Riksdagens protokoll 1973:118 Tisdagen den 23 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1973:118

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1973:118

Tisdagen den 23 oktober

Kl, 16,00

Tisdagen den 23 oktober 1973

§ 1  Meddelande ang, plenum fredagen den 26 oktober

Herr TALMANNEN yttrade;

Bordläggningsplenum fredagen den 26 oktober, som enligt den preliminära planen skulle böria kl, 15,00, tar sin börian redan kl, 13,00 för besvarande av interpellationer och frågor angående situationen i Mellanöstern och förhållandena i Chile,

§  2  Föredrogs och hänvisades Kungl, Maj ;ts propositioner nr   148  tiU skatteutskottet, nr  152  till lagutskottet och nr  154  tUl näringsutskottet,

§  3  Föredrogs och hänvisades motionen nr 2011 tUl socialutskottet,

§ 4 Föredrogs, men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkanden nr 28-37, skatteutskottets betänkanden nr 48-50 och 54-57, lagutskottets betänkanden nr 22 och 23, socialutskottets betänkanden nr 19-23, utbildningsutskottets betänkanden nr 32-36 samt jordbruksutskottets betänkande nr 30,

§ 5 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 130 och 131,

§ 6 Interpellation nr 132 om utbyggnad av skogsindustrin i Norrlands kustland

Ordet lämnades på begäran till

Herr SELLGREN (fp), som yttrade;

Herr talman! Genom regeringsbeslut den 19 oktober 1973 gavs tillstånd för Holmens bruk att bygga sulfatfabrik, pappersbruk och sliperi vid Bråviken, det s. k, Bravikenprojektet. Samtidigt fick Stora Kopparberg tillstånd att bygga ut massafabriken i Skutskär. Besluten baseras på regeringens rätt att inom ramen för riksplaneringen avgöra frågor om lokalisering av viss industri.

Samtidigt meddelade regeringen att den tiUs vidare inte kommer att ge några ytterligare tillstånd tiU utbyggnader inom massa- och pappersindustrin. Bakgrunden till detta beslut har uppgivits vara bl. a. den oklara situationen när det gäller tillgången pä råvaror, sysselsättning m. m. Ett bättre underlag om bl. a. skogstiUväxten skuUe därvid behövas innan ytterligare medgivanden lämnas.

Nr 118 ■ '-------- Ansökningar gällande industrier i bl. a. Husum, Frövifors och Karskär
Tisdapen den kommer därför tills vidare inte att behandlas. Från andra industrier har
23 oktober 1973 utbyggnadsplaner aviserats. Det gäller bl. a. utbyggnader i Domsjö och
--------------------     Mönsterås.

Utbyggnaderna i Braviken och Skutskär är mycket omfattande. Jag går i detta sammanhang inte in på de mUjöaspekter som är förknippade med dessa projekt. Besluten innebär emeUertid att en stor del av utrymmet för utbyggnad av skogsindustrin härmed tas i anspråk. Detta understryks genom beslutet om uppskov med annan utbyggnad.

Utbyggnaderna sker i södra Sverige. Det finns givetvis fördelar med en placering av industri i områden där skogstillväxten är hög. Men samtidigt medför besluten en allvarlig stagnation för den industriella utvecklingen och sysselsättningen längs Norrlandskusten. För närvarande transporteras råvara från södra Sverige bl. a. till Västernorrland. Det är fullt möjligt att i större skala förädla råvarorna i fabriker längs Norrlandskusten.

I bl. a. Örnsköldsvik har man redan tidigare uttryckt farhågor för sysselsättningen. Minskningen av arbetstillfällen i jord- och skogsbruket kompenseras inte av ökning inom andra sektorer. Man har på kommunalt häll redan talat om Örnsköldsviksområdet som ett nytt Ådalen. Området har varit och är ett centrum för skogsindustri, vilket också lett till tillväxt inom andra kompletterande industrigrenar. De aktueUa planerna på utbyggnad av skogsindustrin blir specieUt betydelsefuUa i dessa områden med en redan hög arbetslöshet och undersysselsättning, som inte kan avhjälpas med mindre än att statliga lokaliseringsåtgärder kommer till jämsides med att skogsindustrin expanderar.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att tiU herr civilministern fä stäUa följande fräga:

Hur ser statsrådet på möjligheterna för fortsatt utbyggnad inom skogsindustrin i Norrlands kustland?

Denna anhållan bordlades.

§ 7 Interpellation nr 133 ang. meritvärderingen vid akademisk befordran

Ordet lämnades pä begäran till

Herr SVENSSON i Malmö (vpk), som yttrade:

Herr talman! De akademiska befordringsstriderna har ofta gjorts till medel för att hindra förnyelse av forskning och samhälleligt tänkande.

Att hindra subjektiva värderingar att slå igenom i befordringssamman-hang är naturligtvis mte möjligt. Vad som däremot är möjligt att uppnå -oavsett ett samhäUes ideologiska förtecken - är att besluten inte öppet strider mot gällande bestämmelser samt att praxis vid meritvärdering sker efter bestämda och förutsebara logiska principer.

I nämnda hänseende mäste rättssäkerheten vid universiteten betraktas som dålig. Professorers och höga förvaltningsrnäns handlande visar sig gång på gång präglas av ett godtycke, som icke skulle godtagas t. ex. inom domstolsväsendet, där man trots många brister ändå fäster avseende vid

en  viss  grad   av  konsekvens  i  praxis.   Det  är  tyvärr också en vanlig     NrllS erfarenhet   att kontroUerande myndigheter är alltför passiva och tole-     Tisdagen den ranta även inför uppenbara tvivelaktigheter i ärendenas handläggning.     23 oktober 1973

Professorsväldet tycks i sig betraktas med mera respekt än troheten mot-------

bestämmelser.

Genom den nu pågående samhäUsutvecklingen antar denna bristande rättssäkerhet allt farligare proportioner. De skärpta motsättningarna i samhället, brytningen mellan klassintressen, meUan gammalt och nytt vid universiteten ger de etablerade intressena ett farligt vapen i hand mot kritikerna. Godtycket blir ett slagträ i försöken att motsätta sig demokratisering vid universiteten. Vetenskaplig förnyelse motarbetas. Kritik mot obehöriga intressens inflytande över forskningen tystas. Otryggheten ökar för underordnade lärare, forskare och studenter.

Ett iUustrativt fall är det i pressen pä sistone uppmärksammade faUet Helmers - kemUektorn i Lund som vägrades nytt förordnande efter läng tids tjänst. Jag tar givetvis inte upp detta faU konkret, särskUt som det icke i alla delar slutligt avgjorts av behöriga instanser. Men fallet speglar den rätts- och maktproblematik vid universiteten som den pågående samhällsutvecklingen framskapat, en problematik bestående i att grava formella fel kan begås utan pätalan och att godtyckliga befordringsregler kan ställas upp vid sidan av de i formeUa bestämmelser angivna och detta i det uppenbara syftet att hävda professorsmakten och de etablerade intressena.

Mot den nu skUdrade allmänna bakgrunden anhåller jag om kammarens tillstånd att få ställa följande frågor tiU herr statsrådet Moberg:

1.    Är det i överensstämmelse med etablerad praxis vid meritvärdering i statstjänst att under i övrigt lika omständigheter låta sex månaders tjänstgöring väga tyngre än fem ärs tjänstgöring?

2.    Kan en vetenskaplig skrift, publicerad av två samverkande forskare, i ett fall odelat räknas den ene författaren tUl godo och i ett annat fall odelat räknas den andre författaren tiU godo?

3.    Universitetsstadgan föreskriver kompetensregler för universitetslektorat. Kan man i enskilda fall utöver detta tUlämpa särskilda, strängare kompetensregler för viss kategori lektorer och därigenom inkompetens-förklara sökande, som fyller de i stadgan givna kraven?

Denna anhållan bordlades.

§ 8 Interpellation nr 134 om en internationell undersökning av förhållandena i Chile

Ordet lämnades på begäran till

Herr HJORTH (s), som yttrade:

Herr talman! Militärkuppen i Chile, som ledde till att den unga demokratin och hoppen om en fredlig väg till ett rättvist samhäUe krossades, har upprört en hel värld. Under Salvador Allendes ledning inleddes ett arbete som skulle betyda en högre levnadsstandard för de breda folklagren, nya arbeten skapades, sociala reformer infördes som

Nr 118                   bl. a. ledde till en minskning av barnadödligheten, den högre undervis-

Tisdagen den        nmgen gjordes tillgänglig för allt större grupper och bostadsslummen

23 oktober 1973   ''   börjat  angripas.   Denna  demokratiseringsprocess   fick  dock   inte

-------------------- fortsätta och utvecklas. Genom sabotage och terroraktioner från extrema

högergruppers sida undergrävdes förtroendet för vänsterregeringen, och man försatte landet i en ohållbar krissituation som bäddade för den mUitärkupp som sedan följde. Allende fick aldrig tillfälle att lösa krisfrågorna och genom en folkomröstning skapa en handlingskraftig majoritet bakom sig i parlamentet. MUitärjuntan slog till i en kort men blodig kamp.

Vad som väckt sådan avsky hos alla demokratiska folk är den brutalitet och den hänsynslöshet med vilken mUitären gått fram mot arbetarklassen och Allendes många anhängare. Avrättningar, tortyr och förföljelser av oskyldiga vittnar om ett människoförakt som man har svårt att tro att civiliserade människor kan förmås att omfatta. Inspärrandet av tusentals fångar i ett fotbollsstadion som är avsett för fredliga och förbrödrande lekar är ett hån mot alla de människor som fortfarande vågar tro och hoppas pä en fredlig och mänsklig samlevnad. Avrättningar av meningsmotståndare hör tUl den dagliga rutinen. Men lika avskyvärd och förnedrande är den behandling som fångarna får utstå. De mest grymma och sataniskt utstuderade tortyrmetoder kommer till användning mot personer vilkas enda brott är att ha en mot iiiilitär-regimen avvikande politisk uppfattning.

Den omänskliga och fruktansvärda tortyren tycks breda ut sig mer och mer och även till länder som man trott skuUe slå vakt om de mänskliga rättigheterna. I 1948 års FN-deklaration om de mänskliga rättigheterna finns en artikel som förbjuder tortyr och grym, omänsklig eUer förnedrande behandling eller bestraffning. Den är dock inte folkrättsligt bindande, men motsvarande bestämmelser finns intagna i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Denna konvention har ännu ej trätt i kraft.

I en motion under vårriksdagen i är tog jag själv och herr Svensson i Kungälv upp dessa frågor, och utrikesutskottet förutsatte i sitt betänkande över motionen att Sverige i FN:s olika organ verkade för effektiva internationella förbud mot tortyr och grym omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det arbete som pågår på detta område inom FN:s och Europarådets ram är ett arbete på läng sikt, och nägra omedelbara åtgärder tycks inte vara förestående. Under tiden fortsätter och intensifieras den grymma tortyren av politiska meningsmotståndare med alltmer raffinerade metoder som fullständigt bryter ned de stackars offren. Det arbete som Amnesty International bedriver är värt allt stöd, och den kampanj som organisationen under detta år bedriver gär bl. a, ut på att fä till stånd en juridiskt bindande internationell konvention mot tortyr, TUl den önskar man skall knytas ett domstolsliknande organ med befogenhet att behandla anmälningar om tortyr, Amnestys arbete går också ut pä att ta hand om och hjälpa frigivna fångar vilka utsatts för tortyr.

I  FN  har Sverige nyligen på samtliga skandinaviska länders vägnar
°                            krävt en undersökning av förhållandena i Portugals afrikanska kolonier.

De dokument som sammanställts bevisar den terror och den grymma framfart som Portugals kolonialvälde utsätter invånarna för.

Utrikesminister Wickman har i FN hårt kritiserat förhållandena i Chile. Situationen i ChUe motiverar enligt min mening initiativ hknande dem som tagits i fråga om Portugals kolonier frän svenskt håll för att fästa världsopinionens uppmärksamhet pä det som sker. På olika sätt bör åtgärder vidtas för att förmå militäriuntan i Chile att införa en humanare behandling av sina fångar. En internationell undersökning beträffande förhållandena i Chile bör ske så snart som möjligt.

Med stöd av vad jag anfört hemställer jag om kammarens tillstånd att till herr utrikesministern få stäUa följande fräga:

Avser den svenska regeringen att i FN ta initiativ till en internationell undersökning av förhållandena i Chile och verka för att förhindra fortsatt avrättning och plågsam omänsklig behandling av politiska fångar?

Denna anhållan bordlades.

§ 9 Anmäldes  och  bordlades motionen  nr  2012  av  herr Sjöholm  i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:146 angående godkännande' av   överenskommelser   mellan   Sverige   och   Danmark   om   dels   fasta förbindelser   över   Öresund,   dels   flygtrafikledningstjänst   m. m.   med anledning av tillkomsten av en dansk flygplats pä Saltholm, m. m.

NrllS

Tisdagen den 23 oktober 1973

§ 10 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen den 22 oktober av

Nr 267  Herr Svensson  i  Malmö (vpk) tUl herr statsrådet Lidbom om

utredning angående de homosexuellas problem:

Vilka initiativ har regeringen tagit eller ämnar regeringen vidtaga med   anledning   av  riksdagens  uttalande  frän  i  våras  enligt  vilket

riksdagen  "------- utgår därför ifrån  att  i lämpligt sammanhang de

homosexuellas   problem   blir   föremål  för närmare  utredning." (LU 1973:20, s. 116)?

Nr  268  Herr  Wirmark  (fp)  tUl  herr  finansministern  om åtgärder mot

inflationens återverkningar på sparande i bank:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att motverka inflationens negativa återverkningar på villkoren för sparande i de traditionella former som bankväsendet är inriktat på?

Nr 269  Herr Jadestig (s) till herr justitieministern om åtgärder för att effektivisera kampen mot narkotikasmugglingen:

Vilka  åtgärder är enligt regeringens uppfattning möjliga  för att ytterligare effektivisera kampen mot narkotikasmugglingen?

NrllS                      den 23 oktober av

Tisdagen den

23 oktober 1973   '  " Herr Fågelsbo (c) till herr kommunikationsministern angående

-------------------- priserna på järnvägsbiljetter:

Är det för statens järnvägar ur resultatsynpunkt och för utvecklingen av resandefrekvensen samt för bevarande av ett intakt järnvägsnät en försvarlig åtgärd att åter höja priserna på järnvägsbiljetter?

§   11   Kammaren åtskildes kl. 16.05.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert