Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:13

Tisdagen den 1 februari

KL 16.00

Tisdagen den 1 februari 1972

§ 1 Justerades protokollen för den 19, 20 och 21 januari.

§ 2 Herr talmannen meddelade att herr Hammarberg enligt tiU kammaren inkommet läkarintyg var sjukskriven under tiden den 28 januari—18 febmari.

Herr Hammarberg beviljades erforderlig ledighet från riksdagsgöromålen.

§ 3 Meddelande ang. plena

Herr TALMANNEN yttrade:

Vid början av morgondagens sammanträde anställes val av en ställföreträdare för riksdagens ombudsmän.

TUl den allmänpolitiska debatten är ca 80 talare förhand sanmälda. Sammanträdena onsdagen den 2 och torsdagen den 3 febmari kommer därför att fortsättas på kväUen. Jag erinrar om att middagsuppehållet i fortsättningen kommer att förkortas tUl en och en halv timme och förläggas meUan kl. 18.00 och 19.30. Onsdagens och torsdagens kvällsplena kommer att pågå tUl omkring kl. 24.00, och sannolikt blir det nödvändigt att fortsätta den aUmänpolitiska debatten också på fredagen. Även om så inte blir fallet anordnas bordläggningsplenum på fredag kl. 10.00.

Enligt under hand inhämtade uppgifter kommer arbetsmaterial inte att föreligga för ett arbetsplenum onsdagen den 9 februari, varför sammanträdet nämnda dag inställes.

§ 4 Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet styrelsens för riksdagsbiblioteket berättelse över bibliotekets förvaltning under år 1971.

§ 5 Föredrogs och hänvisades motionerna
nr 618-623 till konstitutionsutskottet,
nr 624-630 tUl finansutskottet,
nr 631-650 tUl skarteutskottet,
nr 651 och 652 tUl justitieutskottet,
nr 653 och 654 tUl lagutskottet,
nr 655-657 tUl utrikesutskottet,
nr 658 tUl försvarsutskottet,
nr 659 och 660 tUl socialförsäkringsutskottet,
nr 661 -668 tUl socialutskottet, 77

Nr 13 nr 669 tUl socialförsäkringsutskottet,

Tisdagen den 1 februari 1972

nr 670 och 671 till socialutskottet,

nr 672-683 tUl kulturutskottet,

nr 684-695 tiU utbUdningsutskottet,

nr 696 punkten 1 till utbildningsutskottet och punkten 2 tUl näringsutskottet,

nr 697-707 tUl utbUdningsutskottet,

nr 708-725 tUl trafikutskottet,

nr 726-751 tiU jordbmksutskottet,

nr 752-758 tUl näringsutskottet,

nr 759 och 760 tUl inrikesutskottet,

nr 761 punkten 1 till inrikesutskottet och punkten 2 tiU civUutskottet,

nr 762-767 tiU inrikesutskottet,

nr 768 tUl civUutskottet,

nr 769-773 tiU inrikesutskottet,

nr 774-783 tUl civUutskottet,

nr 784 tiU socialförsäkringsutskottet,

nr 785-809 tUl konstitutionsutskottet,

nr 810 och 811 tUl finansutskottet,

nr 812 punkterna 1, 3 och 4 tUl finansutskottet samt punkten 2 till inrikesutskottet,

nr 813-823 tUl finansutskottet,

nr 824-895 till skatteutskottet,

nr 896-919 tiU justitieutskottet,

nr 920 tUl lagutskottet,

nr 921 tUl inrikesutskottet,

nr 922 tiU näringsutskottet,

nr 923 tUl lagutskottet,

nr 924 tUl näringsutskottet,

nr 925-929 tUl lagutskottet,

nr 930-950 tUl utrikesutskottet,

nr 951-963 till försvarsutskottet,

nr 964—992 tiU socialförsäkringsutskottet,

nr 993-1036 tiU socialutskottet,

nr 1037-1063 tUl kultumtskottet,

nr 1964 tiU utbUdningsutskottet,

nr 1065-1082 tUl kulturutskottet,

nr 1083-1175 tUl utbUdningsutskottet,

nr 1176-1237 tUl trafikutskottet,

nr 1238-1307 tUl jordbmksutskottet,

nr 1308 till trafikutskottet,

nr 1309-1365 tiU näringsutskottet,

nr 1366-1383 tiU inrikesutskottet,

nr 1384 tiU kultumtskottet,

nr 1385-1415 tUl inrikesutskottet,

nr 1416-1453 tUl civUutskottet,

nr 1454 och 1455 tUl skatteutskottet,

nr 1456 till justitieutskottet,

nr 1457 tUl socialförsäkringsutskottet. Nr 13

nr 1458 och 1459 tUl kultumtskottet, j-

nr 1460-1462 tiU utbUdningsutskottet, j februari 1972

nr 1463 tUl näringsutskottet samt

nr 1464 till inrikesutskottet.

§ 6 Föredrogs och bifölls interpellationsframstäUningen nr 34.

§ 7 Interpellation nr 35 ang. skolomas storlek

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr LÖVENBORG (vpk), som yttrade:

Herr talman! I Luleå planeras en gymnasieskola som blir den största i Sverige och en av de största i Europa. Det finns all anledning att ifrågasätta klokheten i detta projekt, framför allt när det gäller storleken. Antalet elever kommer att bli närmare 3 000, vUket är långt mer än vad som från början angavs.

Den debatt som förs kring detta projekt innehåUer principiella frågestäUningar av aUmänt intresse. Om mastodontskolan i Luleå blir verklighet så finns det naturligtvis risk för att andra kommuner följer exemplet.

Skälen mot byggandet av alltför stora skolenheter kan inte bortresoneras. Under en rad år gick trenden mot aUt större skolenheter, både i Sverige ocn utomlands, men det finns nu skäl att beakta vunna erfarenheter som inte aUs talar för att man skaU gå vidare på den inslagna vägen mot större och större skolenheter. I dag kan man också fastslå att en mycket stark opinion bland lärare, psykologer och andra anser att mastodontskolor med flera tusen elever är av ondo. Man finner också stöd för denna åsikt i vetenskapliga undersökningar som företagits.

I Lärartidningen nr 37 år 1971 redovisas en stor engelsk undersökning, som klart mynnar ut i konstaterandet att den mindre skolans miljö är fördelaktig när det gäller elevernas personliga utveckling. Den nämnda undersökningen omfattade 218 brittiska skolor, från små till mycket stora, och utfördes av ett expertteam bestående av bl. a. lärare och psykologer.

Dr Elisabeth Hall, som ledde arbetet, förklarade att undersökningen avvisade en rad vanföreställningar om storskolans överlägsenhet ur ekonomisk, effektivitets- och mänsklig synpunkt.

I Lärartidningens referat av denna undersökning heter det;

"Bland de erfarenheter som undersökningen gav och som presenterades i den utförliga rapporten, var den att flertalet barn känner sig mer tiUfreds med verksamheten och tiUvaron i en mindre skola. Denna tUlfredsställdhet är t. o. m. så stor att den även påverkar deras kontakter,

deras uppförande utanför skolan.-- Det är klart att små skolor

betyder en helt annan 'miljö' än de stora skolornas och undersöknings
teamets erfarenhet var den att   den   mindre   skolans   miljö
när   det   gäller   elevernas personliga   utveckling
tycksvaraenfördelaktigsådan."                                                                            79

Nr 13 Redan på detta stadium, berättar Lärartidningen, medgav Inner

Tisdaeen den London Education Authority att man misstagit sig då man tidigare

1 februari 1972 "satsat på mycket för stora skolor". I fortsättningen kommer man att gå

_____________ in för mindre skolor för att ge eleverna bästa möjliga utveckUngschanser.

För närvarande är situationen den att SÖ inte har några klara normer när det gäUer storleken på skolor. På 1950-talet byggde man i aUmänhet skolor för 700-800 elever och på 1960-talet gick man mera m för skolor med omkring 1 500 elever. Exemplet Luleå visar att man på sina håll är beredd att ta nya steg på vägen mot ännu större skolor.

Det anförs här hksom i många andra sammanhang att stora enheter är bättre ur ekonomisk och rationeU synpunkt, men också detta är tveksamt. Mot bakgmnden av kommunernas pressade ekonomiska läge är det visserligen förståeligt om man söker håUa nere takten i kostnadsökningarna på skolväsendets område, men det är inte helt säkert att storskolebyggandet är ekonomiskt överlägset. I aUa händelser kan detta icke få vara det avgörande argumentet. Människan måste komma främst. Med stöd av det anförda hemställer jag om riksdagens medgivande att till herr utbildningsministern rikta följande frågor:

1. Anser statsrådet att det finns skäl att närmare pröva frågan om hur
stora skolor som ur sociala och mänskliga aspekter kan vara lämpliga att
bygga?

2. Om så är faUet, ämnar statsrådet medverka till att frågan
skyndsamt prövas om utarbetandet av rekommendationer tUl kommuner
na i överensstämmelse med i denna interpellation anförda synpunkter?

Denna anhållan bordlades.

§ 8 Interpellation nr 36 ang. arbetsmarknadsstyrelsens anslag till bostadsförläggningsverksamhet

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr FÄGELSBO (c), som yttrade:

Herr talman! Arbetsmarknadsstyrelsen bevUjar årligen anslag tUl bostadsförläggningsverksamhet för bl. a. i beredskapsarbeten sysselsatta, deltagare i arbetsmarknadsutbUdning och överflyttad arbetskraft. Vissa oklarheter tycks dock råda vid beviljande av sådana anslag. Sådana oklarheter synes ha funnits vid ett av AMS-medel bekostat egnahemsprojekt i Tidaholm, vilket från början var beräknat tiU 175 000 kronor, varav egnahemsägaren tUlskjutit 30 000 kronor. Medan viUan höU på att uppföras tillstötte en rad komplikationer, det påbörjade projektet underkändes i flera detaljer av ägaren och ny entreprenör anlitades. Bl. a. placerades av experimentskäl ett barracudatält över byggnadsplatsen. Genom avsevärda förskjutningar och ägarens anlitande av ny entreprenör har byggkostnaden enligt uppgift mångdubblats.

Oklara bestämmelser tycks förekomma när det gäller vederbörande
myndigheters kontroll och handläggning i fråga om nämnda bostadsför
läggningsverksamhet. Möjligheterna att håUa såväl kostnaderna som
byggtiden inom godtagbara ramar tycks vara små.
80 Med hänvisning till det anförda anhåUer jag om kammarens tUlstånd

att tUl herr inrikesministern få stäUa följande fråga; Nr 13

ViU statsrådet redogöra för de regler och instruktioner som gäUer i faU Xjsdaeen den

som det relaterade samt ange vilka åtgärder som behöver vidtagas för att i februari 1972

upprepning inte skaU ske?

Denna anhållan bordlades.

§ 9 Interpellation nr 37 ang. incidentberedskapen vid rikets gränser

Ordet lämnades på begäran till

Herr BJÖRCK i Nässjö (m), som yttrade;

Herr talman! I överbefälhavarens redogörelse för budgetåret 1970/71 sägs bl. a.: "Incidenter har under året fordrat i stort sett dagliga insatser av beredskapsfartyg, helikoptrar, flygspaning och beredskapsjakt. Personaltillgången har dock inte heller i år medgett att kontinuerlig beredskap kunnat upprätthållas, vUket bl. a. innebär att brott mot tillträdesbestämmelserna kan ha skett utan att de upptäckts."

Av detta citat framgår att incidenter vid våra gränser förekommer i betydande omfattning samt att de med aU säkerhet är oftare förekommande än vad som rapporteras på grund av de bristande möjligheterna att kontinuerligt övervaka landets territorialgränser. Det sistnämnda måste tolkas så att vi numera inte har skydd mot gränskränkningar dygnet om. Betydande delar av vårt land ligger med andra ord oskyddade för fientliga insatser av överraskningsnatur vid vissa tidpunkter.

Utveckhngen på transportområdet har väsentligt underlättat möjligheterna att genomföra kuppanfall. Ilastning av betydande tmppenheter med tung utrustning kan ske i hemlighet och utan att svenska militära och politiska myndigheter får någon förvarning. De ökade hastighetema hos transporttonnaget gör att överskeppningstiderna från t. ex. ohka Östersjöhamnar till svenska kustområden i dag rör sig om timmar.

I sammanhanget skall också påpekas att motsvarande utveckling också skett på flygsidan. Där rör det sig emellertid om minuter i stället för timmar.

En angripare har sålunda på sin plussida tidsfaktorn. Hans möjligheter att genomföra kuppanfall har ökat. Han kan vidtaga omfattande förberedelser för detta utan att riskera upptäckt.

I de sjöområden som gränsar tiU Sverige opererar i dag betydande marina stridskrafter. Inte minst gäUer detta Östersjön. Där och i Nordsjön kan Warszawapaktssidans styrkor uppskattas tiU 4 kryssare, 50 stora jagare eUer fregatter, 200 motortorped- eller kanonbåtar, 60 ubåtar och 130 ubåtsjaktfartyg. TiU detta kommer omkring 100 lastfartyg jämte marin flyg och marininfanteri.

De båda NATO-länderna Västtyskland och Danmark disponerar inga kryssare men väl 10 stora jagare eller fregatter, 70 motortorped- eller kanonbåtar, 17 ubåtar och 8 ubåtsjaktfartyg. Visst marinflyg och 2 lastfartyg tillkommer.

Övervikten är aUtså högst betydande för östsidan som redan i fredstid håller stora styrkor i området. I dess tonnage ingår specialfartyg för

6 Riksdagens protokoll 1972. Nr 10-13

Nr 13 landstigningsoperationer.

jj j j Bara antalet fartyg visar att talet om Östersjön som ett "fredens hav"

1 febrila i lö?"? ihåligt. Flygaktiviteten i området har de senaste åren visat en

-------------------- betydande ökning. Någon mUitär avspänning har inte kunnat konstateras

i denna del av Nordeuropa.

Mot denna bakgrund är det av stor vikt att det neutrala Sverige kan upprätthålla en tUlfredsställande incidentberedskap. Citatet ur ÖB:s redogörelse tyder på att så inte är faUet då försvarets resurser inte medger dygnet-om-beredskap. Detta trots att enligt samma käUa incidenter som kräver insatser från svensk sida inträffar dagligen.

Med stöd av det anförda anhåUer jag om kammarens tUlstånd att till herr försvarsministern få stäUa följande frågor:

1. VUl hert statsrådet lämna kammaren en redogörelse för omfattningen av den nuvarande svenska incidentberedskapen?

2. Anser herr statsrådet att denna i dag ger ett tUlfredsstäUande skydd dygnet om?

3. Tyder den ökade marina uppladdningen i Östersjöområdet och den intensiva luftaktiviteten i samma område enligt hert statsrådets mening på att förbättringar bör vidtagas i den svenska incidentberedskapen?

Denna anhåUan bordlades.

§ 10 Interpellation nr 38 ang. vidareutbildningen av sjuksköterskor

Ordet lämnades på begäran tUl

Fru andre vice talmannen NETTELBRANDT (fp), som yttrade:

Hert talman! Under höstterminen 1971 uppstod en allvarlig situation i sjuksköterskeutbUdningen. På många håU i landet var det mycket svårt att få medverkan av läkare i undervisningen. Även knapphet på utbUdade lärare-sjuksköterskor försvårade läget. Det gick så långt att vidareutbUd-ningen i kirurgisk och medicinsk sjukvård måste ställas in vid två skolor. Därtill var läget vid en skola kritiskt vid terminsstarten, men utbUdningen kunde efter en del omdisponeringar genomföras. Vid ytterligare en skola måste kursen i långtidsvård inställas på grund av ett visst samarbete med en av nämnda skolor.

Vid terminsstarten våren 1972 har läget förvärrats genom att sex skolor har tvingats inställa vidareutbUdningskurserna.

Från många skolor rapporteras därtiU stora svårigheter när det gäUer anskaffande av här aktueUa lärare.

SjuksköterskeutbUdningen är uppdelad i två avsnitt, gmndutbUdning,
som leder tUl legitimation, och vidareutbUdning, som ger utbildning inom
ett specialområde av hälso- och sjukvården. Mellan gmndutbUdning och
vidareutbUdning Ugger minst sex månaders yrkesarbete. Den gmndut-
bUdade sjuksköterskan, som kommer ut i dagens hälso- och sjukvårds-
stmktur, får därvid i stor utsträckning arbetsuppgifter som hon eller han
tUl en viss del saknar utbUdnuig för.
82 Målgmpper för vidareutbildningen av sjuksköterskor är

sjuksköterskor med grundutbUdning, dvs. utbUdade enligt nyare Nr 13
studiegång. Tisdagen den

sjuksköterskor med utbUdning enligt äldre studiegång, nordiska och j fgUj-yari 1972
utländska sjuksköterskor som erhåUit svensk legitimation.

Socialstyrelsen säger bl. a. i en PM den 18 september 1970 angående utökad dimensionering av vidareutbUdning för sjuksköterskor: "Behovet av vidareutbUdning av sjuksköterskor är mycket stort. Inom vissa verksamhetsgrenar bör alla tjänstgörande sjuksköterskor ha erhållit vidareutbUdning för att rätt fylla sin uppgift. Det gäller framför aUt intensiwårdsavdelningar, anestesi- och operationssjukvården, förlossningsvården samt vissa kirurgimottagningar, långtidssjukvården, distriktsvården, mödra- och barnhälsovården, skolhälsovården samt annan liknande öppen hälso- och sjukvård."

Vidare sägs att "utbyggnaden av hälsocentraler torde komma att kräva utökat antal tjänster för sjuksköterskor med huvudsaklig utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård".

Enligt Rupro-69 råder brist på ca 400 vidareutbUdade sjuksköterskor per år med nuvarande utbUdningskapacitet. Även den temporära nedläggningen av vidareutbUdningslinjer på olika håU i landet kan sålunda få vittgående följder för hälso- och sjukvården.

Med hänsyn tUl vad som anförts ber jag om kammarens tUlstånd att tiU herr utbUdningsministern få rikta följande interpeUation:

VUka åtgärder har statsrådet vidtagit för att säkerstäUa vidareutbildningen av sjuksköterskor?

Denna anhållan bordlades

§ 11 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj :ts propositioner;

Nr 7 angående ytterligare anslag tUl vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin

Nr 10 angående vissa beslut fattade av internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1971 vid dess femtiosjätte sammanträde.

§ 12 Anmäldes och bordlades

fuUmäktiges i riksbanken avgivna förvaltningsberättelser för år 1971, fuUmäktiges i riksgäldskontoret avgivna förvaltningsberättelse för år

1971.

§ 13 Anmäldes och bordlades följande motioner;

Nr 1465 av herrar Hugosson och Bergman

Nr 1466 av herr Hugosson och fru Håvik

Nr 1467 av herr Lundberg avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 4 med förslag till rättshjälpslag m. m.

Nr 1468 av hert Petersson i Röstånga m. fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 6 med förslag tUl lag om faststäUande av könstillhörighet i vissa fall, m. m.

Nr 13 § 14 Meddelande ang. enkla frågor

Tisdagen den

I februari 1977 Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen

den 27 januari av

Nr 35 Herr Torwald (c) till herr finansministern angående beräkningen av preUminärskatten för engångsbelopp i 1972 års skattetabeU:

VUl finansministern för kammaren redovisa, hur det procentuella avdraget för prehminär skatt enUgt tabeU F (1972 års skattetabell för engångsbelopp) beräknats för en skattskyldig md en årslön på 30 001-40 000, som skall uppbära ett engångsbelopp, t. ex. en retroaktiv löneutbetalning?

Nr 36 Herr Häll (s) tUl herr kommunikationsministern angående det regionalpolitiska fraktstödet:

VUl statsrådet medverka tUl en sådan översyn av anvisningarna för

det regionalpolitiska fraktstödet att det bättre tillgodoser den tunga

industrin i Norrbotten?

Nr 37 Hert Eriksson i Bäckmora (c) tUl herr inrikesministern om

förläggning av stathg verksamhet tUl Söderhamn;

När kan det förväntas att stathg verksamhet förlägges tUl Söderhamn som ersättning för de sysselsättningstillfällen som gick förlorade genom riksdagsbeslutet om att ej lägga mynt- och justeringsverket tUl Söderhamn?

Nr 38 Fru ThunvaU (s) tUl herr kommunikationsministern angående kostnaderna vid återfående av körkort, som återkallats på grund av sjukdom;

Är statsrådet beredd medverka tUl, att den som önskar få sitt

körkort tUlbaka, vUket återkaUats på gmnd av sjukdom, medges viss

lättnad i kostnaderna för återfåendet?

den 28 januari av

Nr 39 Herr Olof Johansson i Stockholm (c) tUl hert justitieministern angående integritetsskyddet beträffande datalagrade kreditupplysningar: Anser statsrådet att enskUda människors integritet är tUlfredsstäUande skyddad, när ett datalagrat kreditupplysningsarkiv kan försäljas på exekutiv auktion?

Nr 40 Fru Anér (fp) tUl herr justitieministern angående ifrågasatt inköp för statsverkets räkning av kreditupplysningsregister:

Är justitieministern beredd att redogöra för de närmare omständigheterna kring vissa pressuppgifter om att justitiedepartementet varit berett att inköpa ett kreditupplysningsregister på offentlig auktion?

Nr 41 Fru Anér (fp) till herr justitieministern om utradering av beslut i Nr 13

mUitära disciphnmål ur rikspoUsstyrelsens databank: Tisdaeen den

ViU justitieministern ge upplysning om vUka regler för utradering j februari 1972

inom viss tid kommer att åtfölja införandet i rikspolisstyrelsens----------- ------

databank av beslut i militära disciphnmål?

den 27 januari av

Nr 42 Hert Sellgren (fp) tUl herr kommunikationsministern om förstärkning av isbrytarkapaciteten i Bottenviken:

Avser statsrådet att förelägga årets riksdag proposition med

anledning av hamnutredningens förslag angående förstärkning av

isbrytarkapaciteten i Bottenviken?

den 1 februari av

Nr 43 Herr Wictorsson (s) tUl hert utbUdningsministern om den framtida användningen av kommunala yrkesskolelokaler:

Är statsrådet beredd medverka tiU att tidigare använda, ändamålsenliga kommunala yrkesskolelokaler, även fortsättningsvis, dvs. efter utbyggnaden av den nya gymnasieorganisationen, får tas i anspråk för kommunal yrkesutbUdning?

§ 15 Kammaren åtskildes kl. 16.11.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1972:13 Tisdagen den 1 februari

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll 1972:13