Riksdagens protokoll 1973:117 Fredagen den 19 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1973:117

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1973:117

Fredagen den 19 oktober

Kl. 15.00

Nr 117

Fredagen den 19 oktober 1973

Utsträckt motionstid

§   1  Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

TUl riksdagens kammare

Härmed får jag anhålla om ledighet frän riksdagsarbetet under tiden den   30  oktober  t. o. m.   den   14 december för deltagande i Förenta nationemas generalförsamhngs tjugoåttonde ordinarie möte i New York. Stockholm den 18 oktober 1973 Einar Larsson

Kammaren biföll denna ansökan.

§  2 Herr talmannen meddelade att fröken Sandell enligt till kammaren inkommet läkarintyg var sjukskriven tills vidare.

Fröken Sandell beviljades erforderlig ledighet från riksdagsgöromälen.

§ 3 Föredrogs  och hänvisades  Kungl.   Maj;ts proposition nr  165  tUl finansutskottet.

§  4 Föredrogs och hänvisades motionen nr 2010 tUl utrikesutskottet.

§  5 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 125 — 129.

§ 6 Utsträckt motionstid

Ordet lämnades på begäran till

Herr BRUNDIN (m), som yttrade:

Herr talman! Jag tillåter mig hemställa att kammaren ville besluta att tiden för avgivande av motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 165 med förslag till vissa ekonomisk-pohtiska åtgärder mätte med hänsyn tiU ärendets omfattning utsträckas tiU första plenum efter torsdagen den I november.

Denna anhållan bifölls.

§ 7 Interpellation nr 130 ang. situationen i Mellanöstern

Ordet lämnades på begäran tiU Herr TAKMAN (vpk), som yttrade

Herr talman!   Nu liksom under sexdagarskriget 1967 använder Israel brandvapen.  Pressfoton har visat syriska soldaters förkolnade kroppar.

75

Nr 117                   offer för israeliska napalmbombningar. 1 en AFP-korrespondens frän FN

Fredagen den        '  ''  oktober  1973 rapporterades att medlemmar av FN;s övervak-

19 oktober 1973   rungskommission   i   Mellanöstern   samma  dag  hade  meddelat  att  det

-------------------- israeliska flygvapnet bombade med napalm för tredje dagen i följd mot

mål i Syrien.

Bombningar av civila mål i Syrien och Egypten har förekommit vid mänga tillfällen sedan de aktuella stridernas början. Delar av Damaskus och flera andra syriska städer har förstörts, och många civilpersoner har dödats eller särats. Vid ett flygangrepp mot en egyptisk by, Meet Assim, 50 km norr om Kairo, aUtså i det tätbefolkade Nildeltat, den 12 oktober dödades 85 civilpersoner och sårades ett hundratal. "Det finns inte ett mUitärt mål inom synhåU", hette det i en korrespondens i International Herald Tribune den 13—14 oktober av en reporter som kom tiU platsen samma dag som bombningama ägt rum.

I debatten i säkerhetsrådet den 12 oktober hävdade Syriens utrikesminister att Israel vid angreppen mot Damaskus hade använt bäde napalm och bomber med fördröjd utlösning. I ett brev tiU säkerhetsrådets ordförande den 15 oktober anmälde Egyptens FN-ambassadör (enligt International Herald Tribune 16 oktober) att israeliska plan vid rader mot NUdeltat hade använt USA-tillverkade "multipla antipersonella bomber" med fördröjd utlösning, som krävt många offer bland dem som sökt desarmera dem. I en korrespondens från Kairo i Dagens Nyheter den 18 oktober rapporterade tidningens utsände medarbetare Bengt NordeU att han föregående dag deltagit i en pressvisning i en by. Mit Sudan, i

NUdeltat.   "De   egyptiska  myndigheterna  förevisade-------------------- vad  som

uppgavs vara ett bevis för att israeliska piloter hade fällt amerikanska terrorbomber av den typ som tidigare användes i Vietnamkriget." — I detta fall hade "moderbomben" av nägon anledning falht sluten till marken och innehållet, 300 stälkulebomber av en tennisbolls storlek, blivit blindgängare. "En löjtnant förklarade att han trodde den israehske pUoten fällt bomben över Mit Sudan av misstag." Men de egyptiska sagesmannen hävdade att "åtminstone 100 personer hade dödats eller skadats" av stälkulebomber av denna typ i andra byar i Nildeltat.

Det är en gammal folkrättslig norm, formulerad i bl. a. S;t Petersburgsdeklarationen 1868 och Haagkonventionen 1907, att vapen som orsakar onödigt lidande inte får tolereras. Med stöd av folkrätten mäste en upplyst världsopinion brännmärka användningen av napalm och antipersonella bomber även när dessa vapen används för att tillintetgöra motståndarens mUitära styrkor. En medveten eller försumlig vidgning av stridsverksamheten till civila mål står likaså i klar strid med folkrätten, och en användning av napalm och antipersonella vapen för områdesbombning av byar och städer är en förbrytelse i dubbel mening.

Den tid är förbi, när Israels regering med stöd av USA-imperiahsmen
kunde ockupera angränsande arabstaters territorium, vägra att handla i
överensstämmelse med FN-resolutioner och i kraft av sitt temporära
luftherravälde ödelägga byar och stadsdelar i Libanon, Syrien, Jordanien
och Egypten. Den tid är förbi, när det gick att ostraffat göra detta och
skapa en Ulusorisk säkerhet för staten Israel med makt och våld, utan
76                          hänsyn tUl folkrättshga normer och utan hänsyn till världsopinionen.

1 ett tal den 16 oktober sade Egyptens president AnwarSadat att "vi     Nr 117 önskar säga till israelerna att vi inte, sä som har påståtts, kräver deras     Fredagen den utplåning".   Egyptens krav är att Israel omedelbart drar tillbaka sina      jq oktober 1973

styrkor till  den  gränslinje  som existerade före sexdagarskriget  1967.     ------

Syrien stäUer samma krav. Huvudkravet är aUtså identiskt med det krav som ställdes i FN;s säkerhetsråds välkända resolution 242 år 1967 och som också Sverige anslöt sig till men som Israels regering demonstrativt vägrat realisera. Det bör emellertid betonas att en växande opinion inom det israeliska folket, även inom den judiska majoritetsbefolkningen, har ställt sig bakom detta krav. För mänga israeler har det varit ett krav, grundat på moraliska och humanitära känslor och principer. För många har det också varit en fräga om att realistiskt bedöma framtiden. Endast en politisk lösning, som innebär ett tUlbakadragande från de områden som erövrades och ockuperades genom sexdagarskriget och ett erkännande av palestiniernas legitima rättigheter, kan på längre sikt ge trygghet åt staten Israel och skydda det israeliska folket mot förluster och lidanden som dess regering och krigsmakt hittUls haft - men inte i fortsättningen kommer att ha — monopolställning på att tillfoga andra länder och folk i Mellanöstern.

Det är mot denna bakgrund och av känsla för alla folk i Mellanöstern, även det israeliska, och i oro för de allvarliga internationeUa konsekvenserna av ett fortsatt krig, som jag anhåller om kammarens tUlstånd att till herr utrikesministern fä stäUa följande frågor;

1.    Är utrikesministem beredd att fördöma den israeliska mUitär-maktens användning av napalm och antipersonella bomber mot militära och civila mål?

2.    Är utrikesministern beredd att ånyo understryka att regeringen vidhåller sitt stöd för säkerhetsrådets resolution 242 år 1967 om omedelbart tillbakadragande av Israels styrkor från de omräden som erövrades och ockuperades under angreppskriget 1967?

3.    Är utrikesministern beredd att redogöra för regeringens syn på de palestinska flyktingarnas problem?

Denna anhäUan bordlades.

§ 8 Interpellation nr 131 ang. situationen i Mellanöstern

Ordet lämnades på begäran till

Herr SVENSSON i Kungälv (s), som yttrade:

Herr talman! Palestinaaraberna är den part som kommit mest i skymundan under hela konflikten i Mellersta Östern. Det fanns drygt 700 000 registrerade efter kriget 1948 medan det nu är något över 1 400 000 registrerade inom UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East). Den tredje generationen växer i dag upp i de mänga flyktinglägren i Jordanien, Gaza, Libanon och Syrien.

Förenta nationerna har vid flera tillfällen — ända sedan 1948 — vädjat
om deras repatriering, dock utan resultat. De har på ett eller annat sätt           77

Nr 117------------ fördrivits från sina hem och har under nuvarande omständigheter fä
Fredaeen den-- möjligheter att återvända. Ingen - vare sig Israel eller arabstaterna - vUl i
19 oktober 1973 själva verket pä allvar veta av dem. De är den part som kommit i kläm i
--------------------     konflikterna och de som fått betala mest av aUa för oroligheterna.

För att klara deras existens bildade FN år 1950 UNRWA. Denna organisation har alltsedan dess bistått dem humanitärt och med en omfattande, men naturligtvis helt otUlräcklig, skol- och yrkesutbUdning. I dess uppgift har också ingått att försöka ge flyktingarna arbete i närheten av flyktinglägren. Detta har också lyckts i åtskiUiga fall, men även här helt otillräckligt.

I flyktinglägren föds både apati och hat. Det senare resulterar i sämsta fall i terror och vedergällningar. Flyktinglägren är sålunda ständiga konflikthärdar och utgör därmed ett hot mot fredssträvandena.

Nu sker återigen allvarliga sammanstötningar mellan Israel och arabstaterna. Det finns risk att nya flyktingar tillkommer liksom vid kriget 1967. Risken är också stor, att flyktningarna kommer att glömmas bort i de fredsförhandlingar som nu måste komma i en eller annan form. EmeUertid innehåller FN;s resolution från november 1967 (242) även en sats om att en rättvis lösning av flyktingproblemet är nödvändig. Det betyder med andra ord, att palestinaaraberna mäste återges en nationell identitet i någon form. Jag utgår från att Sverige verkar för detta i FN, ehum lösningen sannerligen inte tillhör de lättaste uppgifterna. Det är emellertid olidligt att tänka sig att flyktinglägren skaU vara mUjontals människors hem för ytterligare årtionden, ja, kanske ännu längre. Denna fräga bör alltså tas upp som en väsentlig del i fredsförhandlingarna.

Den fråga som vi emellertid omedelbart kan göra något åt är de humanitära insatserna. UNRWA har vid flera tUlfällen haft stora ekonomiska bekymmer. Det är viktigt att Sverige gär in med en betydande insats. Det är en fråga där vi i dagens läge verkligen kan göra något för att lindra nöd och elände i denna tragiska konflikt.

Med hänvisning till det sagda får jag hemställa om kammarens tillstånd att till herr utrikesministern ställa följande frågor:

1.                               Är utrikesministern beredd att lämna en redogörelse kring flykting
frågan i Mellersta Östem och om Sveriges insats i detta sammanhang?

2.                               Är Sverige berett att öka den ekonomiska insatsen till UNRWA och
andra organ som verkar inom samma område?

Denna anhållan bordlades.

§ 9  Anmäldes och bordlades Kungl. Maj :ts propositioner:

Nr 148 med förslag tUl lag om ändring i förordningen (1954:71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Nr 152 med förslag till lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken

Nr 154 med förslag till lag om fortsatt gUtighet av lagen (1963:599) om inskränkning i rätten till inmutning inom Norrbottens län

78

§   10 Anmäldes och bordlades                                                     Nr 117

Konstitutionsutskottets betänkanden                                           Fredaeen den

Nr 28  med anledning av motioner om underlättande för förtroende-     ig oktober 1973
valda att åtaga sig kommunala förtroendeuppdrag m. m.             --------------------

Nr 29 med anledning av motion om vidgad besvärsrätt för kommunalt anställda m. fl.

Nr 30 med anledning av motion om ökad rättshjälp i rättstvist med kommun

Nr 31 med anledning av motion om rätt för församling att bevilja anslag tUl svenska kyrkans mission och utvecklingsbistånd

Nr 32 med anledning av motion rörande frågan om sekretesskydd för uppgiftslämnare tiU intervju- och enkätundersökningar

Nr 33 med anledning av motion om ökad sekretess för handlingar rörande taxering

Nr 34 med anledning av motion angående Sveriges Radios ensamrätt till tråd- och länköverföring av radioprogram

Nr 35 med anledning av motion angående det politiska mångsyssleriet

Nr 36 med anledning av motion om en folkomröstning i kyrka—statfrågan

Nr 37 med anledning av motion angående statlig myndighets beslut

Skatteutskottets betänkanden

Nr 48  i anledning av motioner beträffande vissa taxeringsfrågor

Nr 49 i anledning av motion om avdrag vid taxeringen för uppförande av skyddsrum

Nr 50 i anledning av motion angående kyrkobokföringsort inom riket för person i statlig u-landstjänst

Nr 54 i anledning av motion om höjning av försäkringsavdraget vid inkomsttaxeringen m. m.

Nr 55 i anledning av motion om en granskning av Kungl. Maj:ts praxis i ärenden angående befrielse frän inkomstskatt vid a-vyttring av aktier

Nr 56 i anledning av motion om skattebefrielse för kennelhundar

Nr 57 i anledning av motion angående avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för fackföreningsavgift

Lagutskottets betänkanden

Nr 22 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:42 med förslag tUl lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) m.m. (sjöpanträtt och skeppshypotek m. m.)

Nr 23 i anledning av motioner angående registrering av svenska fartyg under utländsk flagg

Socialutskottets betänkanden

Nr 19 i anledning av motion om säkerhetsföreskrifterna vid kirurgiska ingrepp

Nr 20 i anledning av motion om fosterlega för barn som vistas hos
särskilt förordnad förmyndare                                                                             79

Nr 117                       Nr 21   i anledning av motion om fastställande av behörighetsbestäm-

P    ,       j               melser för sjuksköterskor (sjukskötare)

10   kf hp   1073        ''  ' anledning av motion om utbUdningen av ambulanspersonal

--------------------     och om utrustningen av ambulanser

Nr 23 i anledning av motion om större trygghet för äldre personer mot övergrepp m. m.

Utbildningsutskottets betänkanden

Nr 32 i anledning av motion angående skolhälsovårdens organisation och huvudmannaskap

Nr 33 i anledning av motioner angående skolanläggningars storlek i grundskolan och i gymnasieskolan

Nr 34 i anledning av propositionen 1973:78 om utformning av praktiken för studerande vid lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje m. m. jämte motioner

Nr 35 i anledning av motioner angående ämnesutbildningen av lärare i språk, biologi m. fl. ämnen

Nr 36 i anledning av motion om översyn av lagen om biblioteksexemplar av tryckt skrift

Jordbruksutskottets betänkande

Nr 30 i anledning av motioner angående den kommunala renhäll-ningslagen

§ 11 Anmäldes och bordlades motionen nr 2011 av herrar//enwcA: och Nelander i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation.

§  12 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen

den 17 oktober av

Nr 258 Herr Israelsson (vpk) till herr kommunikationsministern angående beställarens ansvar för transport av miljöfarligt gods:

Anser statsrådet att även beställaren av fransport av farligt gods, gifter m. m. skall åläggas ansvar för val av sådant transportmedel och för tillförlitligheten ur trygghetssynpunkt hos mottagaren av transportuppdraget, att största möjliga säkerhet uppnås vid dylika transporter?

Nr 259  Herr Svensson i Eskilstuna (s) till herr utrikesministern angående situationen i Mellersta Östern:

Vill utrikesministern med anledning av de motstridiga tolkningarna
av den svenska regeringens deklaration i FN:s generalförsamling ytter
ligare   kommentera  Sveriges  inställning  till  situationen  i  Mellersta
80                              Östern?

den 18 oktober av Nr 117

Nr 260  Herr Nordstrandh  (m) till herr utbildningsministern angående     Fredagen den
skolelevernas litteraturkunskap: ° oktober 1973

Vilka slutsatser drar statsrådet för Sveriges del av den nyligen framlagda lEA-undersökningen rörande skolelevers htteraturkunskap?

Nr 261 Herr Nordstrandh (m) tUl herr utbildningsministern angående principerna för fördelning av statsbidrag till kulturella och ideella tidskrifter:

Anser statsrådet att tidskriftsnämnden vid fördelningen av statsbidrag tUl kulturella och ideella tidskrifter främjar olika åsiktsriktningar utan att göra sig skyldig tUl politisk styrning?

den 19 oktober av

Nr 262 Fru Normark (s) till herr jordbruksministern om vidgad rätt tiU ersättning för skadegörelse sorn förorsakats av fridlysta djur:

Är statsrådet beredd att vidtaga ytterhgare åtgärder för att ersätta enskilda personer som råkat ut för skadegörelse av fridlysta djur?

Nr 263 Herr Nilsson i Agnas (m) till herr kommunikationsministern angående den projekterade vägen Kiruna—Narvik:

Anser statsrådet att den projekterade vägen Kimna-Narvik skall läggas med den nu föreslagna sträckningen, om den skall utföras?

Nr 264 Herr Börjesson i Falköping (c) till herr civilministern Lundkvist om tillgodoseende av handikappönskemål vid ombyggnad av lokaler för allmänheten;

VUl statsrådet medverka till införande av bestämmelser i gällande byggnadsstadga i syfte att tUlgodose de handikappades berättigade önskemål om att lokaler för allmänheten vid ombyggnad och omänd-ring bhr anpassade för de handikappade?

Nr 265 Herr Olsson i Stockholm (vpk) till herr försvarsministern angående befogenheten för organ som företräder de värnpliktiga;

Anser statsrådet att organ tUlsatta att företräda de värnpliktigas synpunkter pä tjänstgörings- och jämförbara förhållanden bör ges möjlighet att utan begränsningar även kunna bedriva uppsökande verksamhet?

Nr 266 Herr Romanus (fp) till herr utrikesministern Wickman angående uttalande om Israel:

Innebär   utrikesministerns   tal   i   FN   den   11.10.1973   Sveriges

"hårdaste kritik någonsin av Israel" och vad är i så fall motivet att

framföra denna kritik nu?

§  13  Kammaren åtskildes kl. 15.05.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert