Riksdagens protokoll 1972:29 Fredagen den 25 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1972:29
Riksdagens protokoll 1972:29
Fredagen den 25 februari 1972
Fredagen den 25 februari
Kl. 15.00
§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.
§ 2 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj;ts proposition nr 20 till skatteutskottet.
§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsfrumställningurna nr 74 och 75.
§ 4 Interpellation nr 76 ang. fortsatt teknisk utveckling och tillverkning av svensk järnvägsmateriel
Ordet lämnades på begäran till
Herr LÖFGREN (fp), som yttrade:
Herr talman! Den som under en lång följd av år haft anledning att följa utvecklingen inom de svensku järnvägarna har med tillfredsställelse kunnat konstatera, att mun i värt lund gunsku väl följt med i utvecklingen. Den s. k. rullunde muterielen har förnyats i en omfattning som i de flesta avseenden väl motsvurat utvecklingen i utlandet, i synnerhet om hänsyn tages till de geografiska och klimatpåverkunde förhållandena i vårt land. Man kan också konstatera, att den förnyelse som ett skickligt utvecklingsurbete från såväl SJ:s egnu som de privuta verkstädernas konstruktörer lagt grund för, genomförts sä konsekvent och på en sådan bredd, utt det suknat motsvarighet i många andra länder.
Ett betydande antal privata verkstäder hur under årens lopp varit verksammu med tillverkning av järnvägsfordon. Efter hand har dessa verkstäder av olika skäl sett sig nödsakade lägga ned sin tillverkning inom det nu berörda området. Det är naturligt utt en överkupacitet krynipes ned till att motsvara behovet. En betydande svårighet har förelegat genom de ofta ryckiga beställningsutläggningarna. Det skall gärna erkännas att det i vissa fall funnits särskilda skäl för en tidsmässig beställningsanhopning. En sädan situation uppstod t. ex. då en forcerad övergång frän "trävagnar" till "stålvugnar" av säkerhetsskäl ansågs nödvändig. Under ett pur års tid nybeställdes ett mycket betydunde antal personvagnar, vilket gav åtminstone tre verkstäder beställningar för en forcerad tillverkning. Sedan detta program genomförts kom dock en betydunde stugnution, som medfört problem av stora mätt. Byggandet av vugnur för tunnelbanan och för förortstrafiken i Stockholm har inneburit ett värdefullt tillskott för sysselsättningen, men efter hand har också detta behov blivit i huvudsak tillfredsställt. Ytterligare behov kommer dock att uppstå.
Vid SJ:s egna verkstäder innebar upphörandet av
underhållet uv de
äldre trävugnarna ett betydunde bortfull i frågu om utnyttjundet av den
för tidigare behov anpas.sade verkstadskapaciteten. Här har då inlagts en 147
Nr 29 ganska omfattande ombyggnadsverksumhet i form uv modernisering av
Fredaeen den äldre stålvagnar. En betydunde nedbuntning av SJ:s verkstadskupucitet
25 februari 1972 '' '" ■'' oundgänglig.
-------------------- De privutu
verkstädernu har lagt ned sin tillverkning av järnvägsmate
riel, den ena efter den andra. Kalmar verkstads AB kommer enligt vad
man förstår i realiteten ej i fråga för hithörande uppgifter i framtiden,
och inom den mekaniska sidan återstår då för närvarunde endast AB
Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping - ASJ. För godsvagnar
ifrågakoinmer nu närmast det SJ-ägda företaget Gävle vagnverkstad.
En från landets synpunkt värdefull tillgång i fräga om ellok, elektrisk utrustning av järnvägsmateriel och drivanordningar utgör utan tvivel ASEA, men detta företag hur beträffunde den mekunisku delen sumarbe-tat med de oliku fordonstillverkarna, bl. a. ASJ.
Äv allt att döma synes nu ASJ i Linköping stå inför en mycket oviss framtid. Det skulle inte förvåna mig om en nedläggning uv denna den sista av de många privata vagnsbyggunde verkstäderna ganska snart måste bli en realitet om ingenting snabbt kan åtgöras. Skulle även denna verkstad nedläggas skingrus en erfuren personal pä såväl konstruktions-som tillverkningssidun, vilket jug bedömer såsom mycket allvarligt från landets synpunkt, för att inte tala om de arbetsmarknad.sbetonudc verkningarna pä orten Linköping.
De svenska järnvägurna hur ett betydunde behov uv nytänkunde i fråga om ökud tåghustighet, framtagandet av nyu vagnstyper m. m., inte minst för utt kunna mötu konkurrensen med inrikesflyget, Jug vill ungeläget peka pä de stora möjligheter SJ skulle hu i dettu avseende då flygtrafiken mellan Malmö och Stockholm kommer att ske från och till så avlägsna flygplatser som Sturup och Arlanda, Redan nya sovvagnstyper med en mera konkurrenskraftig prissättning för singelresenärer skulle dä väsentligt kunna förändra resandevanorna till SJ:s fördel. Och ökad tåghastighet skulle ytterligare framhäva dessa möjligheter, speciellt för dugtrufiken,
Jug har redan anfört det stora värdet av ASEA i dettu sammunhang. Stuten borde hu ett betydande intresse uv utt dettu företugs nuvurunde möjligheter fär utvecklus i form uv ett framsynt tekniskt samarbete med berörda parter inom SJ och svensk vetenskuplig forskning samt en lämplig mekanisk svensk verkstadskapacitet. Kontakt med utländsk forskning och ett licensförfurunde för svensk tillverkning kan givetvis ocksä komma i fråga.
För att en varuktig och framgångsrik svensk utveckling skall kunna garanteras krävs enligt min uppfattning att en långsiktig planering av nykonstruktion och byggande av svensk järnvägsmateriel åstudkonimes. Detta bör ske för att ge grund för beställningsuppdrug i en omfattning som ett i möjligaste mån jämnt tillfredsställande uv ett långsiktigt behov kan motivera. Att en viss planering beträffande lok och godsvagnar redan sker är känt.
Ett initiativ från statens sida beträffunde en ullmän längsiktig
planering vore säkerligen nödvändigt för att gurunteru de säkerheter som
kräves. Att SJ och ASEA härvid bör vara parter är enligt min mening
både nuturligt och nödvändigt. Med hänsyn till stutens sumarbete med
148 ASEA i andra sammunhang bör väl ett .samarbete i här ifrågavarande
angelägenhet ocksä vara nuturligt. Nr 29
Det bör kanske tilläggas, att rullande muteriel för SJ i olika avseenden Predaeen den skiljer sig från motsvarande utländsk standard, såväl pä grund av de 25 februari 1972
speciella klimatförhållandena i Sverige som på grund av att man här har-----------
större vagnsbredd än t, ex. i Tyskland. Beställningar i Tysklund skulle därför med nödvändighet bli kostsummu pä grund uv uvvikelsernu frän stundard.
I anslutning till de kontakter jag redan tagit med kommunikationsministern i dessa angelägenheter och med hänvisning till vud jag anfört ber jag om kammarens tillstånd utt till herr kommunikationsministern få framställa följande frågor:
1. Anser herr statsrådet det angeläget att säkerställa en
fortsatt svensk
teknisk utveckling och tillverkning uv s. k, rullande muteriel för de
svenska järnvägarna?
2. Om så är fallet, vilka åtgärder avser herr statsrådet vidtaga för utt tillvarutagu erfurenheternu hos den personal pä konstruktions- och produktionssidan som nu till stor del hotar att skingras på grund av en befarad nedläggning av det sista ännu aktivt verksamma personvagnstill-verkande företaget - ASJ i Linköping?
3. Är herr statsrådet beredd medverka till att en långsiktig plan för nykonstruktion och byggande av svensk järnvägsmateriel åstadkommes för utt ge gmndvul för beställningur i sädan omfattning som ett i möjligaste män jämnt tillfredsställande av ett långsiktigt behov motiverar?
Dennu unhållan bordlades. § 5 Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden;
Nr 5 i uniedning av motion angående ändrade regler för valbarhet till fustighetsnämnd och byggnudsnämnd
Nr 6 i anledning av motion angående genomförandet av kommun-blocksrefornien
Nr 7 i uniedning av motion om kartläggning av det politiska mångsyssleriet
Finansutskottets betänkande;
Nr 1 i anledning av Kungl. Maj;ts i propositionen 1972:1 framlagda finansplan för budgetåret I 972/73 jämte motioner
Skatteutskottets betänkande;
Nr 2 i anledning av Kungl. Maj;ts proposition 1972:9 med förslag till lag med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto
Lagutskottets betänkanden;
Nr 3 i anledning av motioner om vidgning av den statliga lönegarantin vid konkurs
Nr 4 i anledning uv motion ungående besvärsrätten i mål om 149
utmätning
Nr 29 Försvarsutskottets betänkanden:
Fredaeen den '' ' ''' "inledning av motioner om värnpliktsförmåner
"5 februari 1972 "' anledning av motion om tjänstgöring i internationellt
-------------------- biståndsarbete som alternativ till värnpliktstjänstgöring och vapenfri
tjänst
Nr 3 med anledning av motion om information rörande vapenfri tjänst
Nr 4 med anledning av motion angående företagsdemokratin inom krigsmakten, m. m.
Näringsutskottets betänkanden:
Nr 3 i anledning av motion om en parlamentarisk utredning angående näringspolitiken
Nr 4 i uniedning av motion om skattemotsvarigheten för postbanken
Nr 5 i anledning av motion om auktorisation av kreditupplysningsföretag
Nr 6 i uniedning av motion om återinförande av allmän prisreglering
§ 6 Meddelande ang, enkla frågor
Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen
den 24 februari av
Nr 96 Herr Nilsson i Tvärålund (c) till herr utbildningsministern angående den regionala fördelningen av radio- och TV-programproduktionen:
Är regionalpolitisk jämlikhet för Norrland — vilken målsättning bl. a. uppställdes av statsminister Erlander den 27 april 1969 -vägledande för utredningen om utlokalisering av TRU och för den regionala fördelningen av radio- och TV-programproduktion i allmänhet?
den 25 februari av
Nr 97 Herr Andersson i Nybro (c) till herr kommunikationsministern om åtgärder för att förhindra en nedläggning av SJ-busslinjer på Öland samt i Småland och Blekinge;
Vill statsrådet medverka till att vidta omedelbara åtgärder i syfte att förhindra en aktuell nedläggning av ett flertal av SJ:s busslinjer — pä Öland, i Småland och Blekinge - och som hårdast skulle drabba glesbygdsområden som i dag hotas uv att helt förlora möjligheter till allmänna kommunikationer?
Nr 98 Herr Israelsson (vpk) till herr jordbruksministern om åtgärder för utt hålla nere konsumentpriserna pä livsmedel;
Är regeringen beredd att skynd.samt uppta frågun till
prövning om
1 .''O en övergäng till lågprislinje i
syfte utt hållu nere konsunientprisernu pä
livsmedel?
Nr 99 Herr Börjesson i Falköping (c) till herr försvarsministern angåen- Nr 29
de förvaringen av stridsvagnar; Fredaeen den
Är statsrådet medveten om att det förekommer att stridsvagnar står 25 februari 1972
förvarade under bar himmel utan tillsyn på grund av att det vid---------------
övningsfältet inte finns garage för dem och vilka åtgärder avser stutsrådet utt vidtaga för att uppnå säkrare förvaringssätt?
§ 7 Kammaren åtskildes kl, 15,02,
In fidem
SUNE K, JOHANSSON
/Solveig Gemert