Riksdagens protokoll 1973:136 Tisdagen den 20 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1973:136

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1973:136

Tisdagen den 20 november

Kl. 16.00

Förhandhngama leddes av fru andre vice talmannen.

§  1   Justerades protokollet för den 9 innevarande månad.

Nr 136

Tisdagen den

20 november 1973

Om vidgning av stadshypoteksföreningarnas låneverksamhet

§ 2 Om vidgning av stadshypoteksföreningarnas låneverksamhet

Herr finansministern STRÄNG erhöU ordet för att besvara herr Fågelsbos (c) den 16 oktober framställda interpellation, nr 99, och anförde;

Fru talman! Herr Fågelsbo har frågat mig om jag vill medverka till en sådan ändring i förordningen om stadshypotekskassan och stadshypoteks-föreningarna att dessa kan lämna lån för bostadsbyggande också utanför s. k, hälsovärdstätort.

Enligt gällande bestämmelser kan stadshypoteksföreningar lämna lån inom orter där hälsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för hälsovårdstätort gäUer. Lån får också lämnas inom andra tätare bebyggda områden i den mån Kungl. Maj ;t bestämmer. Bostadsstyrelsen har i sin skrivelse tiU Kungl. Maj:t med anslagsäskanden för budgetåret 1974/75 anfört att den regionala inskränkningen i stadshypoteksföreningarnas långivning bör kunna slopas, när det är fråga om företag med statligt bostadslån. Bostadsstyrelsens skrivelse vad avser denna fräga har av inrikesdepartementet överlämnats till finansdepartementet och har den 11 oktober 1973 sänts ut pä remiss. Jag avser att ta ställning tiU frågan, om stadshypoteksföreningarna bör ges rätt att lämna lån utanför hälsovårdstätort, när remissbehandlingen är avslutad.

Herr FÅGELSBO (c);

Fru talman! Jag ber att till statsrådet Sträng fä framföra ett tack för att jag fått min interpellation besvarad. Svaret får mig att känna en viss positiv förväntan inför finansministerns slutgiltiga ställningstagande i denna fräga, som enligt min bedömning är av stor betydelse för många som vill bygga pä landsbygden.

Jag skulle dock vilja ställa en följdfråga: När går remisstiden ut och kommer finansministern att avgöra frägan före årsskiftet?

Herr finansministem STRÄNG;

Fru talman! Jag kan faktiskt inte på rak arm säga när remisstiden gär ut. Ärendet är inte av den omfattningen att det tarvas någon längre remisstid. Det skickades ut på remiss den 11 oktober. Jag förutskickar att minimum av remisstid har bestämts även i det här fallet, och det brukar röra sig om tre eller fyra veckor. Det torde således näppeligen bli möjligt

att under höstsessionen framlägga någon proposition tUl riksdagen. Däremot kan jag trösta herr Fågelsbo med att är det så att remissinstansernas svar ger anledning till en positiv behandling och regeringen hamnar på den linjen, så brukar jag inte ha för vana att i onödan ligga på förslagen.

Överläggningen var härmed slutad.

Kungl.   Maj:ts proposition nr  170  tUl

Nr 136

Tisdagen den

20 november 1973

Om vidgning av stadshypoteksföreningarnas låneverksamhet

Bilaga BUaga Bilaga Bilaga BUaga Bilaga

§ 3  Föredrogs  och  hänvisades utskott enhgt följande:

Justitiedepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

UtbUdningsdepartementet

Punktema 1, 2, 6 och 7

BUaga 7 BUaga 8 Bilaga 9 BUaga 10 Bilaga 11 BUaga 12

Punkterna 3, 4, 5 och 8

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Inrikesdepartementet

Civildepartementet

Industridepartementet

Statens aUmänna fastighetsfond

Justitieutskottet

Försvarsutskottet

Socialutskottet

Trafikutskottet

Finansutskottet

Kulturutskottet

UtbUdningsutskottet

Jordbruksutskottet

Näringsutskottet

CivUutskottet

Civilutskottet

Näringsutskottet

Finansutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades framställningen nr 19 till konstitutionsutskottet.

§ 5 Föredrogs och hänvisades motionen nr 2117 tUl konstitutionsutskottet.

§ 6 Föredrogs, men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkanden nr 45 och 46, skatteutskottets betänkande nr 59, justitieutskottets betänkanden nr 35 och 37, lagutskottets betänkanden nr 29—31, försvarsutskottets betänkande nr 23, socialförsäkringsutskottets betänkanden nr 29-32, utbildningsutskottets betänkanden nr 44 och 46, jordbruksutskottets betänkanden nr 44 och 45, näringsutskottets betänkande nr 62 samt civUutskottets betänkande nr 29.

§ 7 Fru andre vice talmannen meddelade att pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle justitieutskottets betänkande nr 37 och civUutskottets betänkande nr 29 uppföras närmast efter skatteutskottets betänkande nr 59.

§ 8 Interpellation nr 160 om nyrekrytering av personal vid SJ

Ordet lämnades på begäran till

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk), som yttrade; Fru  talman!   Enligt   1963  ärs  trafikpolitiska   beslut skall de olika trafikgrenarna och trafikföretagen arbeta under fri konkurrens och med

ett s. k. kostnadsansvar. De olika trafikföretagen avses drivas utifrån rent     Nr 136 företagsekonomiska krav, de samhällsekonomiska aspekterna lämnas ät     Tjsdaeen den sidan i deras verksamhet.  I de fall samhällsekonomiska överväganden     20 november 1973

kommer till uttryck i trafikpolitiska åtgärder åhgger det regering och     ------------

riksdag att besluta om desamma.

Statens jämvägar har givetvis att i sin verksamhet följa de riktlinjer som uppdragits i det trafikpolitiska beslutet. Detta utesluter inte att meningarna kan vara delade om det sätt varpå SJ försöker uppfyUa de krav som ställs pä företaget i detta sammanhang. Tvärtom har ju SJ;s åtgärder, även ifrån den här relaterade utgångspunkten, diskuterats livligt.

Ett direkt samband med den målsättning som anges för statens jämvägar har den personalpolitik som bedrivs vid företaget. Den utgår alltid ifrån att statens järnvägars verksamhetsområde skall vara anpassat tUl vad som är företagsekonomiskt lönsamt och att personalåtgången, med hänsyn tiU den utveckling som SJ under en följd av år genomgått, skall kunna hållas så läg som möjligt och att nyrekrytering skall undvikas. I praktiken råder för närvarande ett rekryteringsstopp.

Följden av denna rekryteringspolitik har blivit en snedvriden åldersfördelning av personalen vid SJ. Genomsnittsåldern bland de anställda har blivit allt högre. Ett ansträngt personalläge har uppstått inom SJ, vilket är särskilt markerat på de större stationerna. Härigenom uppkommer också en kraftig eftersläpning när det gäller kompensation av övertid, vilket i sin tur förvärrar situationen. Den höga genomsnittsåldern gör ju att personalen i hög grad behöver all sin fritid för vila och rekreation. Det behöver understrykas att för viss tiänst vid SJ är det nödvändigt med ung och rörlig arbetskraft.

Vid fackliga överläggningar har SJ sagt nej till nyrekrytering av personal och i stället gett uttryck för planer på ytterligare kraftiga minskningar av personalstyrkan. Detta skall främst tillgå på det sättet att ingen nyanställning sker i samband med pensionsavgångarna.

Den nuvarande trafikpolitiken har ju varit föremål för omfattande debatt under senare är. Vänsterpartiet kommunisterna har för sin del kritiserat 1963 års beslut alltsedan dess tillkomst. Men man har nu inom de olika partierna i stort blivit överens om att något mäste göras för att rätta till en del av det som gått snett i trafikpolitiken. Särskilt gäller det att förhindra en fortsatt överföring av trafik frän järnväg till landsväg. Järnvägen mäste i stället få en större del av den framtida trafiken, i all synnerhet den tunga trafiken. Behovet av en ny trafikpolitik med en totalekonomisk grundsyn understryks för övrigt av den aktuella energikrisen. Direktiven för den nya trafikpolitiska utredningen ger också klara anvisningar om att trafikpolitiken bör ses från ett vidgat perspektiv.

Det borde enligt min mening föreligga skäl för SJ att i sin
personalpolitik ta hänsyn till den förväntade utvecklingen på det
trafikpolitiska området. En överföring av trafik till järnväg och ändrade
förutsättningar för nedläggande av bandelar kan i framtiden skapa behov
av en större personalstyrka vid SJ än företaget för närvarande tycks räkna
med. Vad som i första hand föranleder kravet på en ändrad rekryterings
politik är emellertid den olidliga arbetssituation som uppkommit pä
mänga platser pä grund av personalbristen. Den tid man skulle behöva till         7

Nr 136----------- vila tas i stäUet i anspråk av företaget. En konsekvens av detta blir en
Tisdaeen den--- kraftigt ökad sjukfrekvens och en förshtning av personalen.
20 november 1973    '' hänvisning tiU det anförda anhåller jag att tUl herr kommunika-
--------------------     tionsministern få ställa följande frågor:

1.                               Har statsrådet uppmärksammat de betänkliga följderna av rekryte
ringsstoppet vid SJ?

2.                               Har statsrådet för avsikt att hos SJ:s centralförvaltning aktualisera
frågan om en nyrekrytering av personal avpassad dels till de faktiska
aktuella behoven, dels till en förväntad gynnsammare utveckling för
jäm vägstrafiken?

Denna anhållan bordlades.

§ 9 Interpellation   nr   161   om  skydd  för  insjöar  mot   miljöfarliga sprängningsexperiment

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr JONASSON (c), som yttrade:

Fm talman! Den 11 april ägde ett ovanligt stort jordskalv mm vid Vänern. Enhgt uppgift kändes det av befolkningen inom ett stort område söder om Vänern. Jordskalvet lär vara det kraftigaste som registrerats under 1900-talet i Sverige. Orsaken till jordstötarna är enhgt en teori förknippade med rörelser i jordskorpan beroende på landhöjningen.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) anser det nu vara ett unikt tillfälle att mera ingående studera geofysikaliska skalvmekanismer i Vänerom-rådet.

FOA bedriver viss verksamhet för att mäta underjordiska explosioner av olika slag. Man hävdar vidare att det krävs en kontrollerad explosion i närheten av skalvplatsen för att kunna fastställa pä vilket djup skalvet ägde rum. Forskningsanstalten vill med den planerade sprängningen i Vänern förfina mätmetoderna för att, som man säger, bättre kunna skilja jordskalv från kärnsprängningar.

En sprängning var planerad att äga rum i Vänern norr om Djurö fyr den 19-21 september 1973. En sprängladdning, bestående av marina minor, med en sammanlagd sprängverkan på 5 000 kg, skulle bringas att detonera på sjöbotten på ett djup av 50 m. Sprängämnet skulle bestå av hexatonal, något kraftigare än trotyl.

Yrkesfiskarna i Vänern, genom Vänerns fiskareförbund, reagerade kraftigt när de fick vetskap om den planerade sprängningen. De var genast pä det klara med att sprängningen måste stoppas. I skrivelser till ohka myndigheter har de uttryckt sin djupa oro inför försöket i Vänern och krävt att experimentet stoppas.

Farhågorna gäUer inte bara Vänerns fiske utan även vattnet och miljön i och kring sjön. Riskerna för en oljekatastrof i samband med experimentet oroar.

Den 7 september 1973 offentliggjorde FOA en information om sprängningen med visst bakgrundsmaterial, vilket rönte stor uppmärksamhet i massmedia.

Den II september 1973 lät FOA genom ett TT-telegram meddela att    Nr 136
sprängningen uppskjutits tills vidare och kunde av tekniska skäl genom-    Tisdagen den
föras tidigast i vår.                                                                         20 november 1973

Naturvårdsverket  angav  i sitt  svar  till  Vänerns fiskare förbund att     -----------

dylika projekt skall underställas vattendomstol för prövning, vilket FOA hade underlåtit att göra.

Det har även senare framkommit att man ej lämnat information om sprängningen tiU den särskilda fiskeskyddsnämnd som finns inrättad för Vänern. Den består av representanter för försvaret och yrkesfiskare. Alla skjutningar och sprängningar skaU anmälas tiU denna fiskeskyddsnämnd.

Sammanfattningsvis kan konstateras att sä stora laddningar som 5 ton ej tidigare bringats att detonera i svenska vatten. Mot bakgrund av detta har man inga erfarenheter av vilka skador som kan uppstå i samband med den av FOA planerade sprängningen. Försöket kan betecknas som miljöfarlig verksamhet och borde därför bli föremål för särskild prövning.

Det måste vara ett riksintresse att Vänern och övriga svenska insjöar och vattenområden skyddas mot dylika projekt i framtiden. Det måste även klarläggas hur tillståndsgivningen för dylika försök skaU handläggas.

Med hänvisning till det anförda anhälles om kammarens tUlständ att tUl herr jordbruksministern fä stäUa följande fråga;

Är statsrådet beredd att vidtaga åtgärder för att skydda svenska insjöar mot miljöfarliga sprängningsexperiment?

Denna anhållan bordlades.

§   10 Anmäldes och bordlades motionema

Nr 2118 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Nr 2119  av herr Helén m. fl.

Nr 2120 av herr Nordgren avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:155 med förslag tiU kreditupplysningslag

Nr 2121   av herr Nordgren

Nr 2122  av fru Thunvall avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:169 angående vissa domartjänster

Nr 2123 av herr Winberg m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:173 med förslag tiU lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål

Nr 2124 av herr Turesson avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:177 med förslag tiU lag om ändring i statstiänstemannalagen (1965:274), m. m.

Nr 2125 av herrar Andersson i Ljung och/owon i Alingsås

Nr 2126 av herr Andersson i ybro

Nr 21 27  av herr Björk i Gävle m. fl. - 9

Nr 136------------ Nr 2128 av herrar 5oo och Carlsson i Vikmanshyttan
Tisdagen den                     av herr 5ö>/e.fjo« i Falköping
70 november 1973          "  - av herr öö/eiion i Glömminge
-------------------- ----- Nr 2131   av herrar Carlström och Elmstedt

Nr 21 32 av herr Dahlgren m. fl.

Nr 2133  av herr feinge

Nr 2134 av herr Eriksson i Arvika m. fl.

Nr 2135  av herrar Eriksson i Ulfsbyn och 7o>wjo« i Alingsås

Nr 2136 av herr Fågelsbo

Nr 2137  av herr G!utfl/jio« i Säffle

Nr 2138 av fru Hambraeus m. fl.

Nr 2139  av herr Hansson i Skegrie m. fl.

Nr 2140 av herr Hedin m. fl.

Nr 2141   av herr/o/ia/tMO/j i Holmgärden m,/?,

Nr 2142  av herr Karlsson i Malung m. fl.

Nr 2143  av herrar Larsson i Öskevik och Pettersson i Örebro

Nr 2144 av fru Marfc(ur!d m./i.

Nr 2145  av herr Olsson i Edane m. fl.

Nr 2146 av herr 0/mo« i SundsvaU

Nr 2147  av herr Svanström m. fl.

Nr 2148  av herr Åkerlind

Nr 2149 av herr Ängström

Nr 2150 av fru Äsbrink

Nr 2151  av herr Öhvall avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:178 med förslag till ändring i distriktsveterinärorganisationen, m, m.

Nr 2152 av herr//e/é;i m,/7.

Nr 2153  av herr Jonsson i Alingsås m. fl.

Nr 2154 av herr Nilsson i Trobro rn. fl.

Nr 2155  av herrar Pefferwoti i Lund och Stadling

Nr 2156 av herrar Romanus och Hörberg

Nr 2157  av herrar Svensson i Malmö och Hallgren avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:181 angående ändrade regler för beskattning av periodiska understöd, m, m.

Nr 2158 av herrar /nc/iffjan och/o/iöHMon i Holmgärden

Nr 2159 äv herr Wennerfors m. fl. avlämnade i anledning av Kungl, Maj;ts proposition 1973:185 med förslag till brandlag m, m.

Nr 2160 av herr Mattsson i Skee

Nr 2161  av herr Oskarson i Halmstad m. fl. avlämnade i anledning av Kungl, Maj;ts proposition 1973:187 med förslag tUl tullförordning, m, m.

Nr 2162 avherrDahlgrenm.fi.
Nr 2163  avherrMo/(>i
                                  Nr 2164 av herr venwow i Eskilstuna w,/7,

avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:193 angående     Nr 136
avgiftema i postverkets tidningsrörelse                                        Tisdagen den

Nr 2165  av herr Strindberg m. fl. avlämnad i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:197 med förslag tUl lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m, m.

Nr 2166  av herr Hermansson m. fl. avlämnad     i     anledning     av     skrivelse      1973:18     från     riksdagens förvaltningsstyrelse med förslag tiU vissa ändringar i ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter

20 november 1973

§ 11  Meddelande ang, enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen

den 19 november av

Nr  311   Herr   Hermansson   (vpk)   tUl   herr  justitieministern  angående tUlämpningen av lagen om tillfäUigt omhändertagande:

Vad anser statsrådet om att den nya lagen om tiUfälligt omhändertagande utnyttias mot demonstrationsrätten?

Nr 312  Fru Eriksson i Stockholm (s) tUl herr justitieministern angående

tillämpningen av lagen om tUlfälligt omhändertagande:

Avsägs med lagen om tiUfälligt omhändertagande ingripande mot invandrares demonstrationer; och — om frågan besvaras med nej — hur tänker justitieministern klarlägga innebörden i denna lag, sä att händelser sådana som nyligen ägt rum icke upprepas?

Nr 313  Herr    Ahlmark    (fp)    tiU    herr    industriministern    angående möjligheterna att föra stora supertankers genom Bohusläns skärgärd;

Hur har regeringen tänkt sig att de supertankers på 400 000 -

500 000 ton, som nu skaU byggas på Uddevallavarvet, skaU föras ut

genom Bohusläns skärgård?

Nr 314  Herr   Ahlmark   (fp)   till   herr   utrikesministern   angående   de politiska förhållandena i Grekland:

Vad är utrikesministerns kommentar tUl militärdiktaturens terror mot demokrater och oliktänkande i Grekland?

den 20 november av

Nr 315   Herr Ullsten (fp) till herr finansministern om tillgodoseende av

personalens intressen vid utflyttning av statliga verk:

Hur bedömer statsrådet möjligheten att tillgodose personalens
intressen vid utflyttning av statliga verk, mot bakgrund av
erfarenheterna vid statens provningsanstalt?                                                     11

Nr 136                   Nr 316  Herr  Olsson   i   KU   (fp)   tUl   herr  justitieministem  angående

Tisdagen den         tillämpningen av lagen om tiUfäUigt omhändertagande;

20 november 1973           statsrådet   beredd   föreslå   sådana   preciseringar   i   lagen  om

--------------------         tUlfäUigt    omhändertagande    att    icke    avsedda   ingripanden   mot

demonstranter i fortsättningen kan undvikas?

Nr 317  Herr    Stälhammar    (fp)    till   herr   utbildningsministern   om

högtidUghällande av skolavslutningar;

Anser statsrådet att det inom ramen för nu gällande skolstadga är möjligt för skola som sä önskar att utbyta undervisningen terminens sista skoldag helt eller delvis mot högtidligare avslutning förlagd till skolan eller annan lämplig lokal?

§  12  Kammaren åtskildes kl, 16,08,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert