Riksdagens protokoll 1973:126 Tisdagen den 6 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1973:126

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1973:126

Tisdagen den

,                                                                        6 november 1973
Tisdagen den 6 november                                                                                    

Kl. 16.00

Förhandlmgarna leddes av fra andre vice talmannen.

§  1 Justerades protokollet för den 26 oktober.

§ 2 Fru andre vice  talmannen meddelade att  herr Jönsson i Arlöv infunnit sig vid riksdagen den 5 november.

§ 3 Meddelande ang. val

Fru ANDRE VICE TALMANNEN yttrade;

Jag fär meddela att val av en ledamot jämte suppleant i styrelsen för Stiftelsen RUcsbankens jubUeumsfond kommer att ske vid morgondagens sammanträde.

§ 4 Upplästes följande tdl kammaren inkomna skrivelse;

TiU riksdagens kammare

Jag får härmed anhålla om entledigande från mitt uppdrag att vara ledamot av Sveriges riksdag med hänvisning tiU att jag den 1 november d. å. av fuUmäktige i riksbanken utsetts tdl riksbankschef. Stockholm den 6 november 1973 Krister Wickman

Denna avsägelse blev av kammaren godkänd.

§  5 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan;

TUl riksdagens kammare

Härmed anhåUer jag om ledighet från riksdagsarbetet fr. o. m. den 13 november t. o. m. den 23 november på grund av uppdrag som medlem i den  svenska  delegationen  till  Förenta nationernas generalförsamhngs pågående 28 ;e session i New York. Stockholm den 6 november 1973 Inga Thorsson

Kammaren biföll denna ansökan.

6 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj;ts propositioner

nr 151 tUl lagutskottet,

nr  155 tiU näringsutskottet samt

nr  158 och 159 tin lagutskottet.                                                                        127

Nr 126

Tisdagen den 6 november 1973

Utsträckt motionstid

§ 7 Föredrogs och hänvisades motionerna nr 2091-2096 tiU finansutskottet.

§ 8 Föredrogs, men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkande m 38, utrikesutskottets betänkanden nr 16 och 17, kulturutskottets betänkanden nr 28—36, jordbruksutskottets betänkanden nr 31, 34, 37 och 46 samt inrikesutskottets betänkanden nr 29 och 31—33.

§ 9 Utsträckt motionstid

Ordet lämnades på begäran till

Herr LARSSON i Luttra (c), som yttrade;

Fra talman! Jag tUlåter mig hemställa att kammaren ville besluta att tiden för avgivande av motioner i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1973:155 med förslag till kreditupplysningslag måtte med hänsyn till ärendets omfattning utsträckas till första plenum efter lördagen den 17 november.

Denna hemställan bifölls.

§ 10 Interpellation nr 144 ang. ändringar i främmande staters medborgarskapslagstiftning

128

Ordet lämnades på begäran till

Herr WINBERG (m), som yttrade;

Fru talman! Enhgt lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap förvärvas svenskt medborgarskap vid födseln under tre särskilt angivna alternativa förutsättningar. En av dessa är att barnet är fött i Sverige i äktenskap där modern är svensk medborgare och fadern antingen inte har medborgarskap i någon stat eller barnet (ehuru fadern har medborgarskap i främmande stat) icke vid födseln förvärvar faderns medborgarskap.

Om fadern har medborgarskap i främmande stat beror det sålunda på detta lands medborgarskapslagstiftning om ett barn i nämnda fall vid födseln kommer att förvärva svenskt medborgarskap. I det fall barnet saknar svenskt medborgarskap dokumenteras detta hos vederbörande pastorsämbete i dess personakt där medborgarskap för person som ej är svensk medborgare skall anges.

Anteckning i personakt om medborgarskap måste givetvis överensstämma med det bakomliggande rättsförhållandet: För att sådan skall ha något värde är det erforderligt att den främmande statens medborgarskapslagstiftning verkligen har det innehåll som förutsatts vid personaktens upprättande. En felaktig förutsättning kan medföra att ett barn såvitt av personakten framgår är svensk medborgare trots att det i själva verket saknar svenskt medborgarskap. Det är inte anteckningen som sädan eller frånvaron av denna som konstituerar medborgarskapet.

Om en främmande stat ändrar sin lagstiftning från att ha varit sädan att barn, varom här är fräga, inte vid födseln automatiskt förvärvat faderns medborgarskap till att sådant förvärv automatiskt sker är det givetvis nödvändigt att pastorsämbetena snarast underrättas om sädan ändring för att felaktig anteckning skall förebyggas.

Det finns fall där främmande stats ändring av lagstiftningen på detta    Nr 126 område först efter lång tid kommit vederbörande pastorsämbeten till del.     Tisdagen den Som exempel kan nämnas att medborgarlagstiftningen i Tjeckoslovakien    g november 1973

före den 1 januari 1969 varit sädan att barn i här angiven situation inte     -----

vid födelsen automatiskt förvärvat faderns medborgarskap men att den efter nämnda tidpunkt har ett innehåU som innebär att barnet - oavsett var det. är fött — förvärvar tieckiskt medborgarskap sä fort en av föräldrarna är tjeckisk medborgare. Detta betyder att ett barn som är fött i Sverige i äktenskap mellan tieckisk far och svensk mor automatiskt förvärvat tieckiskt medborgarskap vid födelsen om det är fött efter den 31 december 1968 men svenskt medborgarskap om det är fött före detta datum. Först genom skrivelse frän riksskatteverket den 14 februari 1972 bringades ändringen av den tjeckiska lagen till pastorsämbetenas kännedom. Barn födda efter den 31 december 1968 har alltså under en tid av inte mindre än över tre år kunnat komma att i kyrkobokföringen anges som svenska medborgare ehuru de rätteligen varit tieckiska. Det är uppenbart att en sådan felaktighet kan leda till allvarliga konsekvenser för barn och föräldrar.

Av vad jag här angett framgår nödvändigheten av att ändringar i främrhande staters medborgarskapslagstiftning så snart det är möjligt kommer till vederbörande svenska myndigheters kännedom.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr utrikesministern få ställa följande frågor:

1.    Vill utrikesministern upplysa om på vilket sätt svenska myndigheter får del av ändringar i främmande staters medborgarskapslagstiftning?

2.    Anser utrikesministern att sådana ändringar med tillräcklig skyndsamhet kommer svenska myndigheter till del och — om så icke är fallet -vUka åtgärder anser utrikesministern böra vidtagas för att detta skall ske?

Denna anhållan bordlades.

§ 11  Interpellation nr 145 ang. produktion av TV-program för sjöfolk

Ordet lämnades på begäran till

Herr ROSQVIST (s), som yttrade;

Fra talman! När det gäller information, nyhetsförmedling och aktuell samhällsdebatt är sjöfolket till stor del i ett betydligt sämre läge än andra svenska medborgare.

Sändningar per radio från Sverige kan beroende pä mottagningsförhållandena avlyssnas mycket sporadiskt. Att ta del av ordinarie svensk TV-sändning blir en teknisk omöjlighet redan bortom Skagen.

Men det finns nya medel och nya möjligheter. TV-kassetter och
bildskivor som snabbt kan sändas ut till fartygen kan öppna nya vägar för
nyheter, god underhåUning och utbildningsverksamhet. Försök pä det här
området har redan påbörjats. Redama har bildat AB Svensk Sjöfarts
TV med möjlighet att också ta hand om programutbudet. Det är i och för
sig bra att man från redarhåll engagerat sig för att de anställda — sjöfolket    129

Nr 126                   som utför sin tiänst isolerade i fartyg — skall fä ta del av den nya

Tisdaeen den         tekniken  på massmedieområdet. Men då uppstår också ett berättigat

6 november 1973       krav. Programutbudet skall kännetecknas av objektivitet. Det fär inte

--------------------     finnas någon misstanke om motsatsen.

Vad gäller utbud bör Sveriges Radio kunna få i uppdrag att såväl kopiera som producera program på TV-kassetter för sjöfolk. Det kan gälla information och nyheter av olika slag, utbildningsprogram (exempelvis enligt TRU-modeU) och god underhållning. Sveriges Radio synes vara mest lämpat, om ett objektivitetskrav skaU kunna följas, att ta huvudansvaret för en eventueU programkatalog. Vad man sedan vill ha för program ute i fartygen kan de ombordanställda själva pä lämpligt sätt välja ut.

SamhäUet bör ta sitt ansvar i programutbudet. Sjömanslivet och dess speciella problem med bortovaro frän hemlandet kan också kräva speciella åtgärder frän samhällets sida. I Danmark exempelvis säger den nya radiolagen att Danmarks Radio har skyldighet att tillhandahålla program för danskt sjöfolk. Man är i Danmark ej främmande för att Danmarks Radio skall svara för kostnader i samband med programframställningen.

Med hänvisning tUl det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr utbildningsministern stäUa följande frågor;

Är statsrådet villig att medverka till ett statligt engagemang för produktion av utbUdnings-, informations- och underhållningsprogram medelst TV-kassetter och bildskivor avsedda för sjöfolk i uteseglande fartyg, och till att samhället i övrigt vad gäller utbudet av TV-program för sjöfolk får ett inflytande liknande det som gäller för Sveriges Radio och dess program?

Denna anhållan bordlades.

§  12 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj :ts propositioner;

Nr  169 angående vissa domartjänster

Nr 173 med förslag tiU lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål

Nr 175 om godkännande av konvention om lagkonflikter i fråga om formen för testamentariska förordnanden, m. m.

§  13  Anmäldes och bordlades Justitieutskottets betänkanden

Nr 29 i anlednmg av motion om förbättrade radiokommunikationer inom fjällvärlden

Nr 33 i anledning av motioner om tUlhandahållande av dom utan kostnad, m. m.

Lagutskottets betänkanden

Nr 24 i anledning av motioner om införande av strikt skadeståndsansvar för arbetsgivare m. m.

Nr 25 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:100 med förslag
130                        till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. jämte motioner

Försvarsutskottets betänkanden Nr 126

Nr  19 med anledning av motion om lekmannastyrelser inom försvaret     Tisdagen den Nr 20 med anledning av motion angående utbildningen av flygförare     g november 1973

Nr 21   med anledning av motion om mUjövärdande åtgärder inom     -------------

försvaret

Nr 22 med anledning av motion om en samordning i samhällsplaneringsarbetet m. m. från totalförsvarssynpunkt

Kulturutskottets betänkanden

Nr 37 i anledning av motion angående språkbraket

Nr 38 i  anledning av motion om namnbyte för Svenska kyrkans

sjömansvärdsstyrelse

§  14 Anmäldes och bordlades följande motioner;

Nr 2097 av herrar Hamrin och Hörberg avlämnad i anledning av Kungl. Maj;ts proposition 1973:153 med förslag tUl   ändring  i  förordningen  (1956:545)  angående  omsättningsskatt  ä motorfordon i vissa fall, m. m.

Nr 2098 av herrar Johansson i Växjö och Andersson i Ljung

Nr 2099 av herr Romanus och fru Frtenkel avlämnade i anledning av Kungl, Maj;ts proposition 1973:166 med förslag tiU vapenlag m. m.

§ 1S Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades att följande enkla fråga framstäUts, nämUgen

den 5 november av

Nr 287 Herr Olsson  i  Stockholm (vpk)  tiU  herr statsrådet  Löfberg angående ingripande mot strejkande arbetare i statligt verk;

Anser statsrådet att ett statligt verk bör tillgripa statstjänstemanna-lagens § 3 mot strejkande arbetare?

§  16  Kammaren åtskildes kl, 16,06.

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert