Riksdagens protokoll 1972:35 Tisdagen den 7 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1972:35
Riksdagens protokoll 1972:35
Tisdagen den 7 mars
Kl. 16.00
§ 1 Justerades protokoUet för den 25 februari.
§ 2 Herr talmannen meddelade utt herr Hummurberg enligt till kummuren inkommet läkarintyg vur sjukskriven under tiden den 6-30 murs.
Herr Hammarberg beviHades erforderlig ledighet från riksdagsgöromålen.
Nr 35
Tisdagen den 7 mars 1972
Om befrielse frän automobilskatt för vissa handikappfordon
§ 3 Om befrielse från automobilskatt för vissa handikappfordon
Herr finunsministern STRÄNG erhöll ordet för utt besvuru herr Oskarsons (m) den 11 januari framställda interpellation, nr 20, och anförde;
Herr talman! Herr Oskarson har frågat mig om jag vill vidta åtgärder som leder till att fordon, som används i färdtjänst för handikappade och där kostnaderna för verksumheten bestrids pä frivillig väg, befrius frän fordonsskutt.
Enligt gällunde bestämmelser medges befrielse frän uutomobilskatt för personbil som ägs uv höggrudigt invalidiserad person som behöver fordonet för sin huvudsakliga förvärvsverksumhet eller för sin utbildning. Befrielse från uutomobilskutt medför normult också återbetulning av s, k, bilaccis.
Det skulle enligt min mening ledu till alltför stora kontrollsvärigheter att utsträcka möjligheterna till befrielse från uutomobilskutt även till fordon som ägs uv unnun än hundikuppad eller till andra fordon än sådana som nu omfattas av befrielsemöjligheterna. Jug är därför inte beredd utt föreslå utökude möjligheter till befrielse från automobilskatt för fordon som används för handikappades resor men ägs av någon unnun än den skuttskyldige själv.
Herr OSKARSON (m);
Herr tulman! Jag ber att fä tacka herr finansministern för svaret på min interpellation, men jag beklagar naturligtvis att det är negativt. Lät mig med några ord förklaru bakgrunden till denna fräga.
Som jag har anfört i min interpellation bedrivs det pä ett flertal plutser i värt lund - jag kan nämna Malmö, Helsingborg, Halmstad, Stockholm - en mycket omfattande färdtjänst för handikappade just genom frivilliga insutser. Färdtjänsten avser - som jag ocksä har påpekat i interpellationen — sådana resor för de handikappade som inte kan bekostas uv ullmännu medel. Det torde dock inte finnus nägon som vill förneku det storu värde som dessa resor hur för de hundikappude ur bäde kontakt- och trivselsynpunkl. Pengar för att köpa dessu fordon liksom medel för att driva dem och ersättning till förure i de full dennu skull ha betalt — mångu kör utun ersättning — mäste skuffas helt genom frivilliga
Nr 35
Tisdagen den 7 mars 1972
Om befrielse från automobilskatt för vissa handikappfordon
bidrag och insamlingar. Organisationerna gör ulltså efter vad jag förstår en mycket stor social insats. En dryg utgift för organisationerna är bilskutten. Den är hög, som alla vet. För ifrågavarande fordon uppgår den som regel till 2 000 kronor eller mer. Jag tror att herr finunsministem förstår mig när jug säger utt det är svårt utt hos de medlemmar som gör de frivilliga insutserna väcka någon entusiasm när det gäller att sumlu in pengur som sedun skall levereras in som skatt.
Jag sade nyss utt dessu resor för de hundikuppude är uv det slug som mun inte kun finansiera med allmänna medel. Jag vill gärna ge nägra konkreta exempel härpå.
Röda korset i Halland har en buss för ifrägavurunde ändumäl. Den hur varit i gång ändu sedun 1966. Fram till förra året hade den också betraktats som utryckningsfordon och därigenom varit skattefri. Men så kom man helt plötsligt underfund med utt dettu inte överensstämde med lagar och förordningar, och därför ålades organisationen att betala skatt i vunlig ordning. Ingu pengur funns för ändamålet, och resultutet blev att bussen belades med körförbud. Det inträffude i december mänud. Dugurnu innun hude mun skjutsat omkring handikappade, bl. u. för utt en del UV dem skulle kunnu göra sina inköp till julen, som de hude mycket storu svårigheter utt klara på annat sätt. Nu var det inte annat att göru än utt sättu i gång insumlingar för utt skuffu frum pengur till skutten, och det lyckades man också med. Man betulude skutten för ett hulväroch kunde sedan sättu i gäng färderna pä nytt.
Mänga uv dessu bussur, bl. u. här i Stockholm, är inredda så att de kun trunsporteru patienter som är bundnu vid sjukbädden. Ätt det är uv oskuttbart värde för dessu människor utt få kommu ut på en åktur när de unnurs dug ut och dug in är bundnu vid sin säng tror jug inte heller utt mun behöver orda särskilt mycket om.
I 2 § aulomobilskatteförordningen stadgas i mom. b skattebefrielse för "uutomobil eller slupvugn, som är inrättud uteslutande för brandväsen eller för trunsport av sårade eller sjuku". Vidure föreskrivs att länsstyrelsen har möjlighet att i andra fall än som avses i 2 § medge befrielse frän skatteplikt för fordon, därest detta ägs - som ocksä franihällits i interpellationssvaret - av höggradigt invalidiserad, vilken innehar körkort för förande uv fordonet. Kan fordonets ägare till följd av sin invaliditet icke erhållu körkort för förande uv fordonet, mä länsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknad.sstyrelsen likväl medge befriel.se, om ägaren pä grund av sin invaliditet är beroende av fordonet för transport till och frän arbetsplatsen eller ulbildningsstället.
Enligt lagen är ulltså bestämmelsen om befrielse frän fordonsskutt sturkt knuten till utt transporterna skull ha sumbund med den handikup-pudes arbete eller utbildning. Nu förelus med dessa handikuppbussar ett flertal resor för de hundikuppude till föreläsningur, till bibliotek, till studiecirklur, till konslulställningur m. m. och över huvud tuget till sådunu summunkomster där de hundikupjiade har tillfälle och möjlighet uti ytterligare beriku sig. Del kun naturligtvis sägas ull detla inte ur utbildning i den i lugen ungivnu bemärkelsen, nämligen utt verksamheten skull Ijänu etl visst syfte, men det är väl ändå sä att den förkovran som de hundikappude pä det här sättet fär möjligheter till är uv mycket stort
värde för dem. Den borde därför enligt min uppfattning helt kunna jämställas med utbildning i den bemärkelse som åsyftas i lugen.
Länsstyrelsernu hur dock tolkat bestämmelsen så att de icke medger befrielse från fordonsskatt i fall som dessa. Framställningar och över-klugunden hur gjorts och vid ett tillfälle - det är så länge sedun som 1966 — infordrude en länsstyrelse yttrande frän riksrevisionsverket. Det kan vuru UV intresse utt här unge vilken slutsuts riksrevisionsverket kom frum till. Riksrevisionsverket anförde i sitt yttrande bl. a. följande;
"De i gällande förordning stadgade förutsättningurnu för skuttebefrielse är enligt riksrevisionsverkets mening i förevurunde fall ej för hunden. Vissu skäl synes kunnu unföras för en sådan ändring uv bestämmelsernu att fordon, som äges av organisation för handikappade och uteslutande är inrättat för trunsport uv hundikappude, blir befriut från skutteplikt."
Jug måste sägu utt jag helt och hållet delur riksrevisionsverkets uppfuttning utt ifrågavarande fordon, som är inredda för trunsport av hundikuppude och som endust unvänds för dettu ändumäl, bör bli befriude från skutteplikt.
Stutsrådet säger vidure i interpellationssvuret utt det enligt huns mening skulle ledu till ulltför stora kontrollsvärigheter att utsträcka möjligheterna till befrielse från automobilskatt även till fordon som ägs av annan än handikappad eller till andra fordon än sådana som nu omfattas av befrielsemöjligheterna. Jug måste säga utt jug inte kun delu stutsrådets uppfuttning utt kontrollsvårigheternu på nägot sätt skulle vuru ett hinder. Det rör sig dock om ett förhållandevis litet antal fordon, och det kan inte vara någon större svårighet för de lokala polismyndigheternu utt kontrollera dessu. De fordon jug tulur om är ju ocksä inregistrerade som ambulunser.
Jag skulle nuturligtvis kunnu berättu ännu mer, men jug vill slutu mitt unförunde med utt än en gång tucku för svuret. Samtidigt vädjur jug till herr finunsministern utt hun prövur den här frågun och verkligen undersöker möjligheterna att komma fram till skattebefrielse för fordon, som är avsedda för transport av handikappade och som helt klaras på frivillig basis och med frivilligu medel.
Nr 35
Tisdagen den 7 mars 1972
Om befrielse från automobilskatt för vissa handikappfordon
överläggningen vur härmed slutud.
§ 4 Föredrogs och hänvisades Kungl. Muj:ts proposition nr 19 till trufikutskottet.
§ 5 Föredrogs, men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkande nr 8, skatteutskottets betänkunden nr 3, 5 och 6, justitieutskottets betänkunde nr 3, lugutskottets betänkande nr 1, försvarsutskottets betänkanden nr 5-7, sociulförsäkringsutskottets betänkanden nr 4—6, kulturutskottets betänkunde nr 5, näringsutskottets betänkanden nr 7-10, inrikesutskottets betänkanden nr 2 och 4 samt civilutskottets betänkanden nr 4 och 5.
§ 6 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 82.
Nr 35 § 7 Anmäldes och bordludes
Tisdagen den
7 mars 1972 Skutteutskottets betänkunden:
Nr 4 i uniedning av motion beträffunde restitution av försäHnings-skatt pä guldsmedsvaror
Nr 8 i anledning av motion om samtidig tillämpning av bestämmelserna om ackumulerad inkomst och om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar
Nr 9 i anledning uv motion ungående uppskov med reulisutionsvinst-beskuttningen av egnahem vid flyttning till annan ort
Nr 10 i anledning av motion om en översyn av beskuttningsreglernu för representationsutgifter
Socialförsäkringsutskottets betänkanden:
Nr 7 i anlednmg UV motioner om lika folkpensionsförmäner oberoende av civUständ
Nr 8 i anledning av motion om översyn av ATP-systemet för tryggande av fränskUd kvinnas uppehälle vid förutvarande makes frånfälle
Nr 9 i anledning av motioner angående reseersättning vid sjukresor
Kulturutskottets betänkanden:
Nr 3 i uniedning uv Kungl. Muj;ts i propositionen 1972:1 gjorda frumställningur om unslug för budgetåret 1972/73 till kyrkligu ändamål jämte motioner
Nr 4 i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framstäUningar om anslag för budgetåret 1 972/73 till arkiv, museer m. m. jämte motioner
Utbildningsutskottets betänkande:
Nr 1 i anledning uv Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till utbildning inom kulturområdet m. m. jämte motioner
Inrikesutskottets betänkande:
Nr 5 i anledning av i propositionen 1972:1 bilaga 9, finansdepartementet, gjorda framställningar om anslug till vissu ullmännu centrala ämbetsverk m. m. jämte motioner
Civilutskottets betänkande;
Nr 6 i anledning av Kungl. Maj;ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om unslug för budgetåret 1972/73 till stutistiska centralbyrån jämte motioner
§ 8 Anmäldes och bordludes följunde motioner;
Nr 1488 av fru Anér
Nr 1489 dv fru Kristensson m. fl.
Nr 1490 avherrLarssoniLuttram.fi.
6 Nr 1491 UV herr MVmo/i i Kulmar m. _/?.
Nr 1492 av herr Ullsten Nr 35
Tisdagen den
avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 5 med förslag tiU y mars
1972
skadeståndslag m. m. --------------
Nr 1493 avherrHermanssonm.fi. avlämnad i anledning uv Kungl. Maj:ts proposition nr 20 med förslag tUl förordning om ändring, i förordningen (1971:50) om särskUt investeringsavdrag vid taxering tUl statlig inkomstskatt
§ 9 Meddelande ang. enkel fråga
Meddelades att följunde enkla fråga dennu dag framstäUts, nämligen av
Nr 116 Herr Westberg i Ljusdal (fp) tUl herr utbUdningsministern angående unvundningen av läromedel som av skolöverstyrelsen bedömts som olämpligt:
Finner statsrådet det tillfredsställande att läromedel som av
skolöverstyrelsen bedömts som olämpligt genom beslut av lokal
skolmyndighet ändå kan användas i skolan?
§ 10 Kammaren åtskildes kl. 16.12.
In fidem
BENGTTÖRNELL
/Solveig Gemert