred i Sydvietnam.
--------------------         a) De båda sydvielnamesiska parternas väpnade styrkor måste upp
rätthålla vapenvUan och upphöra med alla fienthgheter. Repubhken
Vietnams (Saigonregimen - ö. a.) väpnade styrkor måste omedelbart
inställa sina operationer för att återerövra områden, alla bombningar och
granatanfall, alla fientligheter, alla terroraktioner, aUa förföljelser och
repressaher,   och   de   måste omedelbart återföra sina enheter lUl de
positioner de intog före den 28 januari 1973.

b) I de fall då de båda sydvietnamesiska parternas väpnade styrkor kommer i direkt kontakt med varandra, skall dessa enheters befälhavare genast mötas för alt nå överenskommelse angående erforderhga åtgärder som måste vidtas för att förebygga strider och upprätthålla freden.

c) Den mUitära tvåpartskommissionen (PRR och Saigonregimen — ö. a.) skall snabbt faststäUa vUka områden som kontrolleras av vardera sydvietnamesisk part, bestämma formerna för truppernas stationering och omedelbart komma överens om korridorer, vägar och andra detaljer för endera partens mUitära transporter genom områden som kontrolleras av andra parten.

2) AUa civila vietnamesiska fångar, som fängslats och hålls fångna i
Sydvietnam, måste omedelbart återlämnas.

I en anda av nalioneU försoning och endräkt och i syfte att strikt tillämpa artikel 8 c) i Parisavlalet är PRR redo att återlämna aUa vietnamesiska civilpersoner tUUiörande Saigonsidan, som tUlfångatagits och hålls fängslade i Sydvietnam, inom den i avtalet stipulerade 90-dagarsfristen.

Saigonadministralionen måste:

a) omedelbart efteråt återlämna de vietnamesiska civilpersoner från PRR-sidan, som tillfångatagits och hålls fängslade i Sydvietnam; den måste omedelbart återlämna aUa de personer, som inte tillhör någondera sidan, ■vilka fängslats och hålls fångna för att de kämpat för fred, oberoende, bättre levnadsvillkor och demokrati, hksom alla andra personer som tUlfångatagits under kriget.

b) TiUs de återlämnas skall dessa tUlfängatagna och fängslade civilpersoner behandlas humant i enhghet med vad som stipuleras i artikel 8 b) i det protokoll som behandlar återlämnandet av vietnamesiska civilpersoner som tiUfångatagits och hålls fängslade i Sydvietnam. Arresteringar och frihetsberövanden måste genast instäUas och fängelseregimen avskaffas.

3) Det sydvietnamesiska folket måste omedelbart tUlförsäkras full
ständiga demokratiska fri- och rättigheter.

I hkhet med PRR måste Saigonadministrationen fuUständigt och
omedelbart tiUförsäkra folket alla demokratiska fri- och rättigheter som
stipuleras i artikel 11 b) i Parisavtalet om Vietnam. Den måste upphöra
med all förföljelse, göra slut på terrorn och förtrycket och alla
rensningsoperationer som hotar folkets Uv och egendom. Den måste
tUlförsäkra del sydvietnamesiska folket fritt val av bostadsort, fritt val av
''" arbete, frihet att röra sig mellan oUka platser och mellan områden som

kontrolleras   av de båda sydvietnamesiska parterna, så att den syd-    Nr 76
vietnamesiska befolkningen skall kunna fortsätta sin förvärvsverksamhet.     Fredagen den
sköta sina hus och risfäll, besöka släktingar och vårda familjegravarna.        27 april 1973

Vietnameser som vistas utomlands och personer som av pohtiska skäl ---------

måste leva utomlands måste fritt få återvända till Sydvielnam för att besöka famUjerna och delta i landets återappbyggnad. AUa dessa personer ur varierande politiska och religiösa riktningar, som inte tUlhör någondera sidan, måste också få frihet att utföra sin pohtiska verksamhet i de båda områden som kontroUeras av de båda sydvietnamesiska partema. Pressfriheten måste säkras, all censur måste avskaffas och aUa inskränkningar i pressfriheten. Tidningar av ohka tendenser måste få spridas fritt i de båda områden som kontrolleras av de båda sydvietnamesiska parterna. 4) Bildandet av det nationella rådet för nationell försoning och endräkt.

I en anda av nationell försoning och endräkt, ömsesidig respekt och ömsesidig ickeinblandning skall de båda sydvietnamesiska partema snabbt bilda det nationella rådet för nationell försoning och endräkt, sammansatt av tre hka delar, som skaU åtaga sig de uppgifter som stipuleras i Parisavlalet om Vietnam, nämligen:

Befordra de båda sydvietnamesiska parternas genomförande av avtalet för all åstadkomma nationell försoning och endräkt och trygga de demokratiska fri- och rättigheterna, organisera fria och demokratiska allmänna val och utarbeta tillvägagångssätt och formerna för lokala val.

De båda sydvielnamesiska parterna skall komma överens om rådels organisatoriska uppbyggnad och antalet ledamöter, nominering av rådets ledamöter, om dess arbetssätt och om dess ledamöters okränkbarhet. 5j Genomförandet av fria och demokratiska allmänna val i Sydvietnam.

PRR har alltid hävdat att det sydvietnamesiska folkel skall bestämma om Sydvielnams politiska framtid genom verkligt fria och demokratiska val, konstituera en nationalförsamUng, utarbeta en konstitution och bilda en sydvielnamesisk regering, som företräder hela sydvielnamesiska folkets önskemål och vUja till fred, oavhängighet, demokrati och nationell endräkt.

I enlighet med avtalets artikel 12 är PRR redo att träffa överenskommelse med den andra sidan om vUka organ som skall bUdas genom dessa allmänna val. Hur dessa allmänna val skall organiseras Uksom beslut angående valordning skall avgöras av det nationella rådet för nationell försoning och endräkt. PRR anser del vara nödvändigt att snabbi stabilisera läget i Sydvietnam och att fullständigt och ulan dröjsmål tUlförsäkra det sydvietnamesiska folket demokratiska fri- och rättigheter för att man snabbt skall kunna gå vidare och genomföra verkligt fria och demokratiska val i Sydvietnam. 6j Frågan om de vietnamesiska väpnade styrkorna i Sydvietnam.

Frågan om de ■vietnamesiska väpnade styrkorna i Sydvietnam skaU
lösas av de båda sydvietnamesiska parterna i en anda av nationell
försoning och endräkt, hkaberättigande och ömsesidig respekt, utan
främmande inblandning, i enlighet med det läge som råder efter kriget.
Bland de frågor som skall diskuteras av de båda sydvietnamesiska
parterna är åtgärder för att nedskära deras mihtära styrkor och
demobihsera de sålunda nedskurna trupperna. De båda sydvielnamesiska 177

Nr 76 parterna skall göra detta så snart som möjligt.

Fredaeen den ovanstående sex punkterna är helt logiska och förnuftiga och de

27 april 1973 '' samklang med Parisavtalets anda och bokstav. Dessa punkter banar

---------- ■-------- väg för en snabb överenskommelse om Sydvietnams inre angelägenheter i

syfte all förverkliga del sydvietnamesiska folkels djupa aspirationer, nämUgen fred, oavhängighet, demokrati och nationell försoning och endräkt.

För all konferensen snabbt skall ge goda resultat föreslår vi att de båda parterna tar dessa sex punkter som utgångspunkt för diskussion och en uppgörelse och att della sker i två etapper. I första etappen bör de mest brådskande frågorna lösas, vilka upptas i punkterna 1—4, och i denna ordningsföljd. Så snart överenskommelse träffats i en fråga, skall den omedelbart tillämpas. De mest brådskande frågorna måste lösas först och finna fullständig tUlämpning för all tjäna som grundval för lösandet av punkterna 5 och 6. Andra etappen skaUTösa punkterna 5 och 6.

Om de båda parterna gör positiva ansträngningar och visar god vilja kan vi avsluta första etappen inom en kort tidsrymd och kan sedan söka alt snabbt lösa de återstående frågorna i en andra etapp.

PRR-delegationen är redo alt diskutera dessa sex punkter med alla politiska och religiösa riktningar för atl därmed bidraga tUl en snabb lösning av Sydvietnamsinre angelägenheter."

Jag har här återgivit sexpunktsprogrammet in extenso. Med stöd av vad jag inledningsvis anfört anhåller jag om kammarens tUlstånd att till herr utrikesministem få ställa följande fråga:

Är utrikesministern beredd att lämna en redogörelse för svenska regeringens uppfattning om läget i Indokina och sin inställning tUl det sexpunktsprogram som den 25 april 1973 framlades av Republiken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering för en lösning av den allvarliga situationen som uppstått genom USA :s regerings och Saigonadministrationens allvarliga och systematiska kränkningar av Parisavtalet om ett slut på kriget och återupprättandet av freden i Vietnam?

Denna anhållan bordlades.

§ 6 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr 127 med förslag angående förordnande av taxeringsinlendent med särskUda uppgifter.

§ 7 Anmäldes och bordlades

Framställningar

Nr 10 Skrivelse från riksdagens ombudsmän angående anslag på tUläggsstat för budgetåret 1972/73 för lokalutrustning m. m.

Nr 11 Skrivelse från riksdagens förvallningsstyrelse angående kompletterande anslagsframställning för budgetåret 1973/74

§ 8 Anmäldes och bordlades
Finansutskottets betänkanden
178 Nr 21 i anledning av motioner angående kommunernas ekonomi

Nr 22 i anledning av propositionen   1973:85 angående utgifter på     Nr 76
tiUäggsstat Hl tUl riksstalen för budgetåret 1972/73. i vad avser vissa     Fredagen den
anslag inom finansdepartementels verksamhetsområde              27 anril 1973-

Skatleulskollets belänkande

Nr 27 i anledning av propositionen 1973:85 i vad avser ytterligare anslag tUl riksskatteverket för budgetåret 1973/74 m. m.

Juslilieutskotlets betänkanden

Nr 17 i anledning av propositionen 1973:30 med förslag lill lag om ändring i rättegångsbalken m. m. jämte motioner

Nr 19 i anledning av propositionen .1973:74 med förslag till organisation av samhällets rättshjälp m. m. jämte motioner

Nr 20 i anledning av molion om översyn av straffbestämmelserna om djurplågeri

Försvarsutskottets betänkanden

Nr 14 med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:75 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motion

Nr 15 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Jordbraksutskottets betänkande

Nr 20 i anledning av propositionen 1973:31 med förslag lUl ändring i lagen (1944:219) om djurskydd jämte motioner

Näringsutskotlets betänkande

Nr 41 i anledning av motioner om skärpt lagstiftning mot konkurrensbegränsningar

§ 9 Anmäldes och bordlades föhande motioner:

Nr 1962 av herr Hermansson m. fl.

Nr 1963 av herr Lindkvist och fru Theorin avlämnade i anledning av Kungl. Majts proposition 1973:22 med förslag lUl bosladssaneringslag m.m.

Nr 1964 av herr Nordstrandh m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ls proposition 1973:78 om utformning av praktiken för studerande vid lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje m. m.

Nr 1965 av herr LeviM

Nr 1966 av herr Lev//! avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ls proposition 1973:94 om ändringar i vägtrafikbeskattningen m. m.

Nr 1967 av herr Magnusson i Borås
avlämnad i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1973:106 med förslag
lUl ändring av bestämmelser om extra avdrag vid inkomsttaxeringen,
m.m. 179

Nr 76 Nr 1968 av fru Åsbrink m. fl.

Fredagen den avlämnad i anledning av Kungl. Maj;ts proposition 1973:107 med förslag

27 april 1973 ° inrättande av en fältstation i Skara

Nr 1969 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl.

Nr 1970 av herr Olsson i Asarum m. fl. avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:109 med förslag tUl förordning om ändring i tuUtaxan (1971:920), m. m.

Nr 1911 avherr Strömberg m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:111 angående godkännande av konvention om förhindrande av havsföroreningar liU följd av dumpning av avfall

Nr 1972 av herrar Hörberg och Sundkvist

Nr 1973 av herr Josefson i Arrie m. fl.

Nr 1974 av herr Magnusson i Borås m. fl. avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ls proposition 1973:120 med förslag angående beskattning av pensionsförsäkringstagare, m. m.

§ 10 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att föhande enkla frågor denna dag framställts, nämligen

Nr 196 Herr Hallgren (vpk) lUl herr socialministern angående dispenser

från gällande arbetarskyddsbestämmelser:

Anser statsrådet det ur arbelarskyddssynpunkl tillfredsstäUande atl yrkesinspeklörer och kungl. arbetarskyddsslyrelsen ger dispens från gällande skyddsbestämmelser införda i av kungl. arbetarskyddsstyrelsen utgivna skyddsanvisningar?

Nr 197 Herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) tUl herr industriministern angående indragning av koncessioner för elektriska distribulionsföreningar:

Anser statsrådet all indragning av koncessioner är rätta metoden för atl få till stånd överlåtelser eller sammanslagningar av elektriska distribulionsföreningar?

§11 Kammaren åtskildes kl. 14.20.

In fidem

BENGTTÖRNELL

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1973:76 Fredagen den 27 april

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1973:76