Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:21

Fredagen den 11 februari

Kl, 15,00

Fredagen den 11 febmari 1972

§ 1 Justerades protokoUen för den 3 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 45-48,

§ 3 Interpellation nr 49 ang. åtgärder för att bekämpa arbetslösheten

Ordet lämnades pä begäran till

Herr HERMANSSON (vpk), som yttrade:

Fru talman! Statistiska centralbyråns januariräkning över arbetslösheten redovisar 136 000 helt arbetslösa. Härav var 86 000 män och 50 000 kvinnor, SärskUt hög är ungdomsarbetslösheten - 46 000 arbetslösa är under 24 är, vUket motsvarar 7 procent av arbetskraften i dessa åldrar.

Härtill kommer 104 000 personer som av arbetsmarknadsskäl kunde få arbete på deltid. Ytterligare 126 000 personer skulle ha sökt arbete om de ansett att något sådant stått att få pä den ort där de bor.

För att belysa hela arbetsmarknadssituationen måste emellertid också redovisas de grupper som går i arbetsmarknadsutbUdning, arbetar i beredskapsarbete, i skyddad sysselsättning eUer i arkivarbete. De uppgår till sammanlagt ca 100 000 personer, som alltså heller inte kan fä arbete inom det privata kapitalistiska näringslivet.

Ytterligare gmpper omfattande 50 000 — 100 000 personer bör enligt experter på arbetsmarknadsfrågor räknas tiU vad de benämner "arbetskraftspotentialen". Det är gmpper som i dag inte ingår i arbetskraften och som inte är förhindrade att arbeta av vårduppgifter, studier, sjukdom eller liknande. Den sammanlagda undersysselsättningen är alltså mycket stor och uppgår tUl över en halv miljon. Människor som skulle vUja ut i arbete eller ha arbete i fullare mening än de nu har.

Arbetslösheten är ett gissel för de människor som drabbas av den. Den orsakar stora ekonomiska, sociala och psykiska skador, I varje rimlig samhällsekonomisk mening är arbetslösheten en förlust. Ett samhälls system som periodiskt alstrar massarbetslöshet har visat sin oförmåga och dömt sig självt.

Rätten tiU ett meningsfullt arbete måste betraktas som en gmndläg
gande mänsklig rättighet. Denna kan fullt ut förverkligas endast genom
kamp som avskaffar kapitalismens ekonomiska system och bygger
socialism. Denna kamp för arbete måste föras i dag och rätten till arbete
hävdas gentemot ekonomiska och pohtiska krafter, som godtar arbetslös
heten eller t, o, m, utnyttjar den för angrepp på arbetarnas löner. Kravet
på full sysselsättning måste ställas liksom på en pohtik som förverkhgar
detta krav, 67

Nr 21 Inget parti vågar i dag öppet försvara arbetslösheten eller säga att

Fredaeen den målet inte bör vara full sysselsättning. Men det är den politiska

11 febmari 1972 handhngen som är det avgörande. De av regeringen vidtagna åtgärderna

-------------------- har inte skapat full sysselsättning. Inte heUer skuUe detta mål ha nåtts om

den av de borgerliga partierna förordade pohtiken genomförts. Fakta om arbetslösheten fäller domen.

När det hävdas att arbetslösheten dock ökat mindre mellan december och januari detta årsskifte än vid förra årsskiftet eUer att de av regeringen vidtagna åtgärderna "ännu inte slagit igenom" bör följande erinras; Det är i och för sig inte märkhgt om den säsongmässiga ökningen detta år blir något mindre, eftersom den sker från en högre nivå för arbetslösheten än förra året. Att ökningen är "säsongmässig" förbättrar inte det omedelbara läget för dem som drabbas av den. Mera bestämda åtgärder måste vidtas för att nedbringa effekterna på sysselsättningen av klimatiska förändringar. Arbetslösheten har nu legat på en hög nivå under snart ett helt år — om regeringens åtgärder varit effektiva borde de för länge sedan ha gett resultat.

Vänsterpartiet kommunisterna har i motioner och debattinlägg angett vilka omedelbara åtgärder som enhgt partiets mening måste vidtas för att nedbringa arbetslösheten. Dessa åtgärder inbegriper anläggande av statligt ägda basindustrier, finansierade med medel ur AP-fonderna, särskUt i de nuvarande s, k, avflyttningsområdena. Vidare har krävts av statsmedel finansierade arbeten på ohka samhällsnyttiga områden avseende bl, a, miljövård, utbyggnad av daghem och annan service, insatser inom vårdsektorn, ökad trafiksäkerhet, ökad yrkesutbildning. De olika insatserna mäste ske med målsättningen att göra slut på arbetslösheten och enligt en mllande plan som konkret anger målsättning för ohka tidsperioder och nödvändiga insatser för att förverkliga denna.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tiUstånd att tUl herr statsministern få ställa följande frågor:

1, Anser regeringen de redovisade siffroma över arbetslöshetens omfattning vara oroande?

2, VUka ytterligare åtgärder avser regeringen att vidta för att bekämpa arbetslösheten?

3, Vad avser regeringen speciellt att göra med anledning av den stora ungdomsarbetslösheten?

4, Avser regeringen att för riksdagen framlägga en plan som visar hur arbetslösheten tidsperiod för tidsperiod skall nedbringas med målsättningen att infria löftena om full sysselsättning?

Denna anhållan bordlades.

§ 4 Interpellation nr 50 ang. åtrder för att muiska omfattningen av Nr 21
husrivningar i tätorter Fredagen den

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr SJÖNELL (c), som yttrade:

Fru talman! En relativt omfattande sanering av äldre bebyggelse pågår i våra tätorter. Denna saneringsverksamhet måste i många fall anses vara välmotiverad. Äldre, omoderna och uttjänta bostäder, vUka inte kan mstas upp, måste ersättas av tidsenliga och kvahtativt goda bostäder. För närvarande byggs ca 20 procent av alla lägenheter i saneringsområden.

Omfattande rivningar medför ofta ett inte obetydligt slöseri med samhällets totala tillgångar. Vid rivning av hela kvarter rivs även fastigheter, vilka mycket väl skulle kunna fylla en funktion flera decennier framåt. Låneregler för totalsanering följer i allt väsentligt reglerna för lån till nybyggnad. Oaktat detta kan rivning av störte områden medföra betydande kostnader för kommunerna, inte minst för mlösande av fastigheter från enskUda,

Den rivning som bedrivs medför ofta betydande stömingar i det sociala och kulturella mönstret. De sociala problem som finns i saneringsområdena löses inte genom att människoma rycks ur sin invanda mUjö, Även under själva rivningens gång innebär saneringsområdet ett socialt störningselement. Genom omfattande rivningsprogram förlorar städerna sin kultureUa karaktär, samtidigt som den ofta långa omdaningsperioden innebär en kraftig förfulnmg av området. Detta gör att saneringsverksamheten främst bör inriktas på förbättring av befintliga fastigheter och inte, som nu sker i mycket stor utsträckning, rivning och nyproduktion.

Det är angeläget att saneringar kan genomföras under förhåUandevis kort tid. I det nuvarande mycket trängda kommunalekonomiska läget har det visat sig att kommunerna inte har haft kraft att genomföra de påbörjade saneringsprogrammen. Detta gäller inte minst Stockholms kommun.

Det bör vara en angelägen uppgift för statsmakterna att vidta åtgärder för att dämpa det s. k. rivningsraseriet och stimulera tUl uppmstning av befintliga byggnader. SpecieUt angeläget med statliga insatser torde det vara i nuvarande trängda kommunalekonomiska läge.

Med hänvisning tiU det anförda hemstäUes om kammarens tUlstånd att tiU herr inrikesministern fä framställa följande fråga:

Ämnar statsrådet vidta åtgärder för att dämpa rivningsraseriet genom att bl. a, stimulera uppmstning av saneringsfastigheter?

Denna anhållan bordlades.

11 februari 1972

Nr 21 § 5 Anmäldes och bordlades Kungl, Maj :ts propositioner;

Fredaeen den '' '■ " förslag tiU lag om ändring i kommunalskattelagen

11 februari 1972 (1928:370)

-------------------- ----- Nr 15 med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen

(1953:272), m,m,

§ 6 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkanden:

Nr 1 över granskning av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltnmg 1971

Nr 2 i anledning av riksdagens lönedelegations redogörelse för delegationens verksamhet under år 197 1

Nr 3 i anledning av riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1971

Finansutskottets betänkanden;

Nr 2 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:2 angående utgifter pä tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser finansdepartementets verksamhetsområde

Nr 3 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:2 angående utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Socialutskottets betänkande:

Nr 1 i anledning av Kungl. Maj;ts proposition 1972:2 angående utgifter på tUläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser anslag inom socialdepartementets verksamhetsområde

Kulturutskottets betänkande:

Nr 1 i anledning av propositionen 1972:2 angående utgifter på tiUäggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser anslag inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde

Jordbruksutskottets betänkande:

Nr 3 i anledning av Kungl. Maj;ts proposition 1972:2 angående utgifter på tUläggsstat 11 tUl riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser anslag inom jordbraksdepartementets verksamhetsområde

Näringsutskottets betänkanden;

Nr 1 i anledning av propositionen 1972:2 angående utgifter pä tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde

Nr 2 i anledning av Kungl, Maj:ts framställningar i propositionen 1972:1 om anslag för budgetåret 1972/73 inom finansdepartementets verksamhetsområde avseende bankinspektionen, försäkringsinspektionen m, m,

CivUutskottets betänkanden: Nr 21

Nr 1 i anledning av Kungl, Maj;ts proposition 1972:2 angående Fredaeen den

utgifter på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad avser j j februari 1972

anslag under inrikesdepartementets handläggning

Nr 2 i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1972:2 angående

utgifter på tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 197 1/72 i vad avser

anslag under civUdepartementets handläggning

§ 7 Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades att följande enkla fråga denna dag framställts, nämligen av

Nr 65 Herr Winberg (m) tUl herr socialministern angående ersättningen enligt lagen om allmän försäkring åt den som under sjukskrivning begår brott:

Anser herr statsrådet att bestämmelserna angående ersättning enligt lagen om allmän försäkring fungerar tillfredsställande i fråga om den som är sjukskriven och samtidigt bedriver brottslig verksamhet?

§ 8 Kammaren åtskildes kl, 15,04,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1972:21 Fredagen den 11 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1972:21