Riksdagens protokoll 1972:19 Tisdagen den 8 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 1972:19
Riksdagens protokoll 1972:19
Tisdagen den 8 februari
Kl. 16.00
Förhandlingarna leddes av herr tredje vice talmannen.
Nr 19
Tisdagen den 8 februari 1972
Ang. tillämpningen av bestämmekerna om förseningsavgift vid avgivande av självdeklaration
§ 1 Ang. tillämpningen av bestämmelserna om förseningsavgift vid avgivande av självdeklaration
Herr finansministern STRÄNG erhöll ordet för att besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 11 januari framstäUda interpellation, nr 19, och anförde;
Herr talman! Herr Börjesson i Falköping har frågat om jag viU medverka tUl att bestämmelserna om förseningsavgift i samband med för sent avgiven självdeklaration kan tillämpas så att någon avgift inte tas ut om förseningen är relativt obetydUg och beror på att deklaranten inte kunnat få sakkunnig hjälp vid deklarationsarbetet.
Riksdagen har i samband med antagandet av reglema om förseningsavgift allmänt betonat vikten av att lagstiftningen får en så mjuk introduktion i den praktiska tillämpningen som möjligt. Det ankommer på riksskatteverket att meddela närmare föreskrifter om lagstiftningens tillämpning. Sådana föreskrifter är under utarbetande och jag utgår från att föreskrifterna kommer att lämna utrymme för befrielse i de fall som mterpeUanten åsyftar, dvs. när förseningen är relativt obetydlig och omständigheterna i övrigt talar för befrielse.
Herr BÖRJESSON i Falköping (c):
Herr talman! Jag ber att få tacka finansministern för svaret på min interpellation. Svaret är ju också mycket positivt.
Anledningen tUl att jag framstäUde interpeUationen är att jag tror att det nya systemet med förseningsavgifter i samband med för sent inlämnade deklarationer kan komma att vålla en hel del irritation, om det inte tillämpas med en viss försiktighet åtminstone till att börja med.
Man kan nämUgen inte bortse ifrån att många inkomsttagare har svårigheter med att upprätta sin deklaration själva och därför är tvungna att anhta sakkunnig hjälp. Det gäUer naturligtvis inte minst i år, när blanketten delvis är omgjord och det finns åtskUliga nya skatteregler att ta hänsyn till.
Det finns numera också ganska goda möjligheter att få hjälp med deklarationen. Företagare och andra näringsidkare kan i regel utnyttja sina organisationer och ohka bokföringsbyråer. Löntagare och andra mindre inkomsttagare kan likaså i regel få viss hjälp av banker och jordbrukskassor, fackföreningar eller privatpersoner. Man skall naturligtvis inte heller glömma den information, som lämnas genom tidningar och TV. Den informationen är enhgt min uppfattning värdefull, bl. a. på det sättet att den underlättar för många att tyda själva blanketterna. Därmed
Nr 19
Tisdagen den 8 februari 1972
Ang. tillämpningen av bestämmelserna om förseningsavgift vid avgivande av självdeklaration
går det naturligtvis också lättare att fylla i dem.
Men en avgörande fömtsättning för att dessa olika rådgivnings- och serviceorgan skall kunna hjälpa deklaranterna i tillräcklig omfattning är att de har tid tiU sitt förfogande. Det är lätt att förestäUa sig att de, som på detta sätt hjälper allmänheten med deklarationsgöromål, just nu är överhopade med arbete. Den som följt frågan litet närmare vet också att det inte minst i är verkar som om en hel del av dem som söker hjälp skulle bh avvisade därför att bokföringsbyråer och andra serviceorgan inte hinner betjäna alla som vUl ha hjälp inom den föreskrivna tiden.
Det är därför enligt min uppfattning i högsta grad påkaUat att antingen medge anstånd med deklarationsinlämningen om deklaranten har svårt att få erforderlig hjälp inom den föreskrivna tiden eller åtminstone inte ta ut någon förseningsavgift, om deklarationen kommer in något för sent. Risk föreligger ju annars också att det kommer in ett stort antal felaktiga eUer ofuUständiga deklarationer, något som givetvis skuUe försvåra arbetet för taxeringsmyndigheterna. Det är enligt min mening viktigare att få in riktigt upprättade deklarationer än att dessa kommer in exakt den dag som är föreskriven.
Jag tycker också att det framgår mycket klart av finansministerns interpellationssvar, att han är medveten om dessa problem. Det sägs ju direkt ut i svaret att det bör finnas utrymme för att medge befrielse från förseningsavgift när förseningen är relativt obetydlig och omständigheterna i övrigt talar för befrielse.
Jag vill därför i detta sammanhang bara uttrycka den förhoppningen att de tillämpningsföreskrifter som nu håUer på att utarbetas görs kända även på det lokala planet så fort som möjligt, AUmänheten vänder sig ju i första hand tiU de lokala myndigheterna för att fä veta hur det ligger tUl pä denna punkt. Där har man hittUls bara haft själva lagtexten att häUa sig tiU, Många som hört sig för har därför fått ganska kategoriska besked om att förseningsavgift alltid kommer att tas ut, om deklarationen inte är inne exakt på dagen. Detta har redan åstadkommit en hel del oro. Jag tycker därför att finansministerns uttalande här i dag är välkommet, och jag ber, herr finansminister, att än en gång få tacka för svaret på min interpeUation,
Överläggningen var härmed slutad,
§ 2 Föredrogs och hänvisades Kungl, Maj:ts proposition nr 9 till skatteutskottet,
§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsframstäUningen nr 42,
§ 4 Interpellation nr 43 ang, resultaten av apotekens överförande i statlig ägo
Ordet lämnades på begäran till
Herr BURENSTAM LINDER (m), som yttrade:
Herr talman! Motiven för att överföra apoteksväsendet tUl det statliga
Apoteksbolaget var att skapa "garanrier för en god service till allmän- Nr 19 heten", att "skapa gynnsamma arbetsbetingelser för de anställda" och att Tisdagen den "driva en aktiv inköpspolitik" för att få "ett betydande inflytande över g februari 1972
prisbildningen på läkemedelsområdet" och att få "ökade möjligheter tiU ----
rationaliseringar genom utnyttjande av moderna tekniska resurser".
Erfarenheterna visar att sådana gynnsamma resultat knappast nåtts, 1 själva verket har i stället allvarlig kritik riktats mot Apoteksbolaget, Bl, a, synes Apoteksbolagets inflytande över prisutvecklingen hittiUs ha inneburit att läkemedelspriserna stigit snarare än fallit. Samtidigt har lönsamheten från förr inte kunnat upprätthåUas, Verksamheten har bedrivits med stora förluster. Någon förbättring av servicen eller arbetsvUlkoren för de anställda som skulle kunna förklara en sådan bakvänd utveckling har knappast skett, I stäUet har på senare tid kritik riktats också mot servicen på apoteken.
Mot denna bakgmnd anhåller jag att till herr socialministern få rikta följande fråga:
Vad är förklaringen till att apoteken i statlig drift visar ett resultat som föga överensstämmer med de utfästelser som utgjorde motiven för apotekens socialisering?
Denna anhållan bordlades.
§ 5 Interpellation nr 44 ang, åtgärder för att nedbringa brottsligheten
Ordet lämnades på begäran till
Herr GUSTAVSSON i Alvesta (c), som yttrade:
Herr talman! Brottsligheten har under senare år ökat mycket kraftigt. Detta har lett tUl att aUmänheten känner en stor otrygghet och oro för att drabbas av vålds- eller egendomsbrott. Speciellt är kanske detta fallet när det gäller äldre personer. Men även andra drabbas direkt eller indirekt av brottslighetens effekter. Föräldrar lever i ständig oro för att deras bam skaU dras in i narkotikamissbmk och kriminalitet. En indirekt effekt av att exempelvis antalet inbrott ökat - under första halvåret 1971 var ökningen 35 procent i förhållande tiU motsvarande period 1970 - är att hemförsäkringarna blivit avsevärt dyrare.
Brottsligheten har nått en sådan nivå att många nu talar om att vi tycks leva i ett tillstånd av laglöshet. Detta intryck har förstärkts av att olika internationella brottssyndikat intensifierat sin verksamhet exempelvis när det gäller narkotikaförsäljning och Ulegalt spel. Denna typ av brottslighet kräver speciell uppmärksamhet, och det är angeläget att kraftfulla åtgärder sätts in snabbt för att förhindra en ytterligare expansion av utländska brottssyndUcats verksamhet i Sverige,
1 en interpeUationsdebatt för cirka två år sedan, där åtgärder mot den ökade brottsUgheten efterlystes, svarade statsminister Palme bl, a, följande: "Jag delar uppfattningen att samhällets brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet måste förstärkas. Så sker också. Med brottsförebyggande verksamhet avser jag då inte bara intensifierad övervakning genom pohs och sociala organ utan också åtgärder som är
Nr 19 ägnade att skapa gynnsammare betingelser för grupper som är särskilt
Tisdagen den utsatta för risk att ghda m i kriminahtét och annan asocialitet,
8 febmari 1972 Samordningen och effektiviseringen av insatserna ägnas kontinuerlig
-------------------- uppmärksamhet av berörda centrala myndigheter. Inom ramen för dessa
myndigheters samarbete sker en planläggning av verksamheten," Därmed ansåg statsministern att syftet med frågorna redan var tillgodosett.
När man nu kan konstatera att brottsligheten ingalunda minskat eller åtminstone bibehållit nivån vid den aktuella tidpunkten utan i stället ökat kraftigt såväl under 1970 som 1971 kan man verkligen ifrågasätta, om regeringens ambitionsnivå då det gäller att komma tiU rätta med brottsligheten är tillräckhgt hög. Vissa försök har gjorts att få tUl stånd ett samrådsförfarande på lokal nivå mellan skola, barnavårdsnämnd och polis. Någon större framgång tycks dock inte ännu ha nåtts på detta område. Den internationella brottsligheten kan man ju inte heller komma tUl rätta med genom samma former av brottsförebyggande verksamhet, exempelvis mUjömässiga och sociala hjälp- och stödåtgärder, som skuUe kunna bidra till att minska riskerna för våra ungdomar att utvecklas tiU kriminalitet.
Läget är i dag sä allvarligt och oron bland allmänheten sä stor, att det är nödvändigt med åtgärder för att bryta den pågående utvecklingen mot en ständigt ökad brottslighet.
Med hänvisning tiU det anförda anhåUer jag om kammarens tUlstånd att till herr statsministern ställa följande frågor;
1, Avser regeringen att
lägga fram något program för åtgärder i syfte
att nedbringa brottsligheten?
2, Vilka åtgärder avser
regeringen vidta för att förhindra att de
utländska brottssyndUcaten får ytterligare fotfäste i Sverige?
Denna anhållan bordlades,
§ 6 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr 11 om upphävande av förordningen (1898:55) angående förvaltningen av statens tUl bergshanteringens understöd anslagna skogar.
§ 7 Anmäldes och bordlades fullmäktiges i riksbanken förslag om dispositionen av riksbankens vinstmedel för år 1971.
§ 8 Meddelande ang. enkla frågor
Meddelades att följande enkla frågor denna dag framställts, nämhgen
Nr 53 Herr Ahlmark (fp) tUl herr statsrådet Löfberg om tillämpning av s. k, flexibel arbetstid för statstjänstemän:
Kommer regeringen att i positiv anda samråda med statsanställda som begär att få tillämpa s, k, flexibel arbetstid?
Nr 54 Herr Norrby i Äkersberga (fp) tUl herr statsrådet Löfberg om Nr 19
ökat inflytande för företagsnämnderna inom statsförvaltningen i frågor Tisdagen den
om arbetstidens förläggning: g februari 1972
Delar statsrådet den uppfattning, som delegationen för förvalt- ------------
ningsdemokrati redovisar i en rapport, att företagsnämnderna i statsförvaltningen bör ges stort inflytande i principfrågorom arbetstidens förläggning, och då även valet mellan fast och flexibel arbetstid för statsanställda?
§ 9 Kammaren åtskildes kl, 16,08,
In fidem
SUNE K, JOHANSSON
/Solveig Gemert